SE408944B - Tryckmediemaoversystem, serskilt ett hydrauliskt styrsystem for fordon med dubbla styrcylindrar - Google Patents

Description

"~. 3717-99271 -6 2 F Ett utföringsexempel av uppfinningen beskrives nedan närmare under hänvisning till åtföljande ritningar, där fig 1 visar ett hydrauliskt styrsystem med tryckåterkoppling enligt uppfinningen, och fig 2 i snitt visar ett exempel på en styrventil för styrsys- temet enligt fig 1.

Fig 1 visar ett förenklat hydraulschema över styrsystemet för ett midjestyrt fordon. Fordonets styrrörelser åstadkommas med hjälp av styrcylindrar 1 resp 2. Den ena styrcylinderns 1 kolvstångsrum och den andra cylinderns 2 kolvrum är förbundna med en första styr- ledning 5 under det att den första styrcylinderns 1 kolvrum och den_ andra styrcylinderns 2 kolvstångsrum är förbundna med en andra styr- ledning 4. De båda styrledningarna 3, 4 leder till en i en styrven- tilenhet 5 anordnad styrventil 6. Denna är utförd som proportionell slidventil och har förutom sitt visade mittläge, i vilket de båda styr- ledningarna 5, 4 är spärrade, två ytterlägen I och II för styrning åt vänster resp höger. I läge I förbinds styrledningen 3 med en matar- ledning 9, som är förbunden med tryckledningen 11 från en pump 12.

Pumpen 12 drivas av fordonsmotorn 13 och suger genom en ledning 14 hydraulolja från tanken 7. I styrventilens 6 läge I är den andra styrledningen 4 förbunden med returledningen 8.

I styrventilens 6 läge II förbindes styrledningen 5 med returled- ningen 8 under det att styrledningen 4 förbindes med matarledningen 9.

'Från pumptryckledningen 11 går en ledning 15 till en ytterligare port hos styrventilen 6. I det visade mittläget hos styrventilen är denna port förbunden med en ledning 16, vilken mynnar i en anslutning 17 hos styrventilenheten 5. Till denna anslutning 17 kopplas ej visad arbetsutrustning hos fordonet, exempelvis en lyfteylinder. Förbindel- sen mellan ledningarna 15 och 16 strypes med ökande utstyrning på styr- ledningarna 3, 4 och brytes helt före full utstyrning, exempelvis ca 25 % utstyrning, varigenom styrfunktionen prioriteras.

Mellan returledningen 8 och styrledningen 3 går en ledning 18 med en i riktning till styrledningen 5 öppnande, fjäderbelastad backventil 19. Pâ motsvarande sätt är mellan returledningen 8 och styrledningen 4 dragen en ledning 20 med en till styrledningen 4 öppnande backventil 21. Backventilerna 19 resp 21 medger efterfyllning av hydraulolja till cylindrarna så att undertryck undvikes. Övertrycksstötar på styrled- ningarna 3,4 avlastas till returledningen 8 med hjälp av tryckbegräns- ningsventiler 22 resp 25, anordnade i ledningar 24 resp 25 mellan styr- ledningen 3 resp 4 och returledningen 8. 7709271 -6 3 F Det högsta av de på styrledningarna 5 ooh 4 rådande trycken väljes av en mellan ledningarna 24 och 25 inkopplad växelventil 26 och ledes via en ledning 27 till pumpens 12 regleringång. Från pumpen 12 leder en dräneringsledning 28 läckflöde tillbaka till tan- ken 7.

Av säkerhetsskäl bör hydraulsystemet förses med åtminstone en ytterligare pumpkrets. Företrädesvis anordnas en ytterligare motor- driven pumpkrets samt en pumpkrets med en i beroende av ett markhjul hos fordonet driven pump. Av åskådlighetsskäl visas ej dessa pump- kretsar med tillhörande komponenter i fig 1 eftersom de ej har di- rekt samband med föreliggande uppfinning. Den markberoende pumpen bör dock arbeta kontinuerligt och anslutes lämpligen parallellt med pumpen 12 så att den kan utnyttja den nedan beskrivna styrkretsdämpningen.

