SE508857C2 - Fenstabiliserad base-bleedgranat - Google Patents

Description

jlz j y sos 857 fq Som inledningsvis antytts hänför sig föreliggande uppfinning till de speci- ella förhållanden som gäller vid sådana granater som vid utskjutningen och under huvuddelen av den egna banan är rotationsstabiliserade och vilka är försedda med base-bleedaggregat för ökning av den egna skott- vidden och vilka dessutom mot slutet av den egna banan får den egna rotationen uppbromsad och samtidigt fenstabiliseras i och med att dess in- byggda stabiliseringsfenor fälls ut.

Det är tidigare känt ett flertal olika konstruktionsprinciper av för vid pro- jektiler av olika slag utfällbara fenor.

Vid den rent teoretiskt enklaste typen av infällbara fenor ligger varje fena inledningsvis infälld radiellt mot projektilkroppen eller kanske ännu oftare infälld i ett speciellt därför avsett spår eller fack i själva projektilkroppen medan den egentliga utfällningsfunktionen, som sprätter ut respektive fena radiellt som regel består av därför avsedda fjädrar. Den stora nackdelen med denna fentyp är att de tar mycket utrymme i projektilkroppen samt att det tillgängliga utrymmet ofta gör det svårt att ge fenoma en tillräcklig fenarea.

En andra generell typ av fenor, som är väsentligt mycket mera utrymmes- snål är fenor av den typen som inledningsvis, dvs före utfällningen, är inböjda mot och i princip lindade eller svepta omkring projektilkroppen och som sedan de frilagts genom bortskjutning av en huv, öppning av en speciell spärr eller motsvarande kastas ut av centrifugalkraften och därefter låses i utíällt läge. Som exempel på denna fentyp, kan nämnas svenskt patent 339646. Den i detta patent beskrivna fenan behåller sin bukiga form även efter utfällningen. Det är dock, om man väljer rätt material, möjligt att även tillverka fenor, som efter utfällningen blir i det närmaste plana, trots att de legat inböjda mot den granat på vilken de monterats i flera ånVid frärnst denna senare fentyp är fenarean som regel inget problem. Däremot gäller det att vid utskjutningen av projektilen ur utskjutningsvapnets eld- rör skydda de i detta stadium infällda fenoma från gastrycket i eldröret.

Skulle fenoma utsättas för eldrörets gastryck i full utsträckning så skulle detta i de flesta fall innebära sådana deformationer av fenornas form att deras funktion som stabiliserande organ för granaten skulle äventyras. Om de nu över huvud taget skulle kunna fällas ut efter en dylik deformation.

En lösning på detta sekundärproblem finns beskriven i samband med bi- fogade utföringsexempel. y Kombinationen utfällbara fenor och avkastbara base-bleedaggregat förekom- mer de bägge svenska patenten 7908002-4 och 8200312-0. I båda fallen fälls fenorna ut i samband med att base-bleedaggregaten skjuts loss och fenorna har under utskjutningen skyddats från det fulla gastrycket genom att de pla- cerats framom granatens gördeln. Denna till synes naturliga lösning på pro- blemet kan dock inte alltid väljas utan ofta är det andra kriterier som måste få bestämma var granatens (projektilens) gördel skall placeras i längsled.

Genom att granaten utsättes för sin största belastning just i tvärsnittet genom gördeln är det nödvändigt att tillse att granaten där uppvisar ett mot deformation mycket motståndskraftigt tvärsnitt. En ytterligare komplika- tion tillkommer om den granat som avses skall utnyttjas för spidning av substridsdelar och alltså måste vara öppningsbar vilket i de flesta fall innebär att dess botten skall kunna skjutas bort och substridsdelarna skjutas ut den vägen.

Föreliggande uppfinning har nu till ändamål att, vid sådana med base- bleedaggregat försedda granater, som i en första fas av den egna banan, är rotationstabiliserade, men vilka i en andra därpå följande fas får den egna rotationen uppbromsad från granatkroppen utfällda fenor, som efter rota- tionsuppbromsningen övertar stabiliseringsfunktionen erbjuda ett sätt och en anordning, som ger en samtidig fenutfällning och avkastning av base- bleedaggregatet.

