SE514391C2 - Absorberande alster - Google Patents

Description

20 25 30 llfišyqflåät i 2 hastighet, i synnerhet vid det andra och tredje vätningstillfállet om det rör sig om stora vätskemängder.

Det är tidigare känt genom EP-A-O,39l,8l4 samt GB-B-2,209,672 att använda konti- nuerliga obundna syntetfibrer, s k tow, i absorberande produkter för att sprida vätska i produktens längsled.

Ett annat problem är att konventionella vätskegenomsläppliga ytmaterial som används för absorberande alster av detta slag, vanligen ett nonwovenmaterial av syntetñbrer, t ex ett spunbondmaterial, oña uppvisar en sämre insläppshastighet för vätska än rnottagningsskiktet, varvid vätska hinner läcka fiån alstret innan det når mottagnings- skiktet. Problemet kan naturligtvis lösas genom att använda ett ytmaterial som är mycket glest och därmed uppvisar en hög vätskegenomsläpplighet. Ett sådant glest ytmaterial kan dock ge problem med en alltför låg styrka och vassa fiberändar från mottagningsskiktet som tränger igenom det glesa ytmaterialet och imiterar användaren.

Uppfinníngens ändamål och viktigaste kännetecken Syftet med föreliggande uppfinning är att åstadkomma ett material som uppvisar en hög insläppshastighet för vätska även vid upprepad vätning, uppvisar en hög styrka och nömingsbeständighet, hög komfort samt betingar ett relativt lågt pris. Detta har enligt uppfinningen åstadkommits med hjälp av ett skikt av kontinuerliga fibrer, s k tow, vilka punkt-, linje eller fläckvis bundits samman i ett bindningsmönster men i övrigt äri huvudsak icke bundna till varandra.

Skiktet kan användas som vâtskemottagriingsskikt under ett ytmaterial, som ytmaterial eller som ett integrerat ytmaterial/vätskernottagriíngsskilct.

Beskrivning av ritningar Upp ñnningen kommer i det följande att närmare beskrivas med hänvisning till på bifogade ritningar visade utföringsexernpel. 10 15 20 25 30 " 391: 3 Fi g. l är en planvy av en utfóringsfonn av ett absorberande alster enligt uppfinningen i form av ett inkontinensskydd.

Fig. 2 är ett snitt enligt linjen H-Il i Fig. 2.

Fig. 3 visar i planvy ett absorberande alster i form av en blöja.

Fig. 4 visar schematiskt ett stycke av ett ñberskikt enligt uppfinningen.

Fig. 5 visar i en förstorad skala ett schematiskt snitt enligt linjen IV-IV i Fig. 3.

Fig. 6-9 är schematiska sprängsnitt i längsriktiiing av fyra olika uttöringsfonner av alstret enligt uppfinningen.

Beskrivning av utjöringsexempel I Fig. 1 och 2 visas ett uttöringsexempel på inkontinensskydd 1, vilket innefattar ett vätskegenomsläppligt ytskikt 2, ett vätsketätt bottenskikt 3 och en däremellan innesluten absorptionskropp 4. Dessutom är mellan det vätskegenomsläppliga ytskiktet 2 och absorptionskroppen 4 anordnat ett poröst och spänstigt vätskemottagningsskikt 5.

Det vätskegenomsläppliga ytskiktet 2 kan bestå av ett nonwovenmaterial, exempelvis ett spunbondrnaterial av syntetiska filament, ett meltblowmnaterial, ett termobundet material eller ett bundet kardat ñbennaterial. Det vätsketäta bottenskiktet 3 kan bestå av en plastñlm, ett nonwovenmaterial som belagts med ett vätskespärrande material eller ett hydrofobt nonwovenmaterial som motstår vätskepentrering.

Ytskiktet 2 och bottenskiktet 3 har en något större utsträckning i planet än absorptions- kroppen 4 och vätskemottagriingsskiktet 5 och sträcker sig utanför dessas kanter.