Enligt uppfinningen åstadkommas en återkoppling av cylinderarbets- trycket till styrventilens 6 hydrauliska påverkan, vilken adderas till den mekaniska signalen på styrventilen 6. I det i fig 1 visade utfö- ringsexemplet påverkar rattrörelser och mekanisk återkoppling styrven- tilen 6 via ett kolvfjäderorgan 29. Detta består av en cylinder 50, som av en kolv 51 uppdelas i ett första reglerrum 52 och ett andra reglerrum 55. En med kolven 51 förbunden kolvstång 54 är med sin andra ände förbunden med styrventilens 6 ventilslid 55. Rattrörel- serna påverkar cylindern 50 vid ett anslutningsöra 56. Med hjälp av i reglerrummen 52 och 55 anbragta fjädrar 57 resp 58 hålles kolven 51 normalt i mittläge i cylindern 50.

Reglerrummet 52 är genom en ledning 59 förbundet med utloppet hos en första växelventil 40, vars på ritningen övre inlopp genom en led- ning 41 är förbundet med styrledningen 4. På motsvarande sätt är reg- lerrummet 55 genom en ledning 42 förbundet med utloppet hos en andra växelventil 45, vars undre inlopp genom en ledning 44 är förbundet med styrledningen 5. Från ledningen 41 sträcker sig en ledning 45, 1 vil- ken finns en av filter 46 omgiven strypning 47, till den ena anslut- ningen hos en dubbelsidig fjäderackumulator 48. Från ledningens 45 mellan strypningen 47 och ackumulatorn 48 liggande del 45a går en led- ning 49 till den andra växelventilens 45 övre inlopp. På motsvarande sätt är ledningen 44 förbunden med fjäderackumulatorns 48 andra an- slutning genom en ledning 50, i vilken finnes en av filter 51 omgiven strypning 52. Ledningens 50 mellan strypningen 52 och ackumulatorn 48 belägna del 50a är genom en ledning 55 förbunden med den första växel- ventilens 40 undre inlopp. g »vvoazfi -s 4 F Fjäderackumulatorn 48 är genom en dräneringsledning 54 förbun- den med returledningen 8. Den ovan beskrivna anordningen fungerar på följande sätt.

I styrventilens 6 i fig 1 visade mittläge tryckmediematas an- slutningen 17 för arbetsorgan hos fordonet. Om föraren vrider rat- ten för vänstersväng med fordonet innebär detta att anslutningsörat 36 drages nedåt enligt figuren. Fjädrarna 37 och 38 är så styva, att de ej sammantryckes av denna styrkraft. Kolven 31 kvarstår så- ledes i mittläge och med hjälp av kolvstången 34 drages ventilsli- den 35 nedåt enligt figuren. Ventilen 6 överföres mot läge I, var- vid styrledningen 3 förbindes med matarledningen 9 och styrledningen ¿ 4 förbindes med returledningen 8. Styrcylinderns 2 kolv skjutes ut och styrcylinderns 1 kolv indrages, varigenom svängning åt vänster genomföras.

Växelventilens 40 övre inlopp tillföres genom ledningen 41 trycket på styrledningen 4, som i styrventilens 6 läge I är lågt.

Dess undre inlopp är genom ledningen 53 förbundet med ledningsde- len 50a. Om styrventilen 6 påverkas snabbt stiger trycket i styr- ledningen 3 hastigt. Detta tryck överföres genom ledningen 44 till ledningen 50, varigenom hydraulvätska börjar strömma genom stryp- ningen 52 till ackumulatorn 48. Trycket i denna är ursprungligen lågt, varför trycket på ledningsdelen 50a uppbygges endast lång- samt. Hastigheten bestämmas genom inbördes anpassning av ackumula- torns 48 storlek och strypningens 52 area. Den långsamma tnycksteg- ringen på ledningsdelen 50a tillföres genom ledningen 53 till växel- ventilens 40 undre inlopp. ' I ventilens 6 läge I råder lågt tryck på den med styrledningen 4 förbundna ledningen 45 och därmed också på den till ledningsdelen 45a anslutna ledningen 49. Växelventilens 43 övre inlopp är således i stort sett trycklöst under det att dess undre inlopp genom ledningen 44 tillföres styrledningens 3 fulla styrtryck. Detta tryck vidarebe- fordras genom växelventilen 43 och ledningen 42 till kolvfjäderorga- nets 29 reglerrum 33.

Reglerrummet 32 tillföres genom ledningen 39 det högsta av de på växelventilens 40 båda inlopp rådande trycken. Som ovan sagts är tryc- ket på det övre inloppet lågt.- Det på ledningen 53 till det undre in- loppet tillförda trycket är till att börja med lågt. Trycket i rum- met 32 är därför lägre än trycket i rummet 33: varigenom kolven 31 för- skjutes uppåt i cylindern 30. Härigenom skjutes ventilsliden 35 uppåt, varigenom utstyrningen av tryck på styrledningen 3 minskas. Trycket på 7709271 '-6 ïedningsdelen 50a ökar emellertid successivt under uppladdning av ackumulatorn 48 och är slutligen lika högt som styrledningens 3 tryck.

