SE1250092A1 - En doseringsanordning för utmatning av bitformigt livsmedelsamt en anordning för utmatning av bitformigt livsmedel innefattande en dylik doseringsanordning - Google Patents

Abstract

Uppfinningen avser en doseringsanordning 200 avsedd att användas i en anordning 1för utmatning av bitformigt livsmedel 2 såsom exempelvis godis, vilken anordning 1innefattar en behållare 3 som i en utmatningsånde 5 av behållaren 3 har enutmatningsöppning 14 genom vilken bitformigt livsmedel 2 kan låmna behållaren 3,varvid behållaren 3 har en insida som år försedd med åtminstone två stymingar 27 fördet bitformiga livsmedlet 2 att behållaren 3 år roterbart anordnad kring en longitudinellaxel L för behållaren, nåmnda longitudinella axel L lutar i förhållande tillhorisontalplanet samt av att nåmnda åtminstone två stymingar 27 år fixerad iförhållande till behållaren 3 och anordnad i behållaren 3 på sådant sått att bitforrnigtlivsmedel 2 styrs iriktning mot utmatningsöppningen 14 då behållaren 3 roterar kringsin longitudinella axel L men ligger kvar då behållaren 3 år i vila, varvidnåmndadoseringsanordning 200 år anordnad inuti behållaren 3 i utmatningsånden 5 på ettsådant sått att bitformigt livsmedel 2 kan passera doseringsanordningen 200 i enöppning 108 mellan doseringsanordningen 200 och behållarens 3 insida 16 samt attstorleken på nåmnda doseringsanordning 200 kan varieras för att anpassa nåmndaöppning 108 efter storleken på det bitforrniga livsmedlet 2. Uppfinningen avser åven enanordning 1 för utmatning av bitformigt livsmedel 2 såsom exempelvis godis vilken innefattar en doseringsanordning 200 enligt uppfinningen.

Description

15 20 25 30 35 WO 97/ 08977 visar en godisautomat som innefattar en behållare ur vilken behållare godis kan matas med hjälp av en matarskruv som kan fås att rotera. Vid rotation av skruven tvingas godisbitar i den nedre delen av behållaren genom en kanal och ut till en mottagardel.

GB 2218410 A visar en utmatningsanordning för matvaror som innefattar en behållare med en V-forrnad botten. I den nedre delen av behållaren finns en transportskruv som kan fås att vrida sig med hjälp av en motor. När transportskruven vrider sig matas matvaror längs botten av behållaren fram mot en utmatningsöppning.

US patentskrift 4311257 visar en anordning för utmatning av matvaror från en behållare. Anordningen innefattar en cylindrisk behållare och en skrapa som man med hjälp av en stång kan få att röra sig i riktning av en längdaxel för behållaren så att livsmedel inne i behållaren påverkas att röra sig i riktning mot en utmatningsöppning.

US patentpublikation 2007/0080175 Al visar ett system där godis inne i en behållare kan fås att röra sig mot en utrnatningsöppning med hjälp av en raka som kan manövreras från behållarens utsida.

I de ovan föreslagna lösningama kan det inträffa att bitformigt livsmedel (till exempel godis) kommer till skada i samband med utmatningen så att konsumenten får en skadad produkt. När vissa typer av bitformigt livsmedel går sönder kan det dessutom leda till att rester av dessa bitar fastnar på behållarens väggar vilket kan leda till hygieniska problem. Detta kan vara fallet exempelvis när det bitformiga livsmedlet utgörs av chokladbitar.

Det är därför ett ändamål med den nu föreliggande uppfinningen att tillhandahålla en doseringsanordning som inte bara skyddar livsmedlet från exponering och medger utmatning utan som dessutom minskar risken för att det bitformiga livsmedlet skadas i samband med utmatningen. Anordningen skall dessutom erbjuda en enkel möjlighet att variera doseringsanordningen i förhållande till storleken på det bitformiga livsmedlet.

Ytterligare ett ändamål är att tillhandahålla en anordning som kan reducera risken att vissa bitar av biformigt livsmedel klumpar ihop sig och bildar klumpar. 10 15 20 25 30 35 Det är även ett ändamål med den nu föreliggande uppfinningen att möjliggöra snabb och rationell påfyllning av bitformigt livsmedel för dylika utmatningsanordningar.

KORTFATTAD BESKRIVNING AV UPPFINNINGEN Uppfinningen avser en doseringsanordning för utmatning av bitformigt livsmedel såsom exempelvis sötsaker/karameller. Den uppfinningsenliga en doseringsanordning 200 är avsedd att användas i en anordning för utmatning av bitformigt livsmedel såsom exempelvis sötsaker/karameller, vilken anordning innefattar en behållare som i en utmatningsände av behållaren har en utmatningsöppning genom vilken bitformigt livsmedel kan lämna behållaren, varvid behållaren har en insida som är försedd med åtminstone två styrningar för det bitformiga livsmedlet att behållaren är roterbart anordnad kring en longitudinell axel för behållaren, nämnda longitudinella axel lutar i förhållande till horisontalplanet samt av att nämnda åtminstone två styrningar är fixerad i förhållande till behållaren och anordnad i behållaren på sådant sätt att bitformigt livsmedel styrs i riktning mot utmatningsöppningen då behållaren roterar kring sin longitudinella axel men ligger kvar då behållaren är i vila, varvidnämnda doseringsanordning är anordnad inuti behållaren i utrnatningsänden på ett sådant sätt att bitformigt livsmedel kan passera doseringsanordningen i en öppning mellan doseringsanordningen och behållarens insida samt att storleken på nämnda doseringsanordning kan varieras för att anpassa nämnda öppning efter storleken på det bitformiga livsmedlet. Detta kommer att förklaras mer i detalj i den detaljerade beskrivningen. Uppfinningen avser även en anordning för utmatning av bitformigt livsmedel såsom exempelvis godis vilken innefattar en doseringsanordning enligt uppfinningen.

Genom att matning bygger på att hela behållaren roterar i stället för att en transportskruv roterar i förhållande till behållaren kan man undvika relativrörelser mellan behållare och transportskruv. I och med att sådan relativrörelse undviks kan man reducera risken att det bitformiga livsmedlet skadas. Uppfinnarna har nämligen funnit att en väsentlig orsak till mekanisk åverkan på bitforrnigt livsmedel i samband med utmatning är just precis relativrörelse mellan tranportskruv och behållare. Det inses att även i det fall då man använder en raka som kan manövreras från behållarens utsida på det sätt som beskrivs i exempelvis US patentpublikation 2007/0080175 A1 får man en relativrörelse mellan rakan och behållaren vilket kan medföra skador på det bitformiga livsmedlet.

KORTFATTAD FIGURBESKRIVNING 10 15 20 25 30 35 Figur 1 Figur 2 Figur 3 Figur 4 Figur 5 Figur 6 Figur 7 Figur 8 Figur 9a Figur 9b Figur 10 Figur 11 Figur 12 Figur 13 Figur 14 Figur 15 Figur 16 Figur 17 Figur 18 Figur 19 Figur 20 visar, i perspektiv, en utföringsforrn av den uppfinningsenliga utmatningsanordningen. visar, iperspektiv, en behållare i enlighet med den i Figur 1 visade utföringsformen. visar, i perspektiv, en behållare enligt en annan utföringsforrn. visar, iperspektiv, en behållare som utgör en lätt variant på den i Figur 3 visade behållaren. visar en behållare som i princip kan vara identisk med den i Figur 4 visade behållaren men där några detaljer ur Figur 4 tagits bort från figuren och där det i stället visas några detaljer som inte syns i Figur 4. visar en ändvy av en behållare enligt Figur 5. visar, i genomskäming, en sådan behållare som visas i Figur 5 och 6 under ett skede av utmatningen. visar, sett från sidan, behållaren enligt Figur 7 men i ett något senare skede av utmatningen. visar, sett från den ena änden av en behållare, en detalj ur Figur 5. visar, sett från sidan, samma detalj som i Figur 9a. visar, sett i perspektiv, en behållare som utgör en variant på den i Figur 5 visade behållaren. visar ytterligare en alternativ utföringsforrn för en behållare avsedd att användas i den uppfmningsenliga utmatningsanordningen. visar, i genomskärning i ett snitt vinkelrätt mot behållarens längdaxel, en fórdelaktig utformning av behållaren. visar, sett i perspektiv, en utföringsforrn där behållaren kombinerats med en mottagare för bitformigt livsmedel. visar, sett i perspektiv, en annan möjlig utföringsform. visar, sett i perspektiv, en annan utföringsforrn av en behållare för den uppfinningsenliga utmatningsanordningen. visar, sett i perspektiv, ytterligare en annan utföringsforrn av en behållare för den uppfinningsenliga utmatningsanordningen. är en sprängskiss som visar en möjlig utföringsforrn. visar, sett i perspektiv, hur delarna enligt Figur 17 sammanfogats till en helhet. är en sprängskiss motsvarande Figur 17 där en annan utföringsforrn visas. visar hur de i Figur 19 visade komponenterna sammanförts till en helhet. I Figur 19 framgår även hur en insats kan användas för att fylla på en tom utmatningsanordning. 10 15 20 25 30 35 Figur 21 visar en annan möjlig utföringsforrn av en behållare avsedd att användas i den uppfinningsenliga utmatningsanordningen.

Figur 22 visar, sett i perspektiv, hur flera utmatningsanordningar sammanförts på en gemensam bärare.

Figur 23 visar en schematisk illustration av en fördelaktig utföringsform av uppfinningen.

Figur 24 visar en schematisk illustration av ytterligare en utföringsform.

Figur 25 visar, i perspektiv, en detalj av en fördelaktig utföringsforin.

Figur 26 visar en variant av utföringsforrnen som visas i Figur 25.

Figur 27 visar en föredragen utföringsforrn av den uppfinningsenliga doseraren sedd snett från sidan, Figur 28,29 visar de separata delama av doseraren rakt framifrån, och Figur 30, 31 visar hur doseraren är anordnad i en behållare.

DETALJERAD BESKRIVNING AV UPPFINNINGEN I det följ ande kommer det för enkelhets skull att många gånger hänvisas till godis eller sötsaker. Det skall då inses att detsamma som gäller för godis/sötsaker även gäller annat bitformigt livsmedel.

