SE501986C2 - Övningsvapen för ett buret rekylfritt pansarvärnsvapen - Google Patents

Description

501 986 2 3 489 058. Ingen av dessa visar dock ett övningsvapen som på ett enkelt sätt kan användas till dels inledande skjutträning utan marke- ringsladdning, dels slutträning med sådan laddning.

Föreliggande uppfinning löser detta problem till en bråkdel av kostna- den av att skjuta fullkaliberskott genom att vara utförd på det sätt som framgår av det efterföljande självständiga patentkravet.

I det följande kommer uppfinningen att beskrivas närmare under hänvis- ning till bifogade ritningar, där fig 1 visar i huvudsak i längdsnitt hur ett pansarskott för- sett med en övningsanordning enligt uppfinningen i princip ser ut, fig 2 visar i större skala en del av i fig 1 med inriktning på ett bakstycke med en del av avfyrningsmekanismen, fig 3 visar ett snitt genom en markeringsladdning med distansorgan enligt en utföringsform av uppfinningen, fig 4 visar en sidvy framifrån av en uppfinningsenlig utför- ingsform av den del av uppfinningen som benämnes tändstiftshus.

Vid uppfinningen monterar man i pansarskottets eller granatgevärets eldrör 1, förutom en pipa 2 för en underkalibrig projektil, en markeringsladdning 3 som är dimensionerad för att ge skytten en realistisk upplevelse av att skjuta ett fullkaliberskott för verkanseld.

Markeringsladdningen är placerad bakom pipan i skottriktningen och anordnad att tändas av en sticklåga från övningsprojektilens laddning.

”Det är av stor betydelse för en god funktion att man utnyttjar stick- lâgan på detta sätt för att tända markeringsladdningen. Tänkbara alternativa lösningar med någon form av mekanisk överföring av tänd- förloppet från en laddning till en annan blir betydligt krångligare, har fler rörliga delar och blir dyrare.

Genom att använda sticklågan från den underkalibriga projektilens laddningen för att tända markeringsladdningen blir förloppet dessutom 3 501 986 något fördröjt. Detta är mycket lämpligt och önskat, eftersom varak- tigheten för tryckpåkänningen vid ett fullkaliberskott, vilket är vad man vill simulera, är förhållandevis lång, av storleksordningen 20ms.

Vid försök med ett övningsvapen enligt uppfinningen uppnåddes varak- tigheter på ca. 7 ms, vilket är av acceptabel utsträckning. Inget säger att tidsförloppet måste vara precis lika långt som ett fullkali- berskotts, för att skytten skall få träning i att utstå ljud- och tryckpåverkan.

Pipan 2 och markeringsladdningen 3 kan vara monterade på liknande sätt som kända underkalibriga pipor för övningsändamål, dvs. i pansar- skottsfallet direkt i eldröret och i granatgevärsfallet i en speciell granatliknande anordning som i sin tur laddas i vapnet som en spräng- granat.

I praktiken är pipan 2 lämpligen fäst i en tvärvägg genom eldröret så att tvärväggen samtidigt fungerar som ett bakstycke 4 för den underka- libriga pipan 2. Markeringsladdningen 3 fästes på den andra sidan av bakstycket 4. Detta sker i en lämplig utföringsform av uppfinningen genom att markeringsladdningen 3 via ett distansorgan 5 skruvas fast i ett gängat hål 6 i bakstycket.

Det kan naturligtvis även vara tvärt om, dvs. att distansorganet med en invändig gänga skruvas utanpå en gängad tapp på distansorganet.

Det är viktigt att distansorganet 5 skruvas ordentligt fast, så att inte ett lossnande distansorgan kastas ur vapnet och skadar personer utanför övningsvapnets normala riskområde. För att säkerställa detta kan övningsvapnet lämpligen vara försett med en säkringsmekanism som Wkänner av att distansorganet är tillräckligt fastskruvad vid bak- stycket.

Ett lämpligt sätt att framställa en sådan säkring är att i bakstycket 4 borra ett hål i eller nära bottnen av sätet 6 för distansorganet 5 och låta ett stift löpa i hålet på ett sådant sätt att stiftet, mot verkan av en fjäderkraft, trycks undan av distansorganet vid dess fastskruvning. Stiftet låter man sedan frigöra avfyrningsmekanismen. 501 986 4 Vid de praktiska prov som vidtagits för ett nytt övningsvapen för pansarskott 86 har 20 mm pipa och ammunition, 20mm slövnprj m/64, från övningssystemet för granatgevär m/48 används tillsammans med ett specialtillverkat bakstycke och en dito markeringsladdning. Marke- ringsladdningen innehöll 110 g bariumnitrat.

