SE1000173A1 - Mopp - Google Patents

Description

15 20 25 30 rengörande skiktet. Denna typ av mopp är effektiv för dammupptagning men har en mycket begränsad förmåga att samla upp tyngre partiklar som grus och sand. Även hårstrån är svåra att städa bort med en sådan mopptyp. Det är också känt med engångsmoppar tillverkade som non-woven av cellulosafiber med s.k. wet- laid teknik. Detta är ett tunt pappersliknande material. Moppar av detta material är relativt täta och har mycket begränsade utrymmen att förvara smuts. Genom att prägla ett mönster kan man i någon mån förbättra den smutsupptagande förmågan. Förfuktade moppar av denna typ har en bättre smutsbindande förmåga så länge de är fuktiga. När de börjar torka faller smutspartiklarna lätt av moppen.

På grund av dessa nackdelar har sådana moppar knappast kommit till användning i professionella sammanhang. Engångsmoppar av känd typ har även den nackdelen att det krävs olika utföranden för torr- och fuktmoppning. Vidare är de så tunna att det krävs ett mjukt mellanlägg mellan moppen och moppstativet, även kallad stativ, för att det ska bli en så god anläggning att moppen följer städytans ojämnheter. En annan nackdel med kända engångsmoppar är att de kräver speciella fastsättningsanordningar på mopphållaren. De fäster inte mot kardborrehakar utan måste vikas över stativkanten och fästas med klämmor eller tryckas ner i hullingförsedda hål eller klämmas fast på annat sätt.

Redogörelse för uppfinningen Det huvudsakliga syftet med föreliggande uppfinning är att åstadkomma en städmopp eller städduk innefattande non-woven material för en- eller fågångsbruk med väsentligt bättre smutsupptagande förmåga än tidigare kända moppar.

Ett annat syfte är att åstadkomma en städmopp eller städduk som kan användas tillsamman med moppstativ utan behov av ett mellanlägg.

Ytterliggare ett syfte är att åstadkomma en städmopp eller städduk som fäster mot kardborrehakar.

Dessa syften uppnås genom en städmopp eller städduk enligt ingressen och med särdrag enligt patentkravets 1 kännetecknande del. 10 15 20 25 30 Uppfinningen ska nu närmare beskrivas med utgångspunkt från en föredragen utföringsform och med hänvisning till följande figurer där så väl beskrivningen som figurerna är avsedda att exemplifiera uppfinningen och inte begränsa den.

Fig.1 visar ett föredraget utförande av en städmopp i vy från sidan.

Fig. 2 visar städmoppen enligt fig. 1 i vy ovanifrån.

Fig. 3 är en perspektivbild av städmoppen enligt figurerna 1 och 2.

Fig. 4 visar städmoppen enligt fig. 1 fastsatt på ett moppstativ med en led.

Fig. 5 visar städmoppen och moppstativet enligt fig. 3 i vy ovanifrån.

Fig. 6 är en principbild visande moppmaterialets fiberstruktur i förstoring.

Den ifig. 1 visade städmoppen 1 utformad som en relativt formstabil platta tillverkad av non-wovenmaterial. Den är företrädesvis väsentligen formad som en parallelltrapets innefattande ett övre skikt 4, ett undre skikt 5, två vinklade sidokanter 6 och 7, en tandad framkant 8 och en tandad bakkant 9, vilka kanter 8 och 9 är väsentligen parallella med varandra. Helt andra geometriska former, anpassade för olika typer av moppstativ, är naturligtvis tänkbara. Man kan t.ex. tänka sig rektangulära, triangulära, cirkulära eller elliptiska plattor. Som material föredrages termiskt bunden non-woven, vilken är billig och ger stora möjligheter till variation. Tillverkningstekniken av termiskt bunden non-woven är väl känd men beskrivs principiellt enligt följande.

Fibrer blandas enligt ett förutbestämt blandningsförhållande. Exempelvis 20 vikt % A-fibrer och 80 vikt % B-fibrer. Blandningen homogeniseras därefter genom att den blandas l olika steg under lufttillförsel. Fibrerna orienteras sedan i ett eller flera steg genom kardning till ett flor. Detta flor förflyttas på ett transportband till valsar som roterar så att deras periferihastighet är lägre än transportbandets.

