SE1050482A1 - En anordning för utmatning av bitformigt livsmedel samt insats avsedd att placeras i en anordning för utmatning av bitformigt livsmedel - Google Patents

Abstract

Uppfinningen avser en anordning 1 för utmatning av godis i lösvikt. Anordning 1 innefattar en behållare 3 som i en ände 5 av behållaren 3 har en utmatningsöppning 14 genom vilken godis kan lämna behållaren 3. Behållaren 3 har en insida som är försedd med åtminstone en styrning för godiset. Styrningen eller styrningarna 17,18,19, 27 är anordnad/anordnade att styra godis i riktning mot utmatningsöppningen när behållaren 3 roterar kring sin längdaxel. Behållaren 3 lutar i förhållande till horisontalplanet med en vinkel som kan ligga i intervallet 10° - 25°. Styrningen eller styrningarna är så anordnad/anordnade i behållaren 3 att godis styrs i riktning mot utmatningsöppningen 14 då behållaren 3 roterar kring sin längdaxel men ligger kvar då behållaren 3 är i vila. Uppfinningen avser även en insats som innefattar en behållare 3 fylld med godis som kan laddas som en patron i en utmatningsanordning för godis.

Description

15 20 25 30 35 WO 97/08977 visar en godisautomat som innefattar en behållare ur vilken behållare godis kan matas med hjälp av en matarskruv som kan fås att rotera. Vid rotation av skruven tvingas godisbitar i den nedre delen av behållaren genom en kanal och ut till en mottagardel.

GB 2218410 A visar en utmatningsanordning för matvaror som innefattar en behållare med en V-formad botten. I den nedre delen av behållaren finns en transportskruv som kan fås att vrida sig med hjälp av en motor. När transportskruven vrider sig matas matvaror längs botten av behållaren fram mot en utmatningsöppning.

US patentskrifi 4311257 visar en anordning för utmatning av matvaror från en behållare. Anordningen innefattar en cylindrisk behållare och en skrapa som man med hjälp av en stång kan få att röra sig i riktning av en längdaxel för behållaren så att livsmedel inne i behållaren påverkas att röra sig i riktning mot en utmatningsöppning.

US patentpublikation 2007/0080175 Al visar ett system där godis inne i en behållare kan fås att röra sig mot en utmatningsöppning med hjälp av en raka som kan manövreras från behållarens utsida.

I de ovan föreslagna lösningarna kan det inträffa att bitformigt livsmedel (till exempel godis) kommer till skada i samband med utmatningen så att konsumenten får en skadad produkt. När vissa typer av bitformigt livsmedel går sönder kan det dessutom leda till att rester av dessa bitar fastnar på behållarens väggar vilket kan leda till hygieniska problem. Detta kan vara fallet exempelvis när det bitformiga livsmedlet utgörs av chokladbitar.

Det är därför ett ändamål med den nu föreliggande uppfinningen att tillhandahålla en anordning som inte bara skyddar livsmedlet från exponering och medger utmatning utan som dessutom minskar risken för att det bitforrniga livsmedlet skadas i samband med utrnatningen.

Ytterligare ett ändamål är att tillhandahålla en anordning som kan reducera risken att vissa bitar av bifonnigt livsmedel klumpar ihop sig och bildar klumpar.

Det är även ett ändamål med den nu föreliggande uppfinningen att möjliggöra snabb och rationell påfyllning av bitformigt livsmedel för dylika utmatningsanordningar. 10 15 20 25 30 35 KORTFATTAD BESKRIVNING AV UPPFINNINGEN Uppfinningen avser en anordning för utmatníng av bitformigt livsmedel såsom exempelvis sötsaker/karameller. Den uppfmningsenliga anordningen innefattar en behållare som i en ände av behållaren har en utmatningsöppning genom vilken bitformigt livsmedel kan lärnna behållaren. Behållaren har vidare en insida som är försedd med åtminstone en styrning för det bitformiga livsmedlet. Den åtminstone en styrningen är anordnad att kunna styra bitforrnigt livsmedel under förflyttningen i riktning mot utrnatningsöppningen. Enligt uppfinningen är behållaren roterbart anordnad kring en längdaxel för behållaren vilken' längdaxel lutar i förhållande till horisontalplanet med en vinkel i intervallet 3° - 80°. Företrädesvis lutar längdaxeln i förhållande till horisontalplanet med en vinkel i intervallet 5° - 60° och än mer föredraget en vinkel i intervallet lO° - 25 °. Den åtminstone en styrningen är så anordnad i behållaren att bitforrnigt livsmedel styrs i riktning mot utmatningsöppningen då behållaren roterar kring sin längdaxel men ligger kvar då behållaren är i vila. När behållaren roterar kommer alltså styrningen att rotera tillsammans med behållaren.

Genom rotation av behållaren kring dess längdaxel kommer styrningen, eller styrningarna, att i samverkan med tyngdkraften förrnå bitfonnigt livsmedel att röra sig i en riktning parallellt med behållarens längdaxel. Detta kommer att förklaras mer i detalj i den detaljerade beskrivningen.

Genom att matning bygger på att hela behållaren roterar i stället för att en transportskruv roterar i förhållande till behållaren kan man undvika relativrörelser mellan behållare och transportskruv. I och med att sådan relativrörelse undviks kan man reducera risken att det bitfonniga livsmedlet skadas. Uppfmnama har nämligen funnit att en väsentlig orsak till mekanisk åverkan på bitformigt livsmedel i samband med utrnatning är just precis relativrörelse mellan tranportskruv och behållare. Det inses att även i det fall då man använder en raka som kan manövreras från behållarens utsida på det sätt som beskrivs i exempelvis US patentpublikation 2007/0080175 Al får man en relativrörelse mellan rakan och behållaren vilket kan medföra skador på det bitformiga livsmedlet.

Uppfinningen avser även en insats som är utfonnad för att kunna skjutas in i en utmatningsanordning för bitformigt livsmedel. Insatsen innefattar en långsträckt ' behållare som åtminstone delvis är fylld med bitformigt livsmedel och sträcker sig från en första ände till en andra ände längs en längdaxel. Insatsens behållare är på sin insida försedd med upphöjningar som bildar styrningar. En bromsplatta är monterad på avstånd från behållarens andra ände i ingrepp med åtminstone några av nämnda 10 15 20 25 30 35 styrningar/upphöjningar men på ett sådant sätt att bitformigt livsmedel kan passera bromsplattan i ett område mellan bromsplattan och behållarens insida.

KORTFATTAD F IGURBESKRIVNING Figur 1 Figur 2 Figur 3 Figur 4 Figur 5 Figur 6 Figur 7 Figur 8 Figur 9a Figur 9b Figur 10 Figur 11 Figur 12 Figur 13 Figur 14 Figur 15 Figur 16 'Figur 17 Figur 18 visar, i perspektiv, en utfóringsforrn av den uppfmningsenliga utmatningsanordningen. visar, i perspektiv, en behållare i enlighet med den i Figur 1 visade utföringsfonnen. visar, i perspektiv, en behållare enligt en arman utföringsfonn. visar, i perspektiv, en behållare som utgör en lätt variant på den i Figur 3 visade behållaren. visar en behållare som i princip kan vara identisk med den i Figur 4 visade behållaren men där några detaljer ur Figur 4 tagits bort från figuren och där det i stället visas några detalj er som inte syns i Figur 4. visar en ändvy av en behållare enligt Figur 5. visar, i genomskärning, en sådan behållare som visas i Figur 5 och 6 under ett skede av utrnatningen. visar, sett från sidan, behållaren enligt Figur 7 men-i ett något senare skede av utmatningen. visar, sett från den ena änden av en behållare, en detalj ur Figur 5. visar, sett från sidan, samma detalj som i Figur 9a. visar, sett i perspektiv, en behållare som utgör en variant på den i Figur 5 visade behållaren. visar ytterligare en alternativ utfóringsforrn för en behållare avsedd att användas i den uppfinningsenliga utmatningsanordningen. visar, i genomskärning i ett snitt vinkelrätt mot behållarens längdaxel, en iördelaktig utformning av behållaren. visar, sett i perspektiv, en utfóringsforrn där behållaren kombinerats med en mottagare for bitforrnigt livsmedel. visar, sett i perspektiv, en annan möjlig utfóringsform. visar, sett i perspektiv, en arman utfóringsforrn av en behållare för den uppfinningsenliga utmatningsanordningen. visar, sett i perspektiv, ytterligare en arman utföringsforrn av en behållare för den uppfinningsenliga utmatningsanordningen. är en sprängskiss som visar en möjlig utfiiringsforrn. visar, sett i perspektiv, hur delarna enligt Figur 17 sammanfogats till en helhet. 10 15 20 25 30 35 Figur 19 är en sprängskiss motsvarande Figur 17 där en annan utföringsforrn visas.

Figur 20 visar hur de i Figur 19 visade komponenterna samrnanförts till en helhet. I Figur 19 framgår även hur en insats kan användas för att fylla på en tom utmatningsanordning.

Figur 21 visar en annan möjlig utföringsforrn av en behållare avsedd att användas i den uppfinningsenliga utmatníngsanordningen.

