SE513169C2 - Sätt att tillverka ett hålgjort höljesskikt till ett absorberande alster,ett sådant tillverkat material samt ett absorberande alster med ett sådant höljesskikt - Google Patents

Description

513 169 2 ett underliggande, absorberande materialskikt är det vanligt att hålgöra materialet.

Ett sådant hålgjort nonwovenmaterial är tidigare känt genom exempelvis EP 235,309. Det hålgjorda nonwovenmaterialet består av ett spunlacematerial med hög andel hydrofoba fibrer. Vid en spunlaceprocess bildas hål i ett fibermaterial genom att vattenstrålar sprutas mot nmterialet under nwcket högt tryck. Spunlacematerialet utgör det ena av två skikt i ett ytmateriallaminat och är avsett att vara det skikt som vid användningen är beläget närmast användaren.

Spunlacematerialet .består av en högre andel hydrofoba fibrer än det underliggandelnaterialskiktet i ytmaterialet.

Det underliggande skiktet har därigenom förmåga att dränera vätska från det övre skiktet.

Ett problem med det beskrivna materialet är emellertid att hål som.bildas med hjälp av vattenstrålar blir oregelbundna till såväl form som storlek och uppvisar fibrer som skjuter ut från hålkanterna kring och i hålen. Dessa utstickande fibrer minskar hålens area och tjänar dessutom till att genom kapillärverkan leda in vätska i materialet mellan hålen. De utstickande fiberändarna och hålens oregelbundna form och storlek ökar avsevärt risken för att vätska stannar kvar i skiktet efter vätning. Eftersom det räcker med en mycket liten mängd vätska för att ytmaterialet skall upplevas soul vått, är detta naturligtvis en betydande nackdel hos det kända ytmaterialet.

Ett ytterligare problem med det beskrivna nonwovenmaterialet, är att det är svårt att uppnå en viss, väldefinierad hålstorlek. Det är, exempelvis genom EP 409,535 välkänt att håldimensionen i ett perforerat material är av avgörande betydelse för att optimalt genomsläpp av vätska skall uppnås. För nonwovenmaterial som 513 169 3 uppvisar vissa områden med en tät fiberstruktur och andra områden med en gles fiberstruktur, innebär detta att det är svårt att erhålla en enhetlig hålstorlek. Detta beror på att hålen i de täta fiberområdena blir mindre, eftersom de omges av fler fibrer. Vidare uppvisar ett sådant hålgjort nonwovenmaterial en relativt låg dragstyrka, eftersom hålgörningen innebär en försvagning av materialet. Eftersom det är viktigt att materialet har en sådan styrka att det inte föreligger någon risk att det går sönder, antingen i samband med hålgörningsprocessen, under tillverkningen av det absorberande alstret, eller under själva användningen av det färdiga absorberande alstret, är självfallet försvagningen av materialet vid hålgörningen ett problem.

I EP 2l4,608 hålgörs ett nonwovenmaterial med varma nålar, vilka värmer upp nonwovenmaterialet till en temperatur som ligger något under materialets smältpunkt. De hål som därvid skapas i materialet, omges av en kant som uppvisar en förtätad fiberstruktur. Genom.det på detta vis hålgjorda materialet, har det omtalade problemen med varierande hålstorlekar och materialförsvagning till viss del lösts.

Problemet med att vätska sprids ut i nonwovenmaterialet och kvarstannar i dess fiberstruktur kvarstår emellertid fortfarande. Den tätare fiberstrukturen kring hålen är avsedd att dra åt sig vätska för att på detta sätt leda vätskan vidare genom hålen till ett underliggande materialskikt. Det finns emellertid risk att en del vätska stannar kvar i den tätare hydrofila fiberstrukturen kring hålen. nonwovenmaterialets plan via Eftersom Dessutom kan vätska spridas horisontellt i fiberkapillärerna i nonwovenmaterialet. nonwovenmaterialet vid användningen har direkt kontakt med användarens hud, är detta givetvis synnerligen olämpligt.

I SE 9601681-1 hålgörs nonwovenmaterial med varma nålar, vilka värmer upp nonwovenmaterialet till en temperatur över 513 169 4 smälttemperaturen hos åtminstone en komponent i materialet.

De hål som därvid skapas i materialet, omges således av en åtminstone delvis smält kant. Den smälta hålkanten medför en minskad vätskespridning horisontellt i nonwovenmaterialets plan via fiberkapillärerna. Emellertid är det möjligt att ytterligare förbättra det i SE 9601681-1 beskrivna vätskegenomsläppliga höljesskiktet för att erhålla ett hölje uppvisande såväl hög mjukhet som hög yttorrhet.

BESKRIVNING: Problemet med att åstadkomma ett vätskegenomsläppligt ytskikt för absorberande alster, vilket ytskikt är mjukt och behagligt mot huden, men ändå uppvisar hög yttorrhet, har väsentligen undanröjts med föreliggande uppfinning.

