SE407851B - Anordning for trening i vapenbruk - Google Patents

Description

71o1o99-s 2 dant att strålen riktas mot målet om elevationen ändras till det bal- listiskt riktiga avståndsberoende värdet.

Uppfinningen skall nu beskrivas närmare med hänvisning till a bifogade ritning, i vilken fig. l visar ett blockschema av ett vapen- system, fig. 2 visar ett blockschema av ett målsystem, fig. 3 visar ett blockschema av träffdetektorn hos systemet i fig. l, fig. 4 vi- . sar det avsökningsschema som användes vid drift av systemet i fig. l, fig. 5 och 6 visar ett annat avsökningsschema samt fig. 7 visar ett blockschema av ett alternativt målsystem.' _ V Vapensystemet i fig, l och målsystemet išfig. 2 bildar till- sammans en anordning för träning i vapenbruk eller vapenträningssys- tem. Det är ofta lämpligt att ettvapensystem och ett målsystem är anordnade på samma ställe eller på samma fordon.

Det i fig. l visade vapensystemet innefattar sju informations- ingångar 101-107, vilka skall beskrivas mera i detalj nedan. Dessa ingångar är anslutna till en OCH-grind ll2, vars utgång är ansluten till en bistabil vippas 114 ettställningsingång och till en pulsfrek- vensstyrkrets 115.

Vippans 1l4 utgång är ansluten via en tyristor ll6 till ett “avsökningsservo-43. Servct 43 roterar en lins 117 hos en galliumar- seniddiodlaser innefattande en galliumarseniddiod 36 i en hållare 40, varigenom strålknippet bringas att avsöka en liten kon. Hållaren 40 manövrera: en siktanordning 70 så att den pekar i approximativt sam- ma riktning.som denna siktanordning. Skillnaden i orientering mellan hâllaren 40 och siktanordningen styres av ett elevationsservo 41 och ett framförhållningsservo 42. En binärräknare 118 räknar antalet varv linsen roterar och ettställer den bistabila vippan 114 efter ett för- utbestämt antal varv av linsen ll7.

Lasern 36 tändes med en pulsgenerator 120. Pulsgeneratorn 120 är ansluten till pulsfrekvensstyrkretsens 115 utgång, vilken krets styr laserpulsernas fiulsfrekvens.

Kretsen ll5 är försedd med ingångar från mikroströmställare anslutna till avsökningsservot 43 och en ingång som via en OCH-grind är kopplad till en träffdetektor l25. Vippor 145 och l5l är anslutna till mikroströmställarna så att olika ingångssignaler från kretsen_ l15 frisläppes successivt under linsens 117 omväxlande varv.

En radiomottagare 30 kan anslutas genom strömställaren 24 till en antenn 25. Mottagarens 30 utgång och pulsgeneratorns 120 utgång är båda anslutna till en avståndsräknare 122 innefattande en takt- pulsgenerator ansluten till en 3-bitsräknare. Avståndsräknarens ut- 7101099-5 gång är ansluten till elevationsservot 41, vilket manövrerar laser- hållaren 40.

Mottagarens 30 utgång är ansluten till träffdetektorn 125 dels via en kategoribestämande dela-med-två-räknekrets 123, dels direkt.

Träffdetektorns 125 utgång är ansluten till en träffåtergivningsanf ordning 44 och till OCH-grinden 150. _ Framförhållningsservot 42 är inrättat att styra hållarens 40 rörelse i enlighet med inrormation erhâllen på en framförhâllnings- ingång l26. ' ' raäisystemet 1 fig. 2 har ett flertal aetelåtorhuvuden 1o av vilka endast två visas. Varje detektorhuvud har en fotocell eller halvledande anordning ll, vilken är monterad på utsidan av målfordo- net för mottagning av av vapnen utstrålad strålning. Varje detektor är ansluten till en tröskelkrets 12 och en diod 140 är ansluten till utgången hos var och en av tröskelkretsarna 12.

Tröskelkretsarnas 12 gemensamma utgång är ansluten till en monostabil vippa 141, vars utgång är ansluten till en träffdetektor 15, en högträffdetektor l6 och en lågträffdetektor 17. Dessa är an- slutna till ett träffåtergivningsorgan 20, ett högträffåtergivnings- organ 21 och ett lågträffåtergivningsorgan 22. En radiomottagare 142 är ansluten till träffåtergivningsorganet 20 så att måldomaren kan återställa träffåtergivnnrænrganet'om så önskas.

