SE517478C2 - Låssystem för mekanisk hofogning av golvskivor, golvskiva försedd med låssystemet samt metod för framställning av mekaniskt hopfogningsbara golvskivor - Google Patents

Description

25 30 golv med träfiberkärna. Den efterföljande beskrivningen av teknikens ståndpunkt, problem hos kända system samt uppfinningens ändamål och särdrag kommer därför, som icke begränsande exempel, att inriktas på detta användningsom- råde och då främst rektangulära golvskivor med en storlek av ca 1,2 m * 0,2 m och tjocklek pà ca 7-10 mm, avsedda att fogas mekaniskt på både lång- och kortsida.

Uppfinningens bakgrund Tunna laminatgolv och fanerade trägolv består i re- gel av en stomme av 6-9 mm träfiberskiva, ett 0,2 - 0,8 mm övre ytskikt och ett 0,1-0,6 mm undre balansskikt.

Ytskiktet skapar golvskivornas utseende och slitstyrka.

Stommen ger stabilitet och balansskiktet håller skivan plan då den relativa luftfuktigheten (RH) varierar över året. RH kan varierar mellan 15% till 90%. Traditionella golvskivor av detta slag fogas i regel medelst limmade not/fjäderförband pà lång- och kortsida. Vid läggningen förs skivorna samman mot varandra horisontellt, varvid en utskjutande fjäder utmed den en första skivas fogkant förs in i noten utmed en andra skivas fogkant. Samma me- tod används på både lång- och kortsida. Not och fjäder är utformade enbart för dylik horisontell sammanfogning och med speciell hänsyn till hur limfickor och limytor skall utformas för att fjäderns skall kunna fastlimmas effek- tivt i noten. Not-fjäderförbandet uppvisar samverkande övre och undre anliggningsytor som styr upp skivorna i höjdled för erhållande av en plan ovansida hos det färdi- ga golvet.

Utöver dylika traditionella golv som sammanfogas me- delst limmade not/fjäderförband, har det under senare tid utvecklats golvskivor som istället sammanfogas mekaniskt och som inte kräver användning av lim. Denna typ av meka- niskt fogsystem benämns i det följande "listlàs" eftersom g: \pat\sg\ans\välinge\a2QQGSNS-lisnbojzxing 990-239 slutxfersion .d-o; 10 15 20 25 30 35 517 478 den mest karakteristiska komponenten för detta system är en utskjutande list som uppbär ett låselement.

I WO 94/26999 (sökande Välinge Aluminium AB) be- skrivs ett listlåssystem för hopfogning av byggnadsski- vor, särskilt golvskivor. Med detta låssystem kan skivor- na låsas mekaniskt både vinkelrätt mot och parallellt med skivornas huvudplan på såväl långsida som kortsida. Meto- der för tillverkning av dylika golvskivor beskrivs i SE 9604484-7 och SE 9604483-9. De grundprinciper för utform- ning och läggning av golvskivorna samt de metoder för framställning av desamma som beskrivs i ovannämnda tre dokument är användbara även för föreliggande uppfinning, varför innehållet i dessa dokument skall anses utgöra del av föreliggande beskrivning.

För att underlätta förståelsen och beskrivningen av föreliggande uppfinning, samt insikten av de för uppfin- ningen bakomliggande problemen, följer nu med hänvisning till fig l-3 på bifogade ritningsblad en kort beskrivning av såväl grundkonstruktion som funktion hos de kända golvskivorna enligt ovannämnda WO 94/26999. I tillämpliga delar gäller den efterföljande beskrivningen av den kända tekniken även nedan beskrivna utföringsexempel av före- liggande uppfinning.

Fig 3a och 3b visar sålunda en känd golvskiva l un- derifrån respektive uppifrån. Skivan 1 är rektangulär med en översida 2, en undersida 3, två motstående långsidor 4a, 4b som bildar fogkanter, och två motstående kortsidor 5a, 5b som bildar fogkanter.

Såväl långsidorna 4a, 4b som kortsidorna 5a, 5b kan sammanfogas mekaniskt utan lim i riktning D2 i fig lc.

För detta ändamål har skivan 1 en från sin ena långsida 4a horisontellt utsträckt, fabriksmonterad, plan list 6, som löper utmed hela långsidan 4a och som är tillverkad av en böjbar, fjädrande aluminiumplåt. Listen 6 kan vara fäst mekaniskt enligt det visade utförandet, eller med : \pat.\:'sg\e1ns “wälirxgfz \.«.'~12íà;^:0 S? ä-li äzbcj rzifzg 993% sal a: :zxve r .si-ara . d-oc: 10 15 20 25 30 n n o ø nu 517 478 =§§š=§¿=-ä__a;;;=-{'s;'šš"z lim eller pà annat sätt. Andra listmaterial kan användas, såsom plåt av annan metall, och profiler av aluminium el- ler plast. Som alternativ kan listen 6 istället vara ut- formad i ett stycke med skivan 1, exempelvis genom lämp- lig bearbetning av skivans 1 stomme. Föreliggande uppfin- ning är användbar för golvskivor där listen är utformad i ett stycke med stommen. Listen 6 är dock alltid integre- rad med skivan 1, dvs. den monteras aldrig på skivan 1 i samband med läggningen. Listens 6 bredd kan vara ca 30 mm och dess tjocklek ca 0,5 mm. En likadan fast kortare list 6' är anordnad utmed skivans 1 ena kortsida Sa. Listens 4 från fogkanten 4a vända kantsida är utformad med ett ut- med hela listen 6 utsträckt làselement 8. Låselementet 8 har en mot fogkanten 4a vänd aktiv låsyta 10 med en höjd på exempelvis 0,5 mm. Vid läggningen samverkar denna lås- yta 10 med ett låsspár 14, som är upptaget i undersidan 3 av en angränsande skivas 1' motsatta långsida 4b. Kortsi- deslisten 6' är försedd med ett motsvarande låselement 8', och den motsatta kortsidan 5b har ett motsvarande låsspár 14'.

För mekanisk hopfogning av såväl långsidor som kort- sidor även i vertikal led (riktning D1 i fig lc) är ski- van 1 vidare utmed sin ena långsida 4a och sin ena kort- sida 5a utformad med en i sidled öppen urtagning 16. Ur- tagningen 16 avgränsas nedåt av respektive list 6, 6'.

Vid de motsatta kanterna 4b och 5b finns en övre urfräs- ning 18 definierande en med urtagningen 16 samverkande lástunga 20 (se fig. 2a).

Fig. la-1c visar hur två långsidor 4a, 4b hos två dylika skivor 1, 1' på ett underlag 12 kan sammanfogas genom nedvinkling. Fig 2a-2c visar hur skivornas 1, 1' kortsidor 5a, 5b kan sammanfogas genom insnäppning. Lång- sidorna 4a, 4b kan sammanfogas med båda metoderna, medan kortsidorna 5a, 5b - efter läggning av första raden - g: \pat\ssg\azxs\välirags\a2êíèüffiš-listbojning 9901131) s-la1tn.-'sazs.ritxf:.d-a«.: a;.oa; 10 15 20 25 30 35 517 478 normalt sammanfogas efter att långsidorna 4a, 4b har sam- manfogats och enbart genom insnäppning.

När en ny skiva 1' och en tidigare lagd skiva 1 skall sammanfogas utmed sina làngsidor 4a, 4b enligt fig la-lc, trycks den nya skivans 1' làngsida 4b mot den ti- digare skivans l làngsida 4a enligt fig la, så att lås- tungan 20 förs in i urtagningen 16. Skivan 1' vinklas se- dan ned mot undergolvet 12 enligt fig lb. Därvid går lås- tungan 20 helt in i urtagningen 16, samtidigt som listens 6 låselement 8 går upp i låsspåret 14. Under denna ned- vinkling kan låselementets 8 övre del 9 vara verksam och åstadkomma en instyrning av den nya skivan 1' mot den ti- digare lagda skivan 1. I sammanfogat läge enligt fig. 1c är skivorna 1, 1' låsta i både Dl-riktning och D2- riktning utmed sina làngsidor 4a, 4b, men kan förskjutas relativt varandra i fogens längdriktning utmed làngsidor- na 4a, 4b.

I fig. 2a-2c visas hur skivornas 1, 1' kortsidor 5a och 5b kan sammanfogas mekaniskt i både D1- och D2- riktning genom att den nya skivan 1' förs väsentligen ho- risontellt mot den tidigare lagda skivan 1. Speciellt kan detta göras efter att den nya skivans 1' làngsida har sammanfogats med metoden enligt fig la-c till en tidigare I lagd skiva i en angränsande rad. I det första steget i fig. 2a samverkar avfasade ytor vid urtagningen 16 re- spektive låstungan 20 så att listen 6' tvingas nedåt som en direkt följd av kortsidornas Sa, 5b sammanföring. Un- der den avslutande sammanföringen snäpper listen 6' upp, när låselementet 8' går in i låsspåret 14'.

Genom upprepning av de i fig la-c och 2a-c visade momenten kan hela golvläggningen göras utan lim och utmed samtliga fogkanter. Således gäller att kända golvskivor av ovannämnda slag sammanfogas mekaniskt genom att de i regel först vinklas ned på långsidan, och när långsidan är låst snäpps kortsidorna ihop genom horisontell för- q:\yq n - ~ un u v ~ un. vv. 10 15 20 25 30 a u n ø oo 517 478 skjutning utmed långsidan. Skivorna 1, 1' kan tas upp igen i omvänd ordning som de blivit lagda, utan att fogen skadas, och återläggas. Dessa läggningsprinciper är till- lämpliga även i samband med föreliggande uppfinning.

För att fungera optimalt bör skivorna, efter att de är hopfogade, utmed sina làngsidor kunna inta ett läge där det föreligger möjlighet till ett litet spel mellan làsytan 10 och låsspåret 14. För en närmare beskrivning av detta spel hänvisas till WO 94/26999.

Förutom det som är känt genom ovan nämnda pa- tentskrifter introducerade en licenstagare till Välinge Aluminium AB, Norske Skog Flooring AS (NSF), ett laminat- golv med mekaniskt fogsystem enligt WO 94/26999 i Januari 1996 i samband med Domotex-mässan i Hannover, Tyskland.

Detta laminatgolv, som marknadsförs under varumärket Al- loc®, är 7,2 mm tjockt och har en 0,6 mm aluminiumlist 6 som är mekaniskt fastsatt på fjädersidan. Låselementets 8 aktiva låsyta 10 har en lutning (benämnd låsvinkel i det följande) på ca 800 mot skivans plan. Det vertikala för- bandet är utformat som ett modifierad not/fjäder-förband, där termen ”modifierad” avser möjligheten att sammanföra not och fjäder genom invinkling.

I WO 97/47834 (Sökande Unilin) beskrivs ett listlås- system med träfiberlist som i huvudsak bygger på de ovan kända principerna. I motsvarande produkt "Unilic" som denna sökande börjat marknadsföra under senare delen av 1997, eftersträvas en förspänning mellan skivorna. Detta leder till hög friktion och svårigheter att vinkla ihop och förskjuta skivorna. Dokumentet visar ett flertal ut- föranden av låssystemet. "Uniclic" produkten visas i sek- tion i fig 4b och består av en 8,1 mm tjock golvskiva med en 5,8 mm bred list, som består av en övre del av träfi- ber och en undre del av golvskivans balansskikt. Listen har ett 0,7 mm högt làselement med en låsvinkel på 45°. \_pat\='sq\earxs\~.fëálinge\a2íäêöâïfš-listbojzaizag fëfëO-'åâíë slxztxfersioz: .dvs-a 10 15 20 25 30 517 478 Det vertikala förbandet består av en fjäder samt en not med ett notdjup på 4,2 mm.

Andra kända làssystem för mekanisk hopfogning av skivmaterial beskrivs exempelvis i GB 2 256 023 som visar ensidig mekanisk fogning för åstadkommande av en expan- sionsfog i en träpanel för utomhusbruk, samt i US 4 426 820 som visar ett mekaniskt làssystem för sportgolv av plast, vilket golv dock ej medger förskjutning och lås- ning av kortsidor genom insnäppning. I båda dessa kända làssystem är skivorna homogena och saknar separata yt- skikt och balansskikt.

NSF introducerade under hösten 1998 ett 7,2 mm lami- natgolv med ett listlåssystem som består av träfiberlist och som är tillverkat enligt WO 94/26999. Detta laminat- golv marknadsförs under varumärket "Fiboloc", och tvär- sektionen visas i fig 4a. Listen består även här av en övre del av träfiber och en undre del av balansskikt.

Listen är 10,0 mm bred, låselementets höjd är 1,3 mm och låsvinkeln är 60°. Notens djup är 3,0 mm.

Kronotex Introducerade i januari 1999 ett 7,8 mm tjockt laminatgolv med listlàs under varumärket "Isi- lock". Tvärsektionen hos detta system visas i fig 4c.

Listen består även i detta golv av träfiber och balans- skikt. Listen är 4,0 mm och notdjupet 3,6 mm. "Isilock" har två låstappar med en höjd av 0,3 mm och med lås- vinklar på 40°. Låssystemet har låg draghållfasthet, och golvet är besvärligt att lägga.

Sammanfattning av uppfinningen Även om golvet enligt WO 94/26999 och det under va- rumärket Fiboloc® saluförda golvet uppvisar stora förde- lar jämfört med traditionella, limmade golv, finns det dock önskemål om ytterligare förbättringar främst genom kostnadsbesparing som kan uppnås genom att träfiberlis- tens bredd reduceras fràn nuvarande 10 mm. En smalare \ f» -_:¿:\p u... 10 15 20 25 30 . ... ..- - ~ ,", .". . - . - ; , ;'. ,,, u. :_,.. .ø-n'. ' ' 1..' Z..' I - --; ": ' 2 I I 2 . . . . a ::~_I __' ,, a. on- . list ger fördelen att man erhåller mindre materialspill vid formningen av listen. Detta har dock inte varit möj- ligt eftersom smalare lister av typen Uniclic och Isilock gett dåliga testresultat. Smala lister kräver nämligen en liten vinkel hos làselementets låsyta relativt horison- talplanet (benämnd låsvinkel) för att skivorna skall kun- na fogas genom invinkling, eftersom làsspåret följer en cirkelbåge med centrum i skivans övre fogkant. Låselemen- tet höjd måste också reduceras eftersom smala lister har lägre böjförmàga vilket försvårar insnäppning.