Genom uppfinningen har således åstadkommits ett hålgjort höljesskikt, uppvisande såväl hög mjukhet som torrhet mot användarens hud.

Detta åstadkomms enligt uppfinningen genom att varma nålar bringas att textilt innefattande åtminstone en termoplastisk komponent, varvid penetrera ett materiallager nålarnas temperatur vid penetrationen överskrider smälttemperaturen hos den termoplastiska komponenten. De varma nålarna smälter den termoplastiska komponenten närmast invid nålarna, varefter nålarna avlägsnas och det varma materialet förs genom åtminstone ett valsnyp varigenonlden termoplastiska komponenten närmast runt hålen slätas ut i materiallagrets plan så att en väsentligen slät materialyta erhålls kring hålen. Därefter bringas den termoplastiska komponenten att stelna.

En fördel med det enligt uppfinningen tillverkade hålgjorda materialskiktet, är att det uppvisar hög släthet i 513 169 materialets plan. Det medför att risken för att höljesskiktets hålkanter skaver mot användarens hud i det närmaste är eliminerad. Ytterligare en fördel med det hålgjorda.materiallagret är att den omslutande, väsentligen smälta hålkanten med större säkerhet utgör en kontinuerlig vätsketät yta. Genom att det termoplastiska materialet kring hålen i det textila materialet, då materialet förs genon\valsnypet, föreligger i smält, eller åtminstone mjukt tillstånd pressas det smälta eller mjuka termoplastiska materialet in i och fyller ut hålrum mellan eventuella icke-termoplastiska fibrer i det textila materialet.

Ytterligare en fördel med att hålgöra materialet termiskt, så att strukturen runt hålen smälter och därefter föra materialet mellan nypet av ett valspar, är att en specifik hålstorlek, med en hög repeterbarhet erhålls. hålstorleken varierar med ytskiktets användning. Exempelvis har mensvätska och urin helt olika Den optimala ytenergier och olika reologiska egenskaper varför utformningen av ytskiktet måste anpassas därefter. I ett höljesmaterial enligt uppfinningen avviker emellertid hålens form och storlek minimalt från den avsedda optimala form och storlek som bestämts utifrån den tänkta användningen av höljesmaterialet. Det är därför enligt uppfinningen säkerhet och repeterbarhet utforma välfungerande höljesmaterial för en möjligt att med stor rad olika absorptionsändamål.

En annan fördel med att direkt efter hålgörningen föra materialet genom nypet av ett valspar så att en väsentligen tvådimensionell, platt materialstruktur erhålls, är att materialet kräver mindre utrymme vid transport och lagring.

Dessutom är det med ett sådant höljesmaterial möjligt att tillverka mycket tunna absorberande alster. 513 169 6 Enligt en utföringsform uppvisar nålarna sinsemellan olika grovlek, vilket medför att det med nålarna hålgjorda höljesskiktet uppvisar hål med inbördes olika hâlstorlek.

Vid användning av det hålgjorda vätskegenomsläppligt höljesskikt till en dambinda uppvisar enligt en fördelaktig utföringsform hålen två olika höljesskiktet som hålstorlekar. De större hålen uppvisar därvid en diameter som är mellan 2-4,5 mm och de små hålen uppvisar en diameter som är mellan 0,1-2 mm. För de större hålen, vilka företrädesvis uppvisar en diameter som är större än 2 mm, medför detta att en relativt stor mängd fibermaterial måste elimineras från själva hålet vid hålgörningsprocessen. En liten mängd av materialet förångas p g a den värme som materialet via de heta nålarna utsätts för. Resterande mängd material fäster huvudsakligen utmed det formade hålets kant och bildar en vätsketät kant. Hålkantens totala längd, vilken är densamma som omkretsen för hålet, ökar linjärt med ökningen av diametern på hålet. Den vid hålgörningen borttagna materialytan, d vs hålarean, ökar däremot exponentiellt med en faktor av två med avseende på hålradien. Detta medför att ju större hålen i materialet är, desto mer material per längdenhet ansamlas utmed hålkanten. För de stora hålen innebär detta således att en större mängd material ansamlas utmed hålets kant än för de mindre hålen.

Vid användning av det hålgjorda höljesskiktet son1 ett vätskegenomsläppligt höljesskikt, vilket är beläget närmast användaren, kan hâlkanterna verka irriterande mot huden.

Hålkanterna kan verka irriterande mot huden såväl om hålen är placerade över hela höljesskiktets yta eller om hålen endast är placerade inom begränsade områden, såsom exempelvis inom det parti av alstret som först förväntas vätas av kroppsvätskan. För att eliminera problemet med tjocka materialkanter, är plattvalsningen av höljesskiktet efter hålgörningen av väsentlig betydelse. Vidare är, av 513 169 7 skäl som framgår av det tidigare resonemanget, plattvalsningen av särskilt stor betydelse för höljesskikt uppvisande relativt stora hål.