Med hänvisning till Figur 1 och Figur 2 visas en utföringsforrn av den nu föreliggande uppfinningen. I Figur 1 visas en anordning 1 för utmatning av bitformigt livsmedel såsom exempelvis karameller. Den uppfinningsenliga anordningen 1 innefattar en behållare 3 som har en första ände 4 och en andra ände 5. I Figur 1 visas hur den andra änden 5 är belägen på en något lägre nivå än den första änden 4, detta av skäl som kommer att förklaras närmare längre fram i denna beskrivning. I den visade utföringsforrnen utgör alltså den första änden 4 en övre ände medan den andra änden 5 utgör en nedre ände. Den första änden 4 är företrädesvis utförd så att den är tättslutande t.ex. genom anbringande av ett tättslutande lock för att skydda godiset som förvaras i behållaren. I den andra änden 5 av behållaren 3 har behållaren 3 en utrnatningsöppning 14 genom vilken bitformigt livsmedel 2 kan lämna behållaren 3.

Behållaren 3 har en insida vilken utgörs av en inre vägg yta 16. Behållarens insida är försedd med åtminstone en styrning för det bitforrniga livsmedlet. Styrningen kan vara eller innefatta en skruv eller spiral 17. Styrningen är fixerad i förhållande till behållaren 3 och är anordnad att kunna styra bitformigt livsmedel 2 i riktning mot utmatningsöppningen. Behållaren 3 är roterbart anordnad kring en längdaxel för behållaren vilken längdaxel lutar i förhållande till horisontalplanet. Längdaxeln lutar i förhållande till horisontalplanet med en vinkel i intervallet 3° - 80°. Företrädesvis lutar 10 15 20 25 30 35 behållarens längdaxel i förhållande till horisontalplanet med en vinkel i intervallet 5° - 60° och än mer föredraget en vinkel i intervallet l0° - 25°. Om vinkeln är liten kommer assistansen från gravitationen vad det gäller att förflytta det bitformiga livsmedlet att minska. Om vinkeln blir för stor bli det däremot svårare att erhålla ett kontinuerligt flöde i matningen. Valet av vinkel kan bero på ett flertal olika faktorer så som det biforrniga livsmedlets egenskaper och friktionen mellan behållarens vägg och livsmedlet. En vinkel inom intervallet 10° - 25° är dock vanligtvis vara lämpligt.

Styrningen 17 är vidare så anordnad i behållaren 3 att bitforrnigt livsmedel 2 styrs i riktning mot utmatningsöppningen 14 då behållaren 3 roterar kring sin längdaxel men ligger kvar då behållaren 3 är i vila.

I den utforingsforrn som visas i Figur 1 och 2 utgörs nämnda åtminstone en styrning av en skruv vilken är fäst på insidan av behållaren. Skruven är företrädesvis fast i förhållande till behållaren 3 så att skruven är ur stånd att röra sig i förhållande till behållarens 3 insida 16. Företrädesvis sträcker sig den radiellt yttre delen av skruven ända fram till insidan 16 av behållaren 3 och är fäst vid denna, eventuellt limmad, svetsad eller möjligen gjuten i ett stycke med denna.

Som visas i Figur 1 är behållaren 3 placerad i en vagga eller hållare 9 som kan hålla behållaren 3 i ett sådant läge att behållarens 3 längdaxel L lutar (längdaxeln L som ligger i centrum av behållaren 3 kan ses markerad i Figur 2). Den andra änden 5 av behållaren kommer därigenom att vara en lägre eller nedre ände på behållaren 3.

Behållaren 3 kan rotera kring sin längdaxel när den ligger i stödet/vaggan 9. Det skall noteras att vinklingen av den longitudinella axel L relativt horisontalplanet bibehålls konstant då behållaren 3 roteras runt den longitudinella axeln. Stödet/vaggan 9 kan ha särskilda stödrullar som stöder vaggan 9 och medger rotation. Alternativt kan vaggan 9 vara anordnad att vid rotation glida på någon form av glidlager. I Figur 1 visas hur vaggan 9 har ett ben 10 och en fot 11. Det inses att vaggan 9 kan ha mer än ett ben 10 och mer än en fot l 1. Till exempel kan vaggan ha två, tre eller fyra ben 10 av vilka antingen några eller alla har en fot 11. I Figur 1 visas även hur stödet/vaggan 9 kan ha roterbara stödrullar 50. De delar som markerats som stödrullar 50 kan även vara fasta (ej roterbara) delar 50 som är gjorda i ett material med låg friktion och som har slät yta så att behållaren 3 enkelt kan rotera. Vaggan eller stödet 9 stödjer behållaren 3 då anordningen 1 enligt uppfinningen används så att behållarens 3 lutning bibehålls konstant då behållaren 3 roterar runt sin longitudinella axel.

I Figur 1 visas hur behållaren 3 i sin första ände 4 (alltså i sin övre ände) kan vara försedd med en yttre kuggkrans 8 som sträcker sig runt behållarens 3 yttre omkrets. En 10 15 20 25 30 35 motor 6 kan vara anordnad att driva ett kugghjul 7 som är i ingrepp med kuggkransen 8.

En strömbrytare 12 kan via en sladd 13 vara ansluten till motorn 6. Genom att trycka på strömbrytaren 12 kan man få motom 6 att starta och vrida på kugghjulet 7 så att detta genom ingrepp med kuggkransen 8 får behållaren 3 att vrida sig i sin vagga 9. Det inses att man givetvis kan tänka sig utföringsforrner där man vrider behållaren 3 för hand eller där man använder en vev. Motom 6, kugghjulet 7, kuggkransen 8 samt strömbrytaren 12 och sladden 13 är alltså inte av avgörande betydelse för uppfinningens funktion.

När behållaren 3 är fylld med godis fungerar den uppfinningsenliga utrnatnings- anordningen på följande sätt. Godis som ligger i behållaren 3 tenderar, på grund av behållarens 3 lutning, att glida i riktning mot utrnatningsöppningen 14. Styrningen 17, det vill säga skruven, sträcker sig emellertid från insidan av behållaren 3 (alltså från behållarens 3 inre väggyta) och radiellt inåt. Därigenom kommer skruven att hindra godis 2 att röra sig i axiell riktning i behållaren. I stället kommer godis att bli liggande i områdena mellan skruvens gängor. Endast sådant godis som befinner sig vid skruvens ände kan ramla ut genom utmatningsöppningen 14. Om nu behållaren 3 fås att rotera, exempelvis genom att motorn 6 via kugghjulet 7 verkar på kuggkransen 8, kommer skruven och behållaren 3 att rotera tillsammans eftersom de är fast förbundna med varandra. Godis 2 som ligger mellan gängoma på skruven kommer då att vandra i riktning mot utmatningsöppningen 14 så att godiset 2 ramlar ut genom denna.

Styrningen 17, som är fast i förhållande till behållaren 3, är så anordnad att den, genom samverkan med tyngdkraften påverkar godiset att röra sig i behållarens 3 axiella riktning, det vill säga i en riktning som sträcker sig väsentligen från behållarens 3 forsta ände 4 mot behållarens 3 andra ände 5 där utrnatningsöppningen 14 är belägen. Under förutsättning att man kontinuerligt fyller på godis i behållaren matas godiset bakifrån enligt principen först in först ut. Därvid uppnås den fördelen att inget gammalt godis eller socker blir liggande ibehållaren. I Figur l visas följaktligen hur bitar av godis 2 faller ut genom utmatningsöppningen 14. En användare av den uppfinningsenliga anordningen kan då hålla en påse under utmatningsöppningen och låta det utmatade godiset samlas i denna. Strömbrytaren 12 och motorn 6 kan med fördel vara anordnade på så sätt att en tryckning på strömbrytaren 12 medför att motom 6 går under en förutbestämd tid så att behållaren 3 gör en i förväg bestämd rotation, tillexempel ett visst antal varv, och därigenom matar ut en viss kvantitet godis 2.

En annan typ av styrning 17 skall nu förklaras med hänvisning till Figur 3 - 7. I andra utföringsforrner av uppfinningen kan nämligen nämnda åtminstone en styrning 17 innefatta ett flertal upphöjningar på insidan 16 av behållaren 3. Dessa upphöjningar sträcker sig väsentligen i riktning av behållarens 3 längdaxel och delar området kring 10 15 20 25 30 35 utmatningsöppningen 14 i minst två från varandra skilda fack 21. I Figur 3 visas hur styrningama 27 utgörs av upphöjningar som givits formen av längsgående skenor som är lätt krökta kring en axel parallell med behållarens 3 längdaxel. En annan variant där styrningama 27 utgörs av raka (ej krökta) skenor visas i Figur 4 och Figur 5.

Styrningarna 17 utgörs där av längsgående skenor som sträcker sig i behållarens 3 axiella riktning, det vill säga parallellt med eller huvudsakligen parallellt med behållarens 3 längdaxel. De longitudinellt riktade upphöjningama som bildar styrningama kan även vara mer eller mindre krökta längs behållarens inre väggyta 16 så att de närmar sig fonnen av en Skruvs gänga. Även om de sträcker sig huvudsakligen i en riktning vilken är parallell med behållarens longitudinella axel L behöver de inte vara exakt parallella med den longitudinella axeln L.

Det skall förstås att Figur 4 och Figur 5 visar samma utföringsfrom men att vissa delar av tydlighetsskäl visas enbart i Figur 4 och att vissa andra delar visas enbart i Figur 5. I Figur 4 visas hur behållaren 3 i området kring utmatningsöppningen 14 har en krage 18 som sträcker sig radiellt inåt mot behållarens längdaxel. Denna krage 18 utgör ett hinder för godis 2 som nått fram till utmatningsöppningen 14 och kragen kan hindra godiset från att falla ut genom utmatningsöppningen 14. Som framgår av Figur 5 är en platta/skiva 19 anordnad inuti behållaren 3 på avstånd från utmatningsöppningen 14.

Plattan 19 blockerar delvis vägen mot utmatningsöppningen 14. Därigenom fungerar bromsplattan som ett hinder eller broms for det bitformiga livsmedlet 2 och motverkar därigenom tendensen att det bitforrniga livsmedlet 2 faller ur behållaren på grund av kraften från gravitationen. Plattan 19 är ett platt eller huvudsakligen platt objekt men kan även ha en form som skiljer sig från den platta formen så länge den kan fiingera som ett hinder vilket blockerar en del av passagen mot utmatningsöppningen. Plattan 19 kan sträcka sig radiellt så att den når de longitudinella styrningama 27 men diametem eller den radiella utbredningen av plattan 19 är mindre än behållarens 3 innerdiameter så att bitforrnigt livsmedel kan passera plattan 19. För att underlätta, kommer plattan eller disken fortsättningsvis att benämnas ”bromsplatta” då den fungerar som en bromsplatta för det bitforrniga livsmedlet. (altemativt kan plattan/ skivan benämnas stopplattan då den verkar som ett stopp även om den inte fullständigt blockerar passagen for det bitformiga livsmedlet). Det inses att kragen 18 och bromsplattan 19 även har en styrande funktion då de bidrar till att definiera passagen som det bitforrniga livsmedlet 2 måste passera då behållaren 3 roteras enligt kommande beskrivning. Kragen 18 och bromsplattan 19 kan därigenom anses vara styrdon. Utföringsforrner vilka inbegriper en krage 18 men ingen bromsplatta är tänkbara även om bromsplattan avsevärt förbättrar den totala funktionen hos utmatningsanordningen. 10 15 20 25 30 35 Det inses att styrningama 27, som i denna utföringsforrn utgörs av upphöjningar/ skenor på behållarens 3 insida 16 bildar skilda fack 21 för det bitforrniga livsmedlet i området mellan kragen 18 och bromsplattan 19. Detta framgår även av Figur 6 och Figur 7. Som visas i Figur 7 har en del av godiset 2 kunnat glida längs insidan 16 av behållaren 3 och passera mellan bromsplattan 19 och insidan 16 av behållaren 3. Detta godis har sedan hamnat i ett fack 21 som avgränsas i axiell riktning av kragen 18 och som längs behållarens 2 omkrets begränsas i sidled av två olika styrningar 17 som framgår av Figur 6 och Figur 7. I Figur 7 framgår även hur godis som tidigare legat i ett nedre fack 21 genom rotation av behållaren 3 hamnat i en något högre position. Om nu behållaren 3 inte roteras ytterligare kommer godiset 2 som är närmast utmatningsöppningen 14 att ligga krav i sina respektive fack 21 och godis 2 som befinner sig längre upp i behållaren 3 kommer att hindras av bromsplattan 19 från att röra sig mot utmatningsöppningen 14.

Om nu behållaren 3 roteras kring sin längdaxel kommer ett fack 21 som innehåller godis 2 att hamna i det högsta läget. I det läget kan inte längre kragen 18 hindra att godiset 2 ramlar ut. Följaktligen kommer det godis 2 som befinner sig i det högst belägna facket 21 att falla ut genom utmatningsöppningen 14 som visas i Figur 8.

Det framgår av båda utforingsformema som visas i Figur 1 - 2 samt utföringsformerna som visas i Figur 3 - 7 att behållarens 3 insida är försedd med styrningsanordningar som definierar en passage för det bitformiga livsmedlet 2. Styrningsanordningama leder det bitformiga livsmedlet 2 mot utmatningsöppningen 14 då behållaren roteras runt sin longitudinella axel L men förhindrar att det bitforrniga livsmedlet faller ut ur utmatningsöppningen 14 då behållaren står still (det vill säga då den inte roterar). Det bitformiga livsmedlet 2 kommer därigenom att vila när behållaren inte roterar. I utföringsforrnema i Figur 1 - 2 utgörs styrningsanordningen av skruven 17. I utföringsforrnema i Figur 3 - 7 innefattar styrningsanordningen de longitudinellt riktade upphöjningama 27 samt kragen 18 och bromsplattan 19 då de bidrar till att definiera passagen för det bitformiga livsmedlet samt kvarhåller det bitforrniga livsmedlet då behållaren 3 inte roterar. Kragen 18 och bromsplattan kan därigenom även betraktas som styrningar eller delar av en styrningsanordning. Det kan tilläggas att även om kragen 18 är belägen vid utrnatningsöppningen 14 så skall den betraktas som en inre styrning (en styrning belägen i behållaren) eftersom den är vänd mot behållarens insida och är avsedd att bromsa lösgodis som fortfarande är beläget i behållaren.

Det hänvisas nu till Figurerna 9a och 9b. Bromsplattan 19 har en sida som är vänd bort från utmatningsöppningen 14. På sin från utmatningsöppningen 14 vända sida kan bromsplattan 19 vara försedd med en radiell styrning 23 vilken radiella styrning 23 har en utsträckning i en riktning vinkelrätt mot behållarens 3 längdaxel och korsar denna. 10 15 20 25 30 35 10 När den är monterad i behållaren 3 sträcker sig den radiella styrningen 23 företrädesvis fram till åtminstone en av de nämnda upphöjningarna 27 som utgör styrningar. I Figur 9a visas hur bromsplattan 19 kan vara försedd med spår 20 så att bromsplattan 19 kan låsas till de longitudinella styrningar 27 som sitter fördelade runt ornkretsen av behållarens 3 insida 16. Spåren 20 passar nämligen till styrningama 17. Alternativt kan det i styrningama 17 finnas spår i vilka en bromsplatta 19 kan sättas fast. Givetvis kan man även tänka sig att bromsplattan 19 fästs vid stymingama 27 på något annat sätt.

Man kan även tänka sig utföringsforrner där bromsplattan 19 inte alls är fäst till styrningarna 17. Exempelvis kan skruvar, bultar eller andra långsträckta element sträcka sig genom kragen 18 och fram till bromsplattan 19 och fixera bromsplattan 19.

Bromsplattan 19 är antingen fast förbunden med åtminstone en av nämnda upphöjningar eller anordnad att kunna förskjutas längs nämnda upphöjningar och fixeras på olika avstånd från utmatningsöppningen 14. Avståndet A mellan bromsplattan 19 och kragen 18 (se Figur 7) kan alltså vara varierbart. 1 fördelaktiga utföringsforrner av uppfinningen kan bromsplattan 19 vara förbunden med eller kopplad till flera upphöjningar (styrningar 27), till exempel genom samverkan mellan spår 20 och styrningar 27. Om bromsplattan 19 är fixerad (fast) i sitt läge kan den vara exempelvis limmad i ett bestämt läge.

Om bromsplattan 19 kan förskjutas i behållarens 3 axiella längdriktning så att avståndet mellan bromsplattan 19 och utmatningsöppningen 14 kan varieras medför detta en fördel. Därigenom kan man nämligen variera storleken på facken 21. Olika typer av godis 2 har bitar i olika storlek vilket kan medföra olika krav på dimensionen för facken 21. Om godisbitama är stora bör facken 21 vara mer långsträckta och det kan då vara lämpligt att placera bromsplattan 19 på större avstånd från utmatningsöppningen 14.

Om man å andra sidan har godis som utgörs av mindre bitar bör avståndet mellan bromsplattan 19 och utmatningsöppningen 14 minskas. På det viset kan en och samma utmatningsanordning anpassas till godis av olika dimensioner.

Den radiella styrningen 23 som visas i Figur 9a och Figur 9b medför den fördelen att godis som pressats mot bromsplattan 19 kan föras ut mot periferin när behållaren 3 roterar. Därigenom minskas risken att godis 2 blir kvar vid centrum av bromsplattan 19.

Man kan dock tänka sig utföringsformer utan en sådan radiell styrning 23. Man kan tänka sig utföringsforrner där den radiella styrningen 23 inte går genom centrum för bromsplattan 19 (som normalt sammanfaller med längdaxeln för behållaren 3) utan i stället är något excentriskt placerad eller har ett avbrott precis i centrum av bromsplattan 19. I föredragna utföringsformer löper dock den radiella styrningen på ett sådant sätt att 10 15 20 25 30 35 11 den korsar mittpunkten för bromsplattan 19. Därigenom fyller den sin funktion på ett effektivt sätt.

Det inses att då behållaren 3 roterar kring sin längdaxel kommer godis att vandra i behållarens 3 axiella riktning, alltså i en riktning parallell med eller väsentligen parallell med den längdaxel kring vilken behållaren 3 roterar. Detta följ er av att styrningen eller styrningama 17, 18, 19, 27 är anordnade att i samverkan med tyngdkraften påverka godiset till denna rörelse. Utmatningsanordningen 1 är alltså konstruerad så att rotation av behållaren kring dess längdaxel medför att stymingen eller styrningama genom samverkan med tyngdkraften får godiset att röra sig i behållarens 3 axiella riktning och mot utmatningsöppningen 14.

I Figur 10 visas en del av en behållare 3 enligt en annan utföringsform. Det skall inses att även denna behållare 3 kan vara försedd med en krage 18. I utföringsforrnen enligt Figur 10 visas en annan typ av radiell styrning 23 och även bromsplattan kan vara utformad på ett annat sätt.

I Figur 11 visas en utforingsform där bromsplattan 19 på sin mot utmatningsöppningen 14 vända ände har försetts med en yttre styrning 23 som är avsedd att påverka rörelseriktningen av godis som faller ut från utmatningsöppningen 14. Det skall inses att även den behållare som visas i Figur 11 kan vara försedd med en sådan krage 18 som visas i till exempel Figur 4. 1 exempelvis Figur 5 och Figur 11 visas styrningama 27 som väsentligen platta skenor.

Detta är givetvis en tänkbar utföringsforrn men en mer fördelaktig utföringsforrn visas i Figur 12. I Figur 12 visas en utforingsform där styrningama 27 givits ett sådant tvärsnitt att utrymmet mellan styrningama 27 inte minskar i riktning radiellt inåt. 1 Figur 12 är avståndet L1 mellan toppen/ spetsen av två styrningar 27 lika stort som avståndet L; mellan botten på två styrningar 27 (med ”botten” på styrningama 27 avses här den delen av styrningama 27 som är närmast den inre väggen 16 på behållaren 3 medan ”toppen” syftar på den del av en styrning 27 som befinner sig radiellt längs in i behållaren 3).

Styrningama 27 smalnar alltså av radiellt inåt i behållaren 3. Genom att styrningama 27 smalnar av radiellt inåt förblir avståndet konstant i radiell riktning. Om så inte var fallet skulle i stället sj älva utrymmet mellan styrningama 27 smalna av i riktning radiellt inåt.

Detta skulle kunna leda till att godis 2 kilades fast mellan styrningama 27 istället för att falla ut genom utmatningsöppningen 14. Den i Figur 12 visade utformningen av styrningama 27 minskar risken for att detta sker. Det skall inses att man även kan tänka sig utföringsformer där avståndet L1 till och med är större än avståndet Lz. 1 fördelaktiga utföringsforrner av uppfinningen är alltså de upphöjningar som bildar längsgående 10 15 20 25 30 35 12 styrningar 27 så utformade att, i riktning radiellt inåt mot behållarens 3 längdaxel, avståndet mellan två upphöjningar är konstant eller ökande.

Man kan dock även tänka sig utföringsfonner där styrningarna 27 smalnar av inåt i radiell riktning men där man ändå tillåter avståndet mellan styrningama 27 att krympa.

Genom att avståndet inte krymper så mycket minskar man ändå risken för att godis kläms fast.

I Figur 13 visas en utföringsforrn där man placerat en mottagardel 24 i anslutning till utmatningsöppningen 14. Mottagardelen 24 kan, som visas i Figur 13, ha en kana på vilken godis kan glida då det ramlat ned ur utmatningsöppningen 14. Kanan kan följas av en tratt, kanal eller annan styrning. En användare kan då placera en påse för godis på ett ställe där man kan vara säker på att godiset hamnar.

I Figur 14 visas en utföringsforrn där en företrädesvis tättslutande kåpa 25 placerats kring utmatningsöppningen för att hindra kunder i en butik från att försöka föra in handen genom utmatningsöppningen 14 och komma åt godis. I en nedre del av kåpan 25 kan denna vara försedd med en lucka eller springa 30 som medger att godis kan falla ut ur kåpan 25 men som befinner sig på sådant avstånd från utmatningsöppningen 14 och/eller är så smal att det är svårt eller omöjligt att den vägen komma åt godis i behållaren 3. Enligt en föredragen utföringsforrn kan luckan vara normalt stängd och anordnad att kunna öppnas enbart då godis matas/matats fram till den. Exempelvis kan luckan vara anordnad att öppnas med automatik t.ex. i samband med frammatning av godis genom en synkronisering med rotationen av behållaren 3 eller avkänning av att godis rasar/rasat ner på luckan som ev. kan vara fjäderbelastad. I ett sådant utförande kan lämpligtvis tiden då luckan hålls öppen begränsas så att den inte står öppen mer än ett kort/några korta ögonblick sedan frammatningen av godis upphört. Det är även tänkbart att anordna en mekanisk spak eller en knapp (eventuellt kopplad till en elmotor) eller annat reglage för öppning av luckan, vilken spak, knapp eller reglage eventuellt kan vara förhindrad att öppnas annat än vid frammatning av godis och/eller en kort stund därefter. Vidare kan det vara lämpligt att denna spak, knapp eller reglage inte är anordnad för att hålla luckan öppen utan enbart for att påverka en öppningsmekanism och att luckan därefter stängs utan att kunden kan påverka när detta sker.

Anordningen enligt uppfinningen, med hänvisning till figur 24, kan med fördel utformas så att behållaren 3 inte kan roteras förrän en sensor 400 har detekterat att ett specifikt villkor har uppfyllts. Om detta villkor inte uppfylls förhindras rotation av behållaren 3 genom att motorn 6 som är anordnad att generera rotation av behållaren inte kan startas. 10 15 20 25 30 35 13 Villkoret kan till exempel vara att en kund betalat för en mängd bitformigt livsmedel.

Betalningen kan erhållas till exempel genom inmatning av ett mynt i en skåra som är sammankopplad med en sensor vilken i sin tur är kopplad till en styr och/eller kontrollenhet 200 vilken kan vara anordnad att starta och stoppa motom 6. Betalning kan även erhållas med hjälp av ett kort som är anslutet till en kortläsare vilken kan kommunicera med styr och/eller kontrollenheten 200. Kortläsaren fungerar då som en sensor 400 för detektering av att det specifika villkoret för att tillåta rotation. Ett annat villkor for att tillåta rotation av behållaren 3 kan vara närvaro av en uppsamlingsenhet 350 i en position for uppsamling av bitformigt livsmedel från utmatningsöppningen 14.

Företrädesvis kan det vara att en uppsamlingsenhet har placerats i en position nedanför utmatningsöppningen 14. Anordningen l enligt uppfinningen kan vara försedd med en hållare 90 för uppsamlingsenheten 350, visas i Figur 24. Hållaren 90 kan vara laddad med uppsamlingsenheter 350 (det vill säga till åtminstone viss del fylld med uppsamlingsenheter) så att en kund som önskar använda anordningen enligt uppfinningen kan ta en uppsamlingsenhet 350 från hållaren 90 och placera uppsamlingsenheten 350 i en position nedanför utmatningsöppningen 14 och därigenom aktivera anordningen 1 så att det bitforrniga livsmedlet matas ut genom utmatningsöppningen och faller ner i uppsamlingsenheten 350. Uppsamlingsenheten 350 kan vara en förhållandevis mjuk uppsamlingsenhet så som en papperspåse.

Uppsamlingsenheten 350 är dock företrädesvis tillverkad av ett styvt material. Till exempel kan de vara styva muggar. Uppsamlingsenheten har storlek lämplig för att rymma en mängd bitformigt livsmedel. Hållaren 90 är lämpligen fäst i vaggan 9 eller vara en integrerad del av vaggan 9. Till exempel kan den vara fäst i eller integrerad del av ett av vaggans ben 10. Altemativt kan hållaren 90 vara fristående från vaggan 9.

Benet 10 tillhörande vaggan 9 kan vara försedd med ett stöd 300 där en uppsamlings- enhet 350 kan placeras vilket visas i Figur 24. Stödet 300 är placerat under utmatningsöppningen 14. Uppsamlingsenheten 350 kan till exempel vara en påse eller ask och uppsamlingsenheten 350 placeras på stödet 300 för att mottaga bitforrnigt livsmedel som utmatas genom utmatningsöppningen 14. Sensorn 400 kan vara en optisk sensor vilken är placerad i en position for att detektera närvaron av uppsamlingsenheten 350 på stödet 300.

Med andra ord är sensom 400 anordnad att detektera om en uppsamlingsenhet 350 har placerats i en position nedanför utmatningsöppningen 14. Det inses att Figur 24 är en schematisk illustration av ett arrangemang med en sensor 400 och att realiserade utföringsforrner kan ha många olika utformningar. Sensom 400 behöver inte vara en optisk sensor utan vilken som helst som kan användas för att detektera närvaro av en 10 15 20 25 30 35 14 uppsamlingsenhet på stödet 300 och ge en signal till kontrollenheten 200 kan användas.

Det skall inses att även om sensorn är oförmögen att detektera om ett specifikt objekt är lämpligt som uppsamlingsenhet 350 eller ej så kan den vara kapabel att fastställa om ett objekt placerat på stödet 300 är tillräckligt stort för att kunna vara en uppsamlingsenhet.

Sensorn 400 är kopplad till styr och/eller kontrollenheten 200 med hjälp av en anslutning som kan vara en sladd eller en trådlös anslutning vilket visas i Figur 24. Styr och/eller kontrollenheten 200 kan vara en dator kopplad till motorn 6 på sådant sätt att den kan styra motorn 6. Kontrollenheten 200 kan vara ansluten till motorn 6 genom en anslutning 460 vilken kan vara en ledning eller en trådlös anslutning. Anordningen 1 enligt uppfinningen for utmatning av bitformigt livsmedel kan vara anordnad på sådant sätt att behållaren 3 inte kan roteras förrän en sensor 400 har skickat en signal som indikerar att ett nödvändigt tillstånd uppfyllts och en kund har aktiverat en brytare 12.

En användarsekvens kan då vara enligt följ ande. En kund som vill erhålla en mängd bitformigt livsmedel (till exempel smågodis) från behållaren placerar en ask, påse eller annan uppsamlingsenhet 350 i en position nedanför utrnatningsöppningen 14. En sensor 400 (till exempel en optisk sensor) detekterar att någonting som är tillräckligt stort för att vara en uppsamlingsenhet 350 har placerats i en position nedanför utmatnings- öppningen 14, till exempel på stödet 300. Detta innebär att en uppsamlingsenhet 350 nu är korrekt placerad för att mottaga bitformigt livsmedel som utmatas visa utmatnings- öppningen 14. Sensorn 400 skickar en signal till styr och/eller kontrollenheten 200 vilken därefter tillåter rotation av behållaren 3. Kunden kan därefter aktivera rotation av behållaren till exempel genom användning av en brytare 12 vilken visas i Figur 1.

Om sensorn 400 inte har indikerat till styr och/eller kontrollenheten 200 att en uppsamlingsenhet är i korrekt position så kommer styr och/eller kontrollenheten 200 inte att starta motorn 6 även om kunden aktiverar brytaren 12. Behållaren roteras därigenom inte. Kugghjulet 7 kommer därigenom låsa behållaren 3 så att rotation inte är möjlig eftersom kugghjulet 7 är i ingrepp med kuggkrans 8. När motorn 6 inte är aktiverad kommer motorn 6 och kugghjulet 7 att låsa behållaren 3.

Alternativa utföringsforrner där behållaren inte roteras av en motor utan manuellt är även tänkbara. 1 sådana utföringsforrner kan en separat låsanordning användas i kombination med en sensor 400 och en styr och/eller kontrollenheten 200 för att låsa behållaren for rotation till dess att en signal från sensorn 400 till styr och/eller kontrollenheten 200 indikerar att rotation av behållaren är tillåten.

Det inses att det specifika drivarrangemanget som visas i Figur l innefattande ett kugghjul 7 och en kuggkrans 8 inte är det enda tänkbara drivarrangemanget. Motom 6 10 15 20 25 30 15 kan vara anordnad att rotera behållaren med hjälp av någon annan transmission. Till exempel kan transmissionen utgöras av en remdrivning eller någon annan lämplig typ av transmission. Motorn 6 kan därigenom vara anordnad att generera rotation av behållaren på ett antal olika sätt uppenbara för de som är kunniga inom teknikonirådet.