Sammanfattningsvis ger smala lister fördelen att ma- terialspill reduceras, men nackdelarna att låsvinkeln måste vara liten för att medge invinkling och att làsele- mentet måste vara lågt för att medge hopsnäppning.

Vid upprepade läggningsförsök och tester med samma parti golvskivor har vi upptäckt att listlås, med foggeo- metri liknande fig. 4b och 4c, och som består av en smal träfiberlist med ett balansskikt på baksidan och med ett láselement som har en liten låsyta med låg låsvinkel, uppvisar en hel del egenskaper som inte är konstanta och som för samma golvskiva kan variera väsentligt vid olika tidpunkter då läggningsförsök gjorts. Dessa problem och anledning till problemen är icke kända.

Det finns idag inte heller några kända produkter el- ler metoder som ger tillräckligt bra lösningar på dessa problem som är relaterade till: (i) mekanisk hållfasthet hos hopfogningen av golvskivor med mekaniskt låssystem av typ listlås, (ii) hantering och läggning av dylika golvskivor, (iii) egenskaper hos ett färdigt, sammanfogat golv fram- ställt av dylika golvskivor. (i) Hållfasthet Golvskivornas fogsystem har vid en viss tidpunkt god hållfastheten. Vid upprepade tester vid en annan tidpunkt qz\pat\sq\ans\välinçæ\a29?O875-listbojning 990ê30 slutversicn.doc 10 15 20 25 30 517 478 kan hållfastheten hos samma golvskiva vara väsentligt lägre, och låselementet glider relativt lätt ur låsspåret då golvet utsätts för dragbelastning. (ii) Hantering/Läggning Vid vissa tidpunkter under året kan skivorna samman- fogas, medan det vid andra tidpunkter är mycket besvär- ligt att sammanfoga samma golvskiva. Risken för skador på fogsystemet i form av sprickbildning är stor. (iii) Egenskaper hos det sammanfogade golvet Fogkvalitén i form av springa i belastat läge mellan golvskivornas övre fogkanter varierar för samma golvskiva vid olika tidpunkter under året.

Det är känt att golvskivor sväller och krymper under året då den relativa fuktigheten RH varierar. Svällning och krympning är 10 gånger större tvärs fiberriktningen än längs fiberriktningen. Eftersom båda fogkanterna i fogsystemet förändras lika mycket i stort sett samtidigt kan svällning och krympning ej förklara de oönskade ef- fekterna som starkt begränsar möjligheterna att åstadkom- ma ett listlåssystem till låg kostnad som också håller hög kvalitet med avseende på hållfasthet, läggningsegen- skaper och fogkvalitet. Enligt de allmänt kända teorierna skulle breda lister svälla mer och ge större problem.

Våra tester pekar på ett motsatt förhållande.

Sammanfattningsvis finns det ett stort behov att åstadkomma ett listlåssystem som i större utsträckning än känd teknik tar hänsyn till ovannämnda krav, problem och önskemål. Uppfinningen har som ändamål att tillgodose detta behov.

Dessa och andra ändamål hos uppfinningen uppnås med ett làssystem, en golvskiva och en tillverkningsmetod som uppvisar de särdrag som är angivna i bifogade självstän- ~\fs-_;;\ans*øfälinge\a2íä90S75-listbcjraizag 2917211321) s-l1:t'v=21rsi-.'Jn.d-;.~-: 10 15 20 25 30 , . | ø o. 517 478 10 diga patentkrav, varvid föredragna utföringsformer är an- givna i de osjälvständiga patentkraven.

Uppfinningen bygger på en första insikt att de iden- tifierade problemen i huvudsak hänger samman med att den med stommen integrerade listen böjer sig uppåt och nedåt då RH varierar. Vidare bygger uppfinningen på insikten att listen, som till följd av sin uppbyggnad, ej är ba- lanserad och fungerar som en bimetall. När det bakre ba- lansskiktet hos listen krymper mer än träfiberdelen hos listen, kommer hela listen att böjas bakåt, dvs. nedåt.

Sådan listböjning kan uppgå till ca 0,2 mm. Ett låsele- ment med liten aktiv låsyta, exempelvis 0,5 mm, och låg låsvinkel, exempelvis 45 grader, kommer då att förorsaka ett glapp i den övre delen av det horisontella låssyste- met, vilket medför att listens låselement lätt glider ur låsspåret. Om listen är rak eller lutar uppåt kommer läggningen att vara ytterst svår att genomföra om låssy- stemet är anpassat till en böjd list.

En anledning till att problemet är svårlöst är att man inte känner till listens böjningsläge i samband med läggning eller efter upptagning och förnyad återläggning, som ju är en av listlåsets viktiga fördelar gentemot lim- made fogar. Man kan därför inte lösa problemet genom att i förväg anpassa bearbetningsmåtten hos listen och/eller låsspåret till listböjningen, eftersom den sistnämnda inte är känd.

Det är inte heller föredraget att lösa detta problem genom använda en bred list, vars låselement har en högre låsyta med större låsvinkel, eftersom en bred list ger nackdelen med stort materialspill vid listens utformning.

Anledningen till att den breda men dyrare listen fungerar bättre är främst att låsytan är väsentligt större än den maximala listlutningen och att den höga låsvinkeln endast ger ett marginellt ökat glapp som inte är synligt. : \pa t\sg\a:zss \\fäli::g«:ø “wxl/Éíšïëâß? í-li s :ih-oj ning 9911) f: 30 sl :mina . ci-oc 10 15 20 25 30 35 517 478 11 Problemen med listböjning förstärks av det faktum att laminatgolv utsätts för ensidig fuktpàverkan. Ytskikt och balansskikt samverkar ej fullt ut, och detta ger all- tid en viss kupning. Konkav kupning uppåt är det största problemet, eftersom fogkanterna då reser sig. Resultatet blir en oönskad fogöppning mellan skivorna och högt sli- tage på fogkanterna. Man eftersträvar därför att åstad- komma en golvskiva som i normal relativ luftfuktighet är något konvex uppåt genom att förspänna det bakre balans- skiktet. I traditionella, limmade golv är denna förspän- ning inget problem, utan ger tvärtom en eftersträvad för- del. Hos ett mekaniskt fogat golv med integrerat listlàs medför förspänningen hos balansskiktet däremot en oönskad nackdel, eftersom förspänningen förstärker obalansen i listen och därför ger upphov till en än större, oönskad bakåtböjning av listen. Detta problem är svårlöst efter- som förspänningen är en inneboende egenskap hos balans- skiktet, och därför inte kan elimineras från balansskik- tet.