Trycket på ledningen 50a överföres hela tiden genom ledningen 53, växel- ventilen 40 och ledningen 39 till kolvfjäderorganets 29 rum 32. Tryc- ket i detta ökar således med tiden, varvid kolven 31 förskjutes nedåt.

Härigenom drages ventilsliden 35 ävenledes nedåt så att ökat tryck ut- styres på styrledningen 3. Slutligen är trycket i rummet 32 lika högt som trycket i rummet 33. I detta läge har kolven 31 intagit neutral- läge.

Vid hastig tillbakasvängning från vänstersväng eller styrning åt höger sker ett analogt förlopp med successiv tryckuppbyggnad i led- ningsdelen 45a, ledningen 49 och reglerrummet 33.

Som ovan nämnts inställes tidkonstanten hos överföringskretsen 45-53 med hjälp av strypningarna 47 och 52 samt ackumulatorn 48. Tid- konstanten väljas i beroende av styrsystemets uppbyggnad i övrigt och dess mekaniska återkoppling, exempelvis till någon eller några tion- ldels sekunder. Vid långsamma rattrörelser hinner trycket på lednings- delen 45a eller 50a uppbyggas innan ventilsliden 35 gjort nämnvärt utslag. Tryckuppbyggnaden i kolvfjäderorganets 29 båda reglerrum 32 och 33 kommer härvid att i stort sett följas åt så att kolven 31 för- blir i det närmaste orörlig i sitt mittläge. Tryckskillnad och rö- relse hos kolven 31 uppträder således endast vid snabba rörelser på anslutningsörat 36 härrörande från snabba rattrörelser eller stötrö- relser i den mekaniska återkopplingen och dämpar därigenom dessa.

Ovan har ett hydrauliskt reglerorgan i form av en dubbelcylin- der 29 beskrivits. Detta är en gynnsam utföringsform med endast två arbetande areor,vilken möjliggjorts genom användning av de båda växel- ventilerna 40,43. Härvid har man utgått från att den ena cylinderled- ningens tryck resp den med denna ledning förbundna överföringskrets- ledningens tryck är försumbart. Växelventilerna väljer då de båda verk- samma av de totalt fyra tryckanslutningarna. I avsaknad av växelven- tiler hade reglerorganet måst arbeta med 4 areor. _ Fig 2 visar ett utföringsexempel på en styrventilenhet 5, vilken i ett gemensamt hus 101 innehåller såväl styrventilen 6 som tillhöran- de kolvfjäderorgan 29 och växelventilerna 40 och 43. De senare visas endast schematiskt. Dessutom innehåller huset 101 även växelventi- len 26, backventilerna 19 och 21 samt tryckreduceringsventilerna 22 och 23. Dessa komponenter och tillhörande ledningsförbindelser vi- sas ej i fig 2. Ett flertal av husets 101 ledningsanslutningar visas , endast schematiskt. * -« 77Û9271~6 F Ventilhuset 101 har en genomgående borrning 102, i vilken en ventilslid 103 är förskjutbar. Arrangemanget är symmetriskt upp- byggt med fyra ringspår 104-107 till vänster om borrningens 102 mittparti och fyra ringspår 108-111 till höger därom. På ömse si- dor om ventilslidens 103 mittparti uppvisar denna tvâ på avstånd från varandra liggande slidkolvar 112 och 113 resp 114 och 115.

Ringspåren 104 och 111 är anslutna till returledningen 8. Ringspå- ren 105 och 110 är i huset 101 förbundna med ledningsanslutningar till styrledningarna 4 resp 3. Ringspâren 106 och 109 är gemensamt anslutna till den med pumpen 12 förbundna matarledningen 9. Ringspå- ret 107 är förbundet med den till arbetshydraulikanslutningen 17 förande ledningen 16. Ringspåret 108 slutligen är anslutet till den med pumpen 12 förbundna matarledningen 15.

