[go: up one dir, main page]

Studentbyn på Brändö i Vasa kan försenas igen – nytt förslag om att skydda de gamla radhusen

Förening vill bevara de nuvarande radhusen med studentbostäder på Brändövägen.

Gamla tvåvåningsradhus står på rad bakom varandra. Lite snö på bilden.
Radhusen på Brändövägen 62–64 ska rivas för att ge plats för nya studentbostäder. Nu kan processen försenas igen. Bild: Jarkko Heikkinen / Yle

Föreningen för byggda kulturarvet i Vasa rf har lämnat in ett tredje förslag om byggnadsskydd för Voas studentbostäder på Brändövägen 62–64 i Vasa. Voas plan är att bygga 207 nya studentlägenheter, men först ska 26 gamla radhus med sammanlagt 173 lägenheter rivas.

Voas vd Marko Ylimäki överraskades av förslaget.

– Rivningsansökan för objekten på området har vunnit laga kraft, och därför är vi lite förvånade över att det kom in ett sådant här förslag i det här skedet.

Än så länge har ingen från Tillstånds- och tillsynsverket varit i kontakt med Voas och därför kan Ylimäki inte säga om föreningens förslag kommer att påverka Voas tidtabell för rivningen. Avsikten var att börja riva de första radhusen i vår.

– Vi hoppas förstås på en så smidig process som möjligt eftersom det här är tredje gången och detaljplanen redan har vunnit laga kraft. Jag tror inte att projektet går om intet på grund av det här, men åtminstone gör det inte projektet enklare.

Pauliina Pelkonen är chef för det nybildade Tillstånds- och tillsynsverkets markanvändningsenhet. Hon kan än så länge inte uttala sig om ifall det faktum att två motsvarande förslag om samma hus redan underkänts kommer att göra processen kortare i det nu aktuella fallet.

– Vi hanterar det enligt lagstiftningen.

I nuläget kan Pelkonen inte heller uttala sig om hur länge behandlingen av ärendet kan tänkas ta.

Förening: Bygget är onödigt

Föreningen för byggda kulturarvet i Vasas sekreterare Antti Koski anser att Voas planerade nybygge är onödigt och hävdar att det inte nämnvärt skulle påverka antalet studentbostäder eftersom Voas först vill riva de befintliga byggnaderna på tomten.

– Man river det byggnadsbestånd som finns och som i hög användning och populärt. I stället för dem har man nu föreslagit något massivt som inte följer vare sig detaljplanen eller generalplanen.

Det snötäckta informationsskylten från VOAS visar en karta över området.
Planeringen av de nya husen på tomten började redan i slutet av 2012. Bild: Sebu Björklund / Yle

Enligt Voas vd Marko Ylimäki är det klart att ett stort antal bostäder försvinner i rivningsskedet. Men de 207 lägenheterna som ska byggas är bara första delen av byggprojektet.

– Fjolårets projekt tog ett och ett halvt år och då byggde vi 68 nya bostäder, och nu ska vi bygga 207. Med Vasas mått mätt är det ett mycket massivt projekt. Men det oaktat återstår fortfarande en byggrätt på nästan 10 000 kvadratmeter på samma tomt.

Voas är en självständig stiftelse

Antti Koski och Föreningen för byggda kulturarvet i Vasa har också ifrågasatt varför det planerade nybygget måste vara just på Brändövägen 62–64.

– Vi har föreslagit fem platser för staden redan år 2022, säger Koski.

Marko Ylimäki påminner om att Voas är en självständig privaträttslig stiftelse.

– Vi har en egen fastighetsstrategi och vi har tillsammans med staden funderat på var det skulle vara bra att bygga studentbostäder i framtiden.

Ylimäki påminner också om att planläggning inte är en vare sig snabb eller enkel process.

Planläggningsprocessen för att kunna bygga de planerade husen på tomten i fråga inleddes enligt Ylimäki i oktober 2012 och avslutades i augusti 2024.

– Under det här skedet har vi fört en mycket bred diskussion om tomter på olika platser i Brändö. Men de är fortfarande inte redo för byggnation. Vi har ingen orsak att inleda en ny planläggningsprocess nu när vi blivit färdiga med en.

Föreningen för byggda kulturarvet i Vasa har försökt ansöka om skydd för studentbostäderna på Brändövägen 62–64 redan två gånger tidigare, år 2017 och 2021.

Har ni skickat in ett likadant förslag som redan lämnats in två gånger tidigare?

– Antagligen är den inte likadan. Jag kommer inte ihåg det nu, men nu finns det motiveringar. Situationen har blivit tydligare, och det måste man förstås ta hänsyn till, säger Koski.