Uppfinningen bygger också på en andra insikt som är relaterad till fogens geometri. Vi har även upptäckt att listlàs med en relativt djup not ger större oönskad list- böjning. Anledningen till detta fenomen är att även noten är obalanserad. Noten öppnar sig därför när balansskiktet krymper, vilket leder till att listen böjs nedåt eftersom listen utgör en förlängning av fogkanten nedanför noten.

Enligt en första aspekt av uppfinningen anvisas ett lâssystem av det slag som anges i beskrivningens näst första stycke och som enligt uppfinningen kännetecknas av att den andra fogkanten, inom ett område (P) som avgrän- sas av notens botten och låselementets låsyta, är modifi- erad beträffande balansskiktet.

Ovannämnda område P, som sålunda avgränsas av notens botten och låselementets låsyta, är det område som är känsligt för böjning. Om listen böjs inom detta område P, S.) c H F o ML , I çzäpat\sg\ans\välinge\a2§90875-lis:bojning 9?3à3f síaave s -n :w -««ø - 10 15 20 25 30 35 . . « n .o 12 påverkas låsytans läge relativt làsspåret och därmed fo- gens egenskaper. Speciellt skall noteras att hela detta område P är obalanserat, eftersom den del av balansskik- tet som finns inom omràdet P inte på något ställe har nå- got samverkande, utbalanserande ytskikt, varken i noten eller på den utskjutande listen. Genom att modifiera ba- lansskiktet inom detta område P kan man enligt uppfin- ningen positivt förändra det obalanserade tillstånd som råder, på ett sådant sätt att den oönskade listböjningen reduceras eller elimineras.

Med termen "modifierad" avses dels (i) en föredragen utföringsform där balansskiktet har modifierats "i ti- den", dvs. balansskiktet har först applicerats över hela området P under tillverkningsprocessen, men har därefter utsatts för en modifierande behandling, såsom fräsning eller spårning och/eller en kemisk behandling, och dels (ii) varianter där balansskiktet åtminstone över en del av området P är modifierat "i rummet", dvs. att området P skiljer sig från resten av skivan vad gäller balansskik- tets utseende/egenskaper/konstruktion.

Balansskiktet kan vara modifierat över hela den ho- risontella utsträckningen hos området P, eller endast inom en eller flera delar därav. Balansskiktet kan även vara modifierat under hela eller delar av låselementet.

Det kan dock vara föredraget att bibehålla balansskiktet intakt under åtminstone en del av låselementet, för att ge listen stöd mot underlaget.

"Modifiering" innebär enligt en föredragen utfö- ringsform att balansskiktet tas bort helt eller delvis. I en utföringsform saknar hela området P balansskikt.

I en andra utföringsform saknas balansskikt helt inom endast en eller flera delar av området P. Beroende på typen av balansskikt och fogsystemets geometri i öv- rigt kan man exempelvis behålla hela eller delar av ba- lansskiktet under noten. a:\_pat\s<:\anssMfälinmàaäí9ÉQS75-lis:böjning 99G1š3í) sluffaerssitfirz.dos 10 15 20 25 30 35 517 478 13 I en tredje utföringsform tas balansskiktet inte bort fullständigt, utan reduceras enbart i tjocklek.

Sistnämnda utföringsform kan kombineras med de förstnämn- da. Det finns balansskikt där de huvudsakliga problemen kan elimineras genom enbart en partiell avverkning av vissa lager. Resten av balansskiktet kan då behållas och bidrager till att öka listens styrka och flexibilitet.

Balansskikt kan också utformas speciellt med olika lager som är så anpassade att det både balanseras ytan och kan fungera som stöd för listen då delar av lagren avlägsnas inom ett område på listens baksida.

Modifieringen kan även innebära en förändring av ba- lansskiktets materialsammansättning och/eller material- egenskap.

Modifieringen kan företrädesvis åstadkommas med me- kanisk bearbetning, såsom fräsning och/eller slipning men kan eventuellt även åstadkommas med kemisk bearbetning, värmebehandling eller andra metoder som avlägsnar materi- al eller förändrar materialegenskaper.

Uppfinningen anvisar också en tillverkningsmetod för framställning av ett fuktstabilt listlåssystem. Metoden enligt uppfinningen innefattar stegen att forma varje golvskiva utifrån en stomme, att förse stommens baksida med ett balansskikt, att utforma en fjäder i en första fogkant hos skivan, att utforma ett låsspår i skivans un- dersida parallellt med och på avstånd från den första fogkanten, att utforma en not i en motstående andra fog- kant, och att ur stommen forma en list som utskjuter från den andra fogkanten och som uppbär ett låselement med en låsyta för samverkan med låsspåret. Metoden enligt upp- finningen kännetecknas av steget att bearbeta balansskik- tet inom ett område som avgränsas av notens botten och låselementets låsyta.

En anpassning eller borttagning av en del av balans- skiktet i fogsystemet kan göras i samband med lim- ~ “wat\sg\ansVfälirzqa\a2ièíší)S7ä-listbojning :?9L,==23§ ssluzzfz-sazsisn. d-:c 10 15 20 25 30 517 478 14 ning/laminering av ytskikt, stomme och balansskikt genom att balansskiktet förskjuts i förhållande till ytskiktet.

Det är även tänkbart att vid tillverkningen av balans- skiktet göra modifieringar så att den del som kommer att finnas vid låssystemet har andra egenskaper än resterande delen av balansskiktet.

En mycket lämplig tillverkningsmetod är dock meka- nisk bearbetning genom fräsning eller slipning. Detta kan göras i anslutning till tillverkningen av fogsystemet och golvskivorna kan limmas/lamineras i storformat bestående av 12 golvskivor eller mer.

Listlåssystemet tillverkas företrädesvis med den övre golvytan som referenspunkt. Golvskivornas tjockleks- toleranser ger olika tjocka lister eftersom listen ovan- del alltid har ett förutbestämt mått till golvytan. En sådan tillverkningsmetod ger spår på baksidan som är oli- ka djupa och en partiell avverkning av ett tunt balans- skikt kan ej göras på ett kontrollerat sätt. Avverkningen av balansskiktet bör därför istället ske med golvskivans baksida som referensyta.

En målsättning har också varit att åstadkomma en kostnadsoptimal fog som också håller hög fogkvalitet ge- nom att göra listen så smal som möjligt och noten så grund och så stark som möjligt i syfte att dels minska spillet genom att fjädern kan göras smal och dels att så långt som möjligt eliminera att noten öppnar sig och för- orsakar listböjning och även resning av övre fogkant då den relativa luftfuktigheten förändras.

Kända listlåssystem med list av träfiber och balans- skikt kännetecknas av att den grundaste kända noten är 3,0 mm i en 7,2 mm golvskiva. Noten djup är således 0,42 gånger golvets tjocklek. Detta är endast känt i kombina- tion med en 10,0 mm list som således har en bredd av 1,39 gånger golvtjockleken. Alla övriga dylika kända listfogar g : \1t><'«:t\sg\ea::s \*.-'ëílir1g\=:\<'=.2 S? S-li ss tirscr-j rain-g; =š 3 3 sl a: f;'-.-='er. :srion . doc: 10 15 20 25 30 51 7 47 a :::=-í ==5É= 15 med smala lister har notdjup överstigande 3,6 mm och det- ta bidrager avsevärt till listböjningen.