Ventilsliden 103 är medelst en central längsgående borrning 116 glidbart styrd påen stång 117. Till vänster om ventilsliden 103 sträcker sig stången 117 genom ett fjäderrum 118, vilket begränsas av borrningen 102, slidens 103 vänstra gavel samt högra gaveln hos en kolv 119, vilken är glidbart styrd i borrningen 102. Kolven 119 har ett yttre ringspår 120 med en tätande 0-ring 121 och en inre, mot stången 117 tätande 0-ring 1218 Stångens 117 vänstra del har mindre diameter än dess centrala del och sträcker sig genom kolven 119.

Stångänden 122 är gängad och med hjälp av en mutter 123 spännes kol- ven 119 till anliggning mot den ringansats, som bildas mellan stångens 117 vänstra delar med olika diameter. Mellan kolven 119 och ventil- sliden 103 är en fjäder 124 inspänd. Inuti fjädern finnes en stången 117 omgivande hylsa 125, vilken har sådan axiell längd att den i det 1 fig 2 visade neutralläget hos ventilen icke överbryggar avståndet mellan ventilsliden 103 och kolven 119.

På motsvarande sätt finnes till höger om ventilsliden 103 ett fjäderrum 126 för en fjäder 127, vilken är inspänd mellan ventilsli- dens 103 högra gavel och den vänstra gaveln hos en i borrningen 102 styrd kolv 128. .Liksom kolven 119 har kolven 128 en yttre 0-ringtät- ning 129 för avtätning mot borrningen 102 och en inre 0-ringtätning 130 för avtätning mot den med mindre diameter utförda högra delen avstången 117. Den högre stångänden 131 löper in i ett vid ventil- huset 101 fäst fjäderhus 133. Det i fjäderhuset 133 ingående fjäder- arrangemanget har till uppgift att under fjäderbelastning hålla stång- en 117 i dess mittläge och utgör en i och för sig känd centreringsan- ordning, vilken därför ej beskrives närmare. 7709271 -6 7 r På motsvarande sätt som i fjäderrummet 118 är även i fjäderrum- met 126 anordnad en stången 117 omgivande hylsa 141.

De båda växelventilerna 40 och 43 är anordnade i ventilhuset 101 men visas endast schematiskt i fig 2. Växelventilens 40 utlopp 39 är förbundet med fjäderrummet 126 under det att dess ena inlopp genom ledningen 41 är förbundet med anslutningen för styrledningen 4 och dess andra inlopp genom ledningen 53 är förbundet med en ej närmare visad anslutning hos ventilhuset 101. Växelventilens 43 utlopp är genom ledningen 42 förbundet med fjäderrummet 118. Dess ena inlopp är genom ledningen 44 förbundet med styrledningen 3 och dess andra inlopp är genom ledningen 50 förbundet med en ej närmare visad an- slutning hos ventilhuset 101.

Som framgår motsvarar ventilsliden 103 den i fig 1 visade ventil- sliden 35. Dessutom motsvarar ventilsliden 103 kolven 31 i det i fig 1 visade kolvfjäderorganet 29 genom att ventilsliden 103 på båda sidor belastas av de från växelventilerna 40 och 43 tillförda trycken till fjäderrummen 118 och 126, vilka motsvarar reglerrummen 33 resp 32 en- ligt fig 1. Ventilen enligt fig 2 arbetar på följande sätt.

I det i fig 2 visade mittläget är ringspåren 107 och 108 förbundna med varandra genom borrningens 102 mittparti. Från pumpen härrörande hydraulvätska på matarledningen 15 kan således matas ut på ledningen 16 till önskad arbetsutrustning. De övriga ringspåren är spärrade i mittläge.

Om ventilstångens 117 vänstra ände 122 påverkas medelst fordonets styrinrättning förskjutes ventilsliden 103 i det stationära ventilhu- sets 101 borrning 102. Om ventilstången 117 exempelvis drages åt väns- ter enligt fig 2 överföres dragrörelsen via centreringsanordningen 133 och kolven 128 till fjädern 127 i det högra reglerrummet 126. Fjädern 127 är styv och sammantryckes icke vid denna rörelse utan förskjuter ventilsliden 103 ät vänster. Härvid förbinds ringspåret 109 med ring- spåret 110, varigenom styrledningen 3 sättes i förbindelse med pump- tryckmatarledningen 9. Samtidigt förbinds ringspáret 104 med ringspåret 105, varigenom styrledningen 4 förbinds med returledningen 8. Genom urtagningar 112a-115a i slidkolvarna 112-115 är det möjligt att ge ven- tilen olika karakteristik. Slidkolven 114 stryper även förbindelsen mellan ringspåren 107 och 108, så att flödet till anslutningen 17 stry- pes för att helt avbrytas vid ca 25 % matning till styrledningen, vari- genom styrfunktionen prioriteras.

