SE505189C2 - Sätt och anordning för att med från en bärfarkost frigjorda stridsdelar bekämpa längs bärfarkostens färdväg identifierade mål - Google Patents

Description

505 189 vagnsminor eller självständigt verkande s k substridsdelar över ett område som kunde vara förutbestämt före starten av bärfarkosten ifråga eller defi- nierades under dess flygning av en i densamma anordnad målsökare och därmed sammankopplad analysenhet.

För att göra det maximalt svårt för motståndaren att bekämpa dessa trots allt mycket dyrbara vapenbärare har dessa i likhet med de ursprungliga egent- liga kryssningsmissilerna givits en extremt låg flyghöjd mot det tilltänkta målområdet. Detta gör det möjligt för dylika bärfarkoster att närma sig målet i skydd av den radarskugga som man brukar kunna räkna med på flyghöjder under ca 50 meter men det innbär samtidigt att den egna mål- sökaren, om bärfarkosten ifråga är föresedd med en dylik, endast kommer att kunna ge mycket korta förvaringstider för vapeninsats mot sådana identifierade mål som ligger bakom skymmande terrängformationer eller mycket nära den egna flygbanan. Om det dessutom rör sig om mål som ligger nära nämnda flygbana men väl vid sidan om densamma försvåras en vapeninsats i motsvarande grad.

En typ av stridsdelar som torde vara mycket lämpliga att sprida från en bärfarkost av här aktuell typ är sådana som är försedda med egna mål- sökare och som under bromsat fall mot markplanet från en viss höjd av- söker en bestämd markyta under sig längs en spiralformig in mot fallinjen centrerad bana och där målsökaren avfyrar sin stridsladdning av typen av- ståndsverkande RSV eller motsvarande då den finner att stridsladdningens verkansriktning täcker ett bekämpningsvärt mål. I EP 0 252 036 beskrivs t ex en stridsdel av denna typ som alltså har en egen målsökare och en därmed parallellriktad verkansdel och som under sin verkansfas roterar omkring sin fallinje med målsökarens tittlinje och verkansriktningen snedställd relativt fallinjen och som dessutom har den fördelen att den genom att den saknar fallskärm, vilket är regel vid andra stridsdelar med liknande funk- tion, inte störs av inom målområdet rådande vindförhållanden.

En annan typ av stridsdel som skulle kunna vara lämplig att kombinera med den här aktuella bärfarkosten skulle vara sådana med egna målsökare försedda stridsdelar vars målsökare aktivt styr in stridsdelen under slut- fasen mot ett identiferat mål och sedan avfyrar sin stridsladdning på bästa verkansavstånd alternativt verkar vid direktanslag. .Ål-_ s 505 189 Ett problem som måste lösas i samband med den nu aktuella typen av bär- farkost och dess principiellt låga flyghöjd är att stridsdelama, oavsett vilken av de ovan nämnda typema som väljs kräver en högre flyghöjd än bärfar- kostens för att kunna hinna verka mot aktuella måltypen; I WO 94/ 23266 firms beskrivet ett sätt att ge stridsdelar av ovan antydda typer en relativt bärfarkostens kryssningshöjd tillräckligt hög flyghöjd med hjälp av speciella raketrnotorer som då stridsdelama lämnar bärfarkosten ger dessa en relativt dennas flygriktning snett-bakåt-uppåt riktad separationsrörelse som kombi- nerat med bärfarkostens egen hastighet i flygriktingen resulterar i att strids- delama kan bringas att verka relativt nära framom den punkt där målet först observerades av bärfarkostens målsökare. Detta system är för sin funk- tion beroende av dyra och utrymrneskrävande utkastarraketer som både ökar kostnaderna för systemet och minskar verkanslasten samtidigt som det inte alltid garanterar att man kan göra en vapeninsats mot de mål som identifieras så sent att bärfarkosten just står i begrepp att passera vid sidan av eller över dem.

