I Finland kommer havsvattennivån att höjas olika mycket i olika delar av landet. Det här beror på att landhöjningen till exempel i Österbotten är så stor att den nästan helt motverkar havsvattenhöjningen.
I södra Finland räknar experterna med en höjning av havsnivåerna på tiotals centimeter till slutet av det här seklet. Det kan låta lite, men till exempel i Hangö kan det innebära att tio meter strand försvinner på vissa ställen.
Stadsplanering för höjda vattennivåer
Höjningen av havsvattennivåerna påverkar redan nu stadsplaneringen.
Så här berättar Kajsa Rosqvist, som är projektdirektör på Helsingfors stads klimatenhet.
– Just nu ser det ut som att vi enligt medelvägsscenariot kommer att ha en global temperaturökning på ungefär 2,5 grader. Då ser det ut så att havsvattennivån stiger med tiotals centimeter till slutet av århundradet i Helsingfors, säger Rosqvist.
– Och då har man alltså räknat bort effekten av landhöjningen.
För att förbereda sig på det här har Helsingfors kartlagt områden där risken för översvämningar är högre, och där staden till exempel kan bygga skyddsvallar.
– Just nu så håller vi på och jobbar med att uppdatera vår strategi för översvämningar, säger Kajsa Rosqvist. Och där är det meningen att man noggrannare ska kunna definiera att vilka skyddsåtgärder som är på stadens ansvar och vilka som är fastighetens ägares ansvar.
I många städer har man redan en strategi för det här, till exempel ska alla nya områden i Helsingfors byggas tillräckligt högt över vattnet.
– Den säkra bygghöjden just nu är 2,92 meter. Men då är inte vågskvalpet med. Sen beror det på hur stranden ser ut, säger Rosqvist.
– Är den långsluttande så blir inte vågskvalpet så högt. Men har vi väldigt branta kanter så skvalpar vattnet högre upp.
Regn ett lika stort problem
Men det är inte bara höjda havsnivåer som kan göra det vått om fötterna för folk.
Att göra exakta beräkningar är lättare när det gäller havsvattennivåer, och hur höjd vattennivå påverkar, än när det gäller häftiga regn.
– Det kan vara väldigt omväxlande var regnen råkar falla. Regnet kan vara väldigt lokalt och orsaka en exponering. Medan på havsvattennivån kan vi tydligare se på kartan vad som händer, säger Kajsa Rosqvist.
Och sedan är också ansvarsfrågan intressant vid regn. För extrema regn är det oftast fastighetsägarens egen försäkring som ska täcka eventuella skador, medan staden ska vara förberedd för att allt ska fungera i normalläge.
– Men det är ju också en intressant diskussion att vad är ett normalt regn i framtiden, konstaterar Rosqvist.
Mera grönt mot både vått och hett
Ett sätt att förbereda staden för ökade regnmängder, är att mjuka upp ytorna i staden. Det handlar om att allt mera byta ut asfalterade ytor mot olika typer av grönstrukturer.
– Med grönstruktur menar man allt grönt, förklarar Kajsa Rosqvist. Att det inte bara är naturområden utan alla små fickor.
– Nu ska vi göra upp ett nytt program där vi speciellt ska rikta fokus till den redan byggda miljön. Försöka hitta områden där vi kan ta bort asfalt och fylla det med träd och buskage och lägre vegetation.
Mera grönt gör det dels lättare för vattnet att rinna undan, men samtidigt kan det också lindra hettan under värmeböljor. Asfaltytor blir mycket hetare än vegetation.
Grönstrukturer kan alltså vara såväl stora nya parkområden och små planteringar på spårvagnshållplatser.
– Det är kanske en liten ny tanke att alla grönområden i staden behöver inte vara så slipade och geometriska, säger Rosqvist.
Och tillägger att det är viktigt att informera invånarna om betydelsen av att frångå raka rabatter och välklippta gräsmattor för att ge utrymme åt frodigare dynamiska planteringar.
Källor: Klimatguiden.fi