Enligt en annan utföringsform är det inbördes avståndet mellan nålarna olika inom olika områden av höljesskiktet, varigenom materiallagret efter hålgörningen uppvisar områden med olika håltäthet. utföringsform är att det är möjligt att ha tätare hål inom det område som förväntas ta emot den största vätskemängden och glesare mellan hålen längs alstrets längsgående- och Fördelen med en sådan tvärgående ytterkanter.

Enligt ytterligare en utföringsform förs materiallagret genom valsnypet tillsammans med åtminstone ett ytterligare vätskegenomsläppligt materiallager, varigenom den smälta komponenten hålen i det hålgjorda materiallagret fäster till det ytterligare materiallagret. närmast runt Efter passeringen genom valsnypet bringas den smälta komponenten att stelna varigenom det ytterligare materiallagret sammanfogas med det hålgjorda materialet.

Denna utföringsform är fördelaktig eftersom ett speciellt elimineras. sammanfogas sammanfogningssteg Vanligtvis materiallager med lim eller genom svetsning, såsom exempelvis ultraljudssvetsning. Ett problem vid limsammanfogning är emellertid att limmet ofta skapar limgenomslag genom höljesskiktet så att en del av limmet vid användningen av alstret anligger i direkt kontakt mot användning av huden. Även detta problem ökar vid höljesskikt uppvisande stor öppenarea. Enligt denna utföringfornzundviks även problemet med att limbeläggningen ofta medför en försämrad vätskespridning och vätskeupptagning. Ytterligare en fördel är att kostnaden för tillverkningen minskar, eftersom något lim, eller något ytterligare processteg, såsonxexempelvis ett svetsningssteg elimineras. 513 169 Enligt en utföringsform utgörs det ytterligare lnateriallagret av ett hydrofilt nonwovenskikt. Fördelen med en sådan utföringsform är att det hydrofila nonwovenskiktet drar åt sig vätska från det hålgjorda materialskiktet.

Således dräneras det hålgjorda höljet effektivt på vätska.

Uppfinningen avser även ett vätskegenomsläppligt höljesskikt tillverkat enligt sättet, för användning till ett absorberberande alster såsom en blöja, ett inkontinensskydd, en dambinda, eller liknande. Det vätskegenomsläppliga höljesskiktet innefattar således åtminstone ett hålgjort textilt materiallager innefattande åtminstone en termoplastisk komponent. Det hålgjorda materiallagret uppvisar en väsentligen tvådimensionell struktur med en mångfald hål, vart och ett omgivet av en i huvudsak vätsketät kant bestående av en väsentligen slät plastyta i materialets plan.

Det hålgjorda materiallagret utgörs företrädesvis av ett nonwovenmaterial, men kan givetvis även utgöras av andra textila material. Som hålkanten speciellt fördelaktig för höljesskikt, vilka uppvisar relativt stora hål, vilket är vanligt förekommande för dambindor. Emellertid är sådana höljesskikt även lämpliga såsom hålgjorda höljesskikt till barnblöjor och inkontinensskydd. Det är för höljesskikt till barnblöjor synnerligen väsentligt att de uppvisar en hög mjukhet och lenhet, eftersom barnets hud är vätskegenomsläppliga ömtålig och dessutom inte skyddas av hårväxt. För inkontinensskydd, speciellt sådana som används av äldre människor som næstadels är sängliggande, är det vidare synnerligen betydelsefullt att det närmast användaren belägna höljesskiktet inte skaver mot huden, eftersom sår som därvid kan uppkomma tar mycket lång tid att läka. 513 169 9 Enligt en utföringsfornlinnefattar det vätskegenomsläppliga höljesskiktet åtminstone två materiallager. En fördel med ett ytterligare materiallager, vilket i det absorberande alstret ligger mellan absorptionskroppen och det översta, närmast användaren belägna materiallagret, är att det kan förhindra att superabsorberande partiklar eller granuler som lösgörs från den absorberande strukturen sprids vidare Förutom att en minskad mängd ut ur alstret. superabsorberande material minskar den absorberande strukturens vätskeabsorberande förmåga, kan granulerna även skapa hudirritationer då de kommer i direkt kontakt med huden. Ett ytterligare materialskikt tjänar dessutom till att maskera vätska som absorberats in i alstret, varigenom synintrycket av exempelvis menstruationsblod i en dambinda inte blir lika påträngande som vid användning av ett enkelt materialskikt.

Ytterligare en utföringsform av ett vätskegenomsläppligt höljesskikt tillverkat enligt uppfinningen innefattar ett första materiallager, samt ett andra materiallager varvid det andra materiallagret är mer hydrofilt än det första materiallagret. Fördelen med en sådan utföringsform, är att det andra materiallagret, som är mer hydrofilt, drar åt sig vätska från det första materiallagret och därigenom förbättrar höljets yttorrhet. Det andra materiallagret, vilket är mer hydrofilt, fungerar även som vätskespridande skikt, vilket resulterar i en jämnare vätskefördelning i en innanförliggande absorptionskropp. Ett vätskespridande skikt nöjliggör även en högre utnyttjandegrad av absorptionskroppens totala absorberande kapacitet, vilket minskar risken för vätskeläckage.