Föreliggande uppfinning hänför sig nu till ett sätt och en anordning för att ge från en på låg höjd över ett målområde inflygande bärfarkost såsom bombkapsel av typen kryssningsrobot, RPV eller motsvarande avskilda stridsdelar en markant högre flyghöjd utan större icke önskade ändringar i längd och sida jämfört med den punkt där respektive stridsdel lämnar bär- farkosten. Uppfinningen bygger på ett aktivt användande av bärfarkostens kinetiska energi som i motsvarande grad övertas av stridsdelen då denna lämnar densamma och denna kinetiska energi utnyttjas i sin tur för att ge stridsdelen en loopande bana eller looping-bana eller annan programmerad godtycklig flygbana som innebär att dess ursprungliga i flygriktningen fram- åtriktade bana växlas om uppåt bakåt mot en punkt med mer eller rnindre samma geografiska koordinater som de där stridsdelen lämnade bärfar- kosten men på den väsentligt högre flyghöjd som suídsdelen har behov av för sin aktiva funktion.

För att kunna uppfylla grundkonceptet krävs att substridsdelen åtminstone inledningsvis har en till den önskade flygbanan anpassad aerodynamisk form dvs i de flesta fall en mer eller mindre flygplansliknande form med aerodynamiskt utformade bärytor vilka dock om kroppsforrnen i övrigt an- passas därtill kan vara överraskande små. Dessa aerodynamiska bärytor skall vara avpassade till den önskade flygbanan vilket innebär att de bör sos fås 4 innefatta aktivt inställbara styrytor eftersom grundvillkoren för stridsdelar- nas insats vad avser sidriktningen kan variera från gång till annan sam- tidigt som det vid hårda vindar kan krävas korrigeringar av själva flygba- nan i såväl höjd som sidled. Detta innebär alltså att stridsdelen måste kunna styras i såväl roll- som girled samtidigt som den måste ha en egen dator kopplad till egna gyron, accelerometrar mm som ger rodren nödvändiga styrkommandon på basis av före avspaltningen från bombkapseln från den senare erhållen information samt egna under banan gjorda beräkningar. lwøj=mva = Kombinationen huvudbärfarkost såsom en bombkapsel eller dylikt med egen målsökare och stridsdelar med egna målsökare för detaljavspaning av ett bestämt målområde samt grundprincipema för stridsdelens aktiva funk- tion tillhör alltså teknikens ståndpunkt medan vi menar att sättet att via en styrd loopande bana eller annan programmerad godtycklig flygbana leverera stridsdelen på en högre flyghöjd än bärfarkostens men i närheten av den geografiska punkt där stridsdelen lämnade densamma utgör den egentliga uppfinningen. I den senare ingår vidare den aktuella anordningen samt att stridsdelens bana kan kombineras med en styming i längd och/ eller sida för att ge stridsdelen bästa möjliga utgångspunkt med hänsyn till det mål som skall bekämpas.

I uppfinningen ingår att aktuellt mål kan ha identifierats av en i bärfarkos- ten inbyggd målsökare som via en inbyggd stridsledningslogik (stridsled- ningsdator) ger order om avspaltning eller avstötning av erforderligt antal stridsdelar samt ger dessas respektive styrlogik nödvändig styrdata alter- nativt att erfoderliga data om målet ges till bärfarkostens stridslednings- dator som förprogrammering alternativt som fjärrstymingskommando under dess flykt mot och över målområdet.

Den direkta separationen bör ske som en relativt lugn avspaltning där stridsdelen trycks ut eller knuffas ut uppåt eller åt sidan ur bärfarkosten varvid stridsdelens aerodynamiska bärytor, om dessa i bärfarkosten för- varas infällda mot eller in i stridsdelen för att spara utrymme, fälls ut så att de får grepp i de bärfarkosten förbivirvlande luftmassoma. Separationen av stridsdelarena från bärfarkosten bör dessutom ske i ett läge "nosen upp" eftersom ett förhöjt nosläge ger en snabbare insvängning och aktivt för- hindrar en överstegring av den flygplanslika stridsdelen. tvffçie-f* ~^ os 189 Ett lämpligt sätt att aktivera separationen eller avspaltningen av stridsdelen från bärfarkosten är att helt enkelt lyfta ut den uppåt eller åt sidan medelst en under stridsdelen anordnad linjärt uppblåsbar airbag av t ex laminerad kevlar som blâses upp med t ex en mindre krutladdning och därvid lyfter ut stridsdelen. Om därvid "airbagen" fullt uppblåst givits en i flygriktningen bakåt sluttande kilforrn erhålles automatiskt det ovan nämnda "nosen upp" läget. Grundprincipema för detta sätt att stöta ut ammunitionskomponen- ter ur en bärfarkost firms beskrivna i EP/ 0 424 198. ffrffff' Som redan omnämnts ovan skall de i enlighet med uppfinningen utfor- made stridsdelarna även kunna utnyttjas för insats mot mål som finns vid sidan om den egna flygbanan vilket innebär att varje i bärfarkosten ingå- ende stridsdel, av vilka det kan ingå en 10-20 stycken i varje bärfarkost, måste vara försedd med en egen styrlogik som koordinerar sid- och längd- stymingen under den loopande banan med utgångspunkt från de styrvär- den den fått via bärfarkosens målsökare samt eventuellt från eget gyro, accelerometer mm erhållna värden som kontinuerligt ger information om det egna läget i x-, y- och z-led samt eventuella rörelser i lufthavet. Dess- utom ingår givetvis även säkrings-, armerings- och tändfunktioner för- utom verkansdelen och den egna målsökaren.

Sedan den aerodynamiskt utformade företrädesvis flygplanslikt utformade stridsdelen lärnnat bärfarkosten påbörjar den sin flygbana med en kort in- svängningsfas för att därefter fullfölja en loopande bana eller annan för- programmerad bana till och med åtminstone banans topphöjd som en ren flygfas.

Så snart stridsdelen nått banans topp-punkt får den egna styrlogiken och den egna målsökaren helt ta över och dess fortsatta funktion kan principi- ellt följa två alternativ beroende av funktion man valt för stridsdelens aktiva skede.

Enligt ett första alternativ kan stridsdelen vara av slutfasstyrd typ där den egna målsökaren styr in stridsdelen direkt mot ett av den egna målsökaren identifierat mål för att på förutbestämt avstånd från målet eller vid direkt- träff i detsamma aktivera stridsdelens verkansladdning. sus ísø Enligt ett andra altemativ kan stridsdelen vara av den typ som under brom- sat fall avsöker området omkring den kommande nedslagsplatsen längs en spiralformad bana in mot nedslagspunkten och om dess målsökare finner ett bekämpningsvärt mål inom banan så avfyrar den stridsdelens verkans- laddning. Grundprincipen för denna typ av stridsdel finns alltså beskriven i det tidigare nämnda EP 0 252 036 och en utveckling av densanuna i SE-A1- 9101038-9. “fv-lvrf-fl För att fungera på avsett sätt måste denna typ av stridsdel under verkans- fasen medan den vid bromsat fall närmar sig markplanet med ett förutbe- stämt varvtal rotera omkring sin huvudtröghetsaxel vilken i sin tur skall bilda en förutbestämd vinkel med verkansdelens verkansriktning och den egna rnålsökarens därmed parallellställda sökriktning. Huvudtröhetsaxelns vinkelställning relativt stridsdelens verkansriktning åstadkommes t ex genom utfällning av målsökaren vid sidan om verkansladdningen sam- tidigt som målsökaren aktiveras medan det bromsade fallet och upprätt- hållandet av stridsdelens rotation åstadkommes medelst därtill utformade aerodynamiskt formade och företrädesvis från stridsdelen i samband med deras aktivering utfällbara bromsytor. Dessa senare kan t ex ha den form som visas i SE-A-9l01037-1. Även om stridsdelens aerodynamiska bromsytor är utformade för att upp- rätthålla den önskade rotationen omkring huvudtröghetsaxeln så måste man räkna med att rotationen initieras på annat mer aktivt sätt eftersom annars dyrbar flyghöjd skulle gå förlorad.

Enligt uppfinningen fälls alltså målsökaren ut för att åstadkomma den öns- kade snedställningen av huvudtröghetsaxeln relativt stridsdelens verkans- riktning som även kan förutsättas motsvara stridsdelens syrmnetrilinje eftersom verkansdelen är den av dess komponenter som har den klart största massan. Upprotationen av stridsdelen omkring dess huvudtröghets- axel kan t ex aktiveras medelst dysmotorer, roderservon eller på annat sätt.

Detta sker alltså så snart som möjligt efter det att stridsdelen passerat flyg- banans bantopp varvid stridsdelen ges önskad rotation parad med för dess funktion nödvändig anfallsvinkel och nedåtriktad hastighetsvek-tor.

Sedan den fortfarande mer eller mindre flygplanslika stridsdelen innehåll- ande verkansdel, målsökare, eventeulla gyron, styrlogik, impulsmotorer s; É; f? "i i :sus 189 mm roterats upp till önskat varvtal så finns det två alternativa handlings- vägar.

Antingen kan man sålunda bibehålla hela den flygplanslika stridsdelen eventuellt efter avspaltning av vingar och/ eller fenor eller också kan man gå in för att utnyttja stridsdelar vars yttre konfiguration är mer eller mindre identiska med de i ovan nämnda patenten nämnda typema av stridsdelar och där man således först måste avlägsna det flygplanslika ytterskal som svarat för själva flygbanan so alltså med fördel kan vara en loopande bana.

Om stridsdelens aerodynamiskt utformade företrädesvis flygplanslika ytterskal skall avlägsnas efter det att stridsdelen givits erforderlig rotation, anfallsvinkel och nedåtriktad hastighetsvektor, så måste detta göras utan att rotationen allvarligt störs. Detta innebär att ytterskalet företrädesvis bör delas längs med en eller flera plan som löper parallella med stridsdelens för tillfället gällande rotationsaxel.

Förutsatt att den därvid frigjorda egentliga stridsdelen, i det följande be- nämnd substridsdel, är av den generalla typ som beskrivs i de tidigare nämnda referenserna EP/0 252 036 och 5E-9101038-9 så kommer den att innefatta en verkansladdning, en utfällbar målsökare, säkringsarmerings- och tänddon samlade i en s k SAT-enhet samt utfällbara aerodynamiska bromsorgan. Vid utfällriingen av målsökaren och bromsytorna kommer substridsdelens huvudtröghetsaxel att förskjutas bort från den ursprungliga syrnrnetrilinjen och det kommer att krävas en viss tidrymd för denna stabi- liseringsfas innan substridsdelen roterar jämt omkring huvudtröghets- axelns nya läge dvs med den snedställning som i markplanet ger det för produkten typiska spiralforrniga sökmönstret.

Denna variant innebär således krav på en extra delningsoperation samt kräver att stridsdelens högsta punkt i den loopande banan ligger så högt att den därefter nedåtgående banan ger plats för såväl delningsfasen som stabi- liseringsfasen. Fördelen är å andra sidan den att man som substridsdel direkt kan utnyttja en produkt som kommer att ingå även i ett antal andra vapenbärare.

Om man väljer alternativet att låta stridsdelen som helhet genomföra såväl den loopande banan som sök- och verkansfasen så bort-faller delningsfasen även om alternativet kan innebära att större eller mindre delar av dess rent 505 aerodynamiska bärytor såsom vingar och/ eller fenor avskiljes. Enligt detta altemativ överförs helt enkelt hela stridsdelen sedan den passerat flyg- banans bantopp till en regelrätt störtning i snedställt spinn varvid det även här får bli en utfällnirig av målsökaren vid sidan om verkansladdningen som svarar för den nödvändiga snedställningen av stridsdelens största huvudtröghetsaxel vid sidan om dess under flygfasen aktuella symmetri- axel. lit., _! '.