Skikten 2 och 3 är inbördes förbundna inom de utskjutande partiema, exempelvis genom limning eller svetsning med värme eller ultraljud.

Absorptionskroppen 4 kan vara av vilket som helst konventionellt slag. Exempel på vanligen förekommande absorptionsmaterial är cellulosafluffinassa, tissueskikt, högabsorberande polymerer (s k superabsorbenter), absorberande skurnmaterial, absorberande nonwovenmaterial och liknande. Det är vanligt att kombinera cellulosa- fluffrnassa med superabsorbentier i en absorptionskropp. Det är även vanligt med lO 15 20 25 30 a I i I 4 absorptionskroppar uppbyggda av skikt av olika material med olika egenskaper vad gäller vätskemottagiiingsförinåga, spridningsfcinnåga och lagringsiörmåga. Det är välkänt för fackmannen inom området och behöver därför inte beslqivas i detalj. De tunna absorptionskänior som är vanliga i exempelvis bamblöj or och inkontinensskydd består ofia av en komprimerad blandad eller skiktad struktur av cellulosafluffmassa och superabsorbent.

På utsidan av det vätsketäta bottenskiktet 3 är fastsättningsorgan i form av längsgående strängar 6 av sj älvhäfiande lim anordnade. Límområdena 6 är lämpligen innan användning täckta av med en på ritningen ej visad löstagbar skyddsremsa av släpp- medelsbehandlat papper eller plastfilm. På det visade utföringsexemplet består fastsättningsorganen av längsgående limornråden. En rad andra limmönster, t ex tvärgâende, är naturligtvis tänkbara liksom andra typer av fastsättningsorgan såsom kardborreytor, tryckkriappar, gördlar, särskilda underbyxor eller liknande.

Ett inkontinensskydd av det i Figur 1 visade slaget är i forsta hand avsett att användas av personer med förhållandevis lindriga inkontinensbesvär och ryms lätt inuti ett par vanliga underbyxor. Fastsättriingsorganen 6 tj änar härvid till att hålla inkontinens- skyddet på plats i underbyxorna under användningen. lnkontinensskyddet 1 är timglasformat med bredare ändpartier 7 och ett smalare grenparti 8 beläget mellan ändpartierna. Grenpartiet 8 är det parti av inkontinens- skyddet som är avsett att under användning vara anbragt i användarens gren och tjäna som mottagningsyta för den utsöndrade kroppsvätskan.

I Fig. 3 visas ett absorberande alster i form av en blöja som i likhet med det ovan beskrivna inkontinensskyddet innefattar ett vätskegenomsläppligt ytskikt 2, ett vätsketätt bottenskikt 3 och en däremellan innesluten absorptionskropp 4 samt ett mellan ytskiket 2 och absorptionskroppen 4 anbragt rnottagningsskikt 5. I det visade j exemplet är ett .hål 16 upptaget i ytskiktet mitt för det tilltänkta vätonirådet, varvid 10 15 20 25 30 e z9tt 5 mottagningsskiktet 5 exponeras direkt mot användaren i detta område. I stället för ett hål 16 kan man ha flera mindre hål.

Blöj an är avsedd att omsluta nedre delen av användarens bål som ett par absorberande byxor. Den uppvisar ett franiparti 7a avsett att vid användning vara vänt framåt på användaren, ett bakparti 7b avsett att vid användning vara vänt bakåt på användaren, samt ett mellan fi-arn- respektiva bakpartiet beläget smalare grenparti 8, vilket är avsett att vara anbragt i användarens gren mellan dennes ben. För att blöjan skall kunna fästas samman till den önskade byxformen är tejpflikar 6 ' anordnade nära blöj ans bakre midjekant, varvid blöjan hålls samman kring användarens midja. Andra fastsättnings- organ såsom kardborrelås, hakar m m är naturligtvis tänkbara.