Om ventilstångens 117 ände 122 istället påverkas åt höger enligt fig 2 förbindes styrledningen 4 med matarledningen 9 och styrledningen 3 med returledningen 8 på motsvarande sätt. _ -' -1109271-6 8 F På detta sätt kan ventilsliden 103 påverkas rent mekaniskt. 8Fjädrarna 124 och 127 har härvid uppträtt som stela kroppar och över- :fört rörelsen från ventilstången 117 till ventilsliden 103. Emeller- tid kan ventilsliden 103 även samtidigt påverkas rent hydrauliskt av de i reglerrummen 118 och 126 rådande trycken. Vid inkoppling av den i fig 2 visade styrventilenheten 5 på det sätt, som visas i fig 1, rå- lder samma tryck i reglerrummen 118 och 126 vid långsam påverkan av ventilstångsänden 122, eftersom reglerrummen 118 och 126 motsvarar de i fig 1 visade reglerrummen 33 resp 32 och ventilstångsänden 122 mot- svarar kolvfjäderorganets 29 anslutningsöra 36. Vid snabb påverkan av ventilstångsänden.122 överföras rörelsen till att börja med till ventilsliden 103. Exempelvis överföres rörelsen via fjädern 127 så att ventilsliden 103 förskjutes åt vänster. Rörelsens maximala ut- sträckning begränsas av exempelvis centreringsanordningen 133.

Som beskrivits i anslutning till fig 1 kommer vid hastig nedâtrörelse på anslutningsörat 36 styrledningens 3 tryck att via växelventilen 43 inmatas till reglerrummet 33 under det att reglerrummet 32 tillföres detta tryck först efter fördröjning. På motsvarande sätt kommer vid hastig dragning åt vänster på ventilstàngsänden 122 det högre trycket i styrledningen 3 att genom ledningen 44, växelventilen 43 och led- ningen 42 att matas till det vänstra reglerrummet 118 under det att lägre tryck till en början.râder i reglerrummet 126. Till följd av de olika trycken på sina gavlar förskjutes härigenom ventilsliden 103 åt höger på ventilstången 117. När sedan trycket i det högra regler- rummet 126 börjar byggas upp förskjutes ventilsliden 103 åtenmot väns- fter tills den vid lika tryck i reglerrummen 118 och 126 återgått till centrerat läge på ventilstången 117.

Förloppet är analogt vid hastig förskjutning åt höger av ventil- stángen 117. - De 1 reglerrummen 118 resp 126 inlagda hylsorna 125 resp 141 har till uppgift att åstadkomma stum förbindelse mellan ventilstången 117 och ventilsliden 103 om så skulle erfordras. Om exempelvis ventilsli- den 103 fastnat i borrningen 102 på grund av spàn i nagot ringspår förmår fjädrarna 124, 127 ej överföra tillräcklig kraft. Vid påver- kan av ventilstången 117 skulle därför den för ögonblicket arbetande fjädern 124 eller 127 endast sammantryckas utan att överföra någon rörelse till ventilsliden 103. Tack vare hylsorna 125, 141 kan dock ifrågavarande fjäder endast sammantryckas ett kort stycke innan hyl- sam kommer till anliggning mot ventilslidens 103 gavel. Därefter överfö- 7709271 -6 9 mes stångens 117 rörelse stumt till ventilsliden 103, som därigenom kan ryckas loss i borrningen 102.

Hos den i fig 2 visade ventilen är ventilsliden påverkad av såväl den mekaniska som den hydrauliska ingången, under det att hu- set är fast. Alternativt kan hus och ventilslid påverkas av endast var sin ingång. Exempelvis kan ventilsliden vara ansluten till den mekaniska ingången under det att ventilhuset är rörligt i beroende av den hydrauliska ingången. Huset kan härvid belastas av två åt var sitt håll verkande hydrauliska arbetsrum med inlagda centrerings- fjädrar motsvarande reglerrummen 118 och 126 i fig 2.

Det är även möjligt att vid ett fast ventilhus låta ventilsli- den påverkas endast av den mekaniska ingången om den hydrauliska in- gången får påverka ett mellan sliden och huset rörligt anordnat fo- der med radiella hål motsvarande husets ringspår, Genom hydraulisk påverkan via arbetsrum i huset förskjutes fodret så att önskad stryp- ning av ringspåren åstadkommes.