För att uppfylla ovannämnda målsättning anvisas ett listlåssystem som kännetecknas av att notens notdjup och listens bredd understiger 0,4 respektive 1,3 gånger golvtjockleken. Denna fog ger bra fogegenskaper och spe- ciellt i kombination med hög styvhet i noten genom att den kan utformas så att man behåller så mycket material som möjligt mellan notens övre del och golvytan samt mel- lan notens nedre del och golvets baksida samtidigt som en eliminering av listböjningsproblemen enligt ovan kan åstadkommas. Detta listlåssystem kan kombineras med en eller flera av de föredragna utföringsformer som är an- givna i samband med lösningen som bygger på modifiering av balansskiktet.

Den motstående fogkanten hos skivan är också obalan- serad. Problemen är här betydligt mindre eftersom ytskik- tet inte är förspänt samtidigt som den obalanserade delen är styvare. Även här kan dock en förbättring åstadkommas genom att listen görs så tunn som möjligt. Detta möjlig- gör en minimal avverkning av material i fogsystemets lås- spårdel vilket i sin tur ger maximal styvhet i denna oba- lanserade del.

Enligt uppfinningen anvisas således också ett list- låssystem med en foggeometri som kännetecknas av att lis- tens bredd och tjocklek samt låselementets höjd står i en bestämd relation till golvtjockleken. Vidare anvisas en lägsta vinkel för låsytan. Alla dessa parametrar bidrager var för sig och i kombination med varandra och de ovan beskrivna uppfinningarna till att åstadkomma ett listlås- system som kan ha hög fogkvalitet och som kan tillverkas till låg kostnad. gz\pat,\sg\anfsVëälingffxafâ99OS75-lis tzh-ojzzirag íëêíflšš-É slxztxfawzsiozx.cis-c 10 15 20 25 30 517 478 16 Kort beskrivning av ritningarna Fig la-c visar i tre steg en nedvinklingsmetod för mekanisk hopfogning av långsidor hos golvskivor enligt WO 94/26999.

Fig 2a-c visar i tre steg en insnäppningsmetod för mekanisk hopfogning av kortsidor hos golvskivor enligt WO 94/26999.

Fig 3a och 3b visar en golvskiva enligt WO 94/26999 sedd uppifrån respektive underifrån.

Fig 4 visar tre på markanden förekommande listlåssy- stem med integrerad list av träfiber och balansskikt.

Fig 5 visar ett listlås med ett litet notdjup och med en bred träfiberlist, vilken uppbär ett làselement med stor låsyta och en hög låsvinkel.

Fig 6 visar ett listlås med ett stort notdjup och med smal träfiberlist, vilket uppbär ett làselement med liten làsyta och en låg låsvinkel.

Fig 7 och 8 illustrerar listböjning för ett listlås enligt fig 5 respektive fig 6.

Fig 9 visar fogkanterna hos en golvskiva enligt ett utförande av uppfinningen.

Fig 10 och ll visar hopfogning av två golvskivor en- ligt fig 9. " Fig 12 och 13 visar två alternativa utföranden av uppfinningen.

Beskrivning av föredragna utföringsexempel Före beskrivning av föredragna utföringsformer av uppfinningen följer nu först, med hänvisning till fig 5-8, en detaljerad förklaring av bakgrunden till och effekten av listböjning.

De i fig 5 och 6 visade tvärsektionerna är tänkta, ej kända tvärsektioner, men som dock har relativt stora likheter med "Fiboloc" i fig 4a respektive "Uniclic" i fig 4b. Fig 5 och 6 representerar sålunda ej uppfinning- : \pa t\s«_;;\¿fi:~.s “yxfïšlizxges Vzi/*íëïšâ 5375-). is ï.}.*-«.':»j::i:1».g 1-1 30 slutivfz rs . d-.r--c 10 15 20 25 30 35 517 478 17 en. Delar som har motsvarighet i de tidigare figurerna är i flertalet fall försedda med samma hänvisningsbeteck- ningar. Grundkomponenternas konstruktion, funktion och materialuppbyggnad hos skivorna i fig 5 och 6 är väsent- ligen samma som hos utföringsformer av föreliggande upp- finning, varför efterföljande beskrivning av fig 5 och 6 även gäller i tillämpliga delar för de efterföljande ut- föringsformerna av uppfinningen.

Skivorna 1, 1' i fig 5 är i det visade utförandet rektangulära med motstående làngsidor 4a, 4b och motstå- ende kortsidor 5a, 5b. Fig. 5 visar i vertikal tvärsek- tion en del av en långsida 4a hos skivan 1, samt även en del av en långsida 4b hos en angränsande skiva 1'. Ski- vans 1 stomme kan bestå av en kärna 30 av träfiber, som uppbär ett ytskikt 32 på sin framsida och ett balansskikt 34 på sin baksida. En list 6 utformad ur golvskivans stomme och balansskikt och som uppbär ett lâselement 8 utgör en förlängning av golvskivans 1 nedre notdel 36.

Listen 6 är utformad med ett låselement 8, vars aktiva låsyta 10 samverkar med ett låsspår 14 i den motstående fogkanten 4b hos den angränsande skivan 1' för horison- tell hoplàsning av skivorna 1, 1' tvärs fogkanten (D2).

Làselementet 8 har en relativt hög höjd LH och hög lås- vinkel A. Övre delen av làselementet har en instyrnings- del 9 som vid invinkling styr in golvskivan i rätt posi- tion.

För bildande av ett vertikallås i D1-riktning upp- visar fogkanten 4a en i sidled öppen not 36 och uppvisar den motstående fogkanten 4b en i sidled utskjutande fjä- der 38 som i sammanfogat läge är upptagen i noten 36.

I sammanfogat läge enligt fig 5 definierar de två intill varandra liggande, övre kantpartierna 41 och 42 hos skivorna 1, 1' ett vertikalt fogplan F.

Listen 6 har en horisontell utsträckning W (= list- bredd) som kan delas upp i: (a) en inre del med horison- g:\pat\sg\anfs\\fäli11g u~on 10 15 20 25 30 35 - u c n nu 517 478 .. u»- 18 tell utsträckning D (låsdistans) som begränsas av fogkan- ten F och en vertikal linje genom låsytans 10 nedre del, samt (b) en yttre del med horisontell utsträckning L (låselementets bredd). Noten 36 har ett horisontellt not- djup G mätt från fogkanten F och in mot skivan 1 till ett med notens 36 botten sammanfallande vertikalt begräns- ningsplan. Notdjupet G och låsdistansens utsträckning D bildar tillsammans en fogdel inom ett område P som består av komponenter som ingår i vertikallàset Dl och horison- tallàset D2.

Fig 6 visar ett utförande, som skiljer sig från ut- förandet i fig 5 genom att notdjupet G är större, och listbredden W, låsytans höjd LH och làsvinkeln A alla är mindre. Området P är dock lika stor för utförandena i fig 5 och 6.