Enligt en utföringsform är det andra materiallagret operforerat. Fördelen med ett operforerat andra materiallager är att ett operforerat lager ökar höljesskiktets draghållfasthet. Att höljesskiktet uppvisar 513 169 en god draghållfasthet är av betydelse vid själva tillverkningen av höljesskiktet, vid tillverkningen av det absorberande alstret, samt slutligen under användningen av det tillverkade alstret. Det är emellertid även möjligt med ett andra materiallager uppvisande perforeringar.

Uppfinningen omfattar även ett absorberande alster såsonxen dambinda, en blöja, ett inkontinensskydd, eller liknande, innefattande en i ett hölje innesluten absorptionskropp varvid åtminstone ett parti av höljet består av ett höljesskikt. Höljesskiktet uppvisar en väsentligen vätskegenomsläppligt kännetecknas av att det tvådimensionell, plan, struktur. Vidare innefattar höljesskiktet åtminstone ett materiallager som uppvisar en mångfald hål. Vart och ett av hålen omges av en i huvudsak vätsketät kant som uppvisar en runt hålen i materialets plan väsentligen slät plastyta. Materialet uppvisar således nonwovenmaterialets mjukhet och textila känsla, samtidigt som den släta plastytan runt hålen skapar ett material som uppvisar likheter med en perforerad plastfilm vad gäller förmågan att bibehålla en hög yttorrhet.

KORT BESKRIVNING AV FIGURER: Uppfinningen skall i det följande beskrivas närmare under hänvisning till de utföringsexempel som visas på bifogade ritningar.

Fig. la och lb visar i genomskärning utrustningen vid tillverkningen av höljesskikt enligt uppfinningen Fig. 2 visar i tvärsnitt ett höljesskikt tillverkat enligt uppfinningen. 513 169 ll Fig. 3 visar en, dambinda med ett vätskegenomsläppligt höljesskikt enligt uppfinningen, sedd från den sida som.vid användningen är avsedd att vara vänd mot användaren.

Fig. 4 visar i förstoring ett stycke av ett höljesskikt med ett hål omgivet av en utslätad materialkant.

BESKRIVNING AV UTFÖRINGSEXEMPEL: I figurerna la och lb visas schematiskt två något olika sätt att framställa vätskegenomsläppliga material avsedda för användning som. vätskegenomsläppliga höljesskikt på absorberande alster.

Vid det i figur la illustrerade tillverkningssättet, matas en materialbana bestående av ett textilt material l kontinuerligt in nællan ett valspar 3,5 innefattande en nålvals 3 och en motvals 5. Nålvalsen uppvisar en mångfald radiellt från nålvalsen 3 utskjutande heta nålar 4, vilka värms genonl en eller flera elpatroner placerade i det cylinderformade utrymmet inuti nålvalsen. För att värma nålarna 4 är det vidare möjligt att bestråla nålvalsen med infraröd värme. För att uppnå önskad temperatur på nålarna 4 används med fördel en kombination av de nämnda värmningsmetoderna. Naturligtvis är det vidare möjligt att använda andra tillgängliga metoder för att erhålla den önskade temperaturen på nålarna 4. Det textila materialet 1 innefattar fibrer med en fiberyta som åtminstone delvis består av ett termoplastiskt material. För ändamålet lämpliga textila material är exempelvis nonwovenmaterial helt eller delvis bestående av termoplastiska fibrer såsom bikomponentfibrer polyeten eller polypropen, eller innefattande en termoplastisk komponent. Även om nonwovenmaterial är föredragna, är det naturligtvis möjligt att använda andra typer av textila material såsom vävda, stickade eller virkade material. 513 169 12 De heta nålarna 4 är värmda till en temperatur som överstiger smälttemperaturen för den termoplastiska komponenten i det textila nmterialet 1. Då det textila materialet passerar mellan nålvalsen 3 och motvalsen 5, penetreras materialet 1 av nålarna 4, varigenom den termoplastiska komponenten i materialet 1 smälter närmast kring nålarna 4. Det hålgjorda textila materialet 1 förs därefter vidare in i valsnypet 7 mellan två pressvalsar 8.

Genom att det termoplastiska materialet kring hålen i det textila materialet 1 fortfarande är varmt och därigenom föreligger i. smält, eller åtminstone mjuknat tillstånd, bildas vid pressningen i valsnypet 7 mellan pressvalsarna 8 en huvudsakligen slät, plan, ringformig plastyta kring hålen i det textila materialet. Det smälta, eller mjuknade termoplastiska materialet pressas in i och fyller ut hålrum mellan eventuella icke-termoplastiska fibrer, eller fiberkomponenter i det textila materialet, varigenom fiberstrukturen kring hålen försvinner. Efter passagen mellan pressvalsarna 8 tillåts det bildade höljesmaterialet 9 svalna i rumstemperatur eller kyls 'vid en omgivande temperatur som är lägre än rumstemperatur.