Figur 22 visar, sett i perspektiv, hur flera utmatningsanordningar sarnmanförts på en gemensam bärare.

Figur 23 visar en schematisk illustration av en fördelaktig utföringsform av uppfimiingen.

Figur 24 visar en schematisk illustration av ytterligare en utföringsform.

Figur 25 visar, i perspektiv, en detalj av en fördelaktig utföringsforrn.

Figur 26 visarien variant av utföringsformen som visas i Figur 25.

Figur 27 visar en detalj av ytterligare en utföringsform.

Figur 28 visar, i perspektiv, ett arrangemang i vilken detalj en i Figur 27 används i uppfinningen.

Figur 29 visar, i perspektiv, en variant av arrangemanget i Figur 28.

DETALJERAD BESKRIVNING AV UPPFINNINGEN I det följ ande kommer det för enkelhets skull att många gånger hänvisas till godis eller sötsaker. Det skall då inses att detsamma som gäller för godis/sötsaker även gäller annat bitformigt livsmedel.

Med hänvisning till Figur 1 och Figur 2 visas en utföringsforrn av den nu föreliggande uppfinningen. I Figur 1 visas en anordning 1 för utmatning av bitfonnigt livsmedel såsom exempelvis kararneller. Den uppfinningsenliga anordningen 1 innefattar en behållare 3 som har en första ände 4 och en andra ände 5. I Figur l visas hur den andra änden 5 är belägen på en något lägre nivå än den första änden 4, detta av skäl som kommer att förklaras närmare längre fram i denna beskrivning. I den visade utföringsforrnen utgör alltså den första änden 4 en övre ände medan den andra änden 5 utgör en nedre ände. Den första änden 4 är företrädesvis utförd så att den är tättslutande t.ex. genom anbringande av ett tättslutande lock för att skydda godiset som förvaras i behållaren. I den andra änden 5 av behållaren 3 har behållaren 3 en utmatningsöppning 14 genom vilken bitforrnigt livsmedel 2 kan lärrma behållaren 3.

Behållaren 3 har en insida vilken utgörs av en inre vägg yta 16. Behållarens insida är försedd med åtminstone en styrning för det bitforrniga livsmedlet. Styrningen kan vara eller innefatta en skruv eller spiral 17. Styrningen är fixerad i förhållande till behållaren 10 15 20 25 30 35 3 och är anordnad att kunna styra bitformigt livsmedel 2 i riktning mot utmatningsöppningen. Behållaren 3 är roterbart anordnad kring en längdaxel för behållaren vilken längdaxel lutar i förhållande till horisontalplanet. Längdaxeln lutar i förhållande till horisontalplanet med en vinkel i intervallet 3° - 80°. Företrädesvis lutar behållarens längdaxel i förhållande till horisontalplanet med en vinkel i intervallet 5° - 60° och än mer föredraget en vinkel i intervallet 10° - 25°. Om vinkeln är liten kommer assistansen från gravitationen vad det gäller att förflytta det bitforrniga livsmedlet att minska. Om vinkeln blir för stor bli det däremot svårare att erhålla ett kontinuerligt flöde i matningen. Valet av vinkel kan bero på ett flertal olika faktorer så som det biforrniga livsmedlets egenskaper och friktionen mellan behållarens vägg och livsmedlet. En vinkel inom intervallet 10° - 25° är dock vanligtvis vara lämpligt.

Styrningen 17 är vidare så anordnad i behållaren 3 att bitforrnigt livsmedel 2 styrs i riktning mot utmatningsöppningen 14 då behållaren 3 roterar kring sin längdaxel men ligger kvar då behållaren 3 är i vila.

Iden utföringsforrn som visas Figur 1 och 2 utgörs nämnda åtminstone en styrning av en skruv vilken är fäst på insidan av behållaren. Skruven är företrädesvis fast i förhållande till behållaren 3 så att skruven är ur stånd att röra sig i förhållande till behållarens 3 insida 16. Företrädesvis sträcker sig den radiellt yttre delen av skruven ända fram till insidan 16 av behållaren 3 och är fäst vid denna, eventuellt limmad, svetsad eller möjligen gjuten i ett stycke med denna.

Som visas i Figur 1 är behållaren 3 placerad i en vagga eller hållare 9 som kan hälla behållaren 3 i ett sådant läge att behållarens 3 längdaxel L lutar (längdaxeln L som ligger i centrum av behållaren 3 kan ses markerad i Figur 2). Den andra änden 5 av behållaren kommer därigenom att vara en lägre eller nedre ände på behållaren 3. v Behållaren 3 kan rotera kring sin längdaxel när den ligger i stödet/vaggan 9. Det skall noteras att vinklingen av den longitudinella axel L relativt horisontalplanet bibehålls konstant då behållaren 3 roteras runt den longitudinella axeln. Stödet/vaggan 9 kan ha särskilda stödrullar som stöder vaggan 9 och medger rotation. Alternativt kan vaggan 9 vara anordnad att vid rotation glida på någon forrn av glidlager. I Figur 1 visas hur vaggan 9 har ett ben 10 och en fot 1 1. Det inses att vaggan 9 kan ha mer än ett ben 10 och mer än en fot 11. Till exempel kan vaggan ha två, tre eller fyra ben 10 av vilka antingen några eller alla har en fot 11. I Figur 1 visas även hur stödet/vaggan 9 kan ha roterbara stödrullar 50. De delar som markerats som stödrullar 50 kan även vara fasta (ej roterbara) delar 50 som är gjorda i ett material med låg friktion och som har slät yta så att behållaren 3 enkelt kan rotera. Vaggan eller stödet 9 stödjer behållaren 3 då 10 15 20 25 30 35 anordningen 1 enligt uppfinningen används så att behållarens 3 lutning bibehålls konstant då behållaren 3 roterar runt sin longitudinella axel.

I Figur 1 visas hur behållaren 3 i sin första ände 4 (alltså i sin övre ände) kan vara försedd med en yttre kuggkrans 8 som sträcker sig runt behållarens 3 yttre omkrets. En motor 6 kan vara anordnad att driva ett kugghjul 7 som är i ingrepp med kuggkransen 8., En strömbrytare 12 kan via en sladd 13 vara ansluten till motorn 6. Genom att trycka på strömbrytaren 12 kan man få motorn 6 att starta och vrida på kugghjulet 7 så att detta genom ingrepp med kuggkransen 8 får behållaren 3 att vrida sig i sin vagga 9. Det inses att man givetvis kan tänka sig utföringsfonner där man vrider behållaren 3 för hand eller där man använder en vev. Motom 6, kugghjulet 7, kuggkransen 8 samt strömbrytaren 12 och sladden 13 är alltså inte av avgörande betydelse för uppfinningens funktion.

När behållaren 3 är fylld med godis fungerar den uppfmningsenliga utmatnings- anordningen på följande sätt. Godis som ligger i behållaren 3 tenderar, på grund av behållarens 3 lutning, att glida i riktning mot utmatningsöppningen 14. Styrningen 17, det vill säga skruven, sträcker sig emellertid från insidan av behållaren 3 (alltså från behållarens 3 inre väggyta) och radiellt inåt. Därigenom kommer skruven att hindra godis 2 att röra sig i axiell riktning i behållaren. I stället kommer godis att bli liggande i områdena mellan skruvens gängor. Endast sådant godis som befinner sig vid skruvens ände kan ramla ut genom utmatningsöppningen 14. Om nu behållaren 3 fås att rotera, exempelvis genom att motorn 6 via kugghjulet 7 verkar på kuggkransen 8, kommer skruven och behållaren 3 att rotera tillsammans eftersom de är fast förbundna med varandra. Godis 2 som ligger mellan gängorna på skruven kommer då att vandra i riktning mot utmatningsöppningen 14 så att godiset 2 ramlar ut genom denna.

Styrningen 17, som är fast i förhållande till behållaren 3, är så anordnad att den, genom samverkan med tyngdkraften påverkar godiset att röra sig i behållarens 3 axiella riktning, det vill säga i en riktning som sträcker sig väsentligen från behållarens 3 första ände 4 mot behållarens 3 andra ände 5 där utrnatningsöppningen 14 är belägen. Under förutsättning att man kontinuerligt fyller på godis i behållaren matas godiset bakifrån enligt principen först in först ut. Därvid uppnås den fördelen att inget gammalt godis eller socker blir liggande i behållaren. I Figur 1 visas följaktligen hur bitar av godis 2 faller ut genom utmatningsöppningen 14. En användare av den uppfmningsenliga “ anordningen kan då hålla en påse under utmatningsöppningen och låta det utrnatade godiset samlas i denna. Strömbrytaren 12 och motorn 6 kan med fördel vara anordnade på så sätt att en tryckning på strömbrytaren 12 medför att motorn 6 går under en förutbestämd tid så att behållaren A3 gör en i förväg bestämd rotation, tillexempel ett Visst antal varv, och därigenom matar ut en viss kvantitet godis 2. 10 15 20 25 30 35 En annan typ av styrning 17 skall nu förklaras med hänvisning till Figur 3 - 7. I andra utföringsforrner av uppfinningen kan nämligen närrmda åtminstone en styrning 17 innefatta ett flertal upphöjningar på insidan 16 av behållaren 3. Dessa upphöjningar sträcker sig väsentligen i riktning av behållarens 3 längdaxel och delar området kring utmatningsöppningen 14 i minst två från varandra skilda fack 21. I Figur 3 visas hur styrningarna 27 utgörs av upphöjningar som givits formen av längsgående skenor som är lätt krökta kring en axel parallell med behållarens 3 längdaxel. En annan variant där stymingama 27 utgörs av raka (ej krökta) skenor visas i Figur 4 och Figur 5.