Detektorernaslö och 17 utgångar är anslutna till en OCH-grind 144, vars utgång är förbunden med en sändare 23, som via en strömstäl- lare 24 är ansluten till en antenn 25. Tröskelkretsens 12 utgångar är även anslutna via en avståndsbestämningskrets 139 till sändaren 23.

En vapenväljkrets 143 är ansluten till avståndsbestämningskret- sen 139. Kretsens 143 utgång är kopplad till en monostabil vippa 147, vars utgång är ansluten till sändaren 23.

Om, såsom vanligen är fallet, ett vapensystem och ett målsys- tem båda är monterade på samma fordon eller ställe, kan de i fig. l och 2 vdsade strömställarna 24 och antennerna 25 bestå av samma ström- ställare och antenn.

Vapensystemets enligt figß l och målsystemets enligt fig. 2 arbetssätt skall nu beskrivas närmare.

En ettställningssignal tillföres ingången 101 när säkerhets- kretsarna är slutna och skjutvapnet är färdigt för eldgivning. Ingån- gen l02är ansluten till utgången hos en räknare, som anger den totala mängden tillgänglig ammunition. Varje gång en skottsalva avfyras sub- traheras en enhet från räknaren. Ingången 103 är ettställd endast om . 7101099-s 4 fordonet har träffats av något annat vapen och användes sålunda en- dast om mâlsystemet är anordnat på samma ställe. Ingången 103 är an- sluten till en inverterare 108, vars utgång är ettställd om inte for- idonet har träffats. g Ingångarna 104 och 105 är ettställda om skjutvapnet har lad- dats med en pansarbrytande granat resp. en högexplosivgranat. Ingån- garna 104 och 105 är anslutna till en ELLER-grind 109, vars utgång är ansluten till OCH-grinden 112.

Ingångarna 106 och 107 är ettställda om knappar för maskin- gevär resp. huvudbestyckning är nedtryckta¿ Ingångarna 106 och 107 är anslutna till enÄELLER¿grind 110, vars utgång är ansluten till OCH-grinden 112. I När vapnet är färdigt för eldgivning och en av ovannämnda eld- givningsknappar är nedtryckta alstras en startsignal på ledningen 113 mellan OCH-grinden 112 och den bistabila vippan 114. Startsigna- len ettställer den senare och startar avsökningsservots 43 rotation.

Räknaren 118 ettställer den bistabila vippan 114 efter två fullstän- diga varv av linsen 117.

Det använda avsökningsschemat visas i fig. 4. Det pulsade laserstrâlknippet är rektangelformigt och föres i en cirkulär bana.

Pulsfrekvensen har ett första värde när strålknippet befinner sig i a den övre kvadranten 50 och ett andra värde i den undre kvadranten 51.

Strålknippet pulseras ej över de två sidokvadranterna. Detektorn på I målet 52 detekterar omväxlande både de första och andra pulsfrekven- _serna endast om den ligger i en överlappnings- eller direktträffzon 53. Denna zon är i huvudsak rektangulär med två uttag av föga bety- delse. Fler områden än de tva kvadranterna kan emellertid användas 'så att graden av siktnoggrannhet kan bestämas med större säkerhet.

Så kan exempelvis nio sådana områden användas så att de bildar en 3x3-kontrollavsökningstavla, varvid varje område har sin speciella pulsfrekvens. Målet kan då detektera olika kombinationer av de nio pulsfrekvenserna för att ange att målet ligger mellan två eller fle- ra avsökningsområdens centra.

-När linsen 117 börjar rotera avsöker strålknippet under den första halvperioden den undre kvadranten 51. Detta indikeras genom en mikroströmställare i servot 43,varvid en signal via en vippa 145 .föres'til1 pulsfrekvensstyrkretsen och inställer pulsfrekvensen till avstândsbestämningsfrekvensen 240 Hz.

Samtidigt med utsändandet av en puls på laserstrålen startas räknaren 122. J A1 7101099-5 Vid målet detekteras 240 Hz-signalen av detektorerna 10 och tillföres detektorkretsarna 15, 16, 17 och 139. Detektorkretsarna 15, 16 och 17 reagerar ej för 240 Hz-signalen, vilket däremot är fallet med avstândsbestämningskretsen 139, som avger en signal till sändaren 23. .

; Om målpansaret betraktas såsom "mjukt" är vapenväljkretsen 143, som innefattar en strömställare, öppen och den enda pulsen från kretsen 139 utsändes. Om mâlpansaret betraktas såsom "hârt", slutes vapenväljkretsen 143 och en puls tillföres den monostabila vippan 147.