Därmed bromsas floret upp och fibrerna skrynklas på så sätt till under 10 15 20 25 30 4 kontrollerade former. Genom att fibrerna trasslas ihop får de en viss mekanisk vidhäftning till varandra så att floret blir ett sammanhängande lager. Detta lager läggs ut med en fram- och återgående rörelse över ett tvärgående transportband under viss frammatning så att ett material bestående av flera lager bildas under en kontinuerlig process.

Det slutliga materialet bestående av flera lager behandlas därefter i en värmeugn.

Materialets tjocklek kan ställas in genom att pressa samman materialet (kalandera) under pågående värmebehandling. Genom att välja fiber med olika smältpunkter och utsätta fiberblandningen för tillräckligt hög temperatur kan de fiber som har lägst smältpunkt smälta så att fibrerna fäster mot varandra. Man uppnår på så sätten termisk bindning. Graden av inblandning av lättsmälta material kan variera men är företrädesvis mellan 10 - 30 %. Därigenom kan plattans 1 elasticitet varieras. Alternativt kan man föra in smältlim direkt i processen för att få en vidhäftning mellan fibrerna. Andra alternativ kan vara att åstadkomma en kemisk bindning genom att tillföra t.ex. lim eller harts. Vidare kan lagret bestå av olika fiberblandningar vilket kan utnyttjas för att skapa olika skikt på det sammanlagda materialet. Under värmebehandlingen blir det flera bindningar (sammansmältningar) inne i varje enskilt lager än mellan lagren. Detta beror på att lagren innefattar fibrer som har trasslats samman och har därmed flera kontaktpunkter med varandra än kontaktpunkter mellan närliggande lager.

Lagren får alltså färre termiska bindningar till varandra än antalet termiska bindningar mellan fibrerna i varje enskilt lager.

Olika fibermaterial kan blandas, t.ex. naturfiber och syntetiska fiber. Man kan tänka sig naturmaterial som ull, lin, bambu eller andra billiga fiber. Lämpliga syntetiska material kan tex. vara polyeten, polypropen, polyester eller polyamid.

Fibrerna kan vara behandlade så att man uppnår olika grader av hydrofila egenskaper varigenom materialet får olika förmåga att binda vätska eller attrahera partiklar med hjälp av statisk elektricitet. Fibrernas diameter, längd och tvärsnitt kan varieras. Det kan vara frågan om obrukat eller återvunnet material.

Spillmaterial i produktionsprocessen kan t.ex. recirkuleras. Vidare kan mikrofiber blandas in. Man kan också tänka sig att plattan innefattar lager med olika 10 15 20 25 30 fiberblandningar. På så sätt kan olika täthet, bärighet och andra egenskaper uppnås i plattans olika skikt. Det är även möjligt att impregnera materialet med t.ex, ett golvunderhållningsmedel. Detta material till städmoppen 1 tillverkas lämpligen i en kontinuerlig process på så sätt att det formas till önskad tjocklek och bredd och sedan rullas upp på rullar. I nästa steg kan dessa rullar klippas eller stansas till önskad form.

Material av denna typ används t.ex. som stoppning i möbler, som filter och isolering. Däremot är det inte tidigare känt att använda det till städmoppar och städdukar. Vid ett väl avvägt val av densitet, fiberdiameter, bindningar mellan fibrerna/lagren och materialtjocklek uppnås rengörande egenskaper som är enastående goda. Denna effekt är överraskande eftersom ett omfattande utvecklingsarbete för att förbättra städmoppars rengörande egenskaper ständigt utförs av många aktörer. Även en mindre förbättring tillmäts stor betydelse. Trots detta har material av denna typ inte tidigare kommit till användning i städbranschen. För att uppnå detta nämnda goda resultat bör materialets densitet vara låg. Det föredrages att städmoppen 1 innefattar flera lager 31 med en densitet som varierar mellan 2 - 100 kg/m3 och där merparten av fibrerna har en diameter mindre än 50 mikrometer. Det är i vissa fall lämpligt att splittra en del av fibrerna för att åstadkomma en diameter under 10 mikrometer, s.k. mikrofiber.