Styrningarna 17 utgörs där av längsgående skenor som sträcker sig i behållarens 3 axiella riktning, det vill säga parallellt med eller huvudsakligen parallellt med behållarens 3 längdaxel. De longitudinellt riktade upphöjningarna som bildar styrningarna kan även vara mer eller mindre krökta längs behållarens inre väggyta 16 så att de närmar sig formen av en skruvs gänga. Även om de sträcker sig huvudsakligen i en riktning vilken är parallell med behållarens longitudinella axel L behöver de inte vara exakt parallella med den longitudinella axeln L.

Det skall förstås att Figur 4 och Figur 5 visar samma utföringsfrom men att vissa delar av tydlighetsskäl visas enbart i Figur 4 och att vissa andra delar visas enbart i Figur 5. I Figur 4 visas hur behållaren 3 i området kring utmatningsöppningen 14 har en krage 18 som sträcker sig radiellt inåt mot behållarens längdaxel. Denna krage 18 utgör ett hinder för godis 2 som nått fiam till utmatningsöppningen 14 och kragen kan hindra godiset från att falla ut genom utmatningsöppningen 14. Som framgår av Figur 5 är en platta/ skiva 19 anordnad inuti behållaren 3 på avstånd från utmatningsöppningen 14.

Plattan 19 blockerar delvis vägen mot utmatningsöppningen 14. Därigenom fungerar bromsplattan som ett hinder eller broms för det bitformiga livsmedlet 2 och motverkar därigenom tendensen att det bitfonniga livsmedlet 2 faller ur behållaren på grund av kraften från gravitationen. Plattan 19 är ett platt eller huvudsakligen platt objekt men kan även ha en form som skiljer sig från den platta fonnen så länge den kan fungera som ett hinder vilket blockerar en del av passagen mot utmatningsöppningen. Plattan 19 kan sträcka sig radiellt så att den når de longitudinella styrningarna 27 men diametem eller den radiella utbredningen av plattan 19 är mindre än behållarens 3 innerdiameter så att bitforrnigt livsmedel kan passera plattan 19. För att underlätta, kommer plattan eller disken fortsättningsvis att benämnas ”bromsplatta” då den fungerar som en bromsplatta för det bitformiga livsmedlet. (altemativt kan plattan/skivan benämnas stopplattan då den verkar som ett stopp även om den inte fullständigt blockerar passagen för det bitformiga livsmedlet). Det inses att kragen 18 och bromsplattan 19 även har en styrande funktion då de bidrar till att definiera passagen som det bitforrniga livsmedlet 2 10 15 20 25 30 35 måste passera då behållaren 3 roteras enligt kommande beskrivning. Kragen 18 och bromsplattan 19 kan därigenom anses vara styrdon. Uttöringsformer vilka inbegriper en krage 18 men ingen bromsplatta är tänkbara även om bromsplattan avsevärt förbättrar den totala funktionen hos utrnatningsanordningen.

Det inses att styrningania 27, som i denna utföringsforin utgörs av upphöjningar/skenor på behållarens 3 insida 16 bildar skilda fack 21 för det bitforrniga livsmedlet i området mellan kragen 18 och bromsplattan 19. Detta framgår även av Figur 6 och Figur 7. Som visas i Figur 7 har en del av godiset 2 kunnat glida längs insidan 16 av behållaren 3 och passera mellan bromsplattan 19 och insidan 16 av behållaren 3. Detta godis har sedan hamnat i ett fack 21 som avgränsas i axiell riktning av kragen 18 och som längs behållarens 2 omkrets begränsas i sidled av två olika styrningar 17 som framgår av Figur 6 och Figur 7. I Figur 7 framgår även hur godis som tidigare legat i ett nedre fack 21 genom rotation av behållaren 3 harnnat i en något högre position. Om nu behållaren 3 inte roteras ytterligare kommer godiset 2 som är närmast utmatningsöppningen 14 att ligga krav i sina respektive fack 21 och godis 2 som befinner sig längre upp i behållaren 3 kommer att hindras av bromsplattan 19 från att röra sig mot utmatningsöppningen 14.

Om nu behållaren 3 roteras kring sin längdaxel kommer ett fack 21 som innehåller godis 2 att hamna i det högsta läget. I det läget kan inte längre kragen 18 hindra att godiset 2 ramlar ut. Följaktligen kommer det godis 2 som befinner sig i det högst belägna facket 21 att falla ut genom utmatningsöppningen 14 som visas i Figur 8.

Det framgår av båda utföringsforrnema som visas i Figur 1 - 2 samt utfóringsformerna som visas i Figur 3 - 7 att behållarens 3 insida är försedd med styriiingsanordningar som definierar en passage för det bitforrni ga livsmedlet 2. Styrningsanordningarna leder det bitforrniga livsmedlet 2 mot utmatningsöppningen 14 då behållaren roteras runt sin longitudiriella axel L men förhindrar att det bitforrniga livsmedlet faller ut ur utmatningsöppriingen 14 då behållaren står still (det vill säga då den inte roterar). Det bitformiga livsmedlet 2 kommer därigenom att vila när behållaren inte roterar. I utföringsformerna i Figur 1 - 2 utgörs styrningsanordningen av skruven 17. I utflñringsforrnerna i Figur 3 - 7 innefattar styrningsanordningen de longitudinellt riktade upphöjningarna 27 samt kragen 18 och bromsplattan 19 då de bidrar till att definiera passagen för det bitforrniga livsmedlet saint kvarhåller det bitformiga livsmedlet då behållaren 3 inte roterar. Kragen 18 och bromsplattan kan därigenom även betraktas som styrningar eller delar av en styrningsanordning. Det kan tilläggas att även om kragen 18 är belägen vid utrnatiiingsöppningen 14 så skall den betraktas som en inre styrning (en styrning belägen i behållaren) eftersom den är vänd mot behållarens insida och är avsedd att bromsa lösgodis som fortfarande är beläget i behållaren. 10 15 20 25 30 35 10 Det hänvisas nu till Figurema 9a och 9b. Bromsplattan 19 har en sida som är vänd bort från utmatningsöppningen 14. På sin från utmatningsöppningen 14 vända sida kan bromsplattan 19 vara försedd med en radiell styming 23 vilken radiella styrning 23 har en utsträckning i en riktning vinkelrätt mot behållarens 3 längdaxel och korsar denna.

När den är monterad i behållaren 3 sträcker sig den radiella styrningen 23 företrädesvis fiam till åtminstone en av de nämnda upphöjningarna 27 som utgör styrningar. I Figur 9a visas hur bromsplattan 19 kan vara försedd med spår 20 så att bromsplattan 19 kan låsas till de longitudinella stymingar 27 som sitter fördelade runt Omkretsen av behållarens 3 insida 16. Spåren 20 passar nämligen till styrningarna 17. Alternativt kan det istyrningarna 17 finnas spår i vilka en bromsplatta 19 kan sättas fast. Givetvis kan man även tänka sig att bromsplattan 19 fästs vid styrningarna 27 på något annat sätt.

Man kan även tänka sig utföringsformer där bromsplattan 19 inte alls är fäst till styrningarna 17. Exempelvis kan skruvar, bultar eller andra långsträckta element sträcka sig genom kragen 18 och fram till bromsplattan 19 och fixera bromsplattan 19.

Bromsplattan 19 är antingen fast förbunden med åtminstone en av nämnda upphöjningar eller anordnad att kunna förskjutas längs närnnda upphöjningar och fixeras på olika avstånd från utmatningsöppningen 14. Avståndet A mellan bromsplattan 19 och kragen 18 (se Figur 7) kan alltså vara varierbart. I fördelaktiga utföringsforrner av uppfinningen kan bromsplattan 19 vara förbunden med eller kopplad till flera upphöjningar (styrningar 27), till exempel genom samverkan mellan spår 20 och styrningar 27. Om bromsplattan 19 är fixerad (fast) i sitt läge kan den vara exempelvis limmad i ett bestämt läge.

Om bromsplattan 19 kan förskjutas i behållarens 3 axiella längdriktning så att avståndet mellan bromsplattan 19 och utmatningsöppningen 14 kan varieras medför detta en fördel. Därigenom kan man nämligen variera storleken på facken 21. Olika typer av godis 2 har bitar i olika storlek vilket kan medföra olika krav på dimensionen för facken 21. Om godisbitama är stora bör facken 21 vara mer långsträckta och det kan då vara lämpligt att placera bromsplattan 19 på större avstånd från utmatningsöppningen 14.

Om man å andra sidan har godis som utgörs av mindre bitar bör avståndet mellan bromsplattan 19 och utmatningsöppningen 14 minskas. På det viset kan en och samma utmatningsanordning anpassas till godis av olika dimensioner.