Denna puls utsändes ett förutbestämt tidsintervall efter den första pulsen. Informatiodgavseende mâlpansaret kan inmatas genom en manu- ellt manövrerbar strömställare.

Mottagaren 30 på vapnet anslutes till antennen 25 med ström- ställaren 24, som inställes i eldläget under 20 mikrosekunders in- tervaller efter varje successiv laserpuls, dvs med pulsgeneratorns 120 pulsfrekvens under en period av t.ex. 1,5 sek. Vanligen befinner sig strömställaren 24 i sitt normala läge och om ett målsystem finnes på samma ställe anslutes målsändaren 23 till antennen 25. Mottagaren 30 mottager signalen från målavståndsdetektorn 139 och stoppar räkna- ren 122. Den tid under vilken räknaren 122 räknar är proportionell mot avståndet mellan vapnet och målet. Räknaren 122 tillför i beroen- de av detta avstånd en signal till elevationsservot 41. Servot 41 ar- betar stegvis och stannar på den kontakt, som aktiveras av räknaren 122. Servot 41 roterar sålunda en kam, som lyfter hållaren 40, vari- genom laserstrålknippet sänkes med den erfordrade vinkeln. Sänkningen kan inställas i enlighet med den använda ammunitionen och information (pansarbrytande granater eller högexplosiva granater) avseende detta tillföres elevationsservot 41.

Mottagaren 30 är även ansluten till en dela-med-två-krets 123.

Kretsen 123 räknar antaletïrån sändaren mottagna pulser, varvid en enda puls anger "mjukt" skydd och en dubbelpuls anger ett "hårt" skydd.

Denna information tillföres träffdetektorn 125.

Linsen 117 roteras så att laserstrâlknippet faller i den övre kvadranten 50 i fig. 4 och pulsfrekvensstyrkretsen 115 alstrar en pulsfrekvens av 324 Hz. Vid målet är högträffkretsen 16 känslig för denna frekvens och avger en signal till återgivningsorganet 21 och OCH-grinden 144. Detektorkretsarna 16 och 17 innehåller båda hållkret- sar för att kvarhålla signalen vid sina resp. utgångar under en för- utbestama period. i Under den påföljande halva vridningen av linsen 117 alstrar pulsfrekvensstyrkretsen en pulsfrekvens av 300 Hz. Vid målet är låg- 7101099-5 träffkretsen 17 känslig för denna pulsfrekvens och avger en signal till återgivningsorganet 22 och OCH-grinden 144.

Om målet ligger i direktträffzonen 53 kommer sålunda både 324 Hz och 300 Hz att mottagas och signalerna kommer att tillföras de båda detektorerna 21 och 22 och OCH-grindens 144 båda ingångar. _ Om målet faller i den övre eller lägre kvadranten, kommer endast det motsvarande återgivningsorganet att påverkas.

Om målet befinner sig idirektträffzonen erhåller sändaren 23 en signal från OCH-grinden 144. Mottagaren 30 förmedlar denna signal direkt till träffdetektorn l25. I Träffdetektorn 125 arbetar endast när "huvudbestycknings"- -knappen har nedtryckts och reagerar ej för “maskingevärs“-knappen.

Om huvudbestyckningen har givit eld och en signal mottagits av mot- tagaren 30 angivande en direktträff, tillföras en signal träffåter- givningsorganet 44 och OCH-grinden 150, som öppnas av vippan l5l un- der-linsens 117 slutliga halva varv, varvid pulsfrekvensen instäl- 2 les till direktträffrekvensen 350 Hz. Denna pulsfrekvens översändes på laserstrålen under det sista halva varvet av linsen ll7 och detek- 'teras av träffdetekteringskretsen l5. Kretsens l5 utgångssignal till- föres träffåtergivningsorganet 20, som bryter fo/rdonets eldgivning och/eller framdrivning. Om vapen- och mâlsystemen är monterade på sam- ma fordon, kan âtergivningsorganets 20 utgângssignal tillföras in- gången 103. ' Mottagaren 142 mottager av mâldomaren utsända signaler, vil- ken därigenom kan återställa träffåtergivningsorganet 20.

