Föreningen för byggda kulturarvet i Vasa ligger bakom tre av de besvär som lämnats in mot Voas planer på att riva radhusen på Brändövägen 62-64 och ersätta dem med ett flervåningshus.
Föreningen gjorde sitt senaste försök att skydda byggnaderna i december 2025. Det har fortfarande inte behandlats färdigt av Tillstånds- och tillsynsmyndigheten.
Enligt texten i förslaget är byggnadernas skick ”mycket gott”. Ordförande Lasse Starck säger att föreningens förslag är att radhusen på Brändövägen 62-64 ska hållas i skick genom reparationer. Hans uppfattning är att det handlar om ”normala små restaureringar”.
– Det är främst fråga om målning, inte några stora och dyra renoveringar, säger Starck.
De första besvären lämnades in 2017 och 2021. Redan 2018 kom ett utlåtande från Ara (den numera nedlagda Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet) om att Ara inte kommer att finansiera en renovering av husen. Ara förordade inte heller skydd av byggnaderna.
Enligt den granskning som Ara låtit genomföra beror problemen med husen på misstag som gjorts vid tiden för byggandet: inkompetent planering och byggande samt bristfällig övervakning från beställarens håll.
Enligt Aras utlåtande ligger grunderna för husen så lågt att det orsakar fuktproblem, och enligt utlåtandet går det inte att åtgärda husgrunderna.
Studentkåren vädjar om snabb byggstart
Studentkåren vid Vasa universitet har gått ut med ett ställningstagande där de kräver att Föreningen för byggda kulturarvet i Vasa drar tillbaka sina besvär och att ärendet ska behandlas snabbt av både tjänstemän och politiker.
I uttalandet skriver studentkåren att förslag om att restaurera gamla träbyggnader som är bortom reparation eller förslag om att flytta byggprojekt till andra platser inte kommer att lösa den akuta bostadsbristen i Vasa.
Rivningstillståndet för de befintliga radhusen på tomten har redan vunnit laga kraft och nu är studentkåren rädd att det senaste besväret i ordningen kommer att leda till att radhusen rivs utan att det ens kommer att byggas några nya studentbostäder på tomten.
Varke, Centralen för statligt stött bostadsbyggande, har beviljat 20 miljoner euro till Voas planerade byggprojekt på Brändövägen 62-64. Men finansieringen gäller enbart om Voas faktiskt kan börja bygga före november detta år.
Lasse Starck, ordförande för Föreningen för byggda kulturarvet i Vasa, vet inte om föreningen kommer att svara på studentkårens krav. Sekreterare Antti Koski säger att han inte vill blanda sig i studentkårens diskussioner. Han visar ingen förståelse för att hans förening skulle vara orsak till att studenterna i värsta fall kan bli utan studentby på Brändö utan säger att föreningen bara följer lagparagraferna.
– Det är alltså bara lagstiftningen som hindrar deras verksamhet, som överhuvudtaget i alla byggherreorganisationer, säger Koski.
Lagstiftarna försöker komma till hjälp
Förra veckan sa Varkes överarkitekt Vesa Ijäs till Ilkka-Pohjalainen (bakom betalmur) att hans personliga åsikt är att man borde utreda en reform av lagen om skyddande av byggnadsarvet på grund av det aktuella fallet på Brändö. Ijäs har valt att inte kommentera fallet till Yle Österbotten.
Men en reform av lagstiftningen är redan på gång, enligt Joakim Strand (SFP) som är Europa- och ägarstyrningsminister samt ledamot i Vasa stadsfullmäktige. Dessutom har justitieministeriet, finansministeriet och miljöministeriet också inlett en utredning av hur man i framtiden ska kunna ingripa i ogrundade besvär.
I regeringsprogrammet finns utarbetandet av en ny lag om markanvändning inskrivet. Till den här helheten hör också en ny områdesanvändningslag som är på slutrakan. Målsättningen är att lagen ska gå vidare till riksdagen under våren.
– Med den här lagen vill man påskynda planläggnings- och byggnadsprojekt, bland annat genom att begränsa besvärsrätten i detaljplaneskedet till dem som beslutet omedelbart berör, säger Strand.
Övrig påverkan ska styras till en tidigare fas, exempelvis till generalplanen. Enligt Strand är det här principiellt viktigt.
– Vem som helst ska inte, hur som helst och i vilket skede som helst av processen komma och sätta käppar i hjulet.
Föreningar kommer ändå att kunna besvära sig
Föreningarna kommer ändå att ha kvar sin besvärsrätt, men bara om de deltagit i planläggningsprocessen i ett mera inledande skede, till exempel genom att lämna in anmärkningar.
Strand påpekar att mycket går bra i Vasa och att mycket byggts den senaste tiden.
– Men sedan har vi vissa fall som är väldigt sorgliga att följa med. Jag har jobbat 20 år med stadsfullmäktige, en del av projekten har varit aktiva under hela den tiden.