Den radiella styrningen 23 som visas i Figur 9a och Figur 9b medför den fördelen att godis som pressats mot bromsplattan 19 kan föras ut mot periferin när behållaren 3 roterar. Därigenom minskas risken att godis 2 blir kvar vid centrum av bromsplattan 19.

Man kan dock tänka sig utföringsfonner utan en sådan radiell styming 23. Man kan 10 15 20 25 30 35 ll tänka sig utföringsforrner där den radiella styrningen 23 inte går genom centrum för bromsplattan 19 (som norrnalt sammanfaller med längdaxeln för behållaren 3) utan i stället är något excentriskt placerad eller har ett avbrott precis i centrum av bromsplattan 19. I föredragna utföringsformer löper dock den radiella styrningen på ett sådant sätt att den korsar mittpunkten för bromsplattan 19. Därigenom fyller den sin funktion på ett effektivt sätt. ' Det inses att då behållaren 3 roterar kring sin längdaxel kommer godis att vandra i behållarens 3 axiella riktning, alltså i en riktning parallell med eller väsentligen parallell med den längdaxel kring vilken behållaren 3 roterar. Detta följer av att stymingen eller styrningarna 17, 18, 19, 27 är anordnade att i samverkan med tyngdkraften påverka godiset till denna rörelse. Utmatningsanordningen 1 är alltså konstruerad så att rotation av behållaren kring dess längdaxel medför att styrningen eller styrningarna genom samverkan med tyngdkraften får godiset att röra sig i behållarens 3 axiella riktning och mot utmatningsöppningen 14.

I Figur 10 visas en del av en behållare 3 enligt en annan utföringsforrn. Det skall inses att även denna behållare 3 kan vara försedd med en krage 18. I utföringsforrnen enligt Figur 10 visas en annan typ av radiell styrning 23 och även bromsplattan kan vara utformad på ett annat sätt.

I Figur ll visas en utföringsform där bromsplattan 19 på sin mot utrnatningsöppningen 14 vända ände har försetts med en yttre styrning 23 som är avsedd att påverka rörelseriktningen av godis som faller ut från utmatningsöppningen 14. Det skall inses att även den behållare som visas i Figur 11 kan vara försedd med en sådan krage 18 som visas i till exempel Figur 4.

I exempelvis Figur 5 och Figur 11 visas styrningarna 27 som väsentligen platta skenor.

Detta är givetvis en tänkbar utföringsfonn men en mer fördelaktig utföringsforrn visas i Figur 12. I Figur 12 visas en utföringsform där styrningarna 27 givits ett sådant tvärsnitt att utrymmet mellan styrningarna 27 inte minskar i riktning radiellt inåt. I Figur 12 är avståndet L1 mellan toppen/spetsen av två styrningar 27 lika stort som avståndet L; mellan botten på två styrningar 27 (med ”botten” på styrningarna 27 avses här den delen av styrningarna 27 som är närmast den inre väggen 16 på behållaren 3 medan ”toppen” syftar på den del av en styrning 27 som befinner sig radiellt längs in i behållaren 3).

Stymingarna 27 smalnar alltså av radiellt inåt i behållaren 3. Genom att styrningama 27 smalnar av radiellt inåt förblir avståndet konstant i radiell riktning. Om så inte var fallet skulle i stället sj älva utrymmet mellan styrningarna 27 smalna av i riktning radiellt inåt.

Detta skulle kunna leda till att godis 2 kilades fast mellan styrningarna 27 i stället för att - 10 15 20 25 30 35 12 falla ut genom utmatnjngsöppningen 14. Den i Figur 12 visade utformningen av styrningama 27 minskar risken för att detta sker. Det skall inses att man även kan tänka sig utföringsforrner där avståndet L; till och med är större än avståndet Lz. I fördelaktiga uttöringsformer av uppfinningen är alltså de upphöjningar som bildar längsgående styrningar 27 så utformade att, i riktning radiellt inåt mot behållarens 3 längdaxel, avståndet mellan två upphöjningar är konstant eller ökande.

Man kan dock även tänka sig utföringsformer där stymingama 27 smalnar av inåt i radiell riktning men där man ändå tillåter avståndet mellan styrningarna 27 att krympa.

Genom att avståndet inte krymper så mycket minskar man ändå risken för att godis kläms fast.

I Figur 13 visas en utföringsforrn där man placerat en mottagardel 24 i anslutning till utmatningsöppningen 14. Mottagardelen 24 kan, som visas i Figur 13, ha en kana på vilken godis kan glida då det ramlat ned ur utmatningsöppningen 14. Kanan kan följas av en tratt, kanal eller annan styrning. En användare kan då placera en påse för godis på ett ställe där man kan vara säker på att godiset hamnar.

I Figur 14 visas en utföringsform där en företrädesvis tättslutande kåpa 25 placerats kring utrnatningsöppningen för att hindra kunder i en butik från att försöka föra in handen genom utmatningsöppningen 14 och komma åt godis. I en nedre del av kåpan 25 kan denna vara försedd med en lucka eller springa 30 som medger att godis kan falla ut ur kåpan 25 men som befinner sig på sådant avstånd från utmatningsöppningen 14 och/eller är så smal att det är svårt eller omöjligt att den vägen komma åt godis i behållaren 3. Enligt en föredragen utföringsform kan luckan vara normalt stängd och anordnad att kurma öppnas enbart då godis matas/matats fram till den. Exempelvis kan luckan vara anordnad att öppnas med automatik t.ex. i samband med frammatning av godis genom en synkronisering med rotationen av behållaren 3 eller avkänning av att godis rasar/rasat ner på luckan som ev. kan vara fiäderbelastad. I ett sådant utförande kan lämpligtvis tiden då luckan hålls öppen begränsas så att den inte står öppen mer än ett kort/några korta ögonblick sedan frammatningen av godis upphört. Det är även tänkbart att anordna en mekanisk spak eller en knapp (eventuellt kopplad till en elrnotor) eller annat reglage för öppning av luckan, vilken spak, knapp eller reglage eventuellt kan vara förhindrad att öppnas annat än vid frammatning av godis och/eller en kort stund därefter. Vidare kan det vara lämpligt att denna spak, knapp eller reglage inte är anordnad för att hålla luckan öppen utan enbart för att påverka en öppningsmekanism och att luckan därefter stängs utan att krmden kan påverka när detta sker. 10 15 20 25 30 35 l3 Anordningen enligt uppfinningen, med hänvisning till figur 24, kan med fördel utformas så att behållaren 3 inte kan roteras förrän en sensor 400 har detekterat att ett specifikt villkor har uppfyllts. Om detta villkor inte uppfylls förhindras rotation av behållaren 3 genom att motorn 6 som är anordnad att generera rotation av behållaren inte kan startas.

Villkoret kan till exempel vara att en kund betalat för en mängd bitformigt livsmedel.

Betalningen kan erhållas till exempel genom inmatning av ett mynt i en skåra som är sammankopplad med en sensor vilken i sin tur är kopplad till en styr och/eller kontrollenhet 200 vilken kan vara anordnad att starta och stoppa motom 6. Betalning kan även erhållas med hjälp av ett kort som är anslutet till en kortläsare vilken kan kommunicera med styr och/eller kontrollenheten 200. Kortläsaren fungerar då som en sensor 400 för detektering av att det specifika villkoret för att tillåta rotation. Ett armat villkor för att tillåta rotation av behållaren 3 kan vara närvaro av en uppsamlingsenhet 350 i en position fór uppsarnling av bitfoimigt livsmedel från utmatningsöppningen 14.

Företrädesvis kan det vara att en uppsamlingsenhet har placerats i en position nedanför utmatningsöppningen 14. Anordningen 1 enligt uppfinningen kan vara försedd med en hållare 90 för uppsamlingsenheten 350, visas i Figur 24. Hållaren 90 kan vara laddad med uppsamlingsenheter 350 (det vill säga till åtminstone viss del fylld med uppsamlingsenheter) så att en kund som önskar använda anordningen enligt uppfinningen kan ta en uppsamlingsenhet 350 från hållaren 90 och placera uppsamlingsenheten 35 0 i en position nedanför utmatiiingsöppningen 14 och därigenom aktivera anordningen 1 så att det bitforrniga livsmedlet matas ut genom utmatningsöppningen och faller ner i uppsamlingsenheten 350. Uppsarnlingsenheten 350 kan vara en förhållandevis mjuk uppsamlingsenhet så som en papperspåse.

Uppsarnlingsenheten 35 0 är dock företrädesvis tillverkad av ett styvt material. Till exempel kan de vara styva muggar. Uppsamlingsenheten har storlek lämplig för att rymma en mängd bitforinigt livsmedel. Hållaren 90 är lämpligen fäst i vaggan 9 eller vara en integrerad del av vaggan 9. Till exempel kan den vara fäst i eller integrerad del av ett av vaggans ben 10. Alternativt kan hållaren 90 vara fristående fiån vaggan 9.