Hela derma dubbla funktionssekvens görs enligt uppfinningen beroende av en enda på av ett styrkommando tänd mindre gasavgivade laddning som trycker ut base-bleedaggregatet ur dess infällda läge i granatens bakre del och samtidigt avlägsnar en med base-bleedaggregatet mekanisk förenad skydds- huv som koncentriskt omger granatens bakersta del och vid densamma in- fästa och in mot densamma inböjda fenoma. Genom att ha fenoma infästa i granatens bakersta del, som alltså även koncentriskt omger base-bleedaggre- gatet har det blivit möjligt att utforma det senare som en enhet med den skyddshuv som inledningsvis omger fenorna. Gemensam förbindelse mel- lan base-bleedaggregatet och skyddshuven blir helt enkelt den bakkant som vid utskjutningstillfället bildar granatens bakersta del samtidigt som det mellan base-bleedaggregatet och skyddshuven finns ett ringforrnigt spår, i vilket den egentliga granatens bakre del med de därvid infästa och mot den- samma inböjda fenorna är nedstoppade och klara för utfällning så snart skyddshuven avlägsnats Då base-bleedaggregatet trycks ut ur sitt läge i gra- ïj soé 857 X 4 sos ss? '-1 natens bakersta del kommer således även skyddshuven att avlägsnas och fenorna blir fria att fällas ut.

Fenorna skulle kunna vara av den typ som behåller sin bukiga form även efter utfällningen. Genom att välja ett material med tillräckligt hög sträck- gräns och egenspänst går det emellertid att tillverka fenor som kan ligga in- böjda mot projektilkroppen på ovan antytt sätt i åratal och som ändå återtar en i allt väsentligt plan form så snart de ges möjlighet att fällas ut och det är just denna fentyp som i första hand avses i samband med föreliggande upp- finning. Den ger nämligen vissa aerodynamiska och andra fördelar.

Som regel ges fenoma vid fenstabiliserade projektiler även en mindre vrid- ning på upp till några grader relativt projektilaxeln för att ge den fenstabili- serade projektilen en lågvarvig egenrotation och även en dylik smärre fen- vridning kan inbegripas i den ovan antydda typen av inledningsvis inböjda men i utfällt läge i huvudsak plana fenor. Samma effekt kan även uppnås genom en mindre snedställning relativt projektilens huvudaxel av fenor- nas vridningsaxlar.

En speciell fördel med sättet och anordningen enligt uppfinningen uppnås vid den variant på uppfinningen enligt vilken den volym inne spåret mel- lan skyddshuven och base-bleedaggregatet som inte upptas av granatens bakersta del eller fenorna är helt fylld med någon lämplig inert, icke bränn- bar eller klibbande substans med låg kompressibilitet och mycket låg egen hållfasthet. Skyddshuven kan nämligen då, förutsatt att den medan den är på plats, är helt tät tillverkas av ett förhållandevis tunt material vilket ger den minsta möjliga dödvikt och kräver minsta möjliga volym.

Det finns t ex vissa två-komponent silikoner och då b.1.a. några som saluförs under namnet SEALGAARD som uppfyller ovan angivna krav. Andra tänkbara substanser skulle vara en lämplig vätska eller en tixotrop.

