SE541076C2

SE541076C2 - Ventilationsdon med ljuddämpning.

Info

Publication number: SE541076C2
Application number: SE1450147A
Authority: SE
Inventors: Anders Vorre; Göran Hultmark; Robert Salomonsson
Original assignee: Lindab Ab
Priority date: 2014-02-11
Filing date: 2014-02-11
Publication date: 2019-03-26
Also published as: EP3108184C0; PL3108184T3; RU2016135641A; US20170227251A1; RU2681688C2; WO2015122831A1; WO2015122832A1; RU2016135641A3; HUE067429T2; EP3108184B1; SE1450147A1; US10443887B2; EP3108184A1

Abstract

Ett ventilationsdon 21 utformat att anslutas till en mynning på en ventilationskanal 9 mellan ventilationskanalen och ett utanförliggande område. Ventilationsdonet innefattar en luftflödesöppning 27 för passage av ett luftflöde 30 mellan ventilationsdonet och det utanförliggande utrymmet. Ett luftgenomsläppligt material 29 är anordnat i luftflödesöppningen 27.

Description

VENTILATIONSDON MED LJUDDÄMPNING TEKNISKT OMRÅDE Ventilation av bostäder, fastigheter, och andra byggnader, innefattande både tilluftsventilation och frånluftsventilation.

UPPFINNINGENS BAKGRUND Ventilationssystem vanligen förekommande i byggnader, speciellt i utrymmen såsom sovrum och badrum, innefattar ofta en ventilationskanal till vilkens ena ände en fläkt är kopplad. I andra änden är ett ventilationsdon anordnat. Ofta är även ett eller flera ytterligare ventilationsdon anordnade till mynningar hos ventilationskanalen på olika positioner längs med ventilationskanalen. Denna ventilationskanal sträcker sig ofta över flera olika utrymmen i fastigheten, för ventilation av dessa utrymmen. Ventilationsdonen har en justerbar öppning, här hänvisad till som luftflödesöppning, med vilken luftflödet genom ventilationsdonet mellan ventilationskanalen och utanförliggande utrymme kan justeras. Då ventilationsdonet är anslutet till en mynning av ventilationskanalen, kan luftflödet in i eller ut ur ventilationskanalen justeras genom att luftflödesöppningens storlek justeras.

Luftflödet genom ett ventilationsdon beror av faktorer såsom fläktens effekt, dimensionerna hos ventilationskanalen samt storleken hos ventilationsdonets luftflödesöppning. Med ventilationskanalens dimension avses här dess diameter. Då ventilationssystemet innefattar ett flertal ventilationsdon ställs dessa i allmänhet in så att de olika ventilationsdonen har olika storlek på luftflödesöppningen för att på så sätt justera tryckfördelningen i ventilationssystemet. Genom att justera luftflödesöppningen hos de olika ventilationsdonen kan onödigt höga tryck strypas bort. På så sätt kan ett förbestämt luftflöde åstadkommas genom respektive ventilationsdon, d.v.s. önskad grad av ventilation kan erhållas i alla utrymmen i vilka en eller flera ventilationsdon är anordnade. För lågt luftflöde medför otillräcklig ventilation, medan för högt luftflöde medför ökade energikostnader.

Luftflödet, d.v.s. mängd tilluft eller frånluft, sätts i allmänhet av gällande praxis, beroende av dimensionerna hos ventilationskanalen. För att uppnå denna luftgenomströmning krävs en viss tryckfördelning i ventilationssystemet.

Ett problem med dessa system är att de producerar ljud, vilka kan upplevas som störande. För dessa ventilationssystem finns därför gränsvärden för maximal rekommenderad ljudeffektnivå. Speciellt produceras ljud i ventilationsdonen vid luftflöde genom dess öppning mot omgivningen, d.v.s. luftflödesöppningen. Gränsvärdena för tillåten ljudeffektnivå som produceras av respektive ventilationsdon sätter gränser för hur stort tryckfall som kan åstadkommas över ventilationsdonet, d.v.s. vilken öppningsgrad respektive ventilationsdon kan ha. Detta sätter även gränser för vilket luftflöde som kan erhållas genom ventilationsdonet.

Som nämnts ovan innehåller ett ventilationssystem vanligtvis ett flertal ventilationsdon på olika avstånd från fläkten. Då det tryck som genereras av fläkten är lägst vid det ventilationsdon som är placerat längst bort från fläkten, ställs detta ventilationsdon in med maximal öppning, d.v.s. detta ventilationsdon har maximal storlek på luftflödesöppningen. Det tryck som krävs över detta ventilationsdon för att åstadkomma ett specificerat luftflöde bestämmer fläktens driftförhållande. För att minimera energiförbrukningen bör ett tryckfall vara så lågt som möjligt.

Samtidigt måste ett specificerat luftflöde erhållas även genom övriga ventilationsdon, vilka är placerade närmare fläkten och således upplever ett högre tryck från fläkten. Därför krävs en viss grad av strypning av trycket över respektive ventilationsdon, en viss grad av tryckfall, så att specificerat luftflöde varken överskrids eller underskrids. Rekommenderad högsta ljudeffektnivå sätter dock gränser för hur mycket trycket över ett ventilationsdon kan strypas, p.g.a. de ljud som uppstår vid luftflöde genom ventilationsdonen. Som kommer beskrivas i mer detalj nedan, inverkar faktorer såsom storleken hos ventilationsdonets luftflödesöppning, ventilationsdonets dimensioner, och storleken av ett luftflöde därigenom på den ljudeffektnivå som genereras i ventilationsdonet vid luftflöde därigenom. Därför bör den grad av strypning av trycket på ett ventilationsdon som maximalt kan åstadkommas över ett ventilationsdon, utan att rekommenderad högsta ljudeffektnivå överskrids, vara så hög som möjligt, för att erhålla effektiv ventilation genom hela ventilationssystemet. Sammantaget sätter dessa faktorer således begräsningar för ventilationssystemet.

Ovan har ventilationssystem för tilluftsventilation beskrivits. Motsvarande gäller även för frånluftsventilation.

SAMMANFATTNING Ett ändamål med uppfinningen är att åstadkomma ventilationsdon med väsentligen bibehållet goda ventilationsegenskaper med förbättrad ljuddämpning. En uppgift är således att åstadkomma ventilationsdon där en hög grad av tryckstrypning kan genomföras utan att rekