Akutvårdarnas larm om att ambulanser står stilla i Österbotten, och att patienterna inte får hjälp i tid, är inte obekant för vårdpolitikerna Rainer Bystedt, (SFP), och David Pettersson, (KD). De säger båda att de är medvetna om att situationen tidvis är pressad inom akutvården.
– Tyvärr är det här ingen överraskning. Det har varit ett känt dilemma, och vi vet att det inte bara gäller inom Österbottens välfärdsområde, utan inom vården överlag i Finland, säger David Pettersson.
– Det här är ingen ny sak för mig. Jag vet att det varit problem med personalresurseringen på ambulanserna. Det här blev sämre efter att ambulansvården flyttade från räddningsverket till akutsjukvården. Resurseringen är lättare om personalen är större, säger Bystedt.
Pettersson säger att grundproblemet är att finansieringen från staten blir allt mindre i förhållande till det växande vårdbehovet. Här håller Bystedt med, sparandet innebär att det pusslet som cheferna ska lägga blir allt svårare.
– Frågan är om det är så här vi ska sköta vården i Finland, för det här gäller inte bara Österbotten. Någon gång är det också dags för våra rikspolitiker att ta ansvar för vården, säger Bystedt.
Patientsäkerheten i vågskålen
Akutvårdarna säger i intervjun med Yle Österbotten att de är oroliga för att patientsäkerheten på grund av långa responstider och lyfter fram allvarliga fall där patienter blivit tvungna att vänta för länge på akutvård.
Akutvårdschefen Tom Smedlund säger å sin sida att han inte känner till något fall där patientsäkerheten äventyrats. David Pettersson har för sin del hört om flera oroväckande fall.
– Jag känner inte till vilka uppgifter Smedlund har, och han är säkert bättre insatt. Det kan hända att jag hört om de mest exceptionella fallen. Men det är ingen hemlighet att vi tidvis haft väldigt dålig täckning med ambulanser där man får vänta och ambulansen inte haft möjlighet att ta med patienten, säger Pettersson.
– Vi är förtroendevalda och Smedlund har en annan erfarenhet och utbildning. Då måste vi kanske lita på honom. Men när de här frågorna kommer upp till ytan skapas en otrygghet i samhället. Jag har hållit en låg profil och tänkt arbeta med den här frågan, säger Bystedt.
Rainer Bystedt säger att han skulle önska samarbete mellan räddningsverket och akutvården så som tidigare för att garantera tillgången på personal. En ambulans ska inte stå stilla för att den inte har bemanning. Bystedt säger att han tar akutvårdarnas larm om hjälp på allvar.
– De har valt ett yrke där de vill hjälpa sina medmänniskor och göra ett bra jobb. Något de upplever att de inte har möjlighet till i den här situationen och det kan jag bara beklaga, säger Bystedt.
Ambulanserna är upptagna med förflyttningar
David Pettersson säger att 14 ambulanser i Österbotten räcker till för att täcka vårdbehovet. Men problemet är att ambulanserna också sköter förflyttningar av patienter, inte bara akuta uppdrag. Att allt fler äldre bor hemma längre frestar också på resurserna.
– När man också ska sköta taxitrafiken mellan norr och söder inom välfärdsområdet tär det på resurserna. Det här är också en följd av att vi dragit ner på serviceboenden för äldre och även gjort nedskärningar inom mentalvården, säger Pettersson.
I den här frågan är Rainer Bystedt av annan åsikt. Han anser att den medicinska kunskapen behövs under transporterna.
– Under de flesta längre sjuktransporter behöver det finnas vårdkunnig personal. Det handlar inte om taxiresor, men det är klart att det tar en massa resurser. Vilket kan leda till att det inte finns ambulanser tillgängliga och responstiderna blir längre, säger Bystedt.
David Pettersson säger att det förut var hjärtpatienter, diabetiker och patienter med andnöd och patienter med fysiska åkommor som ofta var i behov av ambulanstransport.
I dag är det allt oftare äldre personer och personer med ångest som tas om hand av akutvården.
– Tidigare hade vi också en helt annan nivå på sjukvården i Jakobstad. I dag går sjuktransporterna istället från Malmska till centralsjukhuset i Vasa, säger Pettersson.
Bystedt är enig om att klientelet ändrat i takt med att serviceboenden lagts ner.
– Vi har en allt större andel av befolkningen som är äldre och ska bo ensamma hemma. Det ställer allt större krav på vården. Om en äldre person faller i hemmet så är det oftast ambulansen som rycker ut, säger Bystedt.
Är responstid eller kvalitet viktigare?
Tom Smedlund säger till Yle Österbotten att responstiden inte är det enda saliggörande, kvaliteten är minst lika viktig. Både David Pettersson och Rainer Bystedt lyfter å sin sida fram vikten av den tredje sektorn som bidrar med första delvård, speciellt i glesbygden.
– Det viktigaste kanske vore att någon kommer, istället för att vi har höga målsättningar och kriterier för vem som får rycka ut. Honnörsordet i dag är jämlik vård, med det är en utopi. Vi kan inte ha samma nivå på vård i Esse som man har i Tölö, vi har längre avstånd. Därför vore det viktigt med första delvård, säger Pettersson.
Rainer Bystedt säger att tillgången på ambulanser är en trygghetsfaktor för befolkningen och han betonar också vikten av frivilligkrafter.
– Första delvården och de frivilliga är guld värd. I många fall är de först på plats och kan ge första hjälpen. I de perifera områdena är den här verksamheten ännu mera värdefull, säger Bystedt.
När det gäller frågan om responstid eller vårdkvalitet säger Bystedt att hans ståndpunkt är solklar.
– Jag anser det vara viktigare att folk får vård snabbt, att hjälpen kommer fram snabbt och man får en ambulans. I Vörå där jag bor har vi 30 kilometer till centralsjukhuset, det viktigaste är att få en snabb transport, säger Bystedt.
Tidigare jobbade en akutvårdare och en brandman i par i ambulansen. Så är det inte längre.
– Brandmän kan sitta på stationen i beredskap ifall att de inte har utryckningar just då, samtidigt som akutvårdarna är för få och ambulansen står stilla. Vi har en jättehög nivå på vården, men samtidigt blir en del patienter utan. Det här är helt galet, säger David Pettersson.
Välfärdsområdet ska spara ytterligare 50 miljoner
Hur man ska tackla problemen inom akutvården inom Österbottens välfärdsområde är inte lätt att säga på rak arm.
– Vi har ytterligare 50 miljoner euro som vi måste spara. Vi kan vara säkra på att vi inte får mer resurser till ambulansen. Men om man kunde ge patienter vård på rätt nivå inom vårdkedjan så kunde man frigöra resurser. Kanske borde vi backa vissa indragningar av serviceboenden, även om det också kostar, säger Pettersson.
Rainer Bystedt säger att dilemmat kring akutvården kommer att lyftas av de förtroendevalda i höst. Han har själv ställt skriftliga frågor om akutvården till de ledande tjänstemännen inom Österbottens välfärdsområde. Det gäller ambulanser som står obemannade och om vissa områden prioriteras framom andra. Bystedt har lovats svar på sina spörsmål inför nästa styrelsemöte.
– Vi kommer att få svar på de här frågorna, och vi kommer att diskutera akutvården. Ambulanserna behövs, och det är beklagansvärt att resurseringen inte räcker till för alla krav som ställs, det borde vi också kunna vara ärliga med, säger Bystedt.