Det bör påpekas att _de på ritningarna visade och ovan beskrivna inkontinensskyddet respektive blöjan endast utgör ett par på intet sätt begränsande utforingsexempel på ett absorberande alster. Således kan altrets form liksom utförandet i övrigt varieras. Det absorberande alstret kan även utgöras av en blöjbyxa, en dambinda, ett förband eller liknande. Det absorberande alstret kan vara av såväl engångs- som tlergängstyp. För produkter av flergångstyp är dock andra material än de ovan beskrivna aktuella som vätskegenomsläppligt vtskikt respektive absorptionslcropp.

Mellan det vätskegenomsläppliga ytskiktet 2 och absorptionskroppen 4 är anordnat ett poröst och spänstigt mottagningsslcikt 5 med förmåga att snabbt ta emot stora vätske- mängder och sprida vätskan samt tillfälligt lagra den innan den absorberas av den underliggande absorptionskroppen 4. Denna egenskap bör väsentligen bibehållas även efter vätning av materialet. Mottagningsskiktet 5 kan antingen täcka hela absorptions- kroppen 4 eller endast de centrala partierna av denna.

Enligt uppfinningen utgörs mottagningsskiktet 5 av ett skikt av kontinuerliga fibrer 9, s k tow, vilka punkt-, linje eller fläckvis bundits samman i ett bindningsmönster 10 men i i övrigt är i huvudsak icke bundna till varandra, I det i Fig. 1 visade utfóringexemplet utgörs bindningsmönstret 10 av ett linj emönster med korta streck anordnade i ziekzack- io 15 20 25 30 . . , *_ . h V, ¿ ¿ L. _: , _ I u: ( . ._ . . ;~ -f .i . , , ,-,< e t - .» .' i f -f i , ' g < _ q-“W . ~» < min (z 6 konfiguration. Bindningsmönstret åstadkommes genom exempelvis ultraljudssvetsning eller annan terrnobindning under samtidig komprimering, Exempel på andra lämpliga tennobindningsmetoder är mönsterkalandrering, laserbindning etc. Detta förutsätter att de fibrer som ingår i towen är termoplastiska. Exempel pä terrnofibrer är polyolefiner, .d-í' polyamider, polyester och liknande. Även s k bikomponentfibrer inkluderas. Alternativt till terrnobindning kan bindning ske medelst bindemedel genom s k printbonding eller dotbonding eller på mekanisk väg genom s k entangling medelst nålning eller vatten- strålar. Valet av bindningstyp avgörs i första hand av vilken typ av fibrer som används i ÉOWCH.

Utformningen av binclningsmönstret 10 kan naturligtvis varieras inom vida gränser.

Mönstret kan vara i förrn av punkter, fläckar eller företrädesvis linjer. Linj erna kan vara såväl raka som krökta och längden kan variera fiån ett par millimeter till att sträcka sig tvärs eller diagonalt över hela produkten. F öreträdesvis sträcker sig linjerna tvärs eller snett över fibrernas 9 längsriktning, så att ett flertal fibrer binds till varandra av varje bindningslinje. Det är även en fördel om olika bindningslinjer överlappar varandra sett i alstrets tvärsriktning, så att en huvuddel av fibrerna åtminstone längs någon del av sin längd är bundna.

Bindningsmönstret kan vara detsamma över hela mottagningsskiktet 5 eller vara olika i olika delar av detta, således kan exempelvis bindningsmönstret vara glesare i vätornrå- det och tätare utanför detta. Det är även möjligt att utforma bindningsmönstret på sådant sätt att skiktet 5 får olika höjd i olika delar av produkten, exempelvis lägre i de centrala delarna och högre i de omgivande kantpartierna för att skapa en _skålforrn som ger en vätskemottagningsvolym.