Med den aktuella skyddshuven på detta sätt fylld med en dylik icke kom- pressibel substans som helt omger de infällda fenorna blir det möjligt att utnyttja en skyddshuv som visserligen måste vara helt tät men som sam- tidigt endast behöver vara utformad med en begränsad godstjocklek och som ändå klarar mycket höga yttre tryck utan att själv deformeras mer än att den utan problem låter sig avlägsnas då det blir tid för detta och detta helt 's/ 5 w q* 508 857 utan att låta fenorna bli deformerade. Detta innebär i sin tur att granatens gördel kan placeras på lämpligast möjliga plats oberoende av om skyddshu- ven med i densamma skyddade fenor kommer att befinna sig i den av krut- gaserna vid granatens utskjutning påverkade delen av granaten eller ej. För att fälla ut fenorna krävs då enbart en bortskjutning av skyddshuven ifråga varvid spännkraften i de i ursprungsläget bukiga fenorna, centrifugalkraf- ten och/ eller fartvinden tvingar ut fenoma till utfällt läge samtidigt som den låghållfasta skyddssubstansen av samma krafter slungas bort från gra- naten. Även konventionella artillerigranater avsedda för avfyring i kanoner och haubitsar kan tillverkas med förvånansvärt tunna väggtjocklekar förutsatt att granatens bakersta del och främst dess tvärsnitt i höjd med gördeln, där de största påkänningarna sker, är tillräckligt kraftigt dimensionerade. Vid granater avsedda för att sprida sk bomblets och andra typer av substrids- delar, och där själva granaten alltså enbart är en transportkapsel, är det spe- ciellt önskvärt att ge granatkroppen minsta möjliga egenvikt. Föreliggande uppfinning med dess avkastbara i granatkroppens bakre del infogade base- bleedaggregat ger nu en möjlighet att utnyttja lämpliga delar av base-bleed- aggregatet som förstärkning av granattvärsnittet i höjd med gördeln. Den förstärkningen och den därmed sammanhängande vikten kan då avlägs- nas tillsammans med base-bleedaggregatet när de bägge inte längre behövs.

En speciellt fördelaktig variant visas i bifogade exempel. Där har nämligen base-bleedaggregatets inre bakvägg, dvs den vägg som ligger mitt emot dess gasutströmningsöppning, och som i alla fall måste ges relativt kraftiga dimensioner, utnyttjats för förstärkning av granattvärsnittet i höjd med gördeln. Förutsatt att den därmed sammanhängande gördelplaceringen i övrigt är fördelaktig så vinner man på detta sätt vikt i granaten efter det att base-bleedaggregatet avlägsnats och det är helt ovidkommande om base- bleedaggregatets innervägg av denna orsak har måst göras överstark efter- som man samtidigt kunnat minska dödvikten i övrigt i granaten.

Uppfinningen har definierats i de efterföljande patentkraven och den skall nu något ytterligare beskrivas i samband med bifogade figurer. x sos 857 fi Av dessa visar Fig.l ett längdsnitt genom en artillerigranat av den typ som skulle kunna vara aktuell i samband med uppfinningen medan Fig.2 i större skala och med fler detaljer visar ett längdsnitt genom den bakersta delen av granaten enl. Figl medan Fig .3 visar en vy längs snittet II-II i Fig.2 medan FigA visar en förstoring av det markerade partiet i Fig.3 medan slutligen Fig.5 visar en snedprojekfion av av granatens bakersta del eller part ( på figurerna betecknad 25 )med samtliga fenor i utfällt läge. ( Observera att själva granatkroppen inte är medtagen på denna figur utan endast parten 25 och de vid densamma infästa fenoma. ) I figurema har motsvarande givits samma hänvisningsbeteckningar obe- roende av figurernas skalor och vyer.

Den på figurerna illustrerade granaten 1 är en sk TCM-granat, dvs en granat vars ballistiska bana kan korrigeras medan granaten är på väg mot målet (TCM= Trajectory Correctable Munitions). Granatens 1 huvudpartier kan anses vara en frärnre elektronikdel 2; innehållande den för granatens ban- korrigering och övriga funktion nödvändiga elektroniken, en därpå följ- ande styrdel 3 innehållande ett antal krutdrivna impulsmotorer 4 av i och för sig känd typ för genomförandet av de kurskorrigeringar som elektronik- delen ger order om, var och en försedd med en utloppsdysa 5, samt en därpå följande lastdel 6 innehållande en här inte närmare preciserad last, som t ex kan bestå av substridsdelar, samt slutligen en bakre del 7, som främst inne- fattar ett base-bleedaggregat 8, fenoma 9-13 med dessas infästningsaxlar 14- 18. I den kompletta granaten ingår vidare ett base-bleedaggregatet 8 och en därmed sammanfogad framställda skyddshuv 19.