Nu hänvisas till fig 7 och 8, som visar listböjning hos utföringsformerna i fig 5 respektive 6. Den relevanta delen av böjningen som kan förorsaka problem är området P, eftersom en böjning inom området P medför en lägesänd- ring hos làsytan 10. Eftersom området P i båda utförings- formerna har samma horisontella utsträckning, kommer listböjningen vid låsytan 10, vid lika förutsättningar i övrigt, att vara lika stor trots att listlängden W är olika.

Den stora låsytan 10 och den stora làsvinkeln A i fig 5 kommer ej att förorsaka några större problem i fig 7, eftersom större delen av låsytan 10 fortfarande är aktiv. Den höga làsvinkeln A bidrager endast marginellt till att öka spelet mellan låselementet 8 och lásspåret 14. I fig 8 däremot skapar det stora notdjupet G samt den lilla låsytan 10 och den låga làsvinkeln A2 stora pro- blem. Làssystemets hàllfasthet reduceras kraftigt och spelet mellan låselementet 8 och lásspåret 14 ökar vä- sentligt och förorsakar fogspringor i dragbelastat läge.

Om skivornas spel vid tillverkningen anpassas till en lu- g:\paazz\sg\ans\*.fêálirxgfe\ex29íëOS'?5-listho§ninç íëíäü-f-šíší) w r |_. f.) -\ f > 10 15 20 25 30 35 n | o | nu 517 478 19 tande list kan skivorna vara omöjliga att lägga om listen 6 är plan eller är böjd uppåt.

Vi har insett att listböjningen beror på att fogde- len P är obalanserad och att formförändringarna i balans- skiktet 34 och listens träfiberdel 30 är ej lika då rela- tiva luftfuktigheten varierar. Dessutom bidrar balans- skiktets 34 förspänning till att böja listen 6 bakåt.

De avgörande faktorerna för listböjningen är låsdi- stansens utsträckning D och notdjupet G. Utseendet hos noten 36 och listen 6 har också viss betydelse.

Mycket material i fogpartiet P gör noten och listen sty- vare ock motverkar listböjning.

Fig 9-11 visar hur ett kostnadseffektivt listlåssy- stem med hög fogkvalitet kan utformas enligt uppfinning- en. Fig 9 visar hela skivan 1 sedd i vertikalsektion från kortsidan, med skivans huvudparti bortbrutet. Fig 10 vi- sar två dylika skivor 1, 1' hopfogade vid sina långsidor 4a, 4b. Fig 11 visar hur långsidorna kan hopvinklas vid läggning och vinklas upp vid upptagning. Kortsidorna kan vara identiska.

I samband med tillverkningen av listlåssystemet har balansskiktet 34 bearbetats bort dels inom hela området G under noten 36, och dels över hela listens 6 baksida över bredden W Denna uppfinningsenliga modifiering i form av borttagning (inklusive i området L under làselementet 8). av balansskiktet 34 inom hela området P eliminerar både förspänningen och listböjningen till följd av fuktrörel- se.

I syfte att åstadkomma en materialbesparing har man i detta utförande reducerat listens 6 bredd W maximalt till ett värde som understiger 1,3 gånger golvtjockleken T.

Notens 36 notdjup G har också begränsats maximalt, dels för att motverka oönskad listböjning och dels för att spara material. Noten 36 har vid sin nedre del utfor- : \pat\sg\.ans\xfèàlirage\a2ä?OSTS-listbcjjzzing slazttlwærpeic-h . :is-c -.-. . 10 15 20 25 30 517 478 20 mats med en sned del 45 i syfte att styva upp noten 36 och fogpartiet P.

I syfte att motverka listböjningens inverkan och för att klara hållfasthetskraven har låsytan en minsta lut- ning på 45 grader och låselementets höjd överstiger 0,1 gånger golvtjockleken T I syfte att göra fogsystemets låsspårdel så stabil som möjligt har listens tjocklek SH inom ett område mot- svarande minst halva låsdistansen D begränsats till högst 0,25 gånger golvtjockleken T. Låselementets höjd LH har begränsats till 0,2 gånger golvtjockleken och detta inne- bär att låsspåret 14 kan göras med relativt liten mate- rialavverkning.

I enklare utföringsformer av uppfinningen används enbart åtgärden "modifiering av balansskikt".

Fig ll visar ett alternativt utförande för att eli- minera oönskad listböjning. Här har balansskiktet 34 ta- gits bort helt inom området P (inklusive området G under noten). Under làselementet 8 inom området L är balans- skiktet däremot intakt i form av ett kvarvarande område 34', vilket fördelaktigt bildar ett stöd för làselementet 8 mot undergolvet 12. Eftersom den kvarlämnade delen 34' av balansskiktet ligger utanför låsytan 10 har den endast en marginell, om ens någon, negativ inverkan på låsytans 10 lägesförändring i samband med listböjning.

Det finns inom ramen för uppfinningen en rad alter- nativa sätt att reducera listböjningen. Man kan exempel- vis göra flera spår i balansskiktet med olika djup och bredd inom hela området P och L. Sådana spår kan eventu- ellt fyllas helt eller delvis med material som har andra egenskaper än golvskivans balansskikt 34 och som kan bi- dra till att förändra listens 6 egenskaper då det gäller exempelvis böjförmåga och draghållfasthet. Även utfyll- nadsmaterial med relativ likartade egenskaper kan använ- : \ys<æt\sfg\esns \\-'äli.ngf:\e=z2 -li s z-.b-:Ü zzirxg; 993 43 :sl :z ma? :Wifi-tfn . de: 10 15 20 25 30 u . .uu nu... 517 478 21 das när målsättningen är att i huvudsak eliminera balans- skiktets förspänning.

En fullständig eller partiell borttagning av balans- skiktet P inom området P och återfyllning med lämpliga bindemedel, plastmaterial eller dylikt kan vara ett sätt att förbättra listens 6 egenskaper.

Fig 12 visar ett utförande där endast en del av ba- lansskiktets 34 yttre lager tagits bort över hela området P. Den kvarvarande, tunnare delen av balansskiktet är be- tecknat med 34". Delen 34' elementet 8 inom området L. Fördel med ett sådant ut- är lämnad intakt under lås- förande är att det kan vara möjligt att eliminera huvud- delen av listböjningen samtidigt som en del (34") lansskiktet behålls som förstärkningsskikt till listen 6. av ba- Detta utförande är speciellt lämpligt när balansskiktet 34 består av olika skikt med olika egenskaper. Exempelvis kan det yttre skiktet vara av melamin och dekorpapper, Olika plastmaterial kan också förekomma tillsammans med olika medan det inre kan var av fenol och kraftpapper. typer av fiberarmering. Partiell borttagning av olika la- ger kan naturligtvis kombineras med ett eller flera spår med olika djup och bred under hela fogsystemet P + L. Be- arbetningen från baksidan kan också anpassas i syfte att öka listens böjförmåga i samband med invinkling och ins- näppning.