Claims (8)

17769271-6 1 Patentkrav

1. Tryckmediemanöversystem, särskilt ett hydrauliskt styrsystem för fordon med dubbla styrcylindrar, omfattande en vid en mekanisk in- gång (36; 122) mekaniskt pâverkbar manöverventil (6) inrättad att sty- 'ra ut från en pump (12) avgivet tryckmedium på minst en med minst en cylinder (1, 2) förbunden cylinderledning (3, 4), varvid ventilen (6) är påverkbar av mekanisk återkoppling från cylindern (1, 2) eller ett medelst denna rörligt element , varjämte ett tryckmediestyrt reglerdon (29; 101, 103, 124, 127) är inrättat att påverka ventilen (6) i beroen- de av trycket i cylinderledningen (3, 4), k ä n n e t e c k n a t av att reglerdonet är direkt förbundet med eller omfattar ett rörligt ven- tilelement (3S; 103) hos ventilen (6); att reglerdonet omfattar minst två tryckmediestyringångar (39, 42) och är inrättat att vid lika tryck på dessa intaga neutralläge oberoende av insignalen på den mekaniska ingången; att den ena styringången (39 alt. 42) är direkt förbindbar med cy1inderledningen(4 e. 3) och den andra (42 alt. 39) är förbindbar med samma cylinderledning (4 e. 3) via en överföringskrets (45 - 53); att överföringskretsen omfattar organ (47, 48, 52), som ger kretsen frekvensberoende egenskaper; och att dessa organ är så valda, att huvud- sakligen endast tryckvariationer med en frekvens under ett förutbestämt värde överföres från cylínderledningen till reglerdonets andra ingång, varigenom långsamma tryckvariationer på cylínderledningen lämnar sagda rörliga ventilelement (35, 103) opåverkat.

2. Manöversystem enligt krav l, k ä n n e t e c k n a t av att överföringskretsen omfattar en i serie med en strypning (47, 52) lig- gande fjäderackumulator (48), varvid reglerdonets andra ingång (42 alt. 39) är ansluten till förbindelseledningen (4&aalt. 50a) mellan stryp- ningen (47 alt. 52) och fjäderackumulatorn (48). '

3. Manöversystem enligt krav l eller 2, k ä n n e t e cik n a t av att reglerdonet omfattar en kolv (31; 103), som är förbunden med eller bildar sagda rörliga ventilelement (35; 103), och att kolven dels belastas av trycken i två på var sin sida om kolven (3l; 103) liggande reglerrum (32, 33; 118, 126), dels är fjäderbelastad (37, 38; 124, 127) att intaga ett mittläge vid lika tryck i reglerrummen.

4. Manöversystem enligt krav 3 med två till minst en dubbelver- kande cylinder (1, 2) anslutna cylinderledningar (3, 4), k ä n n e - t e c k n a t av att reglerrummen (32, 33; 118, 126) är förbundna med utloppet (39, 42) hos var sin växelventil (40, 43); att växelventilernas ena inlopp (41, 44) är förbundna med var sin cylinderledníng (4lresp.3); och att växelventilernas (40, 43) andra inlopp (53, 49) är anslutna 7709271-6 _ 11 till en fjäderackumulator (U8);som genom en strypninå (52, H7) är förbunden (50, M5) med resp. återstående cylinderledninß (3 resp. N).

5. Manöversystem enligt krav Ä, k ä n n e t e c k n a t av att fjäderackumulatorn (H8) är dubbelverkande och att dess båda anslutningar (ü5a, 50a) är förbundna med var sin växelventil (M3, HO) med tillhörande strypledning (H7, 45; 52, 50).

6. Manöversystem enligt något av kraven 3-5, k ä n n e - t e c k n a t av att manöverventilen (6) är en slidventíl, vars slid (103) utgör sagda kolv och direkt påverkas av reglerrummens (118, 126) tryck (fig. 2).

7. Manöversystem enligt något av kraven 1-5, k ä n n e t e c k- n a t av att manöverventilen är en slidventil, vars slid år direkt förbunden med den mekaniska ingången och vilken som sagda rörliga ven- tilelement uppvisar ett mellan sliden och ventilens hus rörligt an- ordnat, med strypöppningar försett foder.

8. Manöversystem enligt något av kraven 1-5, k ä n n e t e c k- n a t av att manöverventilen är en slidventil, vars ventilslid är förbunden med den mekaniska ingången och vars hus bildar sagda rör- liga ventilelement. ANFÖRDA PUBLIKATIONER: US 3 628 421 (91-358)