F ibertow levereras i säckar eller i form av balar eller rullar av kontinuerliga fibrer, vilka antingen är raka, krusade eller skrivade (curled). Krusade eller skruvade fibrer föredras i detta fall då de ger en mycket öppen och luftig struktur. Balarna eller motsvarande öppnas i speciella konverteringsanordningar varvid fibrerna separeras 'från varandra, sträckes och sprids ut till ett väsentligen järnntjockt skikt. Skiktet binds i önskat 10 15 20 25 30 ¿F514¿39¶, 7 , bindemönster enligt ovan och klipps i lämpliga längder. Bindningen kan alternativt ske efter klippningen. Tow är en relativt billig leveransform av fibrer i jämförelse med nonwoven, vaddar och liknande vilka vanligen används som insläppsmaterial.

I F ig. 4 och 5 visas schematiskt en bit av ett skikt av fibertow som bundits i ett enkelt bindningsmönster 10 med tvärgående korta linjer. Fibrema 9 är förutom vid bindnings- ställena obundna till varandra.

Fibrerna i towen kan vara av valfritt lämpligt material såsom polyetylen, polypropylen, polyamid, polyester, polyvinylacetat, cellulosaacetat, regenererade cellulosafibrer såsom viskos och rayon, eller av bikomponenttyp med ett hölje av en polymer med en lägre smältpunkt och en kärna av en polymer med en högre smältpunkt. Speciellt föredragna är sådana fibrer som uppvisar hög spänst, exempelvis polyester eller kopolyester.

Fibergrovleken kan variera men ligger lärnpligen i intervallet 0,5-50 dtex, företrädesvis l,5-25 och helst 2-15 dtex, om materialet skall användas som mottagningsmaterial. Den öppna luftiga strukturen i kombination med den relativt grova fiberdirnensionen ger ett mycket snabbt vätskeinsläpp. Dessutom är materialet starkt tack vare de längsgående kontinuerliga fibrema, vilka ger styrka i längsrikmingen, sarnt bindningsmönstret vilket ger styrka i tvärsriktriingen.

I det ovan visade utiöringsexemplet har materialet använts som mottagningsskikt 5 under ett vätskegenomsläppligt ytskikt 2. Detta visas även i Fig. 6. Ytvikten på den bundna fibertowen bör i detta fall liggai intervallet 10-200 g/mz, företrädesvis 30-150 och helst 30-100 g/mz . Ytskiktet 2 kan vara av valfritt slag, men uppvisar företrädesvis en relativt öppen strruktur som medger ett snabbt vätskeinsläpp. Ytskiktet 2 kan vara bundet till mottagningsskiktet 5 i bindningspunkterna 10.

I Fig. 7 visas ett alternativt utföringsexempel där den bundna fibertowen enligt uppfinningen använts som vätskegenomsläppligt ytskikt 12. Ytvikten bör i detta fall lO 15 20 25 30 sr: i s ligga i intervallet 5-200 g/rnz, företrädesvis 5-50 g/mz och fibergrovleken i intervallet O,5-50 dtex, företrädesvis 1,5-25 och helst 2-15 dtex. I övrigt kan materialet vara detsamma som beskrivits ovan. Under ytskiktet 12 är anordnat ett mottagningsskikt 15, vilket kan vara av valfritt slag. Det absorberande alstret enligt Pig. 7 innefattar i övrigt en absorptionskropp 14 och ett vätsketätt bottenskikt 13.

I utföringsexemplet enligt Pig. 8 har den bundna fibertowen enligt uppfinningen använts som ett kombinerat ytskikt och mottagningsskikt 22. Ytvikten bör i detta fall ligga i intervallet 10-200 g/mz, företrädesvis 30-150 och helst 30-100 g/mz och fiber- grovleken i intervallet 0,5-50 dtex, företrädesvis 1,5-25 och helst 2-15 dtex. Det absorberande alstret enligt Pig. 8 innefattar i övrigt på vanligt sätt en absorptionskropp 24 'och ett vätsketätt bottenskikt 23.