Genom förekomsten av en vätsketät plastkant kring hålen i höljesmaterialet 9, förhindras vätsketransport i höljesmaterialet i riktning från hålkanterna in i materialets fibrösa partier, då höljesmaterialet 9 används som vätskegenomsläppligt ytskikt på ett absorberande alster.

I figur lb visas tillverkningen av ett höljesmaterial 10 vilket förutom ett materiallager 1 som perforeras medelst heta nålar 4 anordnade på en nålvals 3 innefattar ett andra, vätskegenomsläppligt materiallager 6.

I det visade exemplet förs det ännu, varma perforerade textila materiallagret 1 in i ett valsnyp 7 nællan två 513 169 13 pressvalsar 8 tillsammans med det andra materiallagret 6.

Då den termoplastiska komponenten i det perforerade materiallagret l bringas att svalna efter pressteget, stelnar den termoplastiska komponenten. Härigenom binds de båda materiallagren l, 6 samman till ett höljeslaminat 10.

Materialet i det andra materiallagret 6 i laminatet 10, kan vara av vilket som helst för ändamålet lämpligt slag, så länge det är vätskegenomsläppligt. Föredragna material är nonwoven, perforerad plastfilm, eller nät. Om det andra materiallagret 6 är avsett att vara vänt mot absorptionskroppen i ett absorberande alster, är det lämpligt att det andra företrädesvis uppvisar en högre hydrofilicitet än det lagret 6 är hydrofilt och första materiallagret 1.

Det är givetvis möjligt att framställa höljeslaminat 10 uppbyggda av fler än två lager på det i figur lb visade sättet. Därvid kan exempelvis ett materiallager anordnas på vardera sidan om det perforerade materiallagret 1. Vidare kan två eller flera materiallager anordnas på samma sida om det perforerade materiallagret 1. I det senare fallet krävs emellertid att det materiallager som perforeras med heta nålar huvudsakligen består av termoplastiskt material, för att det termoplastiska materialet skall föreligga i tillräcklig mängd för att sammanbindning av materialskikten skall kunna ske. Hur många materialskikt som kan bindas samman beror, förutom på andelen termoplastiskt material i det perforerade textila materialskiktet, även på hur tjocka de olika skikten är. En övre gräns för antalet skikt som kan bindas samman med den i figur lb visade metoden är ca 4-5 skikt. möjligt att låta två eller flera åtminstone ett Vidare är det materiallager, av vilka innefattar termoplastiskt material, passera mellan nålvalsen 3 och visade motvalsen 5 i de i figurerna la och lb 513 169 14 tillverkningsprocesserna. Därigenom erhålls ett färdigt höljeslaminat uppvisande åtminstone två perforerade materialskikt.

I figur 2 visas ett höljesmaterial 201 bestående av ett första materiallager 202 och ett andra materiallager 210.

Det första materiallagret 202 har perforerats med heta nålar, såsom visas i figur la och digur lb. Det andra materiallagret 210 har laminerats ihop med det första materiallagret:iett.efter'perforeringen följande pressteg, såsom visas i figur lb.

De olika i höljesskiktet 201 ingående skikten kan vara nonwovenmaterial av olika typ, eller sammansättning.

Nonwovenmaterialet ger höljesskiktet 201 en mjuk behaglig yta som inte skaver eller på annat sätt irriterar huden.

Det är emellertid även möjligt att använda ett eller flera lager av plastfilm, nätmaterial eller liknande. Det hålgjorda materialskiktet 202 innefattar åtminstone en värmesmältbar komponent, vilken kan föreligga i form av hela fibrer, i form av en delkomponent i en s k bikomponentfiber, eller i form av ett filmmaterial. För ändamålet lämpliga värmesmältbara material är polyeten, polypropen eller polyester. Den värmesmältbara komponenten utgör minst 55 vikts-% av det textila materialet, åtminstone inom.det område som är perforerat. Företrädesvis utgör den värmesmältbara komponenten åtminstone 70 vikts-% av det textila materialet. Det är vidare möjligt att materialskiktet 202 termoplastiskt material. utgörs av enbart Materialskiktet 202 uppvisar ett flertal genomgående hål 204,208. Hålen 204,208 inbördes olika hålstorlekar. De större hålen 204 är företrädesvis färre till antalet och de mindre hålen 208 är företrädesvis fler till antalet. Hål med två inbördes olika hålstorlekar är uppvisar två 513 169 bildade genom att varma nålar av två olika grovlekar bringats penetrera skiktet 202. Nålarnas temperatur har överskridit smälttemperaturen för den värmesmältbara komponenten i materialet 202. Genom att andelen material som smälter i samband med penetrationen av höljesskiktet är tillräckligt hög, uppvisar det färdiga materialet en vätsketät kant 206 hålet. Den huvudsakligen kring vätsketäta kanten 206 ökar höljesskiktets draghållfasthet,' samt förhindrar att vätska kan spridas från hålkanten 206 ut över höljesskiktets 201 yta. Vätskespärreffekten beror på att det inte finns några fria fiberändar kring hålen vilka skulle kunna fånga upp kapillärverkan leda den i fel riktning bort från hålet 204. vätska och genom Den i figur 3 visade dambindan 300 innefattar ett första vätskegenomsläppligt höljesskikt 301 i enlighet med uppfinningen, ett vätsketätt höljesskikt 303, samt en mellan höljesskikten 30l,303 innesluten absorptionskropp 305. Det vätsketäta höljesskiktet 303 kan bestå av en vätsketät plastfilm, ett nonwovenskikt som belagts med ett vätskespärrande næterial, eller något annat lättböjligt materialskikt sonx motstår vätskepenetration. Det är i allmänhet en fördel on\det vätsketäta höljesskiktet 303 har viss andningsbarhet, d v s tillåter passage av vattenånga.