Detektorkretsarna 15, 16, 17 och 139 innehåller lämpligen tung- reläer, vilka reagerar för de resp. frekvenserna. Den monostabila vippan l4l säkerställer att en tillräckligt kraftig signal tillföres gdetektorkretsarna 15, 16 och 17- Vapensystemet tillåter även framförhållning av kanonen, vil- ket sker för att medge rörelse av målet i en riktning vinkelrät mot den linje som förbinder målet med vapnet. En av målets hastighet be- roende signal tillföres en ingång 126, vilken är ansluten till fram- föthållningsservot 42 för att manövrera hållaren 40 sidledes med av- seende på siktena. Siktena är normalt märkta på vardera sidan av hu- vudmärkena i kilometer per timme. Framförhållningsvinkeln kommer att vara proportionell endast mot målets hastighet och ej berofende av dess avstånd. Skytten kommer ej att erhålla någon träff, om han ej siktar mot det märke som svarar mot målets hastighet.

Informationen avseende målets hastighet kan erhållas påloli- 7101099-5 ka sätt. Ett av detta är att anordna en skala på vapnet graderad i kilometer per timme, vilken inställes av en domare på vapnet. Ett annat sätt är att förse vapenhållaren med en takometer eller ett has- tighetsgyro för att mäta vapnets rotationshastighet när det följer målet. Alternativt kan varje mål över sändaren 23 avge information avseende dess hastighet och riktning, exempelvis genom kodade pulser.

Träffdetektorn 125 visas mera i detalj i fig. 3. Kategoriräk- nekretsen 123 är ansluten till tre OCH-grindar 170, 171 och 172.

Kretsens 123 utgång är nollställd om målet är "mjukt" och ettställd om målet är starkt förpansrat. , OCH-grindenš170 avger en utgångssignal om'mâlet är svagt skyd- dat och befinner sig inom vapnets maximalašräckvidd.

OCH-grinden 171 avger en utgångssignal om målet är starkt skyd- dat, vapnet är laddad med högexplosiv ammunition samt målet befinner sig inom 1500 m från vapnet.

OCH-grinden 172 avger en utgångssignal om målet är starkt bepansrat, vapnet är laddat med pansarbrytande ammunition och målet befinner sig inom 3000 m från vapnet.

För detta ändamål är avståndsräknaren ansluten till tre in- gångar 160-162 hos träffdetektorn, varvid en signal avges till dessa ingångar om avståndet är mindre än maximum, 1500 m resp. 3000 m.

“Ammunitions"-klämmor 164 och 165 är anslutna till klämmorna 105 resp. 104 i fig. 1.

En ELLER-grind 175 avger en utgångssignal om någon av de tre OCH-grindarna 170, 171 och 172 har erhållit en signal på sin ingång, vilken utsignal föres till en ingång hos OCH-grinden 177. En annan ingång hos OCH-grinden 177 är ansluten till en bistabil vippa 176.

Denna är ettställd om det samtidigt med en signal på endera av kläm- morna 164 och 165 även uppträder en signal på ingången 167 till kret- sen för huvudbestyckningen. Den bistabila vippan nollställes av en signal vid en ingång 168 hos kretsen för maskingevär. Träffdetektorn reagerar alltså ej om maskingeväret avfyras. Klämmorna 167 och 168 är anslutna till klämmorna 107 resp. 106 i fig. 1, och grinden 166 kan lämpligen vara grinden 109 i fig. 1. Om OCH-grinden 177 öppnas av både ELLER-grinden 175 och den bistabila vippan 176 kommer den sålunda att vidareleda signalen från mottagaren 30 till träffindika- torn 44 och genom OCH-grinden 150 till pulsfrekvensstyrkretsen 115.

Andra avsökningssystem kan användas. En liknande verkan som ovan, men tillåtande en snabbare avsökning, kan åstadkommas genom att fördröja varje puls i den lägre kvadranten med ett fast inter- vall i förhållande till pulsen i den övre kvadranten. Den återvändan- } 71n1o99-5 8 de signalen är då fasmodulerad och kan demoduleras genom ett par syn- krona modulatorer för att ange “hög", "låg" eller "träff".

Ett alternativt avsökningsschema, som visas i figr 5 och 6, ger en mera detaljerad information om siktnoggrannheten. Det pulsade strålknippet avsökes i en kon utefter den i fig. 5 visade banan 602 Pulsfrekvensen varieras synkront med avsökningen i fig. 6 mellan ett värde av 250 Hz vid A och 500 Hz vid C. Detektorn upptar endast en liten del av pulsfrekvensspektrumet. Så upptar exempelvis ett mål _ vid B den del av strålknippet som har en pulsfrekvens given av punk- ten 61. Denna information återsändes till skytten, som erhåller en klar angivelse beträffande siktnoggrannheten. Den maximala pulsfrek- vensen begränsas avškällans 36 tillåtna förlust, och därför begrän- sas avsökningsfrekvensen om användbar information beträffande puls- frekvensen skall detekteras, Strâlknippet måste därför ta åtminstone en sekund för avsökningen från A till C.

