SE542165C2 - Skeddrag - Google Patents

Abstract

SKEDDRAGUppfinningen gäller fritidsfiske, nämligen ett bete som har en rörande platta, lika som spinnare.I det första tillverkningsaltemativet utgörs hållaren i form av en utböjd metallstång, vars främre och bakre sidor är utböjda nedåt i ett vertikalplan och fixas med glapp i två öppningar längs plattan. Öppningarna finns i främre och bakre delar av plattan och ligger i ett vertikalplan över hållaren. Sänket fixas på en framåtvänd ända av den utböjda delen av hållaren.Det andra tillverkningsaltemativet har en smal långsträckt strömlinjeformad hållare av samma längd som betet, bred och smal i sin mittdel i tvärsnittet eller flat i vertikalplan. Hållaren har glapp i främre och bakre delar placerade tvärs längsgående axeln av hållaren. Ändor av glapp kan gå isär, sammanträffas, eller utbredas i längden.Skeddragets effektivitet att fiska rovfisk är upphöjt på grund av fördjupning, som möjliggör användning i större djup än vid traditionella beten.

Description

SKEDDRAG Uppfinning gäller fritidsfiske, till och med är det ett bete som har en rörande platta, lika som spinnare och kan användas vid fritidsfiske efter rovfisk genom trolling, jiggfiske, lyftmetoden och ett jämnt bottenspö i ett djupt vatten, samt man kan använda det i vintertid i isfritt öppet vatten eller genom ett hål i isen.

Spinnare som består av en metallplatta, vilken roterar kring metalltrådet när den dras genom vattnet är mycket populär. Som regel ligger axeln antingen i en öppning av plattan eller i en båge, dvs., en forbindare på vilken plattan hänger.

Spinnare kan man dela i två stora grupper: med ett främre och bakre sänke. För betet med främre sänket är vikten överhuvudtaget framför betet. Sådana beten har bra kastlängd, eftersom varken vikt eller storlek på sänket inverkar plattans storlek. [En modern spinning. Bröderna Scherbakov, ”Astrel förlaget”, 2006, s. 65-73], I klarvatten lockar spinnare en rovfisk med en blinkande ljusreflex av plattan som liknar glitter av fjäll av en liten fisk på flykt.

De största vacklanden skapas med hjälp av ett bete med en stor och bred platta. Sådana beten har dock ett stort vattenmotstånd vid rörelsen. De här betena kan inte därför användas på djupet: å ena sidan, överbelastar detta bete både metspö och lina, å andra sidan, går det upp på vattenytan även om det dras långsamt genom vatten. Använder man en spinnare, ska man lägga märke till att i vissa förhållanden kan den förorsaka tvinning av linan. I svåra fall råkar man kasta bort linan även efter en kort bruksperiod.

För en spinnare med ett baksänke händer det ofta att linan hakar sig fast vid krokar. Man kan minska det vid kastet av ett metspö, om man gör det långsamt på en brant bana, och undviker låga och kraftiga kast. För att undvika tvinning av linan vid nedsjunkande, ska man bromsa betet innan det når vatten. [En modem spinning. Blisch V.N. Moskva. Akvarium förlaget, 2003, s.64-69] Typer av vacklande som skapas av betet spelar en avgörande roll för betets effektivitet. I vissa fall lockas rovfisk med de beten som skapar skarpt vacklande och ljudvågor, då spinningar är mindre effektiva, för de skapar veka och jämna ljudvågor. Spinnaren kan skapa ljudvågor av en jämn kraft och frekvens. För att ändra typ av vacklande, ska man använda ett annat bete.

Vacklanden av spinnaren skapas med en platta vid dess flytande och jämn vridning, eftersom själva ljudvågorna är milda och jämna. De dyker upp vid en flytande rotering av en utböjd platta i vattenström, som skiljer definitivt de av spinnaren skapade ljudvågor ifrån vågor som blir till vid en svängning andra typer av beten.

Eftersom brus som skapas av betet är något som lockar rovfisk, har vissa spinnare särskilda brudkamrar.

Spinnare har dock följande nackdelar.

Tvinning av linan kan uppstå vid användning av betet, eftersom den gäller en ständig vridning av plattan runt tunna axeln. En ständig vridning leder till att axeln, på vilken den hänger, tvinnar sig, eftersom den inte har något motstånd i strömmande vatten. Nuförtiden använder man oftast dyrbara flätlinor i stället för vanliga linor (de kostar flera gånger så mycket som själva betet), som har en hög hållfasthet, slitstyrka och hållbarhet. Om man använder sådana flätlinor med spinnare, förslitas dessa flätlinor snabbast. För att motverka det, ska man använda olika medel mot tvinning av linan, men det löser dock inte problemet. Dessutom kan sådana medel skrämma bort rovfisk.

Några typer av spinnare går dåligt att sätta ut, och vid kastet hakar linan sig fast vid kroken. Eftersom i spinnare används ofta stora plattor som är lika stora som själva betet, som fastas till betets axel i en plats och rör sig fritt, kan de förutom vridning, avvika från axeln med vilken vinkel som helst. Vid kastet av skeddraget med ett sänke som fästas bakom plattan, fungerar dessa plattor som ett segel, vilket skapar en hög luftmotstånd, de flyter kaotiskt och skälver, med att förhindra ett längre kast av betet. Det att betet flyger ostabilt, kullerbytts i luften, har samma anledning och leder till att linan hakar sig fast vid kroken av spinnaren.

Det att man använder spinnare med ett sänke i främre delen av betet leder till att plattan börj ar vrida redan i luften med att skapa ett högt motstånd, vilket leder till att luftmotståndet förökas och längden av kastet förkortas. Dessutom, hakar betet sig fast ännu mer, eftersom sänket förser att betet flyger med en horisontell axel, medan linan fastnad vid betet i främre delen, ligger tätt intill axeln och rör kroken, som fästas i bakre delen av betet vid axeln. För att förebygga det, använder man ofta en hård metalltråd, som inte löser hela problemet och blir ett element som gör vissa arter av rovfiskar vaksamma.

Spinnare med sänke i mitten fungerar stadigt bara vid en viss fart. Eftersom spinnare kopplas med linan i sin främre del, i börj an av dess rörelse ligger axeln i läget nära till vertikal, då plattan rör axeln och kan ej vrida. När en nödvändig fart är uppnådd far betet ett läge som är nära till horisontell och börj ar vrida. För att sätta igång dessa beten behövs en viss fart, om den är lägre än det är nödvändigt, ska plattan sluta vrida. Vanligtvis hugger rovfisk ett långsamt rörande bete, och i särskilda fall behövs det ett bete som rör sig långsammare än spinnare. Dessutom, om ett drag kommer upp i fart utan att vackla i början av kastet, inte rör det sig effektivt på bottendrag om rörelsen avbrytas och förnyas ständigt. Spinnare med ett sänke i mitten är otillämpliga för bottendrag på djupet, därför att de genast flyter upp, sedan slutar fungera vid uppehåll och faller ner på botten. Spinnare med sänket i främre delen används för jiggfiske - ett sätt då växlas en kort spänning av linan och ett följande uppehåll, till och med betet går upp från bottnen och går tillbaka ner. Eftersom en spinnare skapar ett högt vattenmotstånd i strömmande vatten, vrider den sig ständigt med att ändra vinkel i vertikal ytan till en motsatt, och betet har inga element som skulle fördjupa den, med att fungera som en vinge, lika som en fena av wobbler, och en jämn rörelse leder till att betet går upp snabbt till vattenytan. Så går det problematiskt att använda spinnare för ett jämnt bottendrag på djupet, vilket behövs för särskilda arter av rovfisk. I sådana fall använder man oftast ett bete med ett tungt sänke, vilket överbelastar fiskeutrustning, gör fisk vaksam och inte löser problemet. Det är därför inte kan man använda spinnare utan en ytterligare extern belastning för trolling, dvs. en jämn bogsering efter en båt i fart.

Den vridande plattan blinkar i vatnet och lockar rovfisk, men den täcker dock inte fiskens statiska belastning och kroken i dess bakre del, som oftast kan skrämma bort rovfisk.

En hoppfällbar universalspinnare ”Simma” är et bete som är på t visst sät är släkt till uppfinningen. Den har en stång av en fjädrande metalltråd med en kant på ändan, en krok, kopplad med en stång och den på stången vridande platan (plåt) och et avtagbart sänke som kopplas med kanten. Det finns också en öppning i sänket i form av springa som avsäts lite längs symmetriaxeln av sänket [RU #2064259, Cl, A01K 85/00, 1996], Platan kopplas till axeln i en plats, vilket gör at det kan vrida jämnt under rörelsen, och avvika själv från axeln med en viss vinkel, som beror på form av platan, dragets fart och andra faktorer.

Särdrag av deta bete gör at man har det bekvämligare at använda betet tack vare en möjlighet at byta dess komponenter på fältet, vilket gör betet mobilt och ökar dess resultat. Dragets konstruktion gör at man kan byta sänket, vilket gör det möjligt at till en viss ansträckning ändra djupet av dess normala drag och byta en vridande platan, samt i en viss ansträckning byta karaktär av vacklandet. Eftersom spinnares gemensamma nackdel är tvinning av linan under betets användning, ingår et sänke i konstruktionen, som har en avsät öppning, som syftar på at förhindra tvinning av linan.

Samtidigt ska man använda flera sänken av olika vikter för at kasta betet i olika djupen. Ett byte av vacklanden kräver ett visst antal reservplattor, vilket är ganska obekvämt att ha med sig. Det kräver en viss tid att byta komponenter. Dessutom kan man skrämma bort rovfisk om en har en belastning på en omfattande storlek och stor vikt för att öka djupet av draget.

Ett byte av en vridande platta tillåter i en viss mån förstärka de av spinnaren skapade vacklanden, men byter inte typ och karaktär av dessa vacklanden.

Använder man ett bete med ett massivt sänke, överbelastar det utrustning, skrämmer bort fisk och slutar i mindre napp. Till och med om ett tungt bete hamnar i ett grunt vatten, flyter det parallellt längs bottnen och rör bottnen inte bara med sitt sänke, utan också med en platta som slutar röra sig i dessa fall.

Dessutom har detta bete en krok som kopplas till axeln av betet, vilket gör att linan hakar sig oftare fast vid kroken under kasten. Om man sänker betet, ligger linan i vertikalplanet nära kroken, vilken leder till att linan hakar sig fast vid kroken när man fiskar med lyftmetoden eller vid snabb strömmande vatten och om linan rör en vridande platta. Använder man ett bete för att fiska med ett metspö eller vid spänning upp, sätts betet igång och skapar vacklandet, men i detta fall går betet upp och ner onaturligt, dvs. vertikalt, vilket begränsar möjligheter att använda den på det sättet. Dessa nackdelar begränsar möjligheter att använda betet för att fiska med lyftmetoden.

Särdrag av detta bete gör det bekvämare att använda betet vid fiske med metspö, till och med vid jiggfiske i ett särskilt djup. Men med att ta i hänsyn det att det finns ett högt vattenmotstånd och att det inte finns några ytor som fungerar som en vinge, är det problematiskt att använda detta bete för trolling eller vid ett drag på djupet.

En vridande platta återspeglar vacklanden av betet under sin flytande vridning.

Eftersom en vridande platta i strömmande vatten skapar ett högt motstånd mot rörelsen, byter den sin vinkel ständigt i vertikalplanet till en motsatt, medan betet inte har några komponenter förutom sänket, som skulle fördjupa det genom att fungera som en vinge, som lika som en fena av wobbler, och en jämn rörelse leder till att betet går så småningom upp till ytan, särskilt vid trolling vid en betydligt stor fart.

Det att betet har bara en krok leder till många tom napp, i fall fisk hugger betet nära sänket eller plattan och inte rör kroken.

Med att lägga märke till plattan som vrider flytande i strömmande vatten, riktar sig till den flödande strömmen med sin kullriga sida, skapar det inte några bakkrafter som skulle avsätta axeln vid sidan, går betet nästan utan bakavvikelser från sida till sida.

Till och med under betets gång, rör sänket, axeln och kroken utan några vacklanden, vilket därför ser ganska onaturligt och inte alls lockande ut, och det kan göra rovfisk vaksam.

Uppfinningen har med sig ett syfte att genom att ändra konstruktionen skapa ett skeddrag för fritidsfiske, som skulle ha effektiva vacklanden i en stor omfattning av frekvens och amplitud, stora kastspecifikationer, skulle användas universellt för att fiska enligt olika metoder, till och med, på djupet, vilket skulle föröka resultat av fiske efter rovfisk.