Fibrernas längd har också betydelse. Långa fiber blir svåra att fördela ut till ett jämnt lager. Då fibrerna är för korta luddar och släpper fibrerna. För att få korta fiber att fästa måste man ha så täta fästpunkter att materialet blir för styvt för att fungera bra. Det föredrages härvid en fiberlängd mellan 20 - 70 mm. Man får då en lämplig bärighet i städmoppen 1 så att vald tjocklek bibehålls under normalt yttryck från moppstativet. Det föredrages därvid att städmoppens 1 totala tjocklek är mellan 2 och 20 mm, företrädesvis 8 mm. Därigenom uppstår och bibehålls ett stort antal hålrum mellan fibrerna som kan härbärgera smutspartiklar. Detta framgår av fig. 6 som schematiskt visar hur smutspartiklar 22 fångas och fastnar av hålrummet mellan fibrerna 20. Fibrernas 20 elasticitet är beroende av deras diameter. Med nämnda föredragna diameter uppnås en lämplig avvägning mellan elasticitet och styvhet så att även tyngre smutspartiklar som grus- och sandkorn kan fångas och fastna mellan fibrerna. 10 15 20 På grund av att lagren 31 i plattan är lösare bundna till varandra än fibrerna inne i ett enskilt lager 31 uppstår det en rörelse mellan lagren 31 då plattan förs över städytan. Detta leder till att smutspartiklarna arbetas in i och upp i städmoppen 1.

Bästa städresultat uppnås därför om städmoppen 1 förs fram och tillbaka över städytan, till skillnad från den konventionella städmetoden med moppar där en rörelse i en och samma riktning eftersträvas. En liknande effekt, kan uppnås genom ett tjockt lager med lösa bindningar inne i lagret. Det föredrages emellertid att städmoppen 1 innefattar minst två lager 31. Det väsentliga är att fibrerna är sammanbundna i en konstruktion där de är rörliga i alla riktningar: upp, ned, sidled och diagonalt. l en rörelse vidgas avståndet mellan vissa fibrer, för att i en annan åter minska. Smutspartiklar kommer då in i materialet för att därefter låsas fast i det. Mindre smutspartiklar transporteras längre upp i materialet och binds fast i de hålrum som där finns. Genom att variera inblandningen av fiber med lägre smältpunkt kan det genomsnittliga avståndet mellan fibrernas fästpunkter 21 justeras så att materialet får önskad elasticitet. Även hårstrån är överraskande lättfångade av städmoppen enligt uppfinningen. l den mest föredragna utföringsformen innefattar städmoppen 1 flera lager 31 med en densitet som varierar mellan 2 - 100 kg/ms och där merparten av fibrerna har en diameter som understiger 50 mikrometer. 10 15 20 25 30 Avgörande för att materialet ska samla och binda smuts är att fibrerna kan röra sig iförhållande till varandra och bibehåller sin form. Ett mått på detta är materialets tjocklek, räknat som avståndet mellan det övre skiktets 4 och det undre skiktets 5 yttre ytor, i kombination med dess elastiska egenskaper. Ovan beskrivet material har en förmåga till kompression och återhämtning som skiljer sig från andra på marknaden förekommande produkter avsedda för en- eller fågångsstädning. Ett materials elastiska egenskaper kan mätas med en provningsmetod enligt SS-EN ISO 508421996 med Shirley tjockleksmätare, mätytan är 50cm2 (cirkulär platta). Mätningen avser förändringen i materialtjockleken - kompressionen och har modifierats enligt följande: Materialet belastas med en sammanpressande massa på 0,050 kg på mätytan.

Högst 5 sek efter detta mäts materialtjockleken = A.

Den sammanpressande massan på mätytan ökas till 1,050 kg och bibehålls under 10 min. Högst 10 sek efter detta och under pågående belastning mäts materialtjockleken = B. Den procentuella kompressionen efter 10 min belastning, Kbe. kan nu beräknas: A"B*wo Kbel = Den sammanpressande massan på mätytan minskas till 0,050 kg och bibehålls under 10 min. Högst 10 sek efter detta och under pågående belastning mäts materialtjockleken = C. Den procentuella kompressionen efter 10 min avlastning, Kav. kan nu beräknas: A"C*wo Kav! = För att uppnå de önskade städegenskaperna ska städmoppens 1 yttre rengörande skikt (5) ha en tjocklek A >2 mm, hög elasticitet och god återhämtning. På en prototyp av det föredragna materialet har följande värden 10 15 20 25 30 uppmätts: Kbe|= 48, Kay. = 2,4.