För skyddshuvens, fenomas och base-bleedaggregatets närmare utformning hänvisas till fig 2-5. « _¿ '71 .- fu i» 5 o s s 5 7 Som framgår av t ex Fig. 2 har granaten 1 i det aktuella exemplet ett förhåll- andevis tunt ytterskal 20 och en bakre gördel 21 frarnställd av koppar eller motsvarande och i övrigt utformad enligt konventionell teknik. Granat- kroppens 1 ringa godstjocklek är i första hand en direkt följd av att granaten i fråga är avsedd att transportera ett antal substridsdelar mot avsett mål och detta faktum har egentligen ingen betydelse i sammanhanget. Däremot är det av vikt att konstatera hur base-bleedaggregatet 8 och den i ett stycke där- med utformade skyddshuven 19 är utformad. Base-bleedaggregatet 8 är så- lunda utformat med en inre brännkammare 22 som inledningsvis skall innehålla ett långsambrinnande specialkrut. Bakåt i granatens flygriktning avslutas base-bleedaggregatets brännkammarvägg med en yttre fläns 23 för att därefter övergå i en yttre skyddshuv 19, som i sin tur sträcker sig från nämnda fläns och i granatens blivande flygrikming framåt parallellt med base-bleedaggregatets 8 yttre begränsningsyta. Mellan den yttre begränsnings- ytan för base-bleedaggregatets 8 brännkammarvägg och skyddshuvens 19 insida bildas således en ringforrnig spalt 24. I ursprungsläget är base-bleed- aggregatet 8 inpassat i ett därtill avpassat utrymme 31 i granatensl bakersta del. Denna utgörs på figurerna av en separat med granatens 1 ytterskal 20 fast förenad part 25 som närmast har formen av en cylinderformad burk vid vars yttre ändparti de tidigare omnämnda fenorna 9-13 är infästa via sina axlar 14-18. Fenoma 9-13 är vidare i ursprungsläget inböjda mot partens 25 yttervägg samtidigt som den del av partens 25 vid vilken fenorna är fästa i sin tur är nedförda i den tidigare omnämnda spalten 24 samtidigt som skyddshuvens 19 fria överkant 26 tätt men avdragbart överlappar en därtill avpassad tätningskant 27. Det utrymme inne i spalten 24 som sedan ej upp- fylles av parten 25, fenorna 9-13 eller dessas axlar 14-18 är nu i ursprungs- läget helt uppfyllt av den ovan definierade inerta och låghållfasta substan- sen 32 som alltså har till uppgift att förhindra att varken huv eller fenor deformeras i så stor grad att de ej kan uppfylla sina uppgifter.

Det på figuren 2 med 28 betecknade utrymmet är avsett för den krutladd- ning som på kommando har till uppgift att trycka ut base-bleedaggregatet 8 och samtidigt avlägsna den därmed till en enhet fast förenade skyddshuven 19.

Som vidare framgår av Fig. 2 är den homogena godsmassan tvärs granaten i höjd med gördeln 21 avsevärd. Detta är en väsentligt eftersom det är just i \l f s Û . sus 857 1 detta granattvärsnitt som under utskjutningsfasen utsättes för den största tvärbelastningen.

En ytterligare detalj som kan vara värd att nämnas är att fenornas axlar är avfasade längs två bort från varandra vända sidor så att de bildar två i det närmaste radiellt relativt granatens tvärsnitt riktade stödplan ( 29 och 30 på Pig. 4). Genom att förspänna den omvikning som fenorna uppvisar om- kring sina resp axlar så att fenplåten fjädrar till omkring resp axel så ger dessa låskanter en enkelt åstadkommen men tillräcklig låsning av fenorna i utfällt läge så snart de fjädrat ut till detta läge.