Den förbestämda uppgiften lösas med att i skeddrag som består av en lång hållare med minimalt en öppning för att kopplas med linan, sänket i dess främre del, kroken i dess bakre del, och platta som kopplas fritt vid hållaren. Enligt uppfinningen, tillverkas denna hållare i form av en kullrig metallstång av samma längd som betet, dess främre och bakre delar är utböjda ner i vertikalplanet och hamnar med ett glapp i två öppningar av en långsträckt platta, som fästas i främre och bakre delar av plattan på dess längsgående axel, som är samtidigt dess symmetriaxel, ändor av de utböjda delarna riktas isär, medan sänket kopplas i främre delen av hållarens utböjda del, och det finns en slinga för kroken, öppningen för linan finns i vertikalplanet över en längsgående axel av plattan över en plats mellan främre delen och mitten på plattan, dessutom avsätts de bakåt ifrån tungpunkt av betet, plattan som ligger med sin längsgående axel längs hållaren, tillverkas i en flat form och dess sidodelar utböjs symmetriskt uppåt relativt längsgående axel av plattan, samt plattan är utgjord med en möjlighet att vända sig kring sin längsgående axel i båda sidor och en tillnärmning av de upphöjda sidode lama maximalt svängda åt varje sida av plattan med samma avstånd till vertikalplanet, som går genom svängaxel av plattan och längsgående axel av hållaren utan att dess sidodelar uppnår vertikalplanet. Öppningar för att koppla linan kan tillverkas med hjälp av slinga av metalltråd eller i en metallnålsöra, som fixas till hållaren, då en av slingorna eller öppningen för linan kan utgöras långsträckt horisontellt eller vid en viss vinkel.

Skeddrag förses med ytterligare en krok som kopplas fast eller fritt till främre delen av betet, då slingan för att koppla främre kroken utgörs på främre delen av utböjda delen av hållaren framför sänket eller på det.

Den långsträckta plattan kan ha en utbredd främre, mitt- eller bakre del, armars kan plattan ha en flat framkant eller en symmetrisk utskärning i framkanten.

Den kullriga plattan kan ha en utböjd del i form av cylinder, kon eller med fasetter av kombinerad form. Plattan kan ha en flat främre del och i överhuvudtaget utböjd bakre del. Öppningar i plattan kan vara långa eller i form av kon fördjupningar, som man ytterligare utgör på plattan eller i de fördjupningar som stickar fram på dess ryggsida eller i en av fördjupningarna, som kan långsträckas längs plattans symmetriaxel.

Sänket kan kopplas till främre delen av hållaren fast eller fritt eller tillverkas som ett avtagbart med en möjlighet att byta den till sänket av en annan vikt.

Sänket kan placeras på plattans nivå antingen lite högre eller lägre än den ligger. Den ska sticka fram framfor plattan, eller, för det minsta ligga i utskärningen av plattans främre del med en glapp, som gör att plattan kan röra sig. Samt bakre delen av långsträckta sänket placeras över plattans nivå.

Sänket kan tillverkas med en vasshet eller en båge i dess nedre främre del eller ska ha åtminstone en elastisk mustasch som sticker fram, eller en hård mustasch som riktas framåt eller bakåt.

Betets krok ska en borste av fäll eller syntetik eller en sylikonmask för att locka rovfisk.

Den förbestämda uppgiften lösas med att i skeddrag som består av en lång hållare med minimalt en öppning for att kopplas med linan, sänket i dess främre del, kroken i dess bakre del, och en platta som kopplas fritt vid hållaren, enligt uppfinningen, tillverkas denna strömlinjeformade hållare av samma längd som betet, är bred och smal i dess mittdelar i tvärsnitten eller flat i vertikalplanet och har glapp i främre och bakre delar, som går tvärs längsgående axeln av hållaren och i en vertikal axel med en flat del av hållaren, ändor av de utböjda delarna riktas isär, sammanträffas eller utbredda. Delar av glapp som går tvärs den längsgående axeln fixas i två öppningar av den långsträckta plattan, som finns i dess främre och bakre delar på den längsgående axeln, som utgör dess symmetriaxel. Plattan placeras med sin längsgående sida längs hållaren, och öppning for linan finns på hållaren över plattans längsgående axel, över en plats mellan främre delen och mitten av plattan och de avsätts bakåt ifrån tungpunkt av betet, plattans sidodelar utböjs symmetriskt uppåt relativt längsgående axeln av plattan, samt plattan är utgjord med en möjlighet att vända sig kring sin längsgående axel i båda sidor och en tillnärmning av de upphöjda sidode lama maximalt svängda åt varje sida av plattan med samma avstånd till vertikalplanet, som går genom svängaxel av plattan och längsgående axel av hållaren utan att dess sidodelar uppnår vertikalplanet.

En bred eller flat del av hållaren kan tillverkas av metall eller plast och glapp kan tillverkas av metalltråd eller i form av flata delar av hållaren som sticker fram.

Främre långa öppningen for linan kan utgöras horisontellt eller vid vinkel till ytan. Skeddrag kan utrustas ytterligare for det minsta med en krok till, som skulle kopplas fast eller fritt i främre delen av betet då på de utböjda ändoma av hållarens glapp skulle slingor eller öppningar for att fixa krokar firmas, eller på en flat bakre del av hållaren skulle en öppning for bakre krok finnas, eller på ett sänke i främre delen av hållare - skulle en slinga for främre krok firmas.

Plattan kan ha en utbredd främre, mitt- eller bakre del, armars kan plattan ha en flat framkant eller en symmetrisk utskärning i främre kanten.

Plattan kan ha en utböjd del i form av cylinder, kon eller med fasetter av kombinerad form. Plattan kan ha en flat främre del och i överhuvudtaget utböjd bakre del. Öppningar i plattan kan firmas i långa eller i form av kon fördjupningar, som man ytterligare utgör på plattan eller i de fördjupningar som stickar fram på dess ryggsida eller i en av fördjupningarna, som kan långsträckas längs plattans symmetriaxel.

Sänket kan kopplas till främre delen av hållaren fast eller fritt eller tillverkas som ett avtagbart med en möjlighet att byta den till sänket av en annan vikt eller kan ej tas av hållaren, då det tillverkas i form av en utbredd eller lång del av hållaren, som formas av metall.

Sänket kan placeras på plattans nivå antingen lite högre eller lägre än den ligger. Den ska sticka fram framfor plattan, eller, for det minsta ligga i utskärningen av plattans främre del med en glapp, som gör att plattan kan röra sig. Samt bakre sidan av långsträckta sänket placeras över plattans nivå.

Sänket kan tillverkas med en vasshet eller en båge i dess nedre främre del eller ska ha åtminstone en elastisk mustasch som sticker fram, eller en hård mustasch som riktas framåt eller bakåt.

Betets krok ska en borste av fäll eller syntetik eller en sylikonmask for att locka rovfisk.

Det diskuterade skeddraget har ett sänke placerat i främre delen, i ytan som ligger som ett stjärtparti av en pil som stabiliserar flyget av betet. Vid flyget riktar skeddraget sig med sin främre del framåt med en platta, som placeras bakom sänket, viket stabiliserar flyget längs betets axel.

Plattan av skeddraget ändrar inte vinkel av sin rörelse mot betets längsgående axel, så det hindrar inte flyget.

Vid användningen spinner inte skeddraget kring axeln och kan inte tvinna linan.

Bakre krok som avsätts mot längsgående axeln, samt nedre och främre krokar som placeras vid sidan om linan tillgodoser en stor möjlighet av att linan kan haka sig fast vid krokarna vid kastet av skeddrag, då linan hakas inte fast vid kroken om den sänker på bottnen i vertikalt läge.

Skeddraget har en platta som skapar stora vibreringar och är lite mindre än betets gemensamma längd. Skeddraget skapar starka vibreringar som sprider sig inom ett stort område.

Ett bete gör det möjligt att välja bland flera alternativ i vibreringama med en olika styrka och frekvens av vacklanden, som man kan variera utan betydliga förändringar eller justeringar av betet vid fisket.

Vid vattendrag av skeddraget vacklar alla dess delar aktivt och lockar rovfisk utan att gör den vaksam.

Skeddraget vid en stor fart öppnar och ständer nästan alla komponenter av konstruktionen. Det låter inte rovfisk att syna det och skapar stora ljusreflexer som lockar rovfisk.

Plattan som svänger med en stor frekvens stöter i komponenter av konstruktionen som begränsar dess vändningar och skapar ett buller som är ganska lockande for rovfisk.

Skeddraget så som wobbler kan försänkas oberoende av sin vikt. Den försänkas vid rörelsen på ett viss djup och rör sig på ett bestämt djup utan att gå upp till ytan även vid en obetydlig fart. Man kan avbryta och förnya denna funktion vid vattendrag av skeddraget.

Skeddraget avsetts for fiske på djupet och har en liten vikt, viket är ganska bekvämt att använda vid olika sätt av fiske, framfor allt vid trolling med en lyftmetod och ett jämnt bottenspö på djupet.

Skeddraget fungerar även vid ett långsamt drag, då det skapar stora stadiga vibreringar om det släps med främre delen vid bottnen.

Skeddraget böljar fungera strax efter att rörelsen börj ar. Då dess bakre del som försetts med en krok rör sig i uppstående läget mot främre delen, vilket minskar möjligheter av att kroken hakar sig fast vid olika hinder på botten och tillgodoser att skeddraget skapar vacklanden.

Skeddraget har en enkel form, minimalt antal komponenter. Dess tillverkning kräver inte någon svår teknisk utrustning, dyra material, har minimalt antal teknologiska aktioner. Skeddraget av olika storlekar tillverkas utan nyinredning av utrustningen.

Uppfinningen upplysas med ritningar.

På bild 1 finns det första alternativet av skeddragets tillverkning; På bild 2 och bild 3 finns det andra alternativet av skeddragets tillverkning; På bild 4 finns enligt andra alternativet en hållare av skeddraget med sammanträffade ändor av hållaren; På bild 5 finns enligt andra alternativet en flat hållare med ändor av glapp som går isär med glapp i form av flata delar av plattan som sticker fram och ett sänke som kopplas till en flat långsträckande del av hållaren; På bild 6 finns enligt andra alternativet en hållare av skeddraget med en flat mittdel, ovalhåll för att koppla linan, glapp i form av stångar och slingor för ytterligare en krok, utgjord på en utböjd ända av hållarens främre glapp; På bild 7 finns skeddraget med en platta som har en flat framkant, uppifrån; På bild 8 finns skeddraget med en platta som har en symmetrisk utskärning av framkanten; På bild 9 och bild 10 visas skeddraget i funktion.

Skeddraget har en lång hållare 1 av samma längd som betet, till vilken en långsträckt platta 2 och ett sänke 3 är kopplade fritt.

I det första tillverkningsaltemativet (bild 1) utgörs hållaren 1 i form av en utböjd metallstång, vars främre och bakre sidor 4 är utböjda nedåt i ett vertikalplan och fixas med glapp 1 två öppningar 5 längs långa plattan 2. Öppningarna 5 finns i främre och bakre delar av plattan 2 på dess längsgående axel X-X, som är samtidigt dess symmetriaxel. Ändor 6 av de utböjda delarna 4 av hållaren 1 går isär. Sänket 3 fixas på en framåtvänd ända 6 av den utböjda delen 4 av hållaren 1. Hållaren 1 i dess bakre del har en krok, som kopplas till hållaren 1 med hjälp av slingan 7 (bild 1) för att koppla kroken. Slingan placeras på en bakåtvänd ända 6 av den utböjda delen 4 av hållaren 1. Vid hållaren 1 placeras minimalt en slinga 8 eller en öppning för att koppla linan, som ligger i ett vertikalplan på hållaren 1 och placeras över längsgående axeln X-X av plattan 2 över en plats mellan främre och mittdelen av plattan 2 samt avsätts bakåt mot tyngpunkt av betet. Längsgående axeln av plattan 2 placeras längs hållaren 1, plattan är flat eller dess sidodelar utböjs symmetriskt uppåt mot längsgående axeln X-X av plattan 2, då plattan 2 placeras med en möjlighet att vända kring sin längsgående axel X-X till båda sidorna och tillnärma sig till de upphöjda sidodelama maximalt svängda åt varje sida av plattan med samma avstånd till vertikalplanet, som går genom svängaxel X-X av plattan 2 och längsgående axel Y-Y av hållaren 1 utan att plattans 2 sidodelar uppnår vertikalplanet.

Betet kan utrustas med för det minsta ytterligare en krok som kopplas fast eller fritt till främre delen av betet, då slingan 7 för att koppla främre kroken utgörs på främre ändan 6 av utböjda delen 4 av hållaren 1 eller på sänket 3.

Sänket 3 kan kopplas till främre delen av hållaren 1 fast eller fritt, eller är avtagbart, då man kan byta det till ett sänke av en annan vikt.

Vid andra tillverkningsaltemativ (bild 2, bild 3) finns en smal långsträckt strömlinjeformad hållare 1 som av samma längd som betet, med en öppning 9 för att koppla linan, minst är bred och smal i sin mittdel i tvärsnitten eller flat i vertikalplanet. Hållaren 1 har glapp 10 i främre och bakre delar som placeras tvärs längsgående axeln Y-Y av hållaren och i samma vertikalplan med dess längsgående axel. Ändor 11 av glapp 10 kan gå isär (bild 5) och ändor 12 kan sammanträffas (bild 4), eller utbredas i längden. Delar av glappen 10 som placeras tvärs längsgående axeln Y-Y av hållaren 1 fixas med ett glapp vid två öppningar 5 av långsträckta plattan 2, som ligger i dess främre och bakre delar på längsgående axeln X-X av plattan 2, vilken även är dess symmetriaxel. Längsgående axeln X-X av plattan 2 ligger längs hållaren 1. Öppningar 9 för att koppla linan finns på hållaren 1 över längsgående axeln X-X av plattan 2 samt avsätts bakåt mot tyngpunkten av betet. Sidodelama av plattan 2 utböjs symmetriskt uppåt mot längsgående axeln X-X av plattan 2, då plattan 2 utgörs med en möjlighet att vända kring sin längsgående axel X-X till båda sidorna och tillnärma sig till de upphöjda sidodelama maximalt svängda åt varj c sida av plattan 2 med samma avstånd till vertikalplanet, som går genom svängaxel av plattan och längsgående axel Y-Y av hållaren 1 utan att plattans 2 sidodelar uppnår vertikalplanet.

En bred eller flat del av hållaren 1 kan tillverkas av metall eller plast och glapp 10 av hållaren kan tillverkas av metalltråd eller i form av flata delar av hållaren som sticker fram.

Skeddrag förses, förutom en kork i sin bakre del med ytterligare en krok som kopplas fast eller fritt till främre delen av betet, då slingor eller öppningar for att koppla båda krokar utgörs på utböjda delarna 11 av glapp 10 av hållaren 1 i form av stång. Annars antingen en öppning 13 for bakre kroken finns på flata bakre delen av hållaren 1, eller slingan 14 (bild 6) for främre kroken finns på ändan av främre glappet 11 av hållaren, som utböjs framåt eller på sänket 3 i främre delen av hållaren 1.

Främre öppningen for linan kan utgöras långsträckt 15 horisontellt eller vid en viss vinkel (bild 6).

Sänket 3 kan kopplas fast eller fritt till främre flata och långsträckta delen av hållaren 1 eller till ändan 11 av främre glappet 10 av hållaren som utböjs framåt eller tillverkas som ett avtagbart med en möjlighet att byta den till sänket av en annan vikt eller kan ej tas av hållaren 1, då det tillverkas i form av en utbredd eller lång del av hållaren 1, som formas av metall.

Vid båda alternativen kan en långsträckt platta 2 ha en utbredd främre, mitt eller bakre delen, armars kan plattan ha en flat framkant 16 (bild 7) eller en symmetrisk utskärning 17 i framkanten (bild 8).

Den kullriga plattan 2 kan ha en utböjd del i form av cylinder, kon eller med fasetter av kombinerad form. Plattan 2 kan ha en flat främre del och i överhuvudtaget utböjd bakre del. Öppningar i plattan 2 kan firmas i långa eller i form av kon fördjupningar, som man ytterligare utgör på plattan 2 eller i de fördjupningar som stickar fram på dess ryggsida eller i en av fördjupningarna av plattan 2 utgörs symmetriskt långsträckt och går tvärs plattans symmetriaxel X-X.

Sänket 3 kan placeras på plattans 2 nivå antingen lite högre eller lägre än den ligger. Sänket 3 ska sticka fram framför plattan 2, eller, för det minsta ligga i utskärningen av plattans främre del med en glapp, som gör att plattan kan röra sig. Samt bakre sidan av långsträckta sänket placeras över plattans nivå 2.

Sänket 3 kan tillverkas med en vasshet eller en båge i dess nedre främre del eller ska ha åtminstone en elastisk mustasch som sticker fram, eller en hård mustasch som riktas framåt eller bakåt (uppges ej på bilder).

Betets krok ska en borste av fäll eller syntetik eller en sylikonmask för att locka rovfisk.

Skeddraget fungerar på ett särskilt sätt som beskrivs nedan.

Vid kastet av skeddraget riktar det sig så att sänket 3 i sin främre del riktas framåt, och plattan 2 som placeras bakom sänket 3 och kopplas till längsgående hållaren 1 vid två punkter i stället för en flyger längs marken, utan att utgöra vinkel till motvinden och stabiliserar flyget. Så har skeddraget varken flata delar som går snett eller darrande facetter som skulle hindra och destabilisera flyget och förminska dess längd. Använder man bakre korken 18 med en borste eller hållare 1 som är flat i tvärsnitt eller en bred och strömlinjeformadhållare stabiliserar ytterligare skeddragets flyg i blåsigt väder. Därför förser konstruktionen bra flygspecifikationer av skeddraget och gör att man kastar det strängt.

Skeddragets kast kan vara strängt och lågt och kräver ingen speciell färdighet och aktioner. Vid flyget befinner sig linan över plattan 2, längs den, då finns kroken 18 under plattan 2 och linan. Denna placering av kroken 18 gör att möjligeten att linan skulle haka sig fast vid kastet minskas och den förebygger att linan hakar dig fast vid kroken 18 av skeddraget vid vertikala kast och vid lyftmetoden.

Placering av skeddraget i strömmande vatten samt inverkan av externa krafter vid rörelsen finns på bild 9.

Eftersom skeddraget har en öppning 9 eller en slinga 8 för att koppla linan över plattan 2 i punkten mellan främre kanten och mitten av plattan och denna punkt avsätts bakåt från tyngpunkten av betet, sjunker skeddragets främre del nedåt, då den hänger på linan. Vid början av rörelsen är främre kanten av plattan 2 fordjupt nedåt och bakre delen är upphöjd. Vid börj an av rörelsen vänder plattan 2 sin belastade främre del om mot strömmande vatten. Vid rörelsen ligger längsgående axeln X-X av platta 2 med en vinkel a mot strömmande vatten. Denna vinkel är mindre än vinkel med vilken betet befinner sig i orörligt läge och dess längsgående axel Z-Z går tvärs strömmande vatten, då plattan 2 vänder sin flata yta, eller ytan som har sidodelar som utböjs uppåt till strömmande vatten och stöder sig på de utböjda ändoma av hållarens 1 glapp. Vid börj an av rörelsen används drivkraften A, som mottas från linan av skeddraget och riktas ej horisontellt utan med vinkel uppåt och till fiskaren, till punkten där linan kopplas till punkten som ligger över plattans 2 yta på så sätt att plattans 2 yta före denna punkt är mindre än ytan av plattan bakom denna punkt. Vid börj an av skeddragets rörelse påverkar strömmande vatten plattans 2 yta, som lutas nedåt, så att förutom tyngdkraften ytterligare en kraft C som riktar sig nedåt dyker upp i främre och bakre delarna av skeddraget. Eftersom vid början av skeddragets rörelse inte ändras förhållande mellan ytorna av plattans 2 delar av betet före och efter punkten av kopplingen, förblir förhållande mellan sammansatta komponenter av kraften C som riktas nedåt i främre och bakre delar av skeddraget konstant vid vilken fart som helst, därför vinkel a med vilken skeddraget lutar sig nedåt mot strömmande vatten förser en effektiv fördjupning av betet när farten går upp eller ner.