Om alternativt slutligen är att efter flygbanans högsta punkt utnyttja en helt målsökarstyrd stridsdel så bortfaller rotations- och delningsfaserna däremot kommer stridsdelen att kräva en mycket kvalificerad målsökare, styrlogik samt styrorgan som även klarar stora kursändringar.

För användaren innebär föreliggande uppfinning med dess olika varianter klara fördelar jämfört med tidigare system i och med att den tillåter insats mot såväl sådana mål som identifieras först mycket nära bärfarkostens flygbana som sådana som identifieras först då bombkapseln håller på att passera dem och vid båda dessa alternativ kan även sådana som ligger klart vid sidan om bärfarkostens flygbana bekämpas.

Uppfinningen har definierats i de efterföljande patentkraven och den kom- mer nu något ytterligare att beskrivas i samband med bifogade figurer.

Av figurerna visar Fig 1 en delvis snittad sidovy av den i samband med uppfinningen aktuella bombkapseln Fig 2 en delvis snittad sidovy av den aerodynarniskt utformade stridsdelen Fig 3 stridsdelen enligt fig 2 sedd ovanifrån och med utbredda vingar Fig 4 en snedprojektion av den substridsdel som enligt en variant av upp- finningen kan frigöras ur stridsdelen enligt fig 2 och 3 medan Fig 5-7 schematiskt visar operationssekvenserna för anordningen enligt uppfinningen med dess tre olika alternativa utformningar vad avser aktuella stridsdelar.

Ttïf ” q "sus 189 Den i figurema 1 samt 5-7 förekommande bärfarkosten i form av bombkap- seln 1 är avsedd att vara ett helt autonomt opererande stridssystem i form av en turbojetmotordriven flygkropp med integrerat eget navigations- system (styrlogik) som kan förprogrammeras samt en med styrlogiken sam- mankopplad intem målsökare. I flygkroppen finns ett antal stridsdelar 2 garagerade. Som framgår av fig 1 ligger dessa i dubbla rader. Utstötningsrikt- ningen fömtsättes i detta fall vara uppåt varför bombkapselns överplåt kan kastas av. Under varje stridsdel 2 finns en i viloläget tom medelst egna krutgasladdningar uppblåsbara airbags 3. Dessa airbags har i fullt uppblåst tillstånd en markant kilform med sin högsta del framåt i bombkapsens flygriktning. -tyrfgjfji 'H Då den airbag 3, som ligger under den stridsdel som skall skjutas ut, blåses upp lyfts stridsdelen 2 relativt lugnt ut ur sitt läge varvid airbagens kilform ser till att stridsdelen 2 lämnar bombkapseln 1 med nosen markant upplyft.

Detta kombinerat med utslagen av bombkapselns 2 egna roder kombinerat med den kinetiska energi relativt det omgivande lufthavet som stridsdelen övertar från bombkapseln ger inledningen av stridsdelens loopingbana som är ett väsentligt drag av den här aktuella uppfinningen.