I Figur 24 visas sensom 400 sammankopplad med motorn 6 via styr och/eller kontrollenheten 200. Det inses att detta är ett specifikt tänkbart arrangemang och att sensorn 400 kan vara direktkopplad till motom 6 på sådant sätt att en signal sänd från sensom 400 direkt på verkar motorn 6 så att motom kan startas. På motsvarande sätt kan brytaren 12 vara kopplad till en styr och/eller kontrollenheten 200.

Om en sensor 400 används på ovan beskrivet sätt kan denna reducera risken för att bitformigt livsmedel utmatas innan det att en uppsamlingsenhet 350 placerats nedanför utmatningsöppningen l4. Användningen av en sensor 400 är dock valbart och utföringsforiner utan detta arrangemang är möjliga. Om ett arrangemang med en sensor 400 används enligt beskrivningen ovan kan detta arrangemang ha många olika utforrnningar. Till exempel skall det inses att stödet 300 i Figur 24 är valbart.

Användning av ett stöd 300 innebär dock fördelen att en korrekt position för uppsamlingsenheten 350 definiera. Sensom 400 kan då anordnas att avkänna om ett objekt tillräckligt stort för att vara en uppsamlingsenhet har placerats på stödet 300.

Det skall inses att tanken med att använda en sensor anordnad att detektera när ett specifikt villkor har uppfyllts (till exempel ”uppsamlingsenhet på plats”) kan användas oberoende av hur anordningen enligt uppfinningen i övrigt är utformad. Till exempel kan den användas tillsammans med vilken typ av utmatningsanordning som hels som innefattar en behållare för ett bitforrnigt livsmedel och där behållaren har en utmatningsöppning 14 och någon typ av arrangemang för utmatning av bitformigt livsmedel, det vill säga matning av bitformigt livsmedel från behållaren och ut genom utmatningsöppningen. Till exempel kan den användas i kombination med en utmatningsanordning i vilken en skruv som roteras i förhållande till behållaren användas.

I syfte att förhindra att godis som förvaras i behållaren 3 blir kontaminerat med smitta från kunder, t.ex. genom att kunder hostar eller nyser när de väljer godis eller plockar i godiset med sina fingrar, för att hålla godiset fritt från annat skräp samt för att förhindra uttorkning av godiset som förvaras i behållaren 3 är det en fördel om behållaren i föredragna utforingsforrner är tättslutande runt om och i sina båda ändar 4, 5. Detta uppnås om behållaren 3 är tillverkad i ett tättslutande material eller anordnad i ett yttre 10 15 20 25 30 16 hö lj e som är tättslutande så att behållaren därigenom kommer att vara innesluten i ett tättslutande hölje.

I Figur 14 indikeras också hur även den andra änden 5 av behållaren 3 eventuellt kan vara försedd med en kuggkrans 8” som kan fylla samma funktion som kuggkransen 8 i den forsta änden av behållaren 3. Kuggkransen 8” kan alltså påverkas av ett kugghjul som drivs av en motor. Till exempel kan man ha en gemensam motor för att driva kugghjul som verkar på kuggkransama 8, 8”.

I de utföringsforrner som visas i exempelvis Figur 5 och 11 kan styrningar i form av upphöjningar utgöras av längsgående skenor. I andra utföringsforrner kan behållaren 3 vara försedd med veck som på behållarens 3 insida 16 bildar nämnda upphöjningar som tjänstgör som styrningar 27.

I Figur 15 visas en utföringsforrn där styrningar 27 bildats genom att behållarens 3 hölj e har veckats så att två veck bildar upphöjningar på insidan 16 av behållaren 3 (på utsidan 15 av behållaren ses vecken som fåror/ fördjupningar). Det kan noteras att de i behållaren 3 bildade vecken har varierande höjd längs behållarens längdaxel. I den första änden 4 av behållaren 3 är vecken svagt utbildade så att de upphöjningar som bildar styrningar 27 endast sträcker sig en kort bit inåt i radiell riktning. I den andra änden 5 där stymingarna 27 fyller sin viktigaste funktion är vecken kraftigare så att styrningama 27 sträcker sig radiellt längre inåt. Samma princip kan givetvis tillämpas även på andra styrningar, till exempel de styrningar 27 som visas i Figur 11.

I Figur 16 visas en utföringsforrn av behållaren 3 där styrningama 27 utformats som veck i behållaren på samma sätt som i utföringsforrnen enligt Figur 15. I Figur 16 finns dock fyra styrningar medan utföringsformema enligt Figur 15 bara har två stymingar.

Det inses att de veck som i utföringsformen enligt Figur 15 och 16 bildar styrningar 27 kan ha en sådan form att avståndet mellan två styrningar 27 inte minskar i riktning radiellt inåt. Styrningama kan alltså vara utformade enligt den princip som förklaras i anslutning till Figur 12.

En utföringsforrn enligt Figur 15 eller Figur 16 kan åstadkommas exempelvis genom att man veckar en plåt, böjer den till en cylinder och svetsar ihop kanterna.

I Figur 17 visas en sprängskiss av en utföringsform med en veckad behållare 3 där veckens djup är nästintill obefintlig vid behållarens 3 första ände 4 och ökar i riktning mot den andra änden 5. En bromsskiva 19 är försedd med spår 20 för att passas ihop med styrningama 27. En krage 18 har ordnats som en separat del som kan fästas 10 15 20 25 30 35 17 (exempelvis genom limning eller svetsning) till behållaren 3. En kuggkrans 8 kan monteras på utsidan av behållaren 3. I Figur 18 visas hur de i Figur 17 visade delarna satts ihop till en enhet. Här visas även hur det anordnats en kuggkrans 8” även vid behållarens 3 andra ände 5.

Med hänvisning till Figur 19 och Figur 20 skall nu en annan aspekt av uppfinningen förklaras. Uppfinningen avser nämligen även en insats som är utformad för att kunna skjutas in i en utmatningsanordning 1 för bitformigt livsmedel 2. Denna insats innefattar en långsträckt behållare 3 som åtminstone delvis är fylld med bitformigt livsmedel 2 och sträcker sig från en forsta ände 4 till en andra ände 5 längs en längdaxel. På sin insida 16 är behållaren 3 försedd med upphöjningar som bildar stymingar 27. En bromsplatta 19 är monterad på avstånd från behållarens andra ände 5 i ingrepp med åtminstone några av nämnda styrningar 27 men på ett sådant sätt att bitformigt livsmedel 2 kan passera bromsplattan 19 i ett område mellan bromsplattan 19 och behållarens 3 insida 16. 1 Figur 19 visas insatsen vilken innefattar en behållare 3 när behållaren 3 äri ett läge där den är färdig att kunna skjutas in i ett yttre hölje 26 som i Figur 19 visas försedd med en krage 18. Man kan även tänka sig utföringsforrner där insatsens behållare 3 själv är forsedd med en krage 18. Behållaren 3 är fylld med godis och en bromsplatta 19 är monterad i behållaren 3 på sätt som beskrivits tidigare.

Det yttre hölj et 26 kan vara en del av en utmatningsanordning för godis (bitformigt livsmedel) och kan vara placerat i till exempel en sådan vagga 9 som visas i Figur 1.

Det yttre hölj et 26 kan även vara försett med en kuggkrans så att det yttre hölj et kan roteras av en drivmotor 6 och ett kugghjul 7 (eller vara på annat sätt roterbart anordnat).

Insatsen som innefattar behållaren 3 kan vara gjord i ett billigt engångsmaterial, till exempel kartong eller något billigt plastmaterial.

Insatsen med dess behållare 3 kan tillverkas och fyllas separat på avstånd från den butik där lösgodis säljs. Den kan lämpligen förses med transportförslutning som skyddar godiset under frakt. Transportförslutningen kan innefatta lock eller överdrag av kartong eller papper som täcker ändarna 4, 5 på behållaren 3. När insatsen kommer till butiken tar man av eventuella transportförslutningar och laddar behållaren 3 som en patron i det yttre höljet 26. Insatsen och det yttre hölj et 26 bildar sedan tillsammans en utmatningsanordning för godis. Med hjälp av en sådan insats kan utmatnings- anordningen fyllas på med godis på ett sätt som dels är snabbt och rationellt och som dessutom är hygieniskt. Det inses att den behållare 3 som används i insatsen företrädesvis är utförd så att den är tättslutande runt om och i båda sina ändar så att den 10 15 20 25 30 18 insats som levereras är skyddad mot smitta och uttorkning av godiset. Det inses vidare att behållaren 3 då den laddats i det yttre hölj et 26 företrädesvis är tättslutande i sin övre, första ände 4, dvs. i den bakre änden, i den mån inte det yttre hölj et 26 är utforrnat på ett sätt som är tättslutande om behållaren 3.

Det skall inses att man kan tänka sig även en insats med en styrning 17 i form av en sådan skruv som visas i Figur 2. Man kan i så fall avstå från användning av en krage 18.

Insatsen kan även beskrivas som en behållare vilken har en eller flera styrningar som, då behållaren lutas i förhållande till horisontalplanet, styr bitformigt livsmedel i behållaren i riktning mot utmatningsöppningen då behållaren roteras runt sin longitudinella axel men medför att det bitformiga livsmedlet kvarstannar då behållaren står still (det vill säga inte roterar).

I Figur 20 visas hur de olika delarna i Figur 19 satts ihop till en sammanhängande enhet. 1 de ovan förklarade utföringsformema har behållaren 3 visats som en behållare med cirkulärcylindriskt tvärsnitt. Detta tros vara den lämpligaste formen som ger en jämn utmatning och minskar risken för mekaniskt slitage på godiset. Man kan dock tänka sig andra former på behållaren 3, exempelvis ett åttkantigt tvärsnitt som visas i Figur 21. Även andra tvärsnitt är tänkbara, exempelvis kvadratiska. 1 Figur 22 visas ett flertal uppfinningsenliga utmatningsanordningar l anordnats i grupper på en gemensam bärare 28. Varje enskild utmatningsanordning kan innehålla sin egen form av godis och godis av olika storlekar kan finnas i olika utmatningsanordningar 1.

Figur 23 visar ytterligare en fordelaktig utföringsforrn. Iutforingsforrnen som visas i Figur 23 har åtminstone en vägningsanordning 100 kopplats till vaggan 9 i vilken behållaren 3 vilar. Vägningsanordningen 100 är anordnat att detektera behållarens 3 vikt så att vikten av det bitforrniga livsmedlet i behållaren därigenom kan detekteras av vägningsanordningen. Vägningsanordningen 100 kan vara anordnad på sådant sätt att en operatör kan avläsa ett värde från Vägningsanordningen på vägningsanordningen.