Om farten av rörelse ökar på grund av skeddragets och linans vattenmotstånd, ökar utstötande kraften D betydligt. Samtidigt ökar dock de sammansatta komponenterna av fördjupande kraften C, som används vid plattan 2 i dess främre och bakre delar, proportionellt. Så även om skeddragets fart ökar betydligt går den inte upp vid vattenyta och fortsätter att röra sig i en förbestämd riktning.

Denna funktion av fördjupningen förblir effektivt inte bara på grund av sänkets 3 vikt, utan på grund av fördjupningseffekt som förses av plattan 2.

Så fungerar hela plattans 2 yta, vars storlek närmas till hela skeddraget, som en vinge och skapar en effektiv fördjupning av skeddraget vid rörelsen. Denna beskaffenhet är betydligt viktig för att använda skeddraget vid trolling på djupet som genomförs vid en upphöjdfart av båten.

Eftersom längsgående axel Z-Z av skeddraget i sitt mellanläge går tvärs strömmande vatten, får turbulensen som dyker upp vid kontakt mellan plattans yta och rinnande strömmande vatten vända plattan som är i ostabil jämnvikt till en av sidorna kring dess längsgående axel X-X vid skeddragets rörelse. Eftersom plattans 2 längsgående axel placeras med vinkel a mot strömmande vatten i vertikalplanet, om en platta 2 vänder sig åt sidan med en sväng kring dess längsgående axel X-X, placeras en del av plattans 2 yta kvar nedåt med en vinkel, vilket gör att skeddraget går ner på djupet och plattans 2 tväraxel Z-Z (bild 7) byter sit läge från frontalt mot ström som rinner i horisontell yta till diagonalt läge, med vinkel till strömmen i horisontell yta. Så kraften av vatenström som används vid den omvända platans 2 yta skapar en avböjande sidokraft, som får skeddraget avvika åt sidan motsat till den som platans 2 övre yta vänds till. Vid skeddragets drift svänger platan 2 fram och tillbaka kring sin längsgående axel X-X med en tillräcklig frekvens, stabilt, rytmiskt och jämnt. Eftersom platans 2 storlek motsvarar mer eller mindre hela skeddragets storlek, vacklar platan 2 som vänder fram och tillbaka, stora vatenvolymer. Så skapar skeddraget starka vibrationer med relativt låg frekvens vid drift, som sprider sig på stora områden. Platan 2 börj ar vibrera strax efter börj an av sin drift, då ändrar vibrationerna sin karaktär vid olika vinkel som har platans 2 längsgående axel X-X till strömmande vaten. Platans 2 vibrationer uppstår även vid en horisontell drift eller vid driften ner vid en liten vinkel samt vid driften upp vid vilken vinkel som helst. Vibrationer av skeddraget, som går lutet ner på botnen, uppstår vid en stor vinkel som främre delen ligger vid.

Eftersom platan 2 placeras mer eller mindre längs skeddraget, används avböande sidokraft till platans 2 främre och bakre delar samtidigt, så at skeddraget avviker utan at vinka fram och tillbaka som wobbler, utan det avviker med hela sin kropp i båda sidorna samtidigt, vilket leder till stora och skarpa vacklanden, som sprider sig på stora områden. Eftersom sänket 3 placeras i skeddragets främre del, avviker dess bakre del från axel av rörelse mer än från främre del. På bild 10 framställs skeddragets driftbana vid draget (uppifrån) samt skeddragets läge i olika tidpunkter av rörelse.

Använder man skeddrag med et lät sänke 3 avviker främre delen sig med samma amplitud som dess bakre del. Så avviker längsgående axel av skeddraget med et lät sänke 3 vid avböjningar till båda sidorna vid en liten vinkel från riktningen av driften. Sådana skeddrags avböjningar säter igång alla komponener inklusive sänket 3, hållaren 1 och krokar 18, då bakre kroken 18 även om den har en borste av fäll eller en sylikonmask vinkar fram och tillaka och lockar rovfisk med sina vacklanden och ljudreflexer.

Eftersom vid farten vänder plattan 2 sig ständigt vid en hög fart till båda sidorna ömsom med en konvex ömsom med en konkav yta, samt med att öppna och stänga hållaren 1 vid farten blinkar skeddraget som täcks ständigt av plattan 2, och rovfisk kan inte syna det även i klarvatten vid ytan.

Det att skeddragets övre och nedre ytor har fläckar i olika färger och glistrande delar på övre ytan, samt hållaren 1 av kontrastfärg gör skeddraget synlig i vattnet och lockar fisk med sin blinkande som påminner en liten fisk. Vid farten vänder plattan 2 och slår hållarens 1 glapp med att skapa en hög klamp, det klackar också i krokarna, som fästas fritt till skeddraget. Eftersom fisk är känsligt till ljud, lockar detta buller rovfisken.

Om hållaren 1 utgörs av stången av metalltråd, blir enhet av skeddragets avböjning åt sidorna från axel av rörelsen större än om hållaren 1 utgörs i bred form eller som en smal platta.

En smal och lång strömlinjeformad hållare 1 som har ett smalt tvärsnitt av en liten yta, eller en flat hållare fungerar som stabilisator och främjar flygspecifikationer av skeddraget i blåsigt väder, dessutom ökar den kraften av plattans 2 vibrationer. Vibrerande skeddrag utan en bred eller flat hållare fungerar effektivt både ned en flat och en utböjd platta, då inte ska en utböjd del av plattan vara stor, mycket mindre än vid beten med en flat hållare 1. Blir en utböjd del av plattan 2 större avviker skeddraget, särskilt dess bakre del sig från axel av rörelse mer än vid en liten utböjd del eller vid en flat plattan 2. När plattan 2 når en viss fart i ett av yttersta lägen vänder den sig med dess nedre utböjda del till strömmande vatten, sedan slutar den vackla och hamnar i detta läge, ”hänger”, tills farten går ner, då börjar den vackla om igen. I en hängstund finns det ingen fördjupning av betet och skeddraget går strax upp över en vattennivå där det färdas innan det hade hängt.