Avsökningssystemet kan användas i samband med en uppsättning färgade lampor på målet, vilka lyser var för sig eller i kombinatio- ner som reaktion på olika tilldelade pulsfrekvenser och sålunda an- ger storleken och/eller en nästan direktträffsriktning. p Den vid överföring av informationen beträffande träffnoggrann- heten använda koden kan vara inrättad att skilja mellan olika delar av målet och de vinklar under vilka ljusstrålen mottages, och sålun- da simulera sannolikheten för en skadandé träff på ett olikformigt bepansrat fordon.

Dessa data kan behandlas vid målstället eller vapenstället eller delvis vid båda ställena, och kan taga med i beräkningen sum- man av träffarna och den använda typen av simulerad ammunition. _ Ett alternativt mâlsystem visas i fig. 7. Mycket av systemet liknar det i fig. 2 och kommer ej att beskrivas närmare. 7 I systemet i fig. 7 är detektorernasl5, l6 och l7 utgångar anslutna till en OCH-grind 148, vars utgång är ansluten till ingången hos en träffâtergivningsanordning 20. Återgivningsanordningarna 21 och 22 för hög och låg träff är anslutna direkt till resp. detekter- ingskretsar 16 och 17. Träffåtergivningsorganet är försett med en in- gång l49 för återställning av en måldomare vid målstället.

I bruk pulseras först laserstrålen med avståndspulsfrekvensen 240 p/s, Denna mottages av detektorerna ll, detekteras av detektorn 139 och sändes av sändaren 23. En enkel puls eller en dubbelpuls kan sändas i enlighet med den pansarvalkretsen 143 tillförda informatio- nen. J 7101099-5 Lasern överför då en pulsfrekvens av 324 Hz och denna detek- teras av högträffdetektorn 16 om vapnet är korrekt inställt. Lasern överför därpå en pulsfrekvens av 300 Hz, som detekteras av lågträff- detektorn 17. Detektorerna 16 och 17 innefattar båda hållkretsar, vilka håller OCH-grinden 148 öppen.

Den i fig. 3 visade träffdetektorn är modifierad genom att' direktanslutningen från mottagaren 30 till OCH-grinden 177 har ute- lämnats. OCH-grinden 150 är sålunda öppen när målet ligger inom det lämpliga avståndet för typen av målpansar och vapenammunition, samt när tryckknappen för avfyrning av huvudbestyckningen har nedtryckts.

Pulsfrekvensen 350 Hz överföres därpå under linsens 117 sista halv- varv. r Denna pulsfrekvens av 350 Hz kommer att detekteras av träff- detektorn 15 vid målet, men den kommer endast att genomsläppas av OCH-grinden 148 om målet ligger i direktträffzonen 53 (fig. 4).

Ehuru detektorkretsarna 15, 16 och 17 visas såsanligynfle vfldnålet,är det även möjligt att dessutom eller i stället för vid målet ha dem monterade på vapnet. Träffåtergivningsorganet 44 ingår normalt ej i målsystemet i fig. 7.

Målsystemet kan vara monterat i ett flygplan eller helikop- ter för att träna piloten att undgå markeld. Härvid har det visat sig lämpligt att utelämna avståndsmätsystemet och elevationsservot från vapnet och att använda en källa för infraröd strålning. Utgångs- signalen från "hög"- och "låg"-detektorerna i målet föres till en ELLER-grind, vars utgångssignal tänder en lampa, vilken anger att en attack pågår. Om båda de nämnda detektorerna reagerar, anger det- ta en träff och en lampa är inrättad för att ange detta för piloten.

En rökgenerator kan vara monterad på flygplanets yttre för att ange en träff för det manskap som bemannar vapnet på marken.

Ett förenklat vapensystem kan vara monterat på ett gevär och ett motsvarande mâlsystem kan vara fästat vid en infanterists hjälm.

Vid ett sådant system kan källan utgöras av en injektionslaser, men viuæm som helst källa, såsom en glödlampa eller gasurladdningslampa kan användas. Eldsignalen alstras av en vid avtryckningsmekanismen fästad strömställare.

