På Markus Laséns gård i Pedersöre utgör mjölkproduktionen huvudsysslan. Men fodret till kossorna ska odlas under sommaren och det kräver gödning under stor del av växtsäsongen.
– Ska det växa ska det gödas också. Vi har mycket flytgödsel så det är närmast salpeter vi använder, säger Lasén där han står intill gödselsäckarna i den stora hallen i Lillby.
Ny anmälan mot Yara
Nu har en grupp politiker från Kristdemokraterna samstämt gjort en anmälan till Konkurrensverket om att syna det norska kemikaliebolaget Yara och deras ställning på den finländska konstgödselmarknaden.
Yara köpte upp finländska Kemiras verksamhet och tog också över de finlädska fabriker som tillverkar konstgödsel. Yaras marknadsandel i Finland har på senare år varierat mellan 70 och 90 procent.
De ryska tillverkarna föll bort från den europeiska gödselmarknaden efter att kriget i Ukraina bröt ut. Sedan dess har konkurrensen minskat och lämnar 20 procent att dela på åt de övriga två mindre bolag som säljer bigödning i Finland. Priserna har varierat stort, oberoende tillverkare, intygar Mikael Lasén.
– Priserna kom nog ner så där sakta. I vintras låg de runt 500 euro per ton. När det var som värst var det över 1000 euro per ton, beroende på gödselmedel. Det kom ner ungefär hälften, men vi ligger långt över vad vi hade innan invationskriget, säger Lasén.
Själv köper han också gödsel från andra tillverkare, men ser inga dramatiska prisskillnader mellan tillverkarna.
– Nog kan någon ha lite billigare produkter, men inte är det stora skillnader, så att någon annan skulle vara ”billig”, säger han.
Störst bestämmer mest
Tidigare granskningar av Yaras marknadsposition har inte påvisat några oegentligheter i affärerna. Och även om Lasén vet att det i princip finns möjligheter att köpa andra produkter än Yaras gödsel, anser han att de som marknadsledare har ett stort inflytande på prissättningen.
– Det syns ju att Yara, som jag upplever det, dikterar priserna, vad gödslet ska kosta.
Den nya anmälan gäller både att granska om Yara missbrukar sin ledande marknadsposition, jämte en önskan om att bolaget skulle spjälkas. Dessutom yrkar gruppen bakom klagomålet på att Yara borde trygga att tillgången på konstgödsel garanteras för jordbrukarna.
Mikael Lasén har vant sig vid att priserna stegras succesivt under sommaren. Han har själv både lärt sig att bunkra och taktikera med gödslet. Däremot ondgör han sig över att han tvingas binda mycket kapital i gödningen han bunkrar.
Lasén är förbryllad över att tillgången på gödsel ibland varit obefintlig, för att sedan överraskande visa sig att det genast finns partier att köpa. Det har enligt honom skapat både förvirring och osäkerhet för verksamheten.
Risk för panikköp
Under senare tid har utbud av och efterfrågan på gödsel inte alltid mötts, och Yara har med kort varsel informerat om mindre partier som stått till försäljning, som köparna sedan fått skynda att handla.
– Det har släppts en viss mängd som säljs. Sen är det försäljningstopp på någon vecka och så kommer det åter ett parti som säljs ut på någon halvtimme.
Lasén anser att den modellen för handeln skapar grogrund för panikköp.
– Man är tvungen att köpa, kostar det då 100 euro mer eller mindre per ton.
Lasén, liksom många andra odlare är beroende av att få sin gödsel i tid. Under pristopparna fanns jordbrukare som knusslade med gödningen med påföljden att skörden blev mindre.
– Det känns på sätt och vis som utpressning. Har man stark marknadsställning så dikterar man villkoren. I praktiken är det Yara, säger Lasén.
En konstgödselförsäljare som inte vill gå ut med sitt namn, håller med om att Yara har en stark ställning på den nordiska marknaden. Hen understryker dock att prisbilden varit motsvarande i hela Norden, vilket också Konkurrensverket intygar i sina undersökningar.
Öppet för konkurrens
Försäljaren säger också att det hela tiden funnits andra tillverkare att köpa från, samt att jordbrukarna är fria att ta offerter från olika tillverkare och återförsäljare. Hen vidhåller att om gödselbranschen vore väldigt lönsam, skulle säkert flera aktörer ha börjat tillverkningen av konstgödsel, då det inte är så avancerat process.
Mikeal Lasén berättar att det funnits iniativ i Pedersöre att börja tillverka eget gödsel, men att projektet stupade på brist på tillräcklig finansiering.
Att Yara mycket riktigt gör stora vinster på sin globala försäljning och produktion har också konstaterats av Konkurrensverket. Dock har bolaget vinst till stor del visast sig öka tack vare sänkta produtionskostnader, och inte till följd av större försäljningsvinster, har Konkurrensverket kommit fram till.
Konkurrensverket får nu ta ställning till om de tar Yara till en ny granskning och utgången och tidtabellen klarnar senare.