Detta särdrag av skeddraget med hållaren 1 av metalltråd gör att den tillverkas med en avbryten fördjupningseffekt. Det är viktigt att styra fördjupningseffekt vid skeddragets drag längs botten med en ojämn yta, gropar, skarpa fördjupningar då skeddrag som går framåt hamnar i en plats där bottennivå går upp och stöter hinder som har uppstått. I detta fall ska fiskare öka farten av skeddraget med att spänna betet och den går upp med att inte träffa hinder. När spänningen slutar håller skeddraget på att fungera i högre vattenskikt. Denna egenskap används också for skeddraget med lätta sänken i ett grunt vatten vid driften med en minimal fart. Rör skeddraget botten vid spänningen, går det upp i övre vattenskikt. Det är förnuftigt att välja den storlek av plattans 2 utböjda del som skulle leda till att skeddraget går ner på djupet i fart som motsvarar önskvärd maximal arbetsfart för driften. Överstiger man denna fart, t.ex. vid en skarp spänning, då slutar fördjupningseffekt och skeddraget håller på att fungera vid en ny spänning efter att ha gått över bottnen.

Om man utrustar skeddraget med en bred och flat hållare 1 minskar dess avböjningar från axeln av rörelse. Vibrationskraft ökar dock dramatiskt så att plattan 2 skapar skarpare och aggressiva vibrationer än vid en hållare 1 av metalltråd. Amplitud av skeddragets avböjningar från dess riktning förorsakar krokamas 18 och sänkets 3 svängning och skeddraget ser naturligt ut. Vid denna konstruktion kan plattan 2 ha en stor utböjd del, än vid konstruktionen med en hållare 1 av metalltråd, eftersom avviker skeddraget med en bred och flat hållare 1 åt sidorna med en mindre amplitud än skeddraget med en hållare 1 av metalltråd gör. En bred hållare skulle ha ett smalt tvärsnitt i jämförelse med plattans bredd, så att en bred del av hållare inte skulle hindra ett fritt strömmande vatten kring plattans yta både vid en horisontell och också vertikal rörelse.

Dessutom ska hållaren ha en liten höjd och inte ha för stort motstånd vid avvikelser åt sidan. I praktiken visar hållare som har en höjd av halva plattans bredd i dess bredaste del.

Vid ett vertikalt drag och fiske efter lyftmetoden kan skeddraget som brukas för dragbeten och trolling också användas, då fästas linan till främre öppningen, som placeras vid tyngpunkten av skeddraget så att skeddraget i ett fritt hängande lutar vid en liten vinkel, eftersom i detta läge har skeddraget minimalt frontalmotstånd. I utgångsläge placeras skeddraget på bottnen just under fiskaren eller i en litet avstånd från honom med en hänsyn till att den avsätts med strömmen eller drift av båten. Vid linans spänning används lyftkraft till skeddraget antingen vertikalt uppåt eller men en viss vinkel i strömmande vatten. Vid linans spänning går skeddragets främre del upp mot dess bakre del vid motståndet till rörelse som används vid plattan 2. Plattan 2 stöder sin ryggsida på de utböjda delarna av hållarens 2 glapp. Plattan 2 placeras då vid en trubbig vinkel till riktning av rörelse, vilket hindrar vertikala driften och gör att skeddraget rör med en vinkel.

Skeddraget går upp inte vertikalt utan lågt med en vinkel vid spänningen av linan och det avviker till en riktning i vilken sänket 3 riktar sig vid spänningen. Plattan 2 vänder då fram och tillbaka rytmiskt och jämnt så att skeddraget inte avviker vid ett vertikalt drag, utan går upp och vacklar längs bottnen vilket skapar vibrationer. Efter spänningen vänder skeddraget sig om och strävar efter utgångspunkt, så dess främre del sänker ner och skeddraget färdas vid en vinkel, som det hade haft i stillt läge före spänningen och rör i en bakriktning. Plattan 2 vacklar då milt och lockar rovfisk.

Om man fiskar från en båt i drift i vattenström, går skeddraget vid spänningen i samma riktning som båten och sänker på bottnen med vacklande efter spänningen och lockar rovfisken med det. Skeddraget fungerar på samma sätt i vattendraget med en betydlig stor ström.

Det förbestämda skeddraget kan användas i vintertid i isfritt öppet vatten eller genom ett hål i isen. Vid lyftmetoden från driftande båten eller i vattendraget med ett snabbt strömmande vatten ska man använda skeddraget med en tyngre sänket 3.

Sänket 3 i skeddraget fungerar inte bara som ett medel att hålla dess fördjupning som i spinnare utan for att öka farten av dess sänkande på djupet strax före plattan 2 i utrymmen vid driften och for att bidra till dess korrekta orientering. Därför kan skeddraget med samma platta 2 kan utrustas med sänken 3 i en stor viktomfång. Samtidigt hindrar det fortyngda sänket 3 for stor avböjning av strömmande vatten och vid lyftmetoden.

Ett sänke 3 med en vasshet i främre nedre delen behövs for skeddraget som används vid trolling, eftersom om detta sänke 3 rör bottnen ska det sticka i bottnen så att skeddragets bakre del ska gå upp och hela draget följer efter den.

Så om skeddraget hamnar i ett grunt vatten lämnar det hindret utan att sänket 3 bogserar längs bottnen. Eftersom skeddraget skapar vacklanden vid en mycket liten fart och dess främre del lutar sig ner i sitt arbetsläge, kan draget gå på så sätt att främre delen av sänket 3 glider just på botten och övriga delen av skeddraget som finns i upphöjda läget skapar jämna vacklanden.

Använder man sänket 3 med en rund främre del eller de på sänket 3 fastade elastiska eller hårda mustasch, som kan böjas bakåt, tillåter det att drag betet längs botten på så sätt att sänket 3 rör bottnen jämnt vid ett långsamt drag och glider på den utan bryska slag som kan skrämma bort fisken och när den hårda mustaschen utböjs framåt och rör bottnen skulle den indikerar om bottenrör, vilket är vederbörande om man använder betet vid trolling.

Om man använder skeddraget med flera kopplingsöppningar som placeras med olika avböjningar från tyngdpunkten, vilket tillåter att ändra vacklandes karaktär. De milda vibrationerna skapas om linan kopplas till hållaren vid främre öppningen som ligger nära skeddragets tyngdpunkt.

Om punkten där linan kopplas till hållaren finns bakom tyngdpunkten av skeddraget, ökar vinkel vid vilken skeddraget flyter i strömmande vatten, så vacklandes styrka och kraft ökar vid driften, samt dess frontalmotstånd.

Den bästa fördjupningseffekten finns hos beten med en vinkel a med ett omfång mellan 20 och 30 grader. Dessutom går skeddraget vid denna vinkel a har skeddraget ett litet frontalmotstånd utan att skapa stora krafter som stöter det ut.