Distansorganet 5, se fig 3, är rörformat och längs dess inre kan sticklågan från den underkalibriga ammunitionen löpa. I dess, från ammunitionen, bortre ände är markeringsladdningen 3 fäst. I en lämplig utföringsform, enligt figuren, är den fäst vid en fläns 7 på distans- organets 5 bortre ände. Markeringsladdningen 3 kan vara fasthållen vid flänsen med någon enkel teknik, exempelvis en bajonettfattning 8.

Markeringsladdningen 3 kan vid röränden vara täckt av ett membran 9 av papper eller annat brännbart material eller vara täckt av ett material som finfördelas vid markeringsladdningens detonation, så att ingen bakomstående skadas. Också i övrigt kan markeringsladdningen 3 omges av ett material med motsvarande egenskaper.

Utmed distansorganets 5 omkrets är det försett med omfattande hål 10 för att leda krutgaserna från den underkalibriga ammunitionen förbi markeringsladdningen 3 och vidare ur vapnet. Även flänsen 7 kan vara utförd med hål 11 längs sin omkrets för att minska den yta på vilken krutgaser från markeringsladdningen 3 kan inverka och ge upphov till rekyl. I annat fall skulle markeringsladd- ningen kunna ge upphov till en framâtriktad rekyl. Dessa hål måste, på för fackmannen känt sätt, beräknas i varje konkret fall baserat på krutmängder, vapnets och laddningarnas geometri och övriga relevanta Afaktorer.

Bakstycket, se fig 2, består av en huvuddel 12, med ett gängat hål 13 för pipan 2 och ett dito hål 6 för markeringsladdningens 3 distansor- gan 5, och en bricka 14 avsedd att kunna fasthàlla ett tändstiftshus 15 vid huvuddelen. I huvuddelen 12 är det hål borrat, i vilket det första stift löper som medverkar till att frigöra avfyrningsmekanis- men. I en lämplig utföringsform av uppfinningen löper hålet i huvudsak i vapnets längsriktning. 5 501 986 Frigörandet av avfyrningsmekanismen sker genom att det första stiftet, sedan det är undantryckt av distansorganet 5, inte längre hindrar ett korsande andra stift att föras ned genom sitt hål. Detta sker genom att det första stiftet är försett med en urtagning, som befinner sig mitt för det andra stiftets hål, när det första stiftet är undan- tryckt. ' När det andra stiftet kan föras ner genom sitt hål, hindrar inte längre dess ena ände tändstiftshuset 15 från att vridas från ett första läge, där vapnet inte är apterat, till ett andra läge, där det är apterat.

Det andra stiftet kan dessutom lämpligen utnyttjas för att hålla kvar tändstiftshuset i apterat läge genom att också detta stift trycks undan mot en fjäders verkan, så att det, efter tändstiftshusets 15 vridning till apterat läge, av fjäderkraftens verkan bringas att sticka in i ett låshâl i tändstiftshusets botten.

Tändstiftshuset 15 är, i en föredragen utföringsform av uppfinningen, utförd med en delvis gängad cylindrisk tapp 16, i vilken tändstiftet löper. I kraftig vinkel mot tändstiftet, lämpligen ungefär vinkelrätt, löper ett slagstift 17, som i sin tur kan påverkas av avtryckarmeka- nismen 18. På samma sätt som fallet är för motsvarande vapen för verkanseld, överförs alltså en horisontell förskjutning av slagstiftet 17 till en vertikal förskjutning av tändstiftet, vilket påverkar en tändhatt, som i sin tur tänder den underkalibriga ammunitionseffekten.

På känt sätt kan slagstiftet och tändstiftet vara fasade 450 vid sin kontakt med varandra.

Tändstiftshusets 15 tapp 16 är längs delar av sin omkrets försedd med vlgängor 19 och längs andra delar i avsaknad av gängor, så att det bildas en sorts bajonetfattning. Brickan 14 är försedd med ett mot- svarande hål.

Vid laddning vrids tändstiftshuset 15 till det första läget, varvid det kan lyftas ur brickan. Därefter förs ammunitionseffekten in i patronläget, varefter distansorganet 5 med markeringsladdningen 3 skruvas på plats. Sedan, med tändstiftshuset borttaget, placeras en 501 986 6 tändhatt i den då frilagda, för detta avsedda fördjupningen i bak- styckets huvuddel 12. Därefter sätts tändstiftshuset 15 åter ner i brickan 14 och vrids till det andra läget, där det låses fast. Denna vridning är, som ovan nämnts, endast möjlig om distansorganet 5 är riktigt iskruvat. Tändstiftet är nu inriktat mot tändhatten och tänd- stiftets slagstift 17 mot avtryckarmekanismen 18. Vapnet är klart att avfyra.