Base-b1eedaggregatet8 är fäst i granatens 1 bakre del 25 medelst brytstift 33 som skjuvas av då den gasalstrande laddningen 28 aktiveras. Eftersom skyddshuven 19 utgör enhet med base-bleedaggregatet 8 så krävs för denna inga separata fästorgan.

Claims (6)

\ »i T; sos ss? Case 3655 liatentkrax

1. Sätt att vid sådana granater (1), som för att få maximal skottvidd är för- sedda med ett s.k. base-bleedaggregat (8), och vilka mot åtminstone slutet av den egna banan skall fenstabiliseras medelst från granatkroppen utfällbara fenor (9-13) kombinera en utfällning av dessa fenor (9-13) med en avkast- ning av det under granatens fenstabiliserade fas inte längre önskvärda base- bleedaggregatet (8), k ä n n e t e c k n a t därav att base-bleedaggregatet (8) mekaniskt förenas med en fenorna (9-13) i icke utfällt tillstånd omgivande skyddshuv (19), som då den avlägsnas frigör fenorna för utfällning och var- vid base-bleedaggregatet (8) och nämnda skyddshuv (19) ges en gemensam utstötningsriktning som är diametralt motsatt granatens (1) flygriktriing.

2. Sätt enligt krav 1 k ä n n e t e c k a t därav att den samtidiga utstötning- en av base-bleedaggregatet (8) och skyddshuven (19) aktiveras av en mellan base-bleedaggregatet (8) och granatens bakplan anordnad gasalstrande ladd- ning (28).

3. Granat (1) av den typ som för att få maximal skottvidd är försedd med ett s.k. base-bleedaggregat (8) och vilken mot åtminstone slutet av den egna banan skall fenstabiliseras medelst från granatkroppen utfällbara fenor (9- 13) och vilken i samband med fenutfällningen i enlighet med sättet enligt endera av patentl (8) som en fenoma i infällt läge omgivande skyddshuv (19) k ä n n e t e c k- n a d därav att base-bleedaggregatet (8) är lösbart inbyggt i en projektilens bakre del anordnad därtill avpassad öppning , urtagning eller utrymme (31) ur viket hela aggregatet (8) på kommando är utskjutbart med hjälp av en mellan detsamma och den egentliga projektilens tvärs dess egen flygrikt- ning anordnade inre bakvägg anordnad gasalstrande laddning (28) och var- vid nämnda öppning, urtagning eller utrymme (31) omges av den del av projektilens bakre del (25) vid vilken de utfällbara fenorna för projektilens fenstabilisering är infästa och mot viken fenorna (9-13) i infällt läge hålls inböjda och på plats av en desamma omgivaši/cle och under utskjutningen skyddande mot granatens främre del frarripmfenorna tätt anslutande i motsatt riktning mot granatens flygriktning avdragbar skyddshuv (19) och \/ Å sos ss? A T) varvid denna skyddshuv (19) är förbunden med base-bleedaggregatet (8) längs ett gemensamt bakplan (23).

4. Granat enlig krav 3 k ä n n e t e c k n a d därav att förbindelsen mellan base-bleedaggregatet (8) och skyddshuven (19) är så utformad att det mellan dem bildas en framåt i granatens (1) flygriktning öppen ringformig spalt (24) i vilken granatens bakre del (25) och de vid densamma infästa och i in-fällt läge mot densamma iriböjda fenorna (9-13) är nedförda.

5. Granat enligt krav 4 k ä n n e t e c k n a d därav att den volym inne i nämnda spalt (24), som ej upptas av granatens bakre del (25) och fenoma (9- 13) och dessas infästningar är helt uppfylld med en icke klibbande substans (32) med låg egen hållfasthet och låg kompressibilitet.

6. Granat enligt endera av kraven 3-5 k ä n n e t e c k n a d därav att base- bleedaggregatet (8) är fäst i granatens (1) bakre del (25) medelst brytstift (33) som skjuvas av i samband med att den gasalstrande laddningen (28) aktive- ras.