Styrka och kraft av skeddragets vibrationer ökar dramatiskt när vinkel a ökar, då minskar skeddragets fördjupningseffekt. Dessutom vacklar skeddraget som strävar till bottnen efter spänningen mer effektivt om vinkel a ökar. Det passar bra om linan kopplas till öppningar som finns på avstånd från tyngdpunkten om man fiskar med ett metspö vid en låg fart av draget jämnt eller gradvist: med spänningar och nedsänkning på botten, eller vid draget vid minimal fart, samt sänkets glidande på bottnen av vattendraget.

Om man använder skeddraget vid lyftmetoden kan den närmaste öppningen 9 till tyngdpunkten eller slingan 8 för att koppla linan utgöras långsträckta i horisontell yta. I detta fall avviker linans lås fram på grund av motstånd mot rörelsen som skapas av plattan 2, vilket leder till att den horisontella sammansatta komponenten av skeddraget går uppåt. Vid avbrytning av rörelsen efter dess uppslag avviker dess belastade främre del fram och ner, avböjningsvinkel ökar och den börjar vackla intensivt när det återgår i utgångsläget.

På samma sätt fungerar skeddraget med en långsträckt öppning 15 eller slinga som kan användas vid bottendraget med periodiska uppehåll eller gradvist. Man kan använda öppningen 9 för att koppla linan som ligger maximalt långt ifrån tyngdpunkten av skeddraget.

En storlek av den utböjda delen av plattan 2 påverkar vacklandes karaktär. På så sätt en flat eller en platta 2 med en liten utböjd del skapar milda vacklanden av en högre frekvens än en platta 2 med en stor utböjd del. Använder man plattan med fasetter i den utböjda delen eller i den av mittdelen med flata sidokanterna skapar plattan 2 skarpare vacklanden, och plattorna med milt utböjda sidodelar skapar mildare gång av betet. De helt flata plattorna används endast vid skeddrag med en hållare av metalltråd. Skeddragen med en bred eller flat hållare 1 sätts igång sämre med en helt flata platta 2, det som kräver en vis fart, medan plattor 2 med den ringaste utböjd uppåt börjar fungera från själva början av rörelsen.

En stor grad av utböjda delen av platta 2 leder till en viss minskning av vibrationernas frekvens och förhöjning av amplituden, vilket är önskvärt vid fisket efter särskilda arter av rovfisk. Man ska använda dock skeddrag med en måttlig utböjd av plattan 2 vid fisken med trolling eller lyftmetoden. I detta fall kan man använda även en blandad utböjd med en flat eller även flatare främre delen och mer utböjd bakre delen av plattan 2.

Plattan 2 med en eller två långsträckta öppningar 5 tillåter skeddraget skapa större vacklanden vid farten. Skeddraget med ytterligare långsträckt utböjda delar eller i form av kon i platser av öppningar som gör att plattans 2 vändaxel från dess ryggsida for att skapa intensivare vacklanden, samt öka vinkel av plattans svängning kring sin axel.

Plattan 2 med en utbredd främre del passar bäst för skeddraget vid trolling och lyftmetoden. En rak del av framkanten gör att plattan 2 kan sättas närmre till främre sänket 3, vilket ser som en fiskkontur ut och en platta med framkanten med en utskärning gör att den största delen av sänket 3 i formen av plattan 2. Då täcker den vacklande plattan 2 det fastade sänket 3.

Det att kroken utrustas med en borste av fäll eller syntetik eller en sylikonmask för att locka rovfisk ökar dess motstånd mot rörelsen, samt minskar vinkel av plattans 2 längsgående axel X-X av skeddraget med strömmande vatten, något som kräver att en vinkel mellan främre delen i ett stillt läge ökar.

Vid skeddragets drag vacklar dessa komponenter fram och tillbaka utan att hindra vibrationernas uppkomst.

Dessutom om man använder sådana komponenter minskar vacklandes amplitud i strömmande vatten, vilken tillåter att minska en grad av plattans utböjd om behövs och minska frekvens av skeddragets vibrationer.

Claims (8)

Patentkrav

1. Skeddrag innefattande en långsträckt hållare (1) med åtminstone en öppning (8, 9, 15) för att koppla en lina; ett sänke (3) vid dragets främre del; en krok (18) vid dragets bakre del; en platta (2) kopplad med glapp till hållaren (1); kännetecknat av att hållaren (1) har en längd som motsvarar dragets längd; hållaren (1) har främre och bakre delar (10) vilka går tvärs en längsgående axel (y-y) av hållaren; de främre och bakre delarna (10) av hållaren (1) är förbundna med glapp i respektive öppningar (5) i främre och bakre delar av plattan (2) längs en längsgående axel (x-x) av plattan, bildande en symmetriaxel av plattan; ändar (6, 11) av de främre och bakre delarna (10) hos hållaren (1) är isärgående; kroken (18) är förbunden i en slinga eller en öppning (7, 13) anordnad vid den bakre delen av hållaren (1); nämnda åtminstone en öppning (8, 9, 15) för att koppla linan är placerad över en punkt av plattan (2); plattan (2) är flat eller har sidodelar vilka är symmetriskt uppböjda relativt den längsgående axeln (x-x) av plattan; och att plattan (2) är anordnad att vända sig åt båda sidor kring den längsgående axeln (x-x) av plattan och att därigenom närma då upphöjda sidodelar av plattan (2) till vertikalplanet utan att dessa uppnår vertikalplanet.

2. Skeddrag enligt krav 1, varvid kroken (18) har en borste av fäll eller syntetmaterial eller en silikonmask för att locka rovfisk.

3. Skeddrag enligt något av föregående krav, varvid sänket (3) är förbundet vid en isärgående ände (11) av den främre delen hos hållaren (1).

4. Skeddrag enligt något av föregående krav, varvid kroken är förbunden i en slinga (7) vid änden (11) av den bakre delen hos hållaren (1) eller i en öppning (13) vid en bakre plan del av hållaren (1).

5. Skeddrag enligt kravl, varvid nämnda öppning (8) för att koppla linan är framställd av en metalltråd.

6. Skeddrag enligt något av föregående krav, varvid det är försett med ytterligare en krok som är fast eller rörligt förbunden med den främre delen av draget, varvid en öppning för att koppla kroken är anordnad på den främre delen av hållaren (1), framför sänket eller på detta,

7. Skeddrag enligt något av föregående krav, varvid den främre delen av hållaren (1) är långsträckt och varvid sänket (3) är fast eller rörligt förbundet med den främre delen av hållaren (1), eller är framställt avtagbart med möjlighet att byta det mot ett sänke med annan vikt.

8. Skeddrag enligt något av krav 6-7, varvid den ytterligare kroken är kopplad vid den främre isärgående änden av hållaren (1).