Detta är en unik kombination av elastiska egenskaper som har stor betydelse för städmoppens funktion enligt tidigare beskrivning. Den föredragna kombinationen är Kbe|> 25 och Kavi < 10, mest företrädesvis är Kbe|> 35 och Kavi < 5,. Inget annat känt material för städmoppar till en- och fågångsbruk uppvisar en sådan kombination av elastiska egenskaper.

Det föredragna materialet har vidare en öppen struktur som kan mätas med luftgenomsläppligheten som parameter.

Om hela städmoppen 1 består av en platta med tjockleken 8 mm och med denna typ av material så blir luftgenomsläppligheten >10 000 liter luft per minut och dmz vid en tryckskillnad på 100 Pa utfört med provningsmetoden enligt SS-EN lSO 923721995, Textiles - Determination of the permeability of fabrics to air. Man kan tänka sig att städmoppen innefattar tätare lager, likt membran, som kan vara placerat i mitten av städmoppen eller längre bort från den rengörande sidan, undersidan 5. Ett sådant utförande skulle naturligtvis ge helt andra värden på luftgenomsläppligheten. Vidare ger inte värdet på luftgenomsläppligheten någon indikation på antalet fästpunkter, vilket är betydelsefullt för att uppnå de önskade elastiska egenskaperna. Det väsentliga är att städmoppen 1 innefattar ett yttre skikt med ett eller flera rengörande lager 31, bildande undersidan 5, avsett att anbringas mot den yta som ska städas och att detta skikt har den tidigare nämnda föredragna kombinationen av elastiska egenskaper och en luftgenomsläpplighet > 2 000 liter luft per minut och dmz med provningsmetod enligt tidigare och att detta yttre skikts tjocklek överstiger 2 mm. Det föredrages att detta yttre skikts densitet är 2 - 100 kg/ms och där merparten av fibrerna har en diameter mindre än 50 mikrometer. l det mest föredragna utförandet innefattar detta yttre skikt, bildande undersidan 5, minst två lager 31.

Som jämförelse har värden för ett non-woven material tillverkad med wet-laid teknik mäts upp. Detta material är så tunt (ca 1,5 mm) att 7 lager lades ihop för att få en tillräcklig mäthöjd. Detta innebar att vid mätningen pressades luft mellan 10 15 20 25 30 lagren ihop så att Kbe. blev relativt stor = 49 men Kay. blev också stor = 10,3. Om tjockleksvariationen på ett enda lager hade kunnat mätas tillförlitligt skulle Kbe. bli väsentligt mindre. Luftgenomsläppligheten för detta material är också väsentligt mindre. Vid provning enligt tidigare nämnda metod uppmättes den till 1 000 liter luft per minut och dmz.

Vidare har värden för skurduk mäts upp. Skurduk har en öppen struktur och luftgenomsläppligheten är förmodligen relativt stor, men vid provtillfället gick det inte att få en tät infästning så inga tillförlitliga värden kunde mätas upp. När det gäller de elastiska egenskaperna har dessa mätts upp till Kbei = 21 och Kav. = 4.

Materialet är alltså allt för styvt för att medge den önskade rörligheten mellan fibrerna.