Benet 10 tillhörande vaggan 9 kan vara försedd med ett stöd 300 där en uppsamlings- enhet 350 kan placeras vilket visas i Figur 24. Stödet 300 är placerat under utmatningsöppningen 14. Uppsamlingsenheten 350 kan till exempel vara en påse eller ask och uppsamlingsenheten 350 placeras på stödet 300 för att mottaga bitfoirnigt livsmedel som utmatas genom utmatningsöppningen 14. Sensom 400 kan vara en optisk sensor vilken är placerad i en position för att detektera närvaron av uppsamlingsenheten 350 på stödet 300. 10 15 20 25 30 35 14 Med andra ord är sensorn 400 anordnad att detektera om en uppsamlingsenhet 350 har placerats i en position nedanför utrnatningsöppningen 14. Det inses att Figur 24 är en schematisk illustration av ett arrangemang med en sensor 400 och att realiserade utföringsformer kan ha många olika utformningar. Sensom 400 behöver inte vara en optisk sensor utan vilken som helst som kan användas för att detektera närvaro av en uppsamlingsenhet på stödet 300 och ge en signal till kontrollenheten 200 kan användas.

Det skall inses att även om sensorn är oförmögen att detektera om ett specifikt objekt är lämpligt som uppsamlingsenhet 35 0 eller ej så kan den vara kapabel att fastställa om ett objekt placerat på stödet 300 tillräckligt stort för att ktmna vara en uppsamlingsenhet.

Sensom 400 är kopplad till styr och/eller kontrollenheten 200 med hjälp av en anslutning som kan vara en sladd eller en trådlös anslutning vilket visas i Figur 24. Styr och/eller kontrollenheten 200 kan vara en dator kopplad till motorn 6 på sådant sätt att den kan styra motom 6. Kontrollenheten 200 kan vara ansluten till motorn 6 genom en anslutning 460 vilken kan vara en ledning eller en trådlös anslutning. Anordningen 1 enligt uppfimiingen för utmatníng av bitforrnigt livsmedel kan vara anordnad på sådant sätt att behållaren 3 inte kan roteras förrän en sensor 400 har skickat en signal som indikerar att ett nödvändigt tillstånd uppfyllts och en kund har aktiverat en brytare 12.

En användarsekvens kan då vara enligt följande. En kund som vill erhålla en mängd bitformigt livsmedel (till exempel smågodis) från behållaren placerar en ask, påse eller arman uppsamlingsenhet 350 i en position nedanför utmatningsöppningen 14. En sensor 400 (till exempel en optisk sensor) detekterar att någonting som är tillräckligt stort för att vara en uppsamlingsenhet 350 har placerats i en position nedanför utmatnings- öppningen 14, till exempel på stödet 300. Detta innebär att en uppsamlingsenhet 350 nu är korrekt placerad för att mottaga bitforrnigt livsmedel som utmatas visa utmatnings- öppningen l4. Sensom 400 skickar en signal till styr och/eller kontrollenheten 200 vilken därefter tillåter rotation av behållaren 3. Kunden kan därefter aktivera rotation av behållaren till exempel genom användning av en brytare 12 vilken visas i Figur 1.

Om sensorn 400 inte har indikerat till styr och/eller kontrollenheten 200 att en uppsamlingsenhet är i korrekt position så kommer styr och/eller kontrollenheten 200 inte att starta motom 6 även om kunden aktiverar brytaren 12. Behållaren roteras därigenom inte. Kugghjulet 7 kommer därigenom låsa behållaren 3 så att rotation inte är möjlig eftersom kugghjulet är i ingrepp med kuggkrans 8. När motorn 6 inte är aktiverad kommer motorn 6 och kugghjulet 7 att låsa behållaren 3.

Alternativa uttöringsforrner där behållaren inte roteras av en motor utan manuellt är även tänkbara. I sådana utföringsformer kan en separat låsanordning användas i 10 15 20 25 30 15 kombination med en sensor 400 och en styr och/eller kontrollenheten 200 för att låsa behållaren för rotation till dess att en signal från sensorn 400 till styr och/eller kontrollenheten 200 indikerar att rotation av behållaren är tillåten.

Det inses att det specifika drivarrangemanget som visas i Figur 1 innefattande ett kugghjul 7 och en kuggkrans 8 inte är det enda tänkbara drivarrangemanget. Motorn 6 kan vara anordnad att rotera behållaren med hjälp av någon annan transmission. Till exempel kan transmissionen utgöras av en remdrivning eller någon annan lämplig typ av transmission. Motorn 6 kan därigenom vara anordnad att generera rotation av behållaren på ett antal olika sätt uppenbara för de som är kunniga inom teknikområdet.

I Figur 24 visas sensorn 400 sammankopplad med motom 6 via styr och/eller kontrollenheten 200. Det inses att detta är ett specifikt tänkbart arrangemang och att sensorn 400 kan vara direktkopplad till motorn 6 på sådant sätt att en signal sänd från sensorn 400 direkt på verkar motom 6 så att motorn kan startas. På motsvarande sätt kan brytaren 12 vara kopplad till en styr och/eller kontrollenheten 200.

Om en sensor 400 används på ovan beskrivet sätt kan denna reducera risken för att bitformigt livsmedel utmatas innan det att en uppsamlingsenhet 350 placerats nedanför utrnatningsöppningen 14. Användningen av en sensor 400 är dock valbart och utföringsfornier utan detta arrangemang är möjliga. Om ett arrangemang med en sensor 400 används enligt beskrivningen ovan kan detta arrangemang ha många olika utformningar. Till exempel skall det inses att stödet 300 i Figur 24 är valbart.

Användning av ett stöd 300 innebär dock fördelen att en korrekt position för uppsamlingsenheten 350 definiera. Sensom 400 kan då anordnas att avkänna om ett objekt tillräckligt stort för att vara en uppsamlingsenhet har placerats på stödet 300.

Det skall inses att tanken med att använda en sensor anordnad att detektera när ett specifilct villkor har uppfyllts (till exempel ”uppsarnlingsenhet på plats”) kan användas oberoende av hur anordningen enligt uppfinningen i övrigt är utformad. Till exempel kan den användas tillsammans med vilken typ av utmatningsanordning som hels som innefattar en behållare för ett bitformigt livsmedel och där behållaren har en utmatningsöppníng 14 och någon typ av arrangemang för utmatning av bitforrnigt livsmedel, det vill säga matning av bitformigt livsmedel från behållaren och ut genom utmatningsöppningen. Till exempel kan den användas i kombination med en utmatningsanordning i vilken en skruv som roteras i förhållande till behållaren användas. 10 15 20 25 30 16 I syfte att förhindra att godis som förvaras i behållaren 3 blir kontaminerat med smitta från kunder, t.ex. genom att kunder hostar eller nyser när de väljer godis eller plockar i godiset med sina fingrar, för att hålla godiset fritt från annat skräp samt för att förhindra uttorkning av godiset som förvaras i behållaren 3 är det en fördel om behållaren i föredragna utföringsfonner är tättslutande runt om och i sina båda ändar 4, 5. Detta uppnås om behållaren 3 är tillverkad i ett tättslutande material eller anordnad i ett yttre hölje som är tättslutande så att behållaren därigenom kommer att vara innesluten i ett tättslutande hölje.

I Figur 14 indikeras också hur även den andra änden 5 av behållaren 3 eventuellt kan vara försedd med en kuggkrans 8” som kan fylla samma funktion som kuggkransen 8 i _ den första änden av behållaren 3. Kuggkransen 8” kan alltså påverkas av ett kugghjul som drivs av en motor. Till exempel kan man ha en gemensam motor för att driva kugghjul som verkar på kuggkransama 8, 8”.

I de utföringsformer som visas i exempelvis Figur 5 och 11 kan styrningar i form av upphöjningar utgöras av längsgående skenor. I andra uttöringsformer kan behållaren 3 vara försedd med veck som på behållarens 3 insida 16 bildar nämnda upphöjningar som tjänstgör som styrningar 27.

I Figur 15 visas en utföringsform där styrningar 27 bildats genom att behållarens 3 hölje har veckats så att två veck bildar upphöjningar på insidan 16 av behållaren 3 (på utsidan 15 av behållaren ses vecken som fåret/fördjupningar). Det kan noteras att de i behållaren 3 bildade vecken har varierande höjd längs behållarens längdaxel. I den första änden 4 av behållaren 3 är vecken svagt utbildade så att de upphöjningar som bildar styrningar 27 endast sträcker sig en kort bit inåt i radiell riktning. I den andra änden 5 där styrningama 27 fyller sin viktigaste funktion är vecken kraftigare så att styrningarna 27 sträcker sig radiellt längre inåt. Samma princip kan givetvis tillämpas även på andra styrningar, till exempel de styrningar 27 som visas i Figur 11.

I Figur 16 visas en utföringsfonn av behållaren 3 där styrningarna 27 utformats som veck i behållaren på samma sätt som i utföringsformen enligt Figur 15. I Figur 16 finns dock fyra styrningar medan utföringsformerna enligt Figur 15 bara har två styrningar.

Det inses att de veck som i utföringsfonnen enligt Figur 15 och 16 bildar styrningar 27 kan ha en sådan fonn att avståndet mellan två styrningar 27 inte minskar i_ riktning radiellt inåt. Styrningama kan alltså vara utformade enligt den princip som förklaras i anslutning till Figur 12. 10 15 20 25 30 17 En utfiåringsfonn enligt Figur 15 eller Figur 16 kan åstadkommas exempelvis genom att ' man veckar en plåt, böjer den till en cylinder och svetsar ihop kanterna.