Vägningsanordningen är dock företrädesvis kopplad till en styr och/eller kontrollenheten 200. Styr och/eller kontrollenheten 200 kan till exempel vara en dator.

Figur 23 visar hur Vägningsanordningen 100 är kopplad med ledning 150 till styr och/eller kontrollenheten 200 men kopplingen kan självklart även utgöras av en trådlös anslutning. En eller flera vägningsanordningar 100 kan användas. I Figur 23 visas två vägningsanordningar. En vägningsanordning för behållaren 3 kan lämpligen vara 10 15 20 25 30 35 19 placerad i anslutning till ett lager 50 för behållaren 3 i sådana utföringsforrner där behållaren vilar på lager i vaggan 9. När det bitformiga livsmedlet utmatas från behållaren kommer vägningsanordningen 100 (eller vägningsanordningama 100) att detektera att behållarens 3 vikt minskar. Eftersom den tomma behållarens vikt är känd kan styr och/eller kontrollenheten 200 fastställa när behållaren är tom eller nära tom.

Styr och/eller kontrollenheten 200 kan då skicka en indikering som påvisar att behållaren 3 behöver fyllas på. Vägningsanordningen 100 kan självklart placeras i andra positioner än den som visas i Figur 23. Till exempel kan en vägningsanordning 100 placeras under foten 11 som Visas i Figur 1. En vägningsanordning kan även placeras nedanför utmatningsöppningen 14 för att väga vardera separat kvantitet bitformigt livsmedel som utmatas genom utmatningsöppningen 14. Vägningsanordningen 100 kan då placeras i anslutning till ett stöd på vilket kunden placerar påsar för att mottaga utmatat bitforrnigt livsmedel. Vägningsanordningen 100 möjliggör då för styr och/eller kontrollenheten 200 att fastställa den totala mängden av utmatat livsmedel och därigenom beräkna mängden livsmedel som finns kvar i behållaren. Resultatet från denna beräkning kan användas för att fastställa behovet av påfyllnad och/eller förutse när påfyllnad kommer att behövas nästa gång. Styr och/eller kontrollenheten 200 kan innefatta mjukvara som, då den fastställda vikten är lägre än ett förbestämt värde, medför att styr och/eller kontrollenheten 200 skickar ett meddelande om att påfyllning behövs. Detta meddelande kan till exempel vara ett e-mail till en mottagare som kan vara en leverantör av bitformigt livsmedel.

Användning av en vägningsanordning 100 resulterar i ett antal fördelar. Risken för att en tom behållare 3 lämnas utan att påfyllas reduceras avsevärt. Det blir lättare att fastställa när en behållare måste fyllas på (eller när en ny isats fylld med godis kommer att behövas). Manuell övervakning av behållaren(na) 3 blir överflödig. Hantering av det bitformiga livsmedlet kan således utföras mer rationellt.

Det skall inses att styr och/eller kontrollenheten 200 som är kopplad till en vägningsanordning 100 kan vara samma styr och/eller kontrollenheten 200 som används för att styra motorn 6 (i de utföringsforrner där en styrenhet 200 är kopplad till motor) alternativt en annan styr och/eller kontrollenheten 200.

Det skall inses att användningen av en vägningsanordning 100 kopplad till eller anordnad att väga behållaren 3 och/eller dess innehåll kan användas i kombination med alla typer av utrnatningsanordningar för bitformigt livsmedel som innefattar en behållare 3 för bitformigt livsmedel och någon typ av arrangemang för utmatning av bitformigt livsmedel genom en utmatningsöppning 14. Till exempel kan en vägningsanordning 100 10 15 20 25 30 35 20 användas i kombination med en utrnatningsanordning försedd med en skruv som roterar i behållaren.

Ytterligare fördelaktiga utföringsforrner kommer nu att beskrivas med hänvisning till Figur 25 och 26. För att reducera risken att bitforrnigt livsmedel så som lösgodis fastnar på ytan av behållarens inre vägg 16 (eller någon annan del av anordningen enligt uppfinningen), kan ytan på den inre väggen 16 vara försedda med knottror (eller upphöjningar/bulor/utskott) 60 så att ytan blir knottrig/ ojämn. Denna utformning har visat sig reducera risken för att bitforrnigt livsmedel så som godis fastnar på väggytan. I utföringsforinen som visas i Figur 25 har knottrorna 60 en cirkulärcylindrisk form.

Självklart är även andra formen tänkbara. Till exempel kan knottroma 60 ha en halv- sfärisk form. I utforingsforrnen som visas i Figur 26 har knottroma formen av halvklotformade utskott. I utföringsforrnema som visas i Figur 25 och 26 har knottroma 60 anordnats längs sidorna av de längsgående styrningama 27, det vill säga delar av styrstrukturen. Det inses att sådana knottror kan anordnas på alla ställen i anordningen där bitforrnigt livsmedel kan komma i kontakt med innerväggen eller någon annan del av anordningen enligt uppfinningen. Knottrorna 60 har vanligtvis ha en höjd relativt ytan från vilken de skjuter ut inom intervallet 0.5mm - 6mm. I många realistiska utföringsforrner kan de ha en höjd uppgående till lmm - 5mm eller en höjd uppgående till lmm - 4mm. Åtminstone en del av behållarens inre kommer således att vara försedd med knottror 60.

I figur 27 visas en fördelaktig utföringsform av en doseringsanordning (hädanefter benämnd doserare) 200 enligt uppfinningeni en vy snett framifrån. Med hjälp av doseraren 200 kan utmatningen av bitformigt livsmedel från behållaren regleras på ett enkelt och smidigt sätt beroende av storleken på det bitforiniga livsmedlet som behållaren fylls med. Doseraren 200 är i första hand avsedd att användas i en behållare 3 med ett utförande hos styrningama 27 som beskrivs i anslutning med figur l7 samt som visas i figur 30 men inom ramen för uppfinningstanken kan givetvis andra utföranden tänkas.

Doseraren 200 innefattar två stycken koncentriskt anordnade plattor l9”, 100 vilka är förbundna med en regleringsanordning 190, företrädesvis en skruv, så att de bildar en sammansatt enhet som monteras i behållarens utmatningsände 5.

Den främre plattan 19” utgör en regleringsplatta 19”. Ett stycke innanför denna, uppströnis godisets matningsriktning, finns en bakre doseringsplatta 100 försedd med vippbara vingar l0l vilka företrädesvis även är fjädrande. Doseringsplattan 100 kan liknas vid en skål med en kontur i form av en stympad kon. Doseringsplattan 100 har ett 10 15 20 25 30 21 centralt parti 102 som bildar botten i skålen och vingama 101 som utsträcker sig längs konens mantelyta bildar gemensamt skålens kant. Vingama 101 är symmetriskt anordnade längs det centrala partiets 102 periferi och anordnade att utsträcka sig i de utrymmen som bildas mellan näraliggande styrningar 27. Varje vinge 101 har en ledad anslutning mot det centrala partiet 102 för att medge att den kan vippas fram och tillbaka. Leden är företrädesvis en elastisk vikled som medger att varj e vinge kan flexas, i det här fallet utåt, under inverkan av en kraft, och återgå till ursprungsläget med fjädrade kraft då den påverkande kraften avtar eller upphör. I det visade utförande är vingama 101 sex till antalet och därav följer att det centrala partiet 102 ges formen av en hexagon och doseringsplattan 100 har således formen av en hexagonal stympad kon.

Vid en cylindrisk behållare 3 ges det centrala partiet formen av en regelbunden polygon.

Antalet vingar anpassas till antalet styrningar 27 i behållaren. Fler eller färre vingar 101 medför motsvarande anpassning av det centrala partiet 102. En doseringsplatta 100 avsedd för en behållare med åtta styrningar 27 ges åtta vingar och får således ett centralt parti med formen av en oktagon. Företrädesvis är anordnat en vinge per mellanliggande utrymme, men flera vingar per mellanliggande utrymme är givetvis tänkbart. Hos en sådan variant av doseringsplattan är det tänkbart att låta samtliga vingar som är anordnade i ett gemensamt mellanliggande utrymme få en gemensam vikled.

Diametem hos det centrala partiet 102 understiger diametem hos regleringsplattan 19”.

Regleringsplattan 19” har i sin tur en diameter som understiger diametem hos doseringsplattan 100 med vingama fullt utvikta, dvs. då vingama och det centrala partiet bildar en plan platta. Företrädesvis utgör vingama 101 och det centrala partiet 102 en integrerad enhet och de ledade anslutningarna består av en bockad kant med fjädrande egenskaper. I neutralläge, dvs. opåverkat/obelastat läge, intar vingama 101 ett infällt läge så att doseringsplattan 100 ges en mer spetsig konforrn. Genom inverkan av regleringsplattan 19” kan vingama 101 pressas utåt varvid en mindre spetsig, altemativt trubbig, konform erhålls vilket beskrivs mer i detalj här nedan.

Regleringsplattan 19” och doseringsplattan 100 är som tidigare nämnts förbundna med en skruv 190 i centrum av de båda plattoma. Regleringsplattan 19” är anordnad invid den ände som skruvens skalle är belägen. I centrum på doseringsplattan 100 finns en blindnitmutter 103 anordnad med vilken skruven 190 samverkar. Genom att rotera skruven 190 i blindnitmuttem 103 minskas eller ökas det inbördes avståndet mellan regleringsplattan 19” och det centrala partiet 102 hos doseringsplattan 100 varvid doseraren 200 kan regleras mellan ett inre och ett yttre läge. 10 15 20 25 30 35 22 Det inre läget, Vilket Visas i figur 32, åstadkommes genom att rotera skruven 190 så att doseringsplattans 100 centrala parti 102 skruvas in mot regleringsplattan 19” varvid det inbördes avståndet mellan de båda plattoma minskar. Det yttre läget, vilket visas i fig. 27, åstadkommes på motsatt sätt, dvs. genom att doseringsplattans 100 centrala parti 102 skruvas utåt i riktning bort från regleringsplattan 19” varvid det inbördes avståndet mellan de båda plattoma ökar.