De båda höljesskikten 301, 303 har större utsträckning i planet än absorptionskroppen 305 och något sträcker sig ett stycke ut förbi absorptionskroppens 305 kanter kring hela dennas periferi. Höljesskikten 30l,303 är inbördes förbundna inom de utskjutande partierna 307, exempelvis genom limning eller svetsning med värme eller ultraljud, Absorptionskroppen 305 är vanligen uppbyggd av ett eller skikt av cellulosafluffmassa. Exempel på en för ändamålet lämplig absorberande struktur beskrivs i WO 94/10956, vilken flera cellulosafibrer, exempelvis 513 169 16 publikation beskriver ett absorberande material som skärs till från en materialbana, utan föregående defibrering och mattbildning. Materialet ökar det färdiga absorberande alstrets yttorrhet, vilket är en särskild fördel då det vätskegenomsläppliga höljesskiktet 301 har ett textilt materiallager närmastanvändaren. God absorberande förmåga vilket effektivt materiallager på vätska. innebär att det dränerar övre Absorptionskroppen 305 kan förutom cellulosafibrer även innehålla superabsorberande material, dwrs material i form av fibrer, partiklar, granulat, film eller liknande vilket har förmåga att absorbera vätska motsvarande flera gånger det superabsorberande materialets egen vikt.

Superabsorberande material binder den absorberande vätskan och bildar därvid en vätskehaltig gel. Vidare kan absorptionskroppen 305 innefatta bindemedel, formstabiliserandekomponenter,ellerliknande.Ytterligare absorptionsskikt.sonxförbättrar'absorptionsegenskaperna.kan även användas, såsom.olika typer av vätskespridande inlägg, eller materialskikt. Absorptionskroppen 305 kan behandlas kemiskt fysikaliskt för att absorptionsegenskaperna. Det är exempelvis vanligt att eller ändra förse ett absorptionsskikt med komprimeringar för att styra vätskeflödet i absorptionskroppen 305. Vidare kan andra typer av absorptionsmaterial utnyttjas, ensamma eller i kombination med cellulosafibrer och superabsorberande material. Exempel på användbara absorberande material är absorberande nonwoven-material, skum, eller liknande.

På utsidan av det vätsketäta höljesskiktet 303 är anordnat ett fastsättningsorgan i form av två områden 312 av självhäftande lim. Limområdena 312 är lämpligen innan användning täckta med på ritningen ej visade löstagbara skyddsskikt av släppmedelbehandlat papper, eller plastfilm.

En rad andra limmönster än de visade är naturligtvis 513 169 17 tänkbara, liksom andra typer av fastsättningsorgan såsom kardborreytor, tryckknappar, gördlar, särskilda underbyxor eller liknande. En dambinda av det i figuren 300 visade slaget fästs vid användningen inuti ett par vanliga underbyxor. Fastsättningsorganet tjänar därvid till att hålla dambindan på plats i underbyxorna under användningen.

Fastsättningsorganet bör självfallet vara av sådant slag att dambindan kan avlägsnas ur underbyxorna utan att dessa skadas.

Dambindan 300 är bredare ändpartier 3l4,316 och ett något smalare grenparti 318 beläget mellan ändpartierna 3l4,316. Grenpartiet 318 är det timglasformad, med något parti av dambindan vilket är avsett att under användningen vara anbragt i användarens gren och tjäna som mottagningsyta för den kroppsvätska sonx avsöndras till dambindan. Givetvis är det även möjligt att ändpartierna 3l4,3l6 uppvisar samma bredd som grenpartiet i alstrets tvärriktning, vilket resulterar i en rakare utformad dambinda. Dambindan tvärgående ändkanter 320,322, samt två längsgående sidokanter 324,326 uppvisar vidare två löpande mellan ändkanterna 320,322.