I Figur 17 visas en sprängskiss av en utföringsform med en veckad behållare 3 där veckens djup är nästintill obefintlig vid behållarens 3 första ände 4 och ökar i riktning mot den andra änden 5. En bromsskiva 19 är försedd med spår 20 för att passas ihop med styr-ningarna 27. En krage 18 har ordnats som en separat del som kan fästas (exempelvis genom limning eller svetsning) till behållaren 3. En kuggkrans 8 kan monteras på utsidan av behållaren 3. I Figur 18 visas hur de i Figur 17 visade delarna » satts ihop till en enhet. Här visas även hur det anordnats en kuggkrans 8' även vid behållarens 3 andra ände 5.

Med hänvisning till Figur 19 och Figur 20 skall nu en annan aspekt av uppfinningen förklaras. Uppfinningen avser nämligen även en insats som är utformad för att kunna skjutas in i en utmatningsanordning 1 för bitformigt livsmedel 2. Denna insats innefattar en långsträckt behållare 3 som åtminstone delvis är fylld med bitformigt livsmedel 2 och sträcker sig från en första ände 4 till en andra ände 5 längs en längdaxel. På sin insida 16 är behållaren 3 försedd med upphöjningar som bildar styrningar 27. En bromsplatta 19 är monterad på avstånd från behållarens andra ände 5 i ingrepp med åtminstone några av nämnda stymingar 27 men på ett sådant sätt att bitfonnigt livsmedel 2 kan passera bromsplattan 19 i ett område mellan bromsplattan 19 och behållarens 3 insida 16.

I Figur 19 visas insatsen vilken innefattar en behållare 3 när behållaren 3 är i ett läge där den är färdig att kunna skjutas in i ett yttre hölje 26 som i Figur 19 visas försedd med en krage 18. Man kan även tänka sig utföringsfonner där insatsens behållare 3 sj älv är försedd med en krage 18. Behållaren 3 är fylld med godis och en bromsplatta 19 är monterad i behållaren 3 på sätt som beskrivits tidigare.

Det yttre hölj et 26 kan vara en del av en utmatningsanordning för godis (bitformigt livsmedel) och kan vara placerat i till exempel en sådan vagga 9 som visas i Figur l.

Det yttre höljet 26 kan även vara försett med en kuggkrans så att det yttre höljet kan roteras av en drivmotor 6 och ett kugghjul 7 (eller vara på armat sätt roterbart anordnat).

Insatsen som innefattar behållaren 3 kan vara gjord i ett biligt engångsmaterial, till exempel kartong eller något billigt plastmaterial.

Insatsen med dess behållare 3 kan tillverkas och fyllas separat på avstånd från den butik där lösgodis säljs. Den kan lämpligen förses med transportförslutning som skyddar godiset under frakt. Transportförslutningen kan innefatta lock eller överdrag av kartong 10 15 20 25 30 18 eller papper som täcker ändarna 4, 5 på behållaren 3. När insatsen kommer till butiken tar man av eventuella transportförslutníngar och laddar behållaren 3 som en patron i det yttre höljet 26. Insatsen och det yttre höljet 26 bildar sedan tillsammans en utmatningsanordning för godis. Med hjälp av en sådan insats kan utmatnings- anordningen fyllas på med godis på ett sätt som dels är snabbt och rationellt och som dessutom är hygieniskt. Det inses att den behållare 3 som används i insatsen företrädesvis är utförd så att den är tättslutande runt om och i båda sina ändar så att den insats som levereras är skyddad mot smitta och uttorkning av godiset. Det inses vidare att behållaren 3 då den laddats i det yttre höljet 26 företrädesvis är tättslutande i sin övre, första ände 4, dvs. i den bakre änden, i den mån inte det yttre hölj et 26 är utformat på ett sätt som är tättslutande om behållaren 3.

Det skall inses att man kan tänka sig även en insats med en styrning 17 i form av en sådan skruv som visas i Figur 2. Man kan i såfall avstå från användning av en krage 18.

Insatsen kan även beskrivas som en behållare vilken har en eller flera styrningar som, då behållaren lutas i förhållande till horisontalplanet, styr bitformigt livsmedel i behållaren i riktning mot utrnatningsöppningen då behållaren roteras runt sin longitudinella axel men medför att det bitforrniga livsmedlet kvarstannar då behållaren står still (det vill säga inte roterar).

I Figur 20 visas hur de olika delarna i Figur 19 satts ihop till en sammanhängande enhet.

I de ovan förklarade utföringsformema har behållaren 3 visats som en behållare med cirkulärcylindriskt tvärsnitt. Detta tros vara den lämpligaste formen som ger en jämn utmatning och minskar risken för mekaniskt slitage på godiset. Man kan dock tänka sig andra former på behållaren 3, exempelvis ett åttkantigt tvärsnitt som visas i Figur 21. Även andra tvärsnitt är tänkbara, exempelvis kvadratiska.

I Figur 22 visas ett flertal uppfinningsenliga utmatningsanordningar 1 anordnats i grupper på en gemensam bärare 28. Varje enskild utmatningsanordning kan innehålla sin egen form av godis och godis av olika storlekar kan finnas i olika utmatningsanordningar 1.

Figur 23 visar ytterligare en fördelaktig utföringsform. I utföringsforrnen som visas i Figur 23 har åtminstone en vägningsanordning 100 kopplats till vaggan 9 i vilken behållaren 3 vilar. Vägningsanordningen 100 är anordnat att detektera behållarens 3 vikt så att vikten av det bitformiga livsmedlet i behållaren därigenom kan detekteras av vägningsanordningen. Vägningsanordningen 100 kan vara anordnad på sådant sätt att en 10 15 20 25 30 35 19 operatör kan avläsa ett värde från Vägningsanordningen på Vägningsanordningen.

Vägningsanordningen är dock företrädesvis kopplad till en styr och/eller kontrollenheten 200. Styr och/eller kontrollenheten 200 kan till exempel vara en dator.

Figur 23 visar hur Vägningsanordningen 100 är kopplad med ledning 150 till styr och/eller kontrollenheten 200 men kopplingen kan självklart även utgöras av en trådlös anslutning. En eller flera vägningsanordningar 100 kan användas. I Figur 23 visas två vägningsanordningar. En vägningsanordning för behållaren 3 kan lämpligen vara placerad i anslutning till ett lager 50 för behållaren 3 i sådana utföringsformer där behållaren vilar på lager i vaggan 9. När det bitformiga livsmedlet utrnatas fiån behållaren kommer Vägningsanordningen 100 (eller vägningsanordningama 100) att detektera att behållarens 3 vikt minskar. Eftersom den tomma behållarens vikt är känd kan styr och/eller kontrollenheten 200 fastställa när behållaren är tom eller nära tom.

Styr och/eller kontrollenheten 200 kan då skicka en indikering som påvisar att behållaren 3 behöver fyllas på. Vägningsanordningen 100 kan självklart placeras i andra positioner än den som visas i Figur 23. Till exempel kan en vägningsanordning 100 placeras under foten ll som visas i Figur l. En vägningsanordning kan även placeras nedanför utmatningsöppningen 14 för att väga vardera separat kvantitet bitforrnigt livsmedel som utmatas genom utmatningsöppningen 14. Vägningsanordningen 100 kan då placeras i anslutning till ett stöd på vilket kimden placerar påsar för att mottaga utmatat bitformigt livsmedel. Vägningsanordningen 100 möjliggör då för styr och/eller kontrollenheten 200 att fastställa den totala mängden av utmatat livsmedel och därigenom beräkna mängdenlivsmedel som finns kvar i behållaren. Resultatet från denna beräkning kan användas för att fastställa behovet av påfyllnad och/eller förutse när påfyllnad kommer att behövas nästa gång. Styr och/eller kontrollenheten 200 kan innefatta mjukvara som, då den fastställda vikten är lägre än ett förbestämt värde, medför att styr och/eller kontrollenheten 200 skickar ett meddelande om att påfyllning behövs. Detta meddelande kan till exempel vara ett e-mail till en mottagare som kan vara en leverantör av bitfonnigt livsmedel.

Användning av en vägningsanordning 100 resulterar i ett antal fördelar. Risken för att en tom behållare 3 lämnas utan att påfyllas reduceras avsevärt. Det blir lättare att fastställa när en behållare måste fyllas på (eller när en ny isats fylld med godis kommer att behövas). Manuell övervakning av behållaren(na) 3 blir överflödig. Hantering av det bitformiga livsmedlet kan således utföras mer rationellt.

Det skall inses att styr och/eller kontrollenheten 200 som är kopplad till en vägningsanordning 100 kan vara samma styr och/eller kontrollenheten 200 som används 10 15 20 25 30 35 20 för att styra motorn 6 (i de utföringsformer där en styrenhet 200 är kopplad till motor) alternativt en annan styr och/eller kontrollenheten 200.