Uttöringsexemplet enligt Pig. 9 skiljer sig fiån det som visas i Pig. 8 genom att ett bärarmaterial 25 t ex i form av ett nonwoven integrerats på undersidan av det kombine- rade ytskiktet/mottagningsskiktet 22. Ett dylikt bärarmaterial kan naturligtvis alternativt eller dessutom vara integrerat med ovansidan av ytskiktet/mottagriingsskiktet 22 eller med mottagningsskiktet 5 enligt Pig. 6 eller ytskiktet 12 enligt Pig. 7.

I utföringsexemplen enligt Pig. 7-9 kommer den bundna fibertowen enligt uppfinningen att anligga direkt mot användarens hud. Extra stora krav ställs i detta fall på materialets komfort och mjukhet. Eftersom materialet består av kontinuerliga ñbrer finns inga vassa fiberändar som sticker ut och kan irritera huden, utan materialet är mycket mjukt och följ samt. Dessutom uppvisar det erforderlig styrka och nötningsbeständighet tack vare de längsgående kontinuerliga ñbrema 9, vilka ger styrka i längsriktningen, samt bindningsmönstret vilket ger styrka i tvärsriktriingen.

Som nämnts ovan är det extra fördelaktigt om krusade eller skruvade (curled) fibrer används i towen, vilka ger en extra öppen och luftig struktur. Det är även möjligt att använda en kombination av raka och krusade fibrer. 10 15 20 25 30 i gsïf5i1;4;;f, :Ü lf 9 Det är även möjligt att använda olika fiberslag eller olika ñbergrovlek i olika delar av towen, dvs i olika skikt eller zoner av denna. Detta för att skapa önskade abasorptions- mönster. Man kan på detta sätt skapa gradienter av olika hydrofilitet respektive porstorlek. En inblandning av superabsorberande fibrer i towen är också tänkbar.

Insläppshastígher Jämförande försök har gjorts att mäta insläppshastigheten hos absorberande alster, dels en referensprodukt i form av en kommersiellt tillgänglig lättinkontinensprodukt, dels i form av en testprodukt, där ytmaterial och mottagningsskikt i referensprodukten ersatts med en bunden toW enligt uppfinningen. Ytskiktet i referensprodukten utgjordes av ett kardat nonwoven med ytvikten 23 g/mz och mottagningsskiktet av en nâlad vadd med ytvikten 68 g/mz . Absorptionskärnan som var densamma i både referensprodukt och tesprodukt bestod av två skikt, ett övre skikt med en blandning av CTMP (kemiterrnomekaiiisk massa) och superabsorbent sarnt ett undre skikt med en blandning av kemisk massa och superabsorbent.

Den bundna ñbertow som i testprodukten ersatte ytmaterial och insläppsskiktet i referensprodulden utgjordes av polyesterñbrer med grovleken 6,7 dtex och ytvikten 70 g/mz.

Som testvätska har använts en syntetisk urin enligt beskrivníngii bl a EP 0,5 65,606 och vilken kan erhållas fiån Iayco Pharmaceuticals Co., Pennsylvania. Sammansättningen var 2 g/l KCI; Zg/l Na2SO4; 0,85 g/l (NH4)H2PO4; 0,15 g/l (Nl-I4)2IIPO4; 0,19 g/l CaClz och 0,23 g/l MgClz. pH på denna blandning är 6,0-6,4.

Tre tillsatser om vardera 50 ml syntetisk urin gjordes med 10 minuters tidsintervall.

Tiden det tog tills all vätska absorberats mättes (visuell observation). Resultatet redovisas i nedanstående tabell. 1 1 d. e 1 O Produkt Insläppstid 1 (s) Insläppstíd 2 (s) Insläppstid 3 (s) Referens 3,65 7,10 1 1,66 Test 3,35 5,29 6,64 5 Som frarngår av dessa försök uppvisade testprodukten ett snabbare insläpp än referensprodukten. Skillnaden är speciellt märkbar vid den andra och tredje vätningen.