Ovan har nu beskrivits två huvudprinciper för att reducera eller eliminera listböjning: (a) modifiering av balansskiktet inom hela eller delar av området P, samt (b) modifiering av själva foggeometrin med reducerat not- djup och en speciell utformning av notens inre del i kom- bination. Dessa två huvudprinciper är användbara var för sig för att reducera listböjningsproblematiken, men före- trädesvis i kombination. g : “~__r:-eut\.s«g\ez.'1s\väling;e\a29ÉOS7S-listzbøjzzizxg fëíšCI-IBII) ssla:tverssic>z1. :io-c o n nu nu. p namn: nu* 10 15 20 25 30 35 sw m 22 Dessa två grundprinciper kan också enligt uppfinningen kombineras med ytterligare modifieringar av foggeometrin (c) som kännetecknas av att: - Listen görs smal företrädesvis mindre än 1,3 gånger golvtjockleken, - Låsytans lutning är minst 45 grader, - Låselementets höjd överstiger 0,1 gånger golvtjockleken och understiger 0,2 gånger golvtjockleken, och - Listen utformas så att minst halva låsdistansen har en tjocklek understigande 0,25 gånger golvtjockleken Ovanstående utförandeformer bidrager var för sig och i kombination med varandra och de ovan beskrivna huvud- principerna till att åstadkomma ett listlåssystem som kan tillverkas till låg kostnad och som samtidigt håller en hög fogkvalitet med avseende på läggningsegenskaper, upp- tagningsmöjligheter, hållfasthet, fogspringa och stabili- tet över tiden och i olika miljöer.

Ett flertal varianter av uppfinningen är möjliga.

Fogsystemet kan tillverkas med en mängd olika foggeome- trier där vissa eller samtliga av de ovan angivna para- metrar görs annorlunda, speciellt då syftet är att prio- ritera en viss egenskap mer än de övriga.

Sökanden har övervägt och provat en mängd varianter mot ovanstående bakgrund: "mindre" kan ändras till "stör- re", relationstal kan förändras, andra radier och vinklar kan väljas, fogsystemet på lång och kortsidan kan göras olika, två typer av skivor kan göras där den ena typen exempelvis har list på båda motstående sidorna medan den andra typen har låsspår på motsvarande sidor, skivor kan tillverkas med listlås på en sida och traditionell limfog på andra sidan, listlàssystemet kan utformas med paramet- rar som i huvudsak är avsedda att underlätta läggning ge- nom att styra upp golvskivorna och hålla ihop dem tills limmet härdar, och olika material kan sprutas på fogsy- stemet för att åstadkomma impregnering mot fukt, för- : \pat\sg\zans \*.fåili.fxçj-ë\sz2 '390-875 -lifs tlhf-:j nirzq f-šlší) sluf;'\f=&=rsio:1.dos 'Id -»-. v-.u ~ 517 478 23 stärkning eller fuktätning etc. Dessutom kan det förekom- ma mekaniska anordningar, förändringar av foggeometrin och/eller kemiska tillsatser exempelvis lim som syftar till att försvåra eller förhindra exempelvis viss typ av läggning (vinkling eller snäppning), förskjutning längs fogriktningen, eller en viss typ av upptagning exempelvis uppvinkling eller utdragning längs fogkanten. g:\pai\sg\eans\.'välinqe\a2990875-115tbojnizxg slzztxrersiond-or:

Claims (35)

10 15 20 25 30 35 (1) . nnuoøo 517 478 24 PATENTKRAV

1. Làssystem för mekanisk hopfogning av golvskivor av det slag som uppvisar en stomme (30), motstàende första och andra fogkantpartier (4a resp 4b) och ett balansskikt (34) pà stommens (30) baksida, varvid angrän- sande golvskivor (1 resp l') i mekaniskt hopfogat läge har sina första och andra fogkantpartier (4a resp 4b) hopfogade vid ett vertikalt fogplan (F), vilket làssystem a) för vertikal hopfogning av den första golvskivans (1) första fogkantparti (4a) och den angränsande andra golvskivans (l') andra fogkantparti (4a resp 4b) har mekaniskt samverkande organ (36, 38) i form av en i det första fogkantpartiet (4a) utformad not (36) och en i det andra fogkantpartiet (4b) utformad fjäder (se), för horisontell hopfogning av en första golvskivas (1) första fogkantparti (4a) och en angränsande golvskivas (4b) som omfattar (l') andra fogkantparti har mekaniskt samverkande 14), dels ett i nämnda andra skivas (1') taget làsspàr (14), med och pà avstånd frän det vertikala fogplanet (F) vid nämnda andra fogkantparti (4b) och som organ (6, 8; (3) upp- som sträcker sig parallellt undersida har en nedàtvänd mynning, och (l) vilken vid nämnda en i ett stycke med nämnda första golvskivas stomme (30) utformad list (6), första fogkantparti (4a) utskjuter förbi nämnda vertikala fogplan (F) och på avstånd från fogpla- net (F) har ett làselement (8), vilken utskjuter i riktning mot ett nämnda första golvskivas (1) (2) innehållande plan och vilket har minst en operativ en làsyta (10) dels ovansida för samverkan med nämnda làsspàr (14), och varvid listen (6) bildar en horisontell förlängning hos det första fogkantpartiet (4a) nedanför noten (36), lO 15 20 25 30 35 Q uvoovn 517 478 . . . n n | o u Q ø u n nu nu 25 k ä n n e t e c k n a t därav, att det första fogkantpar- tiet (4a) inom ett område (P), som avgränsas av notens (36) botten och låselementets (8) låsyta (10), är modifi- erat med avseende på balansskiktet (34).

2. Låssystem enligt krav 1, varvid balansskiktet (34) inom nämnda område (P) av det första fogkantpartiet (4a) saknas eller är avlägsnat helt eller delvis.

3. Låssystem enligt krav 1, k ä n n e t e c k - n a t därav, att balansskiktet (34) inom nämnda område (P) av det första fogkantpartiet (4a) är modifierat med avseende på sina egenskaper, jämfört med balansskiktets egenskaper inom övriga delar av golvskivan (l).

4. Låssystem enligt något av de föregående kraven, varvid väsentligen hela nämnda område (P) är modifierat med avseende på balansskiktet.

5. Låssystem enligt något av kraven 1-3, varvid nämnda område (P) över endast en del sin horisontella ut- sträckning är modifierat med avseende på balansskiktet (34).

6. Låssystem enligt krav 5, varvid nämnda område (P) över mer än hälften av sin horisontella utsträckning är modifierat med avseende på balansskiktet (34).

7. Låssystem enligt något av föregående krav, varvid det första fogkantpartiet (4a) är modifierat med avseende på balansskiktet (34) även i ett andra område (L) under làselementet (8). “m'

8. Låssystem enligt något av kraven l-6, varvid det första fogkantpartiet (4a) uppvisar ett icke-modifierat balansskikt (34') i ett andra område (L) under låselemen- tet (8).

9. Låssystem enligt något föregående krav, varvid nämnda modifiering avser en förändring av balansskiktets (34) tjocklek.