I det visade exemplet är dambindan vidare försedd xned fastsättningsflikar 328,330, vilka är bildade av de båda höljesskikten 30l,303 och vilka skjuter ut från dambindans 300 sidokanter 324,326 vid Fastsättningsflikarna 328,330 är avsedda att vid användning grenpartiet 318. av dambindan vara vikta kring benkanterna på användarens underbyxor och vara fästa mot utsidan av underbyxorna. För detta ändamål är fastsättningsflikarna 328,330 försedda med särskilda fastsättningsorgan 332, vilka kan väljas på samma sätt som fastsättningsorganet 312 på det vätsketäta höljesskiktet 303. 513 169 18 Det vätskegenomsläppliga höljesskiktet 301 består av ett första materiallager 302 och ett andra materiallager 310.

Det första materiallagret uppvisar ett flertal genomgående hål 304,308. Hålen 304,308 uppvisar två olika hålstorlekar.

De större hålen 304 är företrädesvis färre till antalet än de mindre hålen 308. De små hålen 308 är jämnt fördelade över hela höljesskiktets 301 yta. Vidare uppvisar det område av det första materiallagret 302 som täcker den innanförliggande absorptionskroppen 305 även stora hål 304 jämnt fördelade över detta område. Således uppvisar det första materiallagret 301 både stora och små hål 304,308 inom hela det parti av bindan med en innanförliggande absorptionskropp 305 och enbart små hål inom.övriga partier av höljesskiktets 301 yta. Det är naturligtvis även möjligt att det första materiallagret endast uppvisar hål av en storlek, eller hål av fler än två hålstorlekar.

Det första materiallagret 302 består av ett textilt material vilket vid användning av dambindan är avsett att anligga mot användarens kropp. Materiallagret 302 består åtminstone delvis av ett material som är värmesmältbart.

Det värmesmältbara materialet har i samband med upptagandet av hålen 304 i materiallagret 302 smälts i området närmast intill varje hål 304. Innan det smälta materialet stelnar förs materialet genom åtminstone ett valsnyp så att den värmesmältbara komponenten närmast runt hålen slätas ut så att materialet i dess plan uppvisar en runt hålen slät plastyta. Den sammanhängande, plastliknande ytan runt hålen bildar en i det närmaste helt vätsketät kant 306 kring hela hålets 304 periferi. Den sammanhängande kanten 306 ökar vidare, vilket tidigare omtalats, höljesmaterialets 301 dragstyrka. Dessutom förhindrar kanten 306 att vätska sprids från hålen 304 ut i höljesskiktet 302. Istället passerar kroppsvätska som träffar dambindan 300 ner genom det hålgjorda materiallagret 302 till det andra materiallagret 310 och därefter vidare till den innanför 513 169 19 detta belägna absorptionskroppen 305. Vidare minskar risken för att hålkanterna upplevs som skavande mot huden genom att materiallagret 302 efter hålgörningen passerat genom ett valsnyp. höljesskiktets 302 andra innanför det Det vätskegenomsläppliga materiallager 310 är anordnat första materiallagret 302. Det andra materiallagret 310 är således beläget mellan det första materiallagret 302 och dambindans absorptionskropp 305. Det andra materiallagret 310 består av ett material som är mer hydrofilt än det första materiallagret 302, varigenom vätsketransport mellan de båda materiallagren 302,310 sker i riktning in mot dambindans absorptionskropp 305. Exempel på lämpliga material för det andra materiallagret 310 är olika typer av nonwovenmaterial, luftlagda eller våtlagda cellulosaskikt, vaddar av olika slag, skummaterial, eller liknande. Det är vidare möjligt att det andra materiallagret 310 utgörs av ett ett laminat bestående av exempelvis ett luftlagt cellulosaskikt och ett skikt av termofibrer. Det andra materiallagret kan även vara ett laminat av ett luftlagt cellulosaskikt och ett termobundet eller latexbundet nonwoven. Vidare är andra laminat, eller s k kombinationsmaterial, även möjliga att använda såsom ett andra materiallager 310.

För att underlätta vätskeöverföringen mellan det vätskegenomsläppliga höljesskiktet 301 och absorptionskroppen 305 är det lämpligt att det andra materiallagret 310 står i direkt förbindelse med absorptionskroppen 305. Företrädesvis är materiallagret 310 förbundet med absorptionskroppen 305 genom limning, svetsning, nålning eller liknande. Naturligtvis är det även möjligt att dambindans höljesskikt 301 endast består av ett materiallager, d v s det första materiallagret 302, vilket 513 169 i sådana fall står i direkt förbindelse med absorptionskroppen 305.

I figur 4 visas i kraftig förstoring hur ett hål 404 i ett stycke höljesmaterial 401 ter sig. Därvid framggår att det material kring hålet 404 som bildar den vätsketäta kanten 406, efter smältning och valsning av materialet föreligger i form av en väsentligen plan, slät yta. Genom att materialet smälts kring hålen, går dess fiberstruktur förlorad och den efterföljande valsningen medför att den vätsketäta kanten till sin karaktär närmast är att jämföra med en plastfilm.

Uppfinningen skall inte anses vara begränsad till de här beskrivna utföringsexemplen, utan en mångfald ytterligare varianter och modifikationer är tänkbara inom ramen för de efterföljande patentkraven.