Den på figurerna 2 och 3 mer i detalj visade stridsdelen 2 har en kompakt men ändå till sin flyguppgift väl anpassad form. Dess korta och tjocka flyg- kropp 4 är på ovansidan försedd med en vinge 5 med knäckt deltaform samt i sin bakända kompletterad med rörliga sid- och höjdroder 6 resp 7. Vingen är i vilotillståndet invikbar omkring flygkroppen. Detta har möjliggjorts medelst en gångjärnsled och genom att vingen framställts av titan. Detta innebär att vingen kommer att röra sig en hel del under flygningen vilket har beaktats vid utformningen av densamma. I främre delen av stridsdelen finns även en eller flera raketdysor 8 som avses utnyttjas då det gäller att rotera upp stridsdelen i spinn. I fig 2 antyds vidare de i stridsdelens inre i startskedet härbärgerade huvudkomponenterna nämligen en verkansdel eller i detta fall en komplett substridsdel 9 (jfr fig 4), ett gyro 10 en eller flera accelerometrar 11 samt roderservon 12. I substridsdelen 9 ingår en verkans- laddning 14 och stridsdelens egen målsökare 13. Dessa och övriga i sub- stridsdelen ingående komponenter framgår av fig 4. Verkansladdningen 14 är av avståndsverkande RSV-typ (RSV IV). Det är den tidigare nämnda målsökaren 13, som genom att den fälls ut vid sidan om Verkansladdning- ens och hela substridsdelens symmetrilinje 16, ger den förskjutning av sub- sus i89 stridsdelens huvudtröghetsaxel 15 som ger önskad vinkel a med symmetri- linjen 16. I substridsdelen ingår vidare de bägge utfällbara aerodynamiska P1!! '.

(O bärytorna 17 och 18. Även om den på fig 2 och 3 visade stridsdelen är av den typ som förutsättes följa den på fig 5 visade funktionssekvensen och därför förutsättes delas sedan den överförts i störtande spinn och därvid frigöra den på fig 4 visade substridsdelen 9 så kan en i princip på samma sätt utformad flygkropp utnyttjas även för de bägge övriga i enlighet med uppfinningen alternativa funktionssekvenserna.

Då ingen delning sker kan stridsdelens egen målsökare fällas ut genom en öppning i flygkroppen. De för delning av flygkroppen, vilket företrädesvis sker i längsled, nödvändiga organen har ej utritats på annat sätt än att en längsgående delningslinje 19 markerats med en streckad linje på fig 2.

Den på fig 5 visade kompletta funktionssekvensen för det första altemativet till anordningen enligt uppfinningen innebär att den inflygande bombkap- seln la med sin inbyggda målsökare identifierar ett fientligt mål i läge Fl varvid en stridsdel 2 ges målinformation och startkommandon. Då bomb- kapseln nått läge lb har tillhörande airbag 3 blåsts upp och lyft ut stridsdelen 2 till startläge. Stridsdelens 2 nosenuppläge, dess kinetiska energi och rod- rens 6, 7 inverkan gör att den efter en insvängningsfas 20 genomför sin loopingbana eller flygfas 21 i enlighet med uppfinningen. Under flygbanan 21 genomför stridsdelens styrlogik eventuella sido- och längskorrigering av banan med hänsyn till dels den information om målets F ev sidoläge rela- tivt bombkapslens 1 flygbana, målets rörelser mm som den fick från bomb- kapselns målsökare före starten dels de rörelser i lufthavet som den själv konstaterar under flykten och vars inverkan på den egna flygbanan medför att korrigeringar av flygbanan krävs. Sedan stridsdelen passerat bantoppen aktiveras raketdysorna 8 (de kan nämligen vara flera) i stridsdelens främre del och denna roteras upp i spinn med ett för den fortsatta funktionen nöd- vändigt varvtal. Stridsdelen överförs alltså i princip till störtning i spinn under denna rotationsfas 22. Vid den nu aktuella varianten på uppfinning- en inleds och genomföres därefter delningsfasen 23 varvid stridsdelens 2 flygkropp 4 delas längs linjen 19 medelst krutladdningar utlösta fjäderspär- rar eller på annat sätt. Därvid frigörs substridsdelen 9 som nu får möjlighet att fälla ut sin målsökare 13 och bärytorna 17 resp 18. Efter en stabiliserings- i* |j *zšos 189 fas inleder och genomför stridsdelen sin aktiva sök- och verkansfas 25 under vilken den roterande omkring sin med fall- och lodlinjen 15 sam- manfallande största tröghetsaxel avsöker markplanet under sig längs en spiralformig bana 26 i och med att den egna målsökaren och den därmed parallellriktade verkansladdningen bildar en vinkel ot med fall- och lod- linjen. Vid det på figeren visade alternativet finner substridsdelens mål- sökare 13 målet i punkten F2 dit det under tiden hunnit förflytta sig varvid verkansladdningen 14 aktiveras och målet elemineras.