En väsentlig aspekt av uppfinningen är de tandade kanterna 8 och 9. Bakgrunden till detta föredragna utförande är den insikten att just kanterna på städmoppar i allmänhet fångar mycket smuts. Uppfinningstanken är här att förlänga kanten varigenom den smutsupptagande förmågan ökar väsentligt. Detta särdrag kan uttryckas i att städmoppens 1 omkrets är väsentligt större än dess minsta omskrivna rektangels omkrets. Det föredrages då att kanten görs tandad och att tänderna 3 är så utformad att ett minsta avstånd närmare kanten 8; 9 mellan två närliggande tänder 3 är mindre än ett största avstånd längre från kanten 8; 9 mellan två närliggande tänder 3. På så sätt skapas ett utrymme 2 mellan tänderna 3 vars bredd minskar i riktning mot utrymmets öppning. Därigenom uppnås den fördelen att större smutspartiklar som papperstussar och dylikt lättare kan fastna i utrymmet mellan tänderna. Detta förutsätter att materialet i städmoppen har en väl avpassad kombination av elastiska egenskaper så att tänderna 3 kan fjädra något utan att tappa formen. Ett annat villkor för detta är att tänderna 3 inte är för små. Det föredrages att tändernas 3 längd är mellan 5 - 15 mm och att det minsta avståndet mellan två närliggande tänder är mellan 5 - 10 mm och att det största avståndet mellan dessa är mellan 3 - 6 mm större. I den mest föredragna utföringsformen enligt fig. 1-3 är tänderna 10 mm långa, det minsta avståndet mellan två närliggande tänder 3 är 8 mm och det största avståndet är 4 mm större, d.v.s. 12 mm. Dessa tänder 3 kan framställas på olika 10 15 20 25 30 10 sätt men det föredrages att de skärs eller stansas ut. Detta kan göras i ett och samma stansverktyg som skär sidokanterna 6 och 7. En alternativ utföringsform för att förlänga en eller flera kanter är att skära upp dessa så att ett antal tättliggande tänder 3 uppstår. På grund av elasticiteten i materialet kan tänderna 3 röra sig något relativt varandra i sidled under moppningen. I de springor som då uppstår mellan tänderna kan smutspartiklar samlas. Det föredragna utförandet innefattar tänder 3 på fram- och bakkanten 8 och 9, men man kan även tänka sig att endast en eller flera av kanterna (6, 7, 8, 9) innefattar tänder 3 enligt tidigare beskrivning. I det fall städmoppen har en sådan kontur att en enda kant är utbildad, t.ex. en elliptisk kontur kan man tänka sig att delar eller hela denna kant innefattar sådana tänder 3.

Om även det övre skiktet 4 på städmoppen 1 innefattar lager 31 med egenskaper enligt tidigare beskrivning uppnår man den stora fördelen att städmoppen fäster mot kardborrehakar, s.k. Velcro® . Man behöver då inte klämma fast städmoppen som brukligt är för andra engångsmoppar och sparar därmed tid och besvär. En stor fördel är också att man sparar upp till 35 % material eftersom det inte behövs något material som ska vikas över moppstativet. Städmoppen 1 enligt uppfinningen kan därmed ha väsentligen samma yta som moppstativets undersida. Detta framgår av figurerna 4 och 5, där ett moppstativ 10 är avblldat.

Moppstativet 10 innefattar en stativplatta 11 och fäst mot stativplattans översida, en koppling 12 för fastkoppling mot ett städskaft. Vidare innefattar stativplattans 11 undersida band 13 med kardborrehakar. Städmoppens 1 övre skikt 4 fästs enkelt mot banden 13 med kardborrehakar på stativplattas 11 undersida.

Kardborrehakarna hakar därvid fast i fibrernas öglor vilket är möjligt på grund av den låga densiteten i skiktet varmed avståndet mellan närliggande fiber är relativt stort. Vid alltför hög inblandning av fiber med låg smältpunkt försämras dock fastsättningen mot kardborrehakar eftersom materialet då blir tätare. Man kan naturligtvis tänka sig att städmoppens övre skikt 4 innefattar ett lager som är specialutformat för att fästa mot kardborrehakar. Ytterliggare en väsentlig fördel med en städmopp 1 enligt uppfinningen är att man inte behöver använda ett mjukt mellanlägg mellan moppstativ och städmopp 1. Detta beror på att städmoppen är relativt tjock, företrädesvis 8 mm, och att den innefattar ett 10 15 20 25 30 11 material med en kombination av elastiska egenskaper enligt tidigare beskrivning .

Därmed formar sig städmoppen mot städytan och fyller ut dess ojämnheter så att större delen av städmoppens undersida 5 är i kontakt med mot städytan. Detta innebär att man inte behöver något speciellt moppstativ utan kan använda samma moppstativ som för flergångsmoppar vilket leder till besparingar av ekonomi och utrymme och dessutom enklare hantering.

En städmopp 1 enligt det föredragna utförandet har en relativt god hållbarhet. Vid torrmoppning kan man avverka upp till 12 m2 innan det undre skiktets 5 yttersta lager börjar lossna och rullas upp. Städmoppen kan då lätt tas bort från moppstativet och slängas, antingen förförbränning eller för återvinning. Det är också möjligt att tvätta städmoppen 1 för ytterliggare användning. Man kan tänka sig att vända moppen så att det tidigare och mest slitna undre skiktet vänds uppåt för att fästa mot moppstativet. Detta kan ske några gånger innan städmoppen är utsliten.

Samma material som i städmoppen 1 kan med fördel även användas till städduk eller andra anpassade städverktyg när man ska torka rent mindre och oregelbundna ytor.