Vid slutning av strömställaren sker urladdning i en laser från en fördröjningslinje, varvid lasern utsänder en infraröd ljus- puls. Strålen fokuseras så att den erhåller en rymdvinkel motsvaran- de silhuetten hos det önskade målet vid exempelvis två tredjedelar av det maximala önskade avståndet. Om detektorn är monterad pålen infanteristhjälm är det önskvärt att åstadkomma en förinställd lut- 7101099-5 10 ning mellan siktlinjen och strålens huvudaxel för att kompensera för den optiska detektorns förskjutning från målets tyngdpunkt. Om vapen- systemet användes vid ett maskingevär kan det vara nödvändigt att använda en en repeterande laser tändande strömställare, såsom en tyristor driven av en multivibrator. ' _ Målet innefattar detektorer och en indikator monterad på en hfiälm. Detektorsystemet innefattar en lågbrusförstärkare med reduce- rad känslighet för lågfrekvens för att utesluta naturlig infrarödo strålning, vilken förstärkare är ansluten till en komparator och en pulsstyrd krets. Indikatorn kan exempelvis beståëav en rökgenerator eller en lampa. Enfräknare kan vara anordnad attšräkna det totala an- talet mottagna träffar. M Om strömkällan för både ett vapensystem och ett målsystem är belägen i infanteristens hjälm samt ansluten till denna med en kabel, kan indikatorn vara inrättad-att bryta strömtillförseln till vapnet om målet träffas. Vapnet kan emellertid fortfarande användas av en annan infanterist, som ansluter sin egen hjälm till vapnet.

Claims (7)

7101099-5 ll Patentkrav

1. Anordning för träning.i vapenbruk utan projektiler, i vil- ken ingår en ljussändare (36, 40, 117), som utsänder en synlig eller osynlig ljusstråle och är kopplad med eldvapnets eldrör medelst en A kopplingsmekanism (41, 42) på sådant sätt, att ljusstrålen följer riktförloppet vid siktning, varvid målet (52) är försett med en för mottagning av ljusstrålen anordnad ljusdetektoranordning (10-17), som styr en träffindikator på eller nära vapnet, k ä n n e t e c k - n a d av att anordningen är försedd med en avståndsmätare (122) och att nämnda kopplingsmekanism innehåller en styrmekanism (41), som i beroende av det av avståndsmätaren uppmätta målavståndet automatiskt ändrar uppsättningen, dvs vinkeln mellan ljusstrålen och eldvapnets av skytten valda elevation (kärnlinjen), med ett av det uppmätta av- ståndet beroende värde, som är sådant att strålen riktas mot målet (52) om elevationen ändras till det ballistiskt riktiga avståndsbe- roende värdet.

2. Anordning enligt krav l, k ä n n e t e c k n a d av or- gan (123, 139, 143, 147), som i beroende av den simulerade ammuni- tionstypens egenskaper ändrar i ljusstrålens uppsåttning.

3. Anordning enligt krav l eller 2, k ä n n e t e c k n a d av att den nämnda kopplingsmekanismen innehåller även organ (42) för ändring av ljusstrålens sidovinkel i förhållande till eldrörets axel (kärnlinjen) i beroende av den relativa rörelsen mellan målet och eldröret.

4. Anordning enligt något av föregående krav, k ä n n e - t e c k n a d av en radiosändare (23) på eller nära målet och av en härmed samverkande radiomottagare (25) på eller nära vapnet, varvid radiosändaren sänder information om målets avstånd och/eller om sikt- noggrannheten.

5. Anordning enligt något av föregående krav, k ä n n e - t e G k n a d av att ljusdetektoranordningen innehåller flera ljus- detektorer (10, 15-17) samt medel för successiv inkoppling av de en- skilda detektorerna. 2

6. Anordning enligt något av föregående krav, 'k ä n n e - t e c k n a d av att avståndsmätaren är en tidmätkrets (122), som mottar signaler både från ljusdetektoranordningen och från ljussända- ren och som avger en signal, som representerar strålens löptid mellan Vapnet och målet och således representerar målets avstånd från vapnet.

7. Anordning enligt något av kraven l-5, k ä n n e t e c k - n a d av att avståndsmätaren är en på eller nära vapnet anordnad radarapparat. ANFÖRDA PUBLIKATIONER: Sverige 208 863 (72 f:15/05), 306 484 (72 f:7/02) US 3 243 896 (35-25)