Det på fig 6 visade altemativet följer både inledningsvis och stora drag sam- ma funktionssekvenser som det tidigare alternativet dock med det undan- taget att delningsfasen bortfaller. Bombkapselns 1 målsökare identifierar således målet i punkten Fl, ger stridsdelen 2 startorder och denna genomför loopingbanan 21 på motsvarande sätt, därefter genomförs en rotationsfas 2 som även innefattar en förskjutning av stridsdelens största tröghetsaxel genom utfällning av den egna målsökaren. Efter en nödvändig stablise- ringsfas som även den kan inräknas i denna fas befinner sig således strids- delen störtande i spinn roterande omkring den relativt den egna symmetri- axeln snedställda fallinjen. Denna fas 28 är alltså stridsdelens sök- och verkansfas under vilken den avsöker markplanet under sig längs en motsvarande spiralformig bana 26 tills den finner målet i punkten F2 och därvid aktiverar sin verkansladdning. Under verkansfasen 28 kan det bli nödvändigt att förse stridsdelen med luftbromsar dels för att hålla den i spinn störtande stridsdelens rörelser så likformiga som möjligt under hela sök- och verkansfasen dels ge den en tillräcklig aktiv' tid. Den får helt enkelt inte falla för hastigt.

Vid det på fig 7 visade alternativet genomförs i princip samma funktioner som enligt fig 5 och 6 fram till och med att stridsdelen passerat den loopan- de banans högsta höjd därefter för stridsdelens egen aktiva målsökare ta över och under den nedåtgående banan 29 via stridsdelens egen styrlogik styra stridsdelen direkt mot det identifierade målet F som alltså även enligt det alternativ förflyttas från punkten Fl till punkten P2.

Claims (10)

505 is9 'L f PATENTKRAV

1. Sätt att från en över ett målområde inflygande bärfarkost (1) genom av- spaltning från densamma av efter avspaltningen självständigt agerande stridsdelar (2) bekämpa identifierade mål (F) och då även sådana som ligger nära bärfarkostens (1) flygbana k ä n n e t e c k n a t d ä r a v att stridsdelar- na (2) under utnyttjande av den del av bärfarkostens kinetiska energi som de övertar då de avspaltas från densamma utnyttjas för att ge respektive stridsdel en loopande eller loopingflygbana (21-25) eller annan programme- rad godtycklig flygbana varigenom dess ursprungligen framåtriktade från bärfarkosten övertagna bana växlas om uppåt-bakåt mot en punkt i närhe- ten av den där stridsdelen (2) lämnade bärfarkosten (1) men på en väsentligt högre flyghöjd från vilken stridsdelen (2) i enlighet med tidigare känd teknik får ingripa mot målet (F). i

2. Sätt enligt krav 1 k ä n n e te c k n at d ä r a v att respektive stridsdels (2) flygbana kombineras med en korrigeringi längd och sida i enlighet med informationen angående ett observerat mål givna av bärfarkostens mål- sökare till en i stridsdelen ingående styrlogík i avsikt att ge stridsdelen en så fördelaktig utgångspunkt som möjligt för bekämpning av målet.

3. Sättenligtkravl el1er2 känne tecknat därav attrespekfive stridsdels flygbana av en i densamma ingående styrlogík korrigeras för vindar i sid- och längsled samt andra rörelser i lufthavet i enlighet med under banan gjorda avläsningar av dessa rörelser.