Regleringsplattan 19” inverkar på vingama 101 med sin ytterkant 104 (se figur 29) vilken ligger an mot vingamas inre sidoytor 105 (se figur 28) och bildar ett mothåll som förhindrar att vingarna 101 fälls inåt mer än önskat. Vid förflyttning av regleringsplattan 19” från det yttre till det inre läget kommer vingama 101 att pressas utåt varmed doseringsplattan 100 övergår från mer spetsig till mindre spetsig, altemativt trubbig, konforrn. Vinkeln mellan en tänkt symmetriaxel som löper genom skruvens rotationsaxel och vingama kommer således att öka. Vingarna 101 kommer härmed att i radiell utåtriktad led gradvis blockera mer och mer av det mellanliggande utrymmet 106. På detta sätt regleras storleken S på den öppning 108 som bildas utanför respektive vinge, mellan vingens ytterkant 107 och behållarens insida 16, se fig. 30 och fig. 31 Vid en behållare 3 med en inre diameter av i storleksordningen 260 mm är djupet hos de mellanliggande utrymmena 106 omkring 60 mm. Vid reglering av vingama 101 kan erhållas en förändring av storleken S på öppningen 108 på omkring 50 mm i radiell led och det inses att doseraren 200 kan användas för frammatning av bitformigt livsmedel med liten såväl som stor storlek.

Anliggningsytan mellan regleringsplattans 19” ytterkant 104 och vingamas insidor 105 kommer att förflyttas inåt längs med vingamas insidor 105 vid reglering mot det inre läget. Ju närmare det inre läget doseringsplattans centrala parti 102 kommer desto större relativ förändring av vingamas läge erhålls, dvs. förändringshastigheten för vinkeln ökar ju närmare det inre läget doseringsplattans centrala parti 102 kommer. Vid reglering mot det yttre läget ökas avståndet mellan doseringsplattans centrala parti 102 och regleringsplattan 19” varigenom vingama 101 tillåts att fjädra tillbaka för att så småningom inta ett neutralläge eller åtminstone ett läge närmare neutralläget. För att underlätta regleringen kan vingarnas insidor 105, eller någon av dem, förses med en graderad skala eller liknande i området för regleringsplattans 19” anliggningsyta som indikerar hur stort utrymmet 108 mellan vingamas ytterkanter 107 och behållarens insida 16 blir.

Fackmannen inser att regleringsutrymmet, dvs. vinkelvariationen mellan det inre och det yttre läget, kan varieras beroende på hur stor justeringsmöj lighet man önskar att 10 15 20 25 30 23 doseraren 200 ska kunna erbjuda. Materialets elasticitet inverkar givetvis också på hur mycket vinkeln V kan varieras. Fackmannen förstår också att vinkeln V i det yttre läget är större än 0° eftersom regleringen bygger på att regleringsplattan 19” har en större diameter än det centrala partiet 102 hos doseringsplattan 100. I det yttre läget kan vinkeln tillåtas uppgå till 90° men en så stor regleringsvinkel är troligtvis onödig. Mest troligt är att justeringsvinkeln ligger i intervallet 10 - 80°, mer fördelaktigt i intervallet 20 - 70° och än mer fördelaktigt i intervallet 30 - 60°. Här inses också att vingamas styvhet inverkar så att styvare vingar kan tillåtas inta en större vinkel i det inre läget.

Detta eftersom vingarna får ett större överhäng utanför justeringsskivans ytterkant ju större vinkeln blir och således utsätts för ett större böjmoment.

I figur 28 visas den bakre plattan 100 i en vy rakt framifrån. Doseringsplattan 100 är företrädesvis ett platt eller huvudsakligen platt objekt tillverkat av ett elastiskt material såsom ett plastmaterial, företrädesvis en terrnoplast. Enligt vad som framgår av figur 28 innefattar doseringsplattan 100 ett flertal elastiska/ tj ädrande vingar 101 vilka sträcker sig radiellt utåt. De elastiska vikledema mellan vingarna 101 och det centrala partiet 102 åstadkommes genom terrnoformning, lämpligen vakuumforrnning, varvid doseringsplattan 100 erhåller den stympade konforrnen. I samma forrnningsoperation ges även det centrala partiet 102 en cirkulär fördjupning 109 vilken omfattar merparten av det centrala partiet 102 men lämnar en smal ytterkant i anslutning till de elastiska vikledema. Fördjupningen 109 är i det visade utförande planparallell med ytterkanten hos det centrala partiet 102 och förbindelsen dem emellan är i huvudsak cylindrisk.

Genom att förse det centrala partiet 102 med denna fördjupning 109 har det visat sig att doseringsplattan 100 får bättre stabilitet, att vingarna 101 får bättre flexibilitet samt rör sig mer synkront vid justering.

Doseringsplattan 100 har i detta exempel en tjocklek i intervallet 0,5 - 2 mm, lämpligen 1 - 1,5 mm, Det centrala partiet 102 är omkring 140 mm i diameter och den centrala fördjupningen 109 är omkring 100 mm i diameter. Fördjupningen 109 är ungefär 5 mm djup. Vingama 101 är omkring 60 mm långa och 70 mm breda. De är fyrkantiga och mellan dem bildas ett v-forrnat utrymme 110 som är både formrnässigt och storleksmässigt anpassat till att omsluta de kilformade stymingarna 27 på behållarens 16 insida. Företrädesvis skall endast ett spelrum på någon millimeter finnas mellan doseringsplattan 100 och styrningarnas 27 sluttande sidor för att förhindra att bitforrnat livsmedel kan passera spalten och lägga sig inuti hålrummet som finns mellan regleringsplattan 19” och doseringsplattan 100. 10 15 20 25 30 35 24 I figur 29 visas regleringsplattan 19” rakt framifrån. Regleringsplattan 19” är ett platt eller huvudsakligen platt objekt som i dess yttre periferi innefattar 6 symmetriskt placerade spår 20”. Spåren 20” är anpassade i sin forrn att passa styrningama 27 som sitter fördelade runt ornkretsen av behållarens 3 insida 16. Alternativt innefattar styrningama 27 spår som plattan pressas ner i och spåren 20” i regleringsplattan kan i så fall undvaras. I detta exempel är materialet plexiglas med en tjocklek av omkring 2 mm och en diameter av omkring 170 mm varvid en viss flexibilitet uppnås i plattan. Genom regleringsplattans19” mitt år anordnat ett fastsåttningsmedel 190, i det hår fallet en skruv.

Doseraren 200 monteras i anslutning till utmatningsänden 5 hos behållaren 3 för det bitformiga livsmedlet 2 genom fastsättning av regleringsplattan 19” mot stymingama 27. Någon ytterligare fixering av doseraren 200 är inte nödvändig varför monteringen sker mycket enkelt. På likartat sätt som beskrivits tidigare i anslutning till fig. 7 kan doseraren 200 placeras på olika avstånd från utmatningsänden 5 så att fack 21 med olika storlek kan åstadkommas efter Önskemål.

I figur 30 och 31 visas schematiskt doseraren anordnad i behållaren 3 i vy snett framifrån. Figurema visar snittvyer där doseraren 200 frilagts. I figur 30 ses doseraren 200 i ett läge mellan ett yttre och ett inre läge, medan figur 31 visar doseraren i ett inre läge. Det ses hur utrymmet 108 mellan vingamas 101 ytterkanter 107 och behållarens insida 16 varierats samt att anliggningsytan mellan regleringsplattan 19” och vingarnas sidoytor 105 förflyttats så att ett större överhäng bildats i det inre läget.

I figur 32 visas doseraren 200 i ett läge mellan ett yttre och ett inre låge i en vy snett framifrån. Det ses att det centrala partiet 102 hos doseringsplattan 100 år belägen närmare regleringsplattan 19”och vingarna 101 har pressats utåt i en större vinkel jämfört med det yttre läget som visas i figur 27. Doseringsskruven 190 kan lämpligtvis skyddas av ett hölj e (visas ej) på baksidan av doseringsplattan 100, lämpligen integrerat med blindnitmuttem 103 för att förhindra att bitforrnigt livsmedel 2 skadas av skruvens gängor. Det säkerställs även att gängorna hålls rena vilket annars kan leda till att skruven börjar gå trögt och justeringen försvåras. Skruvens skalle kan utformas med konventionella spår, t.ex. krysspår, enkelspår eller passning för insexnyckel altemativt kan skallen utformas för passning mot ett specialanpassat verktyg som ger en snabb och enkel sammankoppling för enkel rotering av skruven.

De utföringsformer vilka innefattar styrningar med formen av longitudinellt riktade upphöjningar eller skenor 27 resulterar även i ytterligare en viktig fördel genom att risken för att olika bitar av godis/ sötsaker fastnar ihop och bildar klumpar. När 10 15 20 25 30 25 behållaren vilar i vaggan 9 och behållarens longitudinella axel L är vinklad relativt horisontalplanet och behållaren roterar runt dess longitudinella axel L så kommer åtminstone en longitudinell upphöjning/skena 27 på behållarens inre väggyta 16 att först lufta lösgodiset då den roterar runt den longitudinella axeln L. När den longitudinellt riktade upphöjningen/skenan 27 når en viss vinkelposition så kommer lösgodiset som har lyfts upp av den longitudinellt riktade upphöjningen/skenan 27 att falla ner och träffa behållarens 3 inre väggyta 16. Detta resulterar i att klumpar av lösgodis som formats fastnat ihop bryts upp. Därigenom kan uppfinningen motverka bildande av klumpar. Den longitudinellt riktade upphöjningen(arna) kan således motverka bildandet av klumpar. De longitudinella upphöjningama 27 kan sträcka sig in i ett område mellan bromsplattan 19 och kragen 18 for att bilda en eller flera separerande väggar som delar de separerade utrymmena 21 från varandra längs den omgivande periferin.

Utforingsformer där element separerade från de longitudinellt riktade upphöjningama 27 används för att dela upp utrymmena 21 från varandra är dock även tänkbara.

Dimensionerna på den uppfinningsenliga utmatningsanordningen kan naturligtvis variera efter behov. I många realistiska utföringsformer kan man emellertid tänka sig att behållaren 3 har en axiell längd av 30 - 100 cm och en ytterdiameter i intervallet 15 - 40 cm. I många realistiska utforingsforrner, kan stymingar som har en upphöjd longitudinell utbredning 27 (som t.ex. utföringsformen i Figur 5) ha en utsträckning i radiell led av 2 - 10 cm. I en utföringsforrn som prövats experimentellt och visat sig fungera vid praktiska försök hade behållaren 3 en axiell längd av cirka 56 cm och en ytterdiameter av 24 cm. I denna utföringsform, var styrningarna utformade som längsgående upphöjningar som var avsmalnande inåt i radiell riktning. I radiell led sträckte sig longitudinella upphöjningar 27 cirka 5 cm inåt. I utforingsforrnen i Figur 1 och 2 kan skruvens 17 gänga ha en höjd (dvs. en utbredning i radiell riktning av behållaren) av, t.ex. 3 -35 cm när behållaren 3 har en yttre diameter upp till 40 cm.

Beträffande materialvalet för behållaren kan det av hygieniska skäl vara lämpligt att utföra behållaren 3 i plåt, lämpligen plåt av rostfritt stål. Alternativt kan man också använda exempelvis plastmaterial eftersom plastmaterial också är hygieniskt i detta sammanhang. Delar av utmatningsanordningen, till exempel en bromsskiva 19, kan dock vara utförda i genomskinlig plast så att kunderna kan se godiset inne i utmatningsanordningen.

Oavsett om en skruvstyrning 17 eller styrningar i formen av longitudinellt riktade upphöjningar 27 så som skenor eller veck använd så är dessa stymingar fixerade relativt 10 15 20 26 behållaren, det vill säga de roterar tillsammans med behållaren 3. Det samma gäller även för andra styrstrukturer så som kragen 18 och bromsplattan 19.

För alla utföringsforrner där styrningama innefattar longitudinellt riktade upphöjningar 27 skall det noteras att dessa styrningar inte nödvändigtvis behöver sträcka sig hela vägen från den första änden 4 till den andra änden 5. Istället kan de sträcka sig längs en del av sträckan mellan den första änden 4 och den andra änden 5. Till exempel kan de sträcka sig från utmatningsöppningen 14 i riktning mot den första änden 4 men endast med en längd vilken utgör 10% - 50% av den longitudinella utbredningen av behållaren.

Genom att styrningen eller styrningarna 17, 18, 19, 27 inte rör sig eller roterar i förhållande till behållaren utan roterar tillsammans med behållaren undviks relativrörelse som kan skada godiset. Att styrningen eller styrningama är fixerade i förhållande till behållarens 3 insida medför därigenom en väsentlig fördel. Även om uppfinningen har beskrivits ovan med hänvisning till en anordning för utmatning av bitformigt livsmedel skall det noteras att uppfinningen även kan definieras som metoden för användning av anordningen enligt uppfinningen. Till exempel kan den definieras som användning av utmatningsanordningen utifrån en begäran från en kund och/eller i förhållande till en uppsamlingsenhet vilken är placerad nedanför utmatningsöppningen. En sådan metod kan innefatta de steg som logiskt följer av användning av den ovan beskrivna anordningen oavsett om dessa steg har beskrivits explicit eller inte. Det inses vidare att doseraren kan arrangeras i befintliga anordningar för utmatning av bitformingt livsmedel för att erbjuda en förbättrad funktionalitet hos dessa.

Claims (1)

1. 0 15 20 25 30 35 27 PATENTKRAV 1. En doseringsanordning (200) avsedd att användas i en anordning (1) för utmatning av bitformigt livsmedel (2) såsom exempelvis godis, vilken anordning (1) innefattar en behållare (3) som i en utmatningsände (5) av behållaren (3) har en utrnatningsöppning (14) genom vilken bitformigt livsmedel (2) kan lämna behållaren (3), varvid behållaren (3) har en insida som är försedd med åtminstone två styrningar (27) för det bitforrniga livsmedlet (2) att behållaren (3) är roterbart anordnad kring en longitudinell axel (L) för behållaren, nämnda longitudinella axel (L) lutar i förhållande till horisontalplanet med en vinkel i intervallet 3° - 80°, företrädesvis en vinkel i intervallet 5° - 60° och än mer föredraget en vinkel i intervallet l0° - 25°, samt av att nämnda åtminstone två styrningar (27) är fixerad i förhållande till behållaren (3) och anordnad i behållaren (3) på sådant sätt att bitformigt livsmedel (2) styrs iriktning mot utmatningsöppningen (14) då behållaren (3) roterar kring sin longitudinella axel (L) men ligger kvar då behållaren (3) är i vila, k ä n n e t e c k n a d a v a t t nämnda doseringsanordning (200) är anordnad inuti behållaren (3) i utmatningsänden (5) på ett sådant sätt att bitformigt livsmedel (2) kan passera doseringsanordningen (200) i en öppning (108) mellan doseringsanordningen (200) och behållarens (3) insida (16) samt att storleken på nämnda doseringsanordning (200) kan varieras för att anpassa nämnda öppning (108) efter storleken på det bitforrniga livsmedlet (2). En doseringsanordning enligt krav 1, k ä n n e t e c k n at a v att nämnda doseringsanordning (200) innefattar två stycken koncentriskt anordnade plattor (19°, 100) vilka är förbundna med en regleringsanordning (190, 103) innefattande en skruv (190) och en blindnitmutter (103) med vars hjälp doseringsanordningen(200) kan regleras mellan ett inre och ett yttre läge genom att det inbördes avståndet mellan regleringsplattan (19”) och det centrala partiet (102) hos doseringsplattan (100) minskas eller ökas. . En doseringsanordning enligt krav 2, k ä n n e t e c k n a t a v att nämnda plattor (19°, 100) utgörs av en främre regleringsplatta (19°) belägen närmast utmatningsöppningen (14) samt en bakre doseringsplatta (100) belägen ett stycke uppströms det bitformiga livsmedlets (2) matningsriktning. En doseringsanordning enligt krav 3 , k ä n n et e c k n at a v att nämnda doseringsplatta (100) innefattar ett centralt parti (102) från vilket parti åtminstone två vippbara vingar (101) utsträcker sig i radiell led in i området mellan nämnda 10 15 20 25 30 10. 11. 28 åtminstone två styrningar (27) samt att nämnda vingar (101) har en ledad anslutning mot det centrala partiet (102) for att medge att den kan vippas fram och tillbaka. . En doseringsanordning enligt krav 4, k ä n n et e c k n at a V att nämnda centrala parti (102) samt nämnda vippbara vingar (101) utgör en integrerad enhet och de ledade anslutningarna består av en elastisk vikled med fjädrande egenskaper, där vingama (101) återgår till neutralläge, dvs. opåverkat/obelastat läge med fjädrande kraft. En doseringsanordning enligt krav 5, k ä n n e t e c k n at a v att vingama (101) är åtminstone fem till antalet och att doseringsplattan (100) har formen av en avstympad polygonal kon där vingama (101) bildar kanter som utsträcker sig längs konens mantelyta. En anordning (1) enligt kravet 1, k ä n n e t e c k n at a v att nämnda åtminstone en styrning innefattar ett flertal upphöjningar (27) på ytan (16) av en innervägg av behållaren (3) vilka upphöjningar (27) sträcker sig väsentligen i behållarens (3) longitudinella axelriktning och delar området kring utrnatningsöppningen (14) i minst två från varandra skilda utrymmen (21) och varvid behållaren (3) i området kring utmatningsöppningen (14) har en krage (18) som sträcker sig radiellt inåt mot behållarens longitudinella axel. En anordning (1) enligt kravet 7, k ä n n e t e c k n a t a v att regleringsplattan (19”) är antingen fast förbunden med åtminstone en av nämnda upphöjningar (27) eller anordnad att kunna forskjutas längs nämnda upphöjningar (27) och fixeras på olika avstånd från utmatningsöppningen (14). En anordning (1) enligt något av kraven 3 - 7, k ä n n e t e c k n a t a v att nämnda upphöjningar (27) är så utformade att, i riktning radiellt inåt mot behållarens (3) längdaxel, avståndet mellan två upphöjningar är konstant eller ökande. En anordning (1) för utmatning av bitformigt livsmedel (2) såsom lösgodis, k ä n n e t e c k n a t a v att den innefattar en doseringsanordning (200) enligt något av kraven 1-9. En anordning (1) för utmatning av bitformigt livsmedel (2) enligt kravet 11, k ä n n e t e c k n at a v att den innefattar en långsträckt behållare (3)i vilken 10 15 20 25 12. 13. 29 livsmedel som skall utmatas kan placeras, behållaren (3) har en longitudinell axel (L) vilken sträcker sig från en första ände (4) till en andra ände (5) samt en utmatningsöppning (14)anordnad i den första änden (4) genom vilken bitformigt livsmedel (2) kan utmatas, varvid anordningen vidare innefattar en vagga (9) i vilken behållaren (3) vilar, att då behållaren (3) vilar i vaggan (9) lutar nämnda longitudinella axel (L) relativt horisontalplanet och behållaren (3) är anordnad roterbart kring dess longitudinella axel (L); av att behållaren (3) har en inre väggyta (16) vilken är försedd med åtminstone en styrning formad som en långsträckt upphöjning (27) som sträcker sig i en riktning parallell med behållarens (3) longitudinella axel (L) så att rotation av behållaren (3) resulterar i att bitforrnigt livsmedel i behållaren (3) först lyfts upp av den åtminstone en styrningen för att sedan falla ner; av att doseringsanordningen (200) innefattar en doseringsplatta (100) uppströms utmatningsöppningen (14) varvid doseringsplattan ( 100) är anordnad att blockera en del av passagen (106, 108) till utmatningsöppningen (14) men tillåta livsmedel att passera mellan en vinges (101) ytterkant (107) och behållarens inre väggytan (16); av att behållaren (3) har en krage (18) i området runt utmatningsöppningen varvid kragen (18) hindrar att bitformigt livsmedel (2) faller ut ur behållaren (3) då behållaren står still. En anordning enligt kravet 11, varvid behållaren innefattar åtminstone två styrningar i form av långsträckta upphöjningar (27) vilka sträcker sig i en riktning parallell med behållarens longitudinella axel (L) och till kragen (18) så att de bildar separerande väggar för de separata utrymmena (21). En anordning enligt något av kraven 11 - 12, varvid åtminstone en del av en inre yta tillhörande behållaren (3) är täckt med knottror (60).