Claims (14)

lO 15 20 25 30 i “ i l/ ._ Patentkrav

1. l. Absorberande alster såsom blöja, blöjbyxa, inkontinensskydd, binda, förband och liknande av det slag som innefattar ett vätskegenomsläppligt ytskikt (2;l2;22), ett vätsketätt bottenskikt (3;13;23) och en däremellan anbragt absorptionslcopp (4;14;24), k ä n n e t e c k n a t a v att alstret innefattar kontinuerliga fibrer (9) av s k tow, som spridits ut till ett skikt , vilket punkt-, linje eller fläckvis är sarnmanbundet i ett bindningsmönster (10) men där fibrerna i övrigt är i huvudsak icke bundna till varandra.

2. Absorberande alster enligt patentkrav 1, k ä n n e t e c k n at a v att bindnings- mönstret (10) är icke-slumpartat.

3. Absorberande alster enligt patentkrav 1 eller 2, k ä n n e t e c k n a t a v att skiktet av kontinuerliga fibrer (9) används som ett vätskemottagningsskikt (5) applicerat mellan ytskiket (2) och absorptionskroppen (3).

4. Absorberande alster enligt patentkrav 3, k ä n n e t e c k n a t a v att skiktet av kontinuerliga fibrer (9) uppvisar en ytvikt mellan 10-200 g/mz, företrädesvis 30-150 och helst 30-100 g/mz.

5. Absorberande alster enligt patentkrav 3 eller 4, k ä n n e t e c k n at a v att ytskiktet (2) i alstrets tilltänkta vätorriråde uppvisar minst ett hål (16) genom vilket vätskemottagningsskiktet (5) exponeras mot användaren.

6. Absorberande alster enligt patentkrav 1_ eller 2, k ä n n e t e c k n at a v att skiktet av kontinuerliga fibrer (9) används som vätskegenomsläppligt ytmaterial (12).

7. Absorberande alster enligt patentkrav 6, k ä n n e t e c k n at a v att skiktet av kontinuerliga fibrer (9) uppvisar en ytvikt mellan 5-200 g/mz, företrädesvis 5-50 g/mz 10 15 20 25 2

8. Absorberande alster enligt patentlcrav l eller 2, k ä n n e t e c k n a t a v att skiktet av kontinuerliga syntetfibrer (9) används som ett integrerat ytmaterial/våtskemottagriingsskikt (22).

9. Absorberande alster enligt patentlcrav 8, k ä n n e t e c k n at a v att skiktet av kontinuerliga fibrer (9) uppvisar en ytvikt mellan 10-200 g/mz, företrädesvis 30-150 och helst 30-100 g/mz.

10. Absorberande alster enligt något eller några av föregående patentkrav, k ä n n e t e c k n a t a v att åtminstone en del av de i sagda skikt ingående kontinuerliga fibrerna (9) är krusade eller skruvade.

11. Absorberande alster enligt något eller några av föregående patentkrav, k å n n e- t e c k n at a v att bindningsmönstret (10) innefattar punkter, fläckar eller linjer vilka korsar de kontinuerliga fibrernas (9) längsrikming.

12. Absorberande alster enligt patentlcrav 11, k ä n n e t e c k n at a v att olika bindningslinj er överlappar varandra sett i alstrets tvårsriktníng, så att en huvuddel av fibrerna (9) åtminstone längs någon del av sin längd är bundna.

13. Absorberande alster enligt något eller några av föregående patentkrav, k ä n n e- t e c k n at a v att skiktet av kontinuerliga fibrer (9) uppbärs av ett bärarmateiial (25), exempelvis ett nonwoven. .

14. Absorberande alster enligt något eller några av föregående patentkrav, k n n e t e c k n a t a v att skiktet av kontinuerliga fibrer (9) innehåller fibrer av " olika material och/eller olika grovlek.