10. Låssystem enligt något föregående krav, varvid nämnda område (P) helt saknar balansskikt över åtminstone en del av sin horisontella utsträckning. 10 15 20 25 30 35 26

11. Låssystem enligt något föregående krav, varvid nämnda område (P) över en del av eller hela sin horison- tella utsträckning uppvisar ett balansskikt (34) med re- ducerad tjocklek.

12. Låssystem enligt något föregående krav, varvid ' det första fogkantpartiet (4a) är modifierat inom nämnda område (P) med avseende på balansskiktets (34) material- sammansättning.

13. Låssystem enligt något föregående krav, varvid det första fogkantpartiet (4a) är inom nämnda område (P) modifierat med avseende på balansskiktets (34) material- egenskaper.

14. Låssystem enligt något föregående krav, varvid låssystemet är så utformat att fjädern (38) är invink- lingsbar i noten (36) och låselementet (8) är införbart i làsspåret (14) genom en inbördes vinkelrörelse hos den första och den andra golvskivan (1 resp. l') under upp- rätthållande av kontakt mellan fogkantytpartier (41, 42) hos golvskivorna nära gränsen mellan fogplanet (F) och golvskivornas ovansida (2).

15. Låssystem enligt något föregående krav, varvid golvskivorna (1, 1') på stommens (30) övre sida (2) upp- visar ett ytskikt (32) som samverkar med balansskiktet (34).

16. Låssystem enligt något föregående krav, varvid noten (36) har ett notdjup (G) som är mindre än 0,4 gånger skivans (1) tjocklek (T) och varvid listen (6) har en bredd (W) som år mindre än 1,3 gånger skivans (1) (tjocklek (T).

17. Låssystem enligt något föregående krav, varvid làselementets (8) låsyta (10) har en vertikal utsträck- ning (LH) som är minst 0,1 gånger skivans tjocklek (T).

18. Låssystem enligt något föregående krav, varvid làselementets (8) låsyta (10) är snedställd relativt horisontalplanet med en vinkel (A) som överstiger 45°.

19. Låssystem enligt något föregående krav, varvid noten (36) uppvisar en yttre del (G2) med en vertikal 10 15 20 25 30 35 Il IDO I : °. :". 1 : .". .". .". . . .. . -. u-...v-u-e-»øz z J; "."... ....H .". _ . .... . . . . .. . . . .. n N H H "H" 27 höjd samt en inre, trängre del (Gl) med en vertikal höjd, vars genomsnittsvärde över den inre delens (G1) horison- tella utsträckning är mindre än 0,8 gånger den yttre delens (G2) vertikala höjd.

20. Låssystem enligt något föregående krav, varvid > làselementets (8) låsyta (10) har en vertikal utsträck- ning (LH) som understiger 0,2 gånger skivans tjocklek (T).

21. Låssystem enligt något föregående krav, varvid listen (6) över åtminstone halva den del (P) av listen, som i horisontell led ligger mellan låsytan (10) och den andra skivans (1) fogkant, uppvisar en listtjocklek (SH) understigande 0,25 gånger skivans tjocklek (T).

22. Golvskiva försedd med ett lássystem enligt något av kraven 1-21.

23. Golvskiva enligt krav 22, vilken är mekaniskt hopfogningsbar med angränsande skivor utmed alla sina fyra sidor medelst ett listlássystem.

24. Metod för framställning av mekaniskt hopfog- ningsbara golvskivor (1), innefattande stegen att att att utforma golvskivan med första och andra fogkantpar- forma varje golvskiva (1) utifrån en stomme (30), förse stommens (30) baksida med ett balansskikt (34), tier (4a resp 4b), att utforma nämnda första fogkantparti (4a) med dels ett från golvskivans ovansida (2) utgående “_ första fogkantytparti (41), som definierar ett fogplan (F) längs detta första fogkantparti (4a), dels en not (36), som sträcker sig in i stommen förbi nämnda fogplan (F), dels en ur stommen (30) formad list (6), som skjuter ut förbi nämnda fogplan (F) och som på avstånd från detta fogplan uppbär ett uppåt utskjutande låselement (8) med en låsyta (10), vilken är vänd mot detta fogplan (F), att utforma nämnda andra fogkantparti (4b) med 10 15 20 25 30 35 I Il . _ 2'. {".'. u' .'°- .' . »". ."- - - - _~_ _ "' "' '21 3.1 {'..1.{ .' ~ 0 . - - | n nn- : .i ' , . , . , 1 1 ' 2 ' 2 . .. .. f. n ...nu o v 28 dels ett från golvskivans ovansida (2) utgående andra fogkantytparti (42), som definierar ett fogplan (F) längs detta andra fogkantparti (4b), dels en förbi detta fogplan utskjutande fjäder (38) för samverkan med en not hos en angränsande golvskivas första fogkantparti (4a), och dels ett lásspår (8), som sträcker sig parallellt med och på avstånd från nämnda andra fogkantpartis (4b) fogplan (F) och som har en nedàtvänd myn- ning samt som är utformat för mottagande av lås- elementet (8) och samverka med låselementets (8) nämnda låsyta (10), k ä n n e t e c k n a t av steget att bearbeta balansskik- tet inom ett område (P), som avgränsas av notens (36) botten och låselementets (8) làsyta (l0)}

25. Metod enligt krav 24, varvid steget att bearbeta balansskiktet (34) omfattar mekanisk bearbetning.

26. Metod enligt krav 25, varvid den mekaniska bear- betningen omfattar spárfräsning eller utformning av falsar inom nämnda område (P).

27. Metod enligt krav 24, varvid steget att bearbeta balansskiktet (34) omfattar kemisk bearbetning.

28. Metod enligt något av kraven 24-27, varvid steget att bearbeta balansskiktet (34) utförs före steget att forma listen (6) ur stommen (30).

29. Metod enligt något av kraven 24-27, varvid steget att bearbeta balansskiktet (34) utförs efter steget att forma listen (6) ur stommen (30).

30. Metod enligt något av kraven 24-29, varvid steget att bearbeta balansskiktet (34) utförs på ett sådant sätt med skivans (1) baksida (3) som referensyta att resultatet av bearbetningen av balansskiktet (34) blir oberoende av eventuella tjocklekstoleranser hos golvskivan (1).

31. Metod enligt något av kraven 24-30, varvid väsentligen hela balansskiktet (34) tas bort över hela nämnda område (P) som en följd av nämnda bearbetning. 10 15 -.nano - ~ooo~o u nunnan 517 478 29

32. Metod enligt något av kraven 24-30, varvid väsentligen hela balansskiktet (34) tas bort över endast en del av nämnda område (P) som en följd av nämnda bear- betning.

33. Metod enligt något av kraven 24-30, varvid balansskiktet (34) tas bort endast delvis över åtminstone en del (34”) av nämnda område som en följd av nämnda be- arbetning.

34. Metod enligt något av kraven 24-33, varvid balansskiktet (34) bearbetas över minst 50% av nämnda område.

35. Metod enligt något av kraven 24-33, varvid åt- minstone vissa av de utrymmen som uppstår genom borttag- ningen av balansskiktet (34) fylls åtminstone delvis med material som har andra egenskaper än balansskiktet (34).