Uppfinningen avses vidare omfatta alla tänkbara kombinationer av de beskrivna utföringsexemplen.

Claims (12)

10 15 20 25 30 35 513 169 21 PATENTKRAV

1. Sätt att bilda ett vätskegenomsläppligt höljesskikt (9) till ett absorberande alster såsom en blöja, en dambinda, ett inkontinensskydd eller liknande, varvid hål upptas i ett textilt materiallager (1) innefattande åtminstone en termoplastisk komponent, genom att varma nålar (4) med en temperatur smälttemperaturen hos den termoplastiska komponenten bringas att penetrera det textila materiallagret (1) varvid de varma nålarna (4) smälter den termoplastiska komponenten närmast invid nålarna (4), varefter nålarna (4) avlägsnas från det överskridande textila materiallagret (1), k ä n n e t e c k n a t a v att det varma materialet (1) efter hålgörningen förs genom åtminstone ett valsnyp (7) mellan två pressvalsar (8), varigenom den termoplastiska komponenten närmast runt hålen slätas ut i materiallagrets plan så att en väsentligen slät materialyta erhålls kring hålen, varefter den termoplastiska komponenten bringas att stelna.

2. Sätt att bilda ett vätskegenomsläppligt höljesskikt enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a t: a v att det hålgjorda materiallagret (1) utgörs av ett nonwovenskikt.

3. Sätt att bilda ett vätskegenomsläppligt höljesskikt enligt krav l eller krav 2, k ä n n e t e c k n a t a v att nålarna (4) uppvisar åtminstone två olika grovlekar, varigenom de i nmteriallagret (1) bildade hålen uppvisar åtminstone två olika hålstorlekar.

4. Sätt att bilda ett vätskegenomsläppligt höljesskikt enligt något av kraven l-3, k ä n n e t e c k n a t a v att det inbördes avståndet mellan nålarna är olika inom olika områden av höljesskiktet (9), varigenonlhöljesskiktet (9) efter hålgörningen håltäthet. uppvisar områden med olika 10 15 20 25 30 35 513 169 22

5. Sätt att bilda ett hålgjort höljesskikt enligt något av föregående kramkännetecknat av att materiallagret (1) förs genon1valsnypet (7) tillsammans med åtminstone ett ytterligare vätskegenomsläppligt materiallager (6), varigenonxden smälta komponenten närmast runt hålen i det hålgjorda materiallagret (1) fäster till det ytterligare materiallagret (6), varefter den smälta komponenten efter passeringen genom valsnypet bringas att stelna, varigenom det ytterligare materiallagret (6) sammanfogas med det hålgjorda materialet.

6. Sätt att bilda ett vätskegenomsläppligt höljesskikt enligt krav 5, k ä n n e t e c k n a t a v att det ytterligare materiallagret (6) utgörs av ett hydrofilt nonwovenskikt.

7. Ett vätskegenomsläppligt höljesskikt (301) till ett absorberberande alster såsom en blöja, ett inkontinensskydd, en dambinda, eller liknande, vilket innefattar ett hålgjort textilt materiallager (9) innefattande åtminstone en termoplastisk komponent, k ä n n e t e c k n a t a v att höljesskiktet (301) uppvisar en väsentligen tvådimensionell struktur med en mångfald hål (204,208), vart och ett omgivet av en i huvudsak vätsketät kant (206) bestående av en väsentligen slät plastyta i materialets plan.

8. Ett vätskegenomsläppligt höljesskikt enligt krav 7, kännetecknat av attdethålgjorda materiallagret (9) utgörs av ett nonwoven.

9. Ett vätskegenomsläppligt höljesskikt enligt något av kraven 7-8, k ä n n e t e c k n a t a v att höljesskiktet (201) innefattar åtminstone två materiallager (202,210). 10 15 20 513 169 23

10. Ett vätskegenomsläppligt höljesskikt (201) enligt krav 9, k ä n n e t e c k n a t a v att det innefattar ett första materiallager (202), samt ett andra materiallager (210) varvid det andra materiallagret (210) är mer hydrofilt än det första materiallagret (202).

11. Ett vätskegenomsläppligt höljesskikt enligt krav 9 eller 10, k ä n n e t e c k n a t a v att det andra materiallagret (210) är operforerat.

12. Ett absorberande alster (300) såsom en dambinda, en blöja, ett inkontinensskydd, eller liknande, innefattande en i ett hölje (301,303) innesluten absorptionskropp (305) varvid åtminstone ett parti av höljet (301,303) består av ett vätskegenomsläppligt höljesskikt (301), k ä n n e t e c k n a t a v att det vätskegenomsläppliga höljesskiktet (301) innefattar åtminstone ett.materiallager (202) uppvisande en mångfald hål (204, 208), vart och ett omgivet av en i huvudsak vätsketät kant (206) uppvisande en runt hålen i materialets plan väsentligen slät plastyta, uppvisar en väsentligen samt att materiallagret tvådimensionell struktur.