Det föredras att materialet är termiskt bunden non-woven, men man kan även tänka sig mekaniskt eller kemiskt bunden non-woven så till vida att den eftersträvade kombinationen av elastiska egenskaper uppnås.

En annan stor fördel med en städmopp 1 enligt uppfinningen är att den kan anpassas för användning i både i torrt och fuktigt tillstånd till skillnad från tidigare kända engångsmoppar. Val av fibrer och styrka i bindningspunkterna avgör om materialet passar för torr eller fuktig användning eller både och. 12 Närmare undersökningar har visat att beroende på applikationen så ger vissa parametervärden speciellt goda egenskaper enligt tabellen nedan.

Torr mopp Fukt mopp Städduk Fiber re-cirkulerad eller re-cirkulerad eller re-cirkulerad förnyelsebar PET förnyelsebar PET PET kombinerad kombinerad med kombinerad med BiCo med BiCo fiber BiCo fiber i PET fiber i PET Fiber diameter 5-70, merparten <40 pm 10-40 5-40 densitet kg/ms 15-30 20-60 20-60 tjocklek mm 8 8 2-6 kompression Kbe| 40-60 35-50 35-50 kompression KN <5 <3 <3

Claims (7)

10 15 20 25 30 13 Patentkrav

1. Städmopp (1) eller städduk innefattande non-woven-material företrädesvis för golvstädning, innefattande ett yttre rengörande skikt (5) innefattande ett eller flera lager (31) innefattande naturliga och/eller syntetiska fiber , k ä n n e t e c k n a d därav att skiktet (5) uppvisar en tjocklek A > 2 mm, räknat som avståndet mellan det övre skiktets 4 och det undre skiktets 5 yttre ytor, vilket skikt (5) har en kombination av elastiska egenskaper där Kbe|> 25 och Kav; < 10, vilka värden mäts med provningsmetoden enligt SS-EN ISO 508411996 med Shirley tjockleksmätare, mätytan är 50cm2 (cirkulär platta) och där mätningen avser den relativa förändringen i skiktets (5) tjocklek, i relation till tjockleken A, enligt följande modifiering av provningsmetoden: Materialet belastas med en sammanpressande massa på 0,050 kg på mätytan. Högst 5 sek efter detta mäts materialtjockleken = A. Den sammanpressande massan på mätytan ökas till 1,050 kg och bibehålls under 10 min. Högst 10 sek efter detta och med bibehållen belastning mäts materialtjockleken = B. Den procentuella kompressionen efter 10 min belastning, Kbe, beräknas med: A-B KM, = =~< 100 Den sammanpressande massan på mätytan minskas till 0,050 kg och bibehålls under 10 min. Högst 10 sek efter detta och med bibehållen belastning mäts materialtjockleken = C. Den procentuella kompressionen efter 10 min avlastning, Kavj beräknas med: A-C Km, = *100 10 15 20 25 14

2. Städmopp (1) enligt patentkravet 1, k ä n n e t e c k n a d d ä r a v att skiktets (5) Iuftgenomsläpplighet är större än 2 000 liter luft per minut och dmz vid en tryckskillnad på 100 Pa mätt med provningsmetoden enligt SS-EN lSO 9237:1995

3. Städmopp (1) enligt patentkravet1 eller 2, k ä n n e t e c k n a d d ä r a v att ekiktete (s) densitet är mellan 2 _ 100 kg/mß.

4. Städmopp (1) enligt patentkravet 1, 2 eller 3, k ä n n e t e c k n a d d ä r a v att merparten av skiktets (5) fibrer har en diameter mindre än 50 mikrometer.

5. Städmopp (1) enligt något eller några av patentkraven ovan, k ä n n e t e c k n a d d ä r a v att skiktet (5) innefattar minst två lager (31), vilka lager (31) är lösare bundna till varandra än fibrerna inne i ett enskilt lager (31).

6. Städmopp (1) enligt något eller några av patentkraven ovan, k ä n n e t e c k n a d d ä r a v att städmoppen (1) innefattar två yttre skikt, ett övre (4) och ett undre (5) med särdrag enligt patentkravet 1.

7. Städmopp (1 ) enligt något eller några av patentkraven ovan, k ä n n e t e c k n a d d ä r a v att städmoppens (1) totala tjocklek är mellan 2 - 20 mm, företrädesvis 8 mm.