Det skall inses att användningen av en vägningsanordning 100 kopplad till eller anordnad att väga behållaren 3 och/eller dess innehåll kan användas i kombination med alla typer av utmatningsanordningar för bitfonnigt livsmedel som innefattar en behållare 3 för bitformigt livsmedel och någon typ av arrangemang för utrnatning av bitformigt livsmedel genom en utmatníngsöppning 14. Till exempel kan en vägningsanordning 100 användas i kombination med en utmatningsanordning försedd med en skruv som roterar i behållaren.

Ytterligare fördelaktiga utföringsformer kommer nu att beskrivas med hänvisning till Figur 25 och 26. För att reducera risken att bitformigt livsmedel så som lösgodis fastnar på ytan av behållarens inre vägg 16 (eller någon arman del av anordningen enligt uppfinningen), kan ytan på den inre väggen 16 vara försedda med knottror (eller upphöjningar/bulor/utskott) 60 så att ytan blir knottrig/ojänm. Denna utformning har visat sig reducera risken för att bitformigt livsmedel så som godis fastnar på väggytan. I utföringsformen som visas i Figur 25 har knottroma 60 en cirkulärcylindrisk fonn.

Självklart är även andra formen tänkbara. Till exempel kan knottrorna 60 ha en halv- sfärisk förrn. I utföringsformen som visas i Figur 26 har knottrorna formen av halvklotfonnade utskott. I utföringsformema som visas i Figur 25 och 26 har knottrorna 60 anordnats längs sidorna av de längsgående styrningarna 27, det vill säga delar av styrstrukturen. Det inses att sådana knottror kan anordnas på alla ställen i anordningen där bitfonnigt livsmedel kan komma i kontakt med innerväggen eller någon annan del av anordningen enligt uppfinningen. Knottroma 60 har vanligtvis ha en höjd relativt ytan från vilken de skjuter ut inom intervallet 0.5mm - 6mm. I många realistiska utföringsformer kan de ha en höjd uppgående till lmm - Smm eller en höjd uppgående till lmm - 4mm. Åtminstone en del av behållarens inre kommer således att vara försedd med knottror 60.

Ytterligare en utíöringsform kommer nu att beskrivas med hänvisning till Figurema 27, 28 och 29. Figur 27 visar en elastisk disk eller platta 70 vilken är tillverkad av ett elastiskt material. Disken kan till exempel vara tillverkad av ett plastmaterial. Diskens 70 tjocklek kan variera beroende på storleken på anordningen enligt uppfinningen. I vanligt förekommande utföringsformer har disken 70 en tjocklek inom intervallet 0.5mm - 4mm eller en tjocklek inom intervallet 0.5mm - 3mrn. Enligt vad som framgår i Figur 27 har disken 70 ett flertal fjädrande/elastiska tungor 75 vilka sträcker sig radiellt utåt. Två skåror 76 separerade av en smal remsa 77 är anordnade i en central del 10 15 20 25 30 35 21 av disken 70. I Figur 28 framgår hur disken 70 har placerats bakom en bromsplatta 19 på sådant sätt att diskens tungor 75 sträcker sig utanför bromsplattan 19 in i passagen mellan bromsplattan 19 och väggytan 16 på behållarens insida, det vill säga de elastiska tungoma 75 sträcker sig radiellt från bromsplattan in i ett område mellan närliggande styrningar 27. I denna utföringsform är bromsplattan 19 fixerad i de longitudinellt riktade styrningarna 27 med hjälp av utskott 80 på bromsplattan 19 varvid utskotten 80 sticks in i korresponderande urtag i de longitudinellt riktade styrningarna 27. Det inses att bromsplattan 19 även kan fixeras i förhållande till behållaren på andra sätt uppenbara för fackmannen inom området. När bitformigt livsmedel så som lösgodis når området mellan bromsplattan 19 och väggytan på behållarens insida så genererar tungoma 75 på disken 70 ett visst motstånd för det bitformiga livsmedlet 2 men eftersom tungorna 75 är elastiska kommer dessa att ge med sig och tillåta det bitfonniga livsmedlet att passera. Syftet med disken 70 och tillhörande elastiska tungor 75 är att en mer jämn och konstant flöde i utmatningen erhålls. För att passa bitformiga livsmedel med olika bitdimensioner kan längden på tungoma 75 varieras. I Figur 28 visas en uttöringsforrn där tungoma 75 är relativt korta. I Figur 29 visas en utfóringsforrn snarlik med den i Figur 28 där tungornas 75 längd är större. På detta sätt blir anordningen bättre lämpad för bitformigt livsmedel med mindre bitstorlek. Som ett altemativ kan bromsplattan 19 vara försedd med utskjutande tungor 75 av ett elastiskt material. Dessa elastiska/tj ädrande tungor 75 kommer att bidra till att ett mer jämt utflöde av bitforrnigt ' livsmedel erhålls.

De utföringsforrner vilka innefattar styrningar med formen av longitudinellt riktade upphöjningar eller skenor 27 resulterar även i ytterligare en viktig fördel genom att risken för att olika bitar av godis/sötsaker fastnar ihop och bildar klumpar. När behållaren vilar i vaggan 9 och behållarens longitudinella axel L är vinklad relativt horisontalplanet och behållaren roterar runt dess longitudinella axel L så kommer åtminstone en longitudinell upphöjning/skena 27 på behållarens inre väggyta 16 att först lufta lösgodiset då den roterar runt den longitudinella axeln L. När den longitudinellt riktade upphöjningen/skenan 27 når en viss vinkelposition så kommer lösgodiset som har lyfts upp av den longitudinellt riktade upphöjningen/skenan 27 att falla ner och träffa behållarens 3 inre väggyta 16. Detta resulterar i att klumpar av lösgodis som fonnats fastnat ihop bryts upp. Därigenom kan uppfinningen motverka bildande av klumpar. Den longitudinellt riktade upphöjningen(arna) kan således motverka bildandet av klumpar. De longitudinella upphöjningarna 27 kan sträcka sig in i ett område mellan bromsplattan 19 och kragen 18 för att bilda' en eller flera separerande väggar som delar de separerade utrymmena 21 från varandra längs den omgivande periferin. 10 15 20 25 30 22 Uttöringsforrner element separerade från de longitudinellt riktade upphöjningar-na 27 används för att dela upp utryrnmena 21 från varandra är dock även tänkbara.

Dirnensionema på den uppfinningsenli ga utmatningsanordningen kan naturligtvis variera efter behov. I många realistiska utföringsformer kan man emellertid tänka sig att behållaren 3 har en axiell längd av 30 - 100 cm och en ytterdiarneter i intervallet 15 - 40 cm. I många realistiska utföringsformer, kan styrningar som har en upphöjd longitudinell utbredning 27 (som t.ex. utföringsfonnen i Figur 5) ha en utsträckning i radiell led av 2 - 10 cm. I en utföringsform som prövats experimentellt och visat sig fungera vid praktiska försök hade behållaren 3 en axiell längd av cirka 56 cm och en ytterdiameter av 24 cm. I denna utföringsform, var styrningarna utformade som längsgående upphöjningar som var avsmalnande inåt i radiell riktning. I radiell led sträckte sig longitudinella upphöjningar 27 cirka 5 cm inåt. I utföringsformen i Figur 1 och 2 kan skruvens 17 gänga ha en höjd (dvs. en utbredning i radiell riktning av behållaren) av, t.ex. 3 -35 cm när behållaren 3 har en yttre diameter upp till 40 cm.

Beträffande materialvalet för behållaren kan det av hygieniska skäl vara lämpligt att utföra behållaren 3 i plåt, lämpligen plåt av rostfritt stål. Altemativt kan man också använda exempelvis plastmaterial eftersom plastmaterial också är hygieniskt i detta sammanhang. Delar av utmatningsanordningen, till exempel en bromsskiva 19, kan dock vara utförda i genomskinlig plast så att kundema kan se godiset inne i utmatningsanordningen.

Oavsett om en skruvstyrning 17 eller styrningar i formen av longitudinellt riktade upphöjningar 27 så som skenor eller veck använd så är dessa styrningar fixerade relativt i behållaren, det vill säga de roterar tillsammans med behållaren 3. Det samma gäller även för andra styrstrukturer så som kragen 18 och bromsplattan 19.

För alla utföringsformer där styrningarna innefattar longitudinellt riktade upphöjningar 27 skall det noteras att dessa styrningar inte nödvändigtvis behöver sträcka sig hela vägen från den första änden 4 till den andra änden 5 . Istället kan de sträcka sig längs en del av sträckan mellan den första änden 4 och den andra änden 5. Till exempel kan de sträcka sig från utrnatníngsöppningen 14 i riktning mot den första änden 4 men endast med en längd vilken utgör 10% - 50% av den longitudinella utbredningen av behållaren.

Genom att styrningen eller styrningarna 17, 18, 19, 27 inte rör sig eller roterar i förhållande till behållaren utan roterar tillsammans med behållaren undviks relativrörelse som kan skada godiset. Att styrningen eller stymingama är fixerade i förhållande till behållarens 3 insida medför därigenom en väsentlig fördel. 23 Även om uppfimiingen har beskrivits ovan med hänvisning till en anordning for utrnatning av bitforrnigt livsmedel skall det noteras att uppfinningen även kan definieras som metoden for användning av anordningen enligt uppfinningen. Till exempel kan den definieras' som användning av utmatningsanordningen utifrån en begäran från en kund och/eller i förhållande till en uppsamlingsenhet vilken är placerad nedanför utmatníngsöppningen. En sådan metod kan innefatta de steg som logiskt följer av användning av den ovan beskrivna anordningen oavsett om dessa steg har beskrivits explicit eller inte.