4. Sätt enligt kraven 1-3 k ä n n e t e c k n at d ä r a v att stridsdelen (2) efter det att den nått banans högsta höjd bringas att störta mot marken och gå in i spinn omkring den egna huvudtröghetsaxeln (15) vilken givits en förutbestämd snedställning relativt den i stridsdelen ingående verkansladd- ningens verkansriktning och den egna målsökarens därmed parallellställda spaningsriktning. . :g , « -\ v., fsos 189

5. 45. Sätt enligt krav 4 ä n e t e c k n a t d ä r a v att stridsdelens fallhastig- het vid dess stöttning under spinn bromsas medelst därtill avpassade utfäll- G3 i' 'II % ån. l bara organ (17, 18).

6. Sättenligtkrav 1-3 kännetecknat därav attdenstridsdelen (2) sedan den passerat sin flygbanas högsta höjd roteras upp omkring sin huvudtröghetsaxel till en på förhand bestämd rotationshastighet varefter stridsdelens flygplanslika bärkropp (4) som gjort flygbanan möjlig delas och frigör en med egna aerodynamiska bromsorgan, målsökare, SAT-don mm försedd substridsdel (9), av i och för sig känd typ avsedd att under bromsat fall roterande omkring sin relativt verkansladdningens verkansriktning (16) och den därmed parallellställda målsökaren snedställda huvudtröghets- axel (15) avsöka det underliggande markområdet, frigöres och överföres till sin sök- och verkansfas.

7. Sätt enligt krav 1-3 k ä n n e t e c k n a t d ä r a v att stridsdelen (2) sedan den passerat sin högsta banhöjd aktiverar en däri ingående målsökare och därmed sammankopplade organ för slutfasstyrning i enlighet med känd teknik av stridsdelen eller en däri ingående och från densamma frigjord substridsdel som av målsökaren styrs in mot av denna indikerat mål.

8. Anordning för genomförande av sättet i enlighet med krav 1-7 bestående av en från en bärfarkost (1) frigjord stridsdel (2) avsedd att avspaltas från densamma över ett målområde för att därefter med utgångspunkt från de data som den erhållit via en i bärfarkosten inbyggd stridsledningsenhet självständigt bekämpa fientliga mål (F) med utgångspunkt från en flyghöjd som ligger över bärfarkostens flygbana k ä n n e t e c k n a d d ä r a v att den förutom verkansladdning (14) och därtill hörande säkrings-, armerings- och tändfunktion (s k SAT-enhet) och en egen målsökare (13) för aktivering av verkansladdningen även innefattar en med aerodynamiska bärytor (5) försedd flygkropp (4) utformad att med hjälp av enbart den kinetiska energi som den övertar från bärfarkosten (1) efter det att den lämnat denna genom- föra flygbana som företrädesvis är en loopingbana och som för den tillbaka till en geografisk punkt nära den där den lämnade bärfarkosten men på en väsentligt högre höjd.

9. Anordning enligt krav 8 k ä n n e t e c k n a d d ä r a v att den innefattar styrbara roder (6, 7) med därtill hörande av en egen styrlogik kontrollerade å» sos í89 roderservon (12) samt även organ (8) som vid en förutbestämd punkt i banan efter det att dennas högsta punkt passerats roterar upp stridsdelen (2) i ett förutbestämt varvtal och överför den till ett störtande spinn roterande omkring egna största tröghetsaxeln (15) men med en vinkel (a) mellan denna och den däri ingående målsökarens tittriktrting och verkansladd- ningens därmed parallellställda verkansriktníng (16). .' 'i y! "

10. Anordning enligt krav 9 k ä n n e t e c k n a d d ä r a v att stridsdelens (2) för genomförande av en loopande bana alternativt en annan förpro- grammerad flygbana nödvändiga aeorodynarniskt utformade flygkropp (4) är utformad att kunna delas i längsled (19) för att företrädesvis sedan den genomfört den flygbanan och givits önskad rotation frigöra en substridsdel (9) av i och för sig känd typ innehållande en verkansladdning (14), SAT-don egen målsökare (13) samt utfällbara aerodynamiska bromsytor (17, 18).