Av tillverkningstekniska skäl har bakstycket 4 i exemplet uppdelats i en huvuddel 12 och en bricka 14, den senare för att hålla fast tänd- stiftshuset. Brickan är fäst vid huvuddelen på känt sätt, exempelvis fäst vid den med skruvar. Det är naturligtvis möjligt att istället tillverka, vad som här kallas huvuddel 12 och bricka 14 i ett stycke.

För fullständighets skull skall det åter påpekas att det är möjligt att använda ett övningsvapen enligt uppfinningen utan att använda markeringsladdningen 3. Det fungerar då som kända övningsvapen utan fullkaliberkänsla.

Claims (9)

7 501 986 Patentkrav:

1. Övningsvapen för ett buret rekylfritt pansarvärnsvapen innefattan- de en i eldröret (1) monterad underkalibrig pipa (2) för en övnings- projektil, k ä n n e t e c k n a t a v a t t det dessutom inne- fattar en markeringsladdning 3, som är anordnad att tändas av en sticklåga från övningsprojektilens laddning och som beträffande tryck- våg, ljud m.m. är anordnad att ge skytten en realistisk upplevelse av att skjuta ett fullkaliberskott.

2. Övningsvapen enligt patentkravet 1, k ä n n e t e c k n a t a v a t t i vapnet är fäst en tvärgående vägg (4 resp. 12,14), till vilkens ena sida den underkalibriga pipan (2) är fäst, för vilken den fungerar som bakstycke, och till vilkens andra sida markeringsladd- ningen (3) är fäst via ett distansorgan (5).

3. Övningsvapen enligt patentkravet 2, k ä n n e t e c k n a t a v a t t distansorganet (5) är rörformat och försett med hål (10) längs sin mantelyta, så att sticklågan kan gå genom röret och krut- gaserna från den underkalibriga amunitionen, via hålen, kan ledas förbi markeringsladdningen (3) och vidare ur eldröret (19.

4. Övningsvapen enligt något av patentkraven 2 eller 3, k ä n n e - t e c k n a t a v a t t markeringsladdningen är fäst vid en fläns på distansorganet.

5. Övningsvapen enligt något av patentkraven 2 - 4, k ä n n e - t e c k n a t a v a t t distansorganet (5) är anordnat att kunna skruvas fast i bakstycket (4 resp. 12,14) och att det finns en säkringsmekanism som känner av att distansorganet är tillräckligt fastskruvat vid bakstycket genom att bakstycket, i eller nära bottnen av sätet (6) för distansorganet (5), är försett med ett hål, i vilket ett stift löper, som är anordnat att tryckas undan av distansorganet, mot verkan av en fjäderkraft, vid distansorganets fastskruvning och därvid frigöra avfyrningsmekanismen.

6. Ovningsvapen enligt patentkravet 5, k ä n n e t e c k n a t a v a t t säkringsmekanismen vidare innefattar ett andra stift, som då 501 986 8 det första stiftet är undantryckt av distansorganet, kan tryckas undan mot verkan av en fjäderkraft och därvid passera en urtagning i det första stiftet, varefter dess ena ände frigör avfyrningsmekanismen.

7. Övningsvapen enligt patentkravet 6, k ä n n e t e c k n a t a v a t t avfyrningsmekanismen innefattar ett tändstiftshus (15), som inbegriper en cylindrisk tapp (16) som längs delar av sin omkrets är försedd med gängor (19) och längs andra delar saknar gängor så att det bildas en sorts bajonettfattning, varvid tappen (16) är anordnad att samverka med ett motsvarande hål i bakstycket (4 resp. 12,14), i vars botten en urtagning för en tändhatt är belägen, vilken tändhatt är anordnad att kunna tända den underkalibriga ammunitionen, och genom vilken tapp (16), i ett hål, ett tändstift löper, som är anordnat att kunna förskjutas under påverkan av ett mot tandstiftet i huvudsak vinkelrätt slagstift (17), detta medförande att tändstiftshuset (15) har två vinkellägen, ett första då slagstiftet (17) inte kan påverkas av avtryckarmekanismen (18) och ett andra då den kan pâverkas av denna.

8. Övningsvapen enligt patentkravet 7, k ä n n e t e c k n a t a v a t t det andra stiftet, när det inte är frigjort av det första stiftet, hindrar tändstiftshuset (15) från att vridas från det första till det andra läget.

9. Övningsvapen enligt patentkravet 8, k ä n n e t e c k n a t a v a t t det andra stiftet, efter att ha medgivit vridning av tändstiftshuset (15) till det andra läget, är anordnat att kvarhålla det i detta läge.