Claims (1)

1. 0 15 20 25 30 24 PATENTKRAV 1. En anordning (1) för utrnatning av bitforrnigt livsmedel (2) såsom exempelvis godis, vilken anordning (1) innefattar en behållare (3) som i en ände (5) av behållaren (3) har en utmatningsöppning (14) genom vilken bitformigt livsmedel (2) kan lärrma behållaren (3), varvid behållaren (3) har en insida som är försedd med åtminstone en styrning (17, 18, 19, 27) för det bitforrniga livsmedlet (2), k änn e t e c k n a d a v att behållaren (3) är roterbart anordnad kring en longitudinell axel (L) för behållaren, närrmda longitudinella axel (L) lutar i förhållande till horisontalplanet med en vinkel i intervallet 3° - 80°, företrädesvis en vinkel i intervallet 5° - 60° och mer föredraget en vinkel i intervallet 10° - 25°, samt av att närrmda åtminstone en styrning (17, 18, 19, 27) fixerad i förhållande till behållaren (3) och anordnad i behållaren (3) på sådant sätt att bitforrnigt livsmedel (2) styrs i riktning mot utrnatningsöppningen (14) då behållaren (3) roterar kring sin longitudinella axel (L) men ligger kvar då behållaren (3) är i vila. En anordning (1) enligt kravet 1, varvid närrmda åtminstone en styming utgörs av en skruv/spiral (17) som är fast i förhållande till behållaren (3). En anordning (1) enligt kravet 1, varvid närrmda åtminstone en styrning innefattar ett flertal upphöjningar (27) på ytan (16) av en innervägg av behållaren (3) vilka upphöjningar (27) sträcker sig väsentligen i behållarens (3) longitudinella axelriktning och delar området kring utmatningsöppningen (14) i minst två från varandra skilda utrymmen (21) och varvid behållaren (3) i området kring utmatningsöppningen (14) har en krage (18) som sträcker sig radiellt inåt mot behållarens longitudinella axel. En anordning (1) enligt kravet 3, varvid nämnda upphöjningar (27) utgörs av längsgående skenor. En anordning ( 1) enligt kravet 3, varvid behållaren (3) är försedd med veck som på behållarens (3) insida (16) bildar nämnda upphöjningar (27). En anordning (1) enligt kravet 4 eller 5, varvid en bromsplatta (19) är anordnad . inuti behållaren (3) på avstånd från utmatningsöppningen (14) vilken bromsplatta (19) delvis blockerar vägen mot utrnatningsöppningen ( 14) så att nämnda upphöjningar (27) på behållarens (3) insida (16) bildar skilda fack (21) för det bitformiga livsmedlet i området mellan kragen (18) och bromsplattan (19). 10 15 20 25 30 35 10. 25 En anordning (1) enligt kravet 6, varvid bromsplattan (19) har en sida som är vänd bort från utmatningsöppningen och varvid bromsplattan (19) på sin från utmatningsöppningen (14) vända sida är försedd med en radiell styrning (23) vilken radiella styrning (23) har en utsträckning i en riktning vinkelrätt mot behållarens (3) längdaxel och korsar denna och vilken radiella styrning (23) företrädesvis sträcker sig fram till åtminstone en av nämnda upphöjningar. En anordning (1) enligt kravet 7 varvid bromsplattan (19) är antingen fast förbunden med åtminstone en av nämnda upphöjningar (27) eller anordnad att kunna förskjutas längs nämnda upphöjningar (27) och fixeras på olika avstånd från utmatningsöppningen (14). En anordning (1) enligt något av kraven 3 - 9 varvid nämnda upphöjningar (27) är så utformade att, i riktning radiellt inåt mot behållarens (3) längdaxel, avståndet mellan två upphöjningar är konstant eller ökande. En anordning ( 1) for utmatning av bitformigt livsmedel (2) såsom lösgodis, vilken anordning (1) innefattar en långsträckt behållare (3)i vilken livsmedel som skall utmatas kan placeras, behållaren (3) har en longitudinell axel U.) vilken sträcker sig från en första ände (4) till en andra ände (5) samt en utmatningsöppning (l4)anordnad i den första änden (4) genom vilken bitforrnigt livsmedel (2) kan utmatas, varvid anordningen vidare innefattar en vagga (9) i vilken behållaren (3) vilar, k än n e t e c kn ad av att då behållaren (3) vilar i vaggan (9) lutar nämnda longitudinella axel (L) relativt horisontalplanet och behållaren (3) är anordnad roterbart kring dess longitudinella axel (L); av att behållaren (3) har en inre väggyta (16) vilken är försedd med åtminstone en styrning formad som en långsträckt upphöjning (27) som sträcker sig i en riktning parallell med behållarens (3) longitudinella axel (L) så att rotation av behållaren (3) resulterar i att bitforrnigt livsmedel i behållaren (3) först lyfts upp av den åtminstone en styrningen för att sedan falla ner; av att behållaren innefattar en bromsplatta (19) uppströms utmatningsöppningen (14) varvid bromsplattan (19) är anordnad att blockera en del av passagen till utmatningsöppningen men tillåta livsmedel att passera mellan bromsplattan (19) och behållarens inre väggytan (16); av att behållaren (3) har en krage (18) i området runt utmatningsöppningen varvid kragen (18) hindrar att bitformigt livsmedel (2) faller ut ur behållaren (3) då behållaren står still; och av att området mellan kragen (18) och bromsplattan (19) runt behållarens inre periferi är uppdelat i åtminstone två separata utrymmen (21) så att rotation av behållaren (3) 10 15 20 25 30 11. 12. 13. 14. 15. 16. 17. 26 runt dess longitudinella axel (L) resulterar i att bitforrnigt livsmedel (2) i åtminstone ett utrymme (21) faller ut ur utmatningsöppníngen (14) medan bitfonnigt livsmedel från en del av behållaren uppströms bromsplattan (19) strömmar in i åtminstone ett annat utrymme (21). En anordning enligt kravet 10, varvid behållaren innefattar åtminstone två stymingar i form av långsträckta upphöjningar (27) vilka sträcker sig i en riktning parallell med behållarens longitudinella axel (L) och till kragen (18) så att de bildar separerande väggar för de separata utrymmena (21). En anordning enligt något av krav 1 - ll, varvid en vägningsanordning (100) är anordnad att detektera vikten hos det bitforrniga livsmedlet (2) i behållaren (3) och där vägningsanordningen (100) företrädesvis är kopplad till en styr och/eller kontrollenhet (200) så som en dator. En anordning enligt något av kraven 1 - 12, varvid anordningen innefattar en motor (6) vilken är anordnad att generera rotation av behållaren (3) och en brytare (12) vilken är kopplad till motom (6) på sådant sätt att motom (6) kan startas med hjälp av brytaren ( 12), och där anordningen vidare innefattar en sensor (400) vilken är anordnad att detektera om ett specifikt villkor har uppfyllts och där sensom (400) är ansluten till motom (6) så att motom (6) inte kan startas med hjälp av brytaren (12) om inte sensom först har skickat en signal som indikerar att ett specifikt villkor har uppfyllts. En anordning enligt krav 13, varvid sensorn (400) är anordnad att detektera om en uppsamlingsenhet (35 0) för bitforrnigt livsmedel har placerats i en position nedanför utmatningsöppníngen (14) så att motom (6) inte kan startas om inte sensom (400) förs har skickat en signal som indikerar att en uppsamlingsenhet (350) har placerats i en position nedanför utmatningsöppníngen (14). En anordning enligt något av kraven 1 - 14, varvid åtminstone en del av en inre yta tillhörande behållaren (3) är täckt med knottror (60). En anordning enligt krav 6, varvid bromsplattan (19) är försedd med fjädrande radiellt utskjutande tungor (75) vilka sträcker sig in i området mellan angränsande upphöjningar (27) så att. En anordning enligt något av kraven 1 - 16, varvid anordningen är försedd med en hållare (90) för uppsamlingsenheten (3 50), varvid hållaren (90) är laddad med uppsamlingsenheter (35 0) för bitforrnigt livsmedel. 10 27 18. En insats som är utformad for att kunna skjutas in i en utmatningsanordning (1) för bitformigt livsmedel (2) och vilken insats innefattar en långsträckt behållare (3) som åtminstone delvis är fylld med bitfonnigt livsmedel (2) och sträcker sig från en första ände till en andra ände längs en längdaxel och vilken behållare på sin insida (16) är försedd med longitudinella upphöjningar (27) vilka upphöjningar (27) bildar stymingar och varvid en bromsplatta (19) är monterad på avstånd från behållarens andra ände i ingrepp med åtminstone några av nämnda longitudinella upphöjningar (27) men på ett sådant sätt att bitformigt livsmedel (2) kan passera bromsplattan' (19) i ett område mellan bromsplattan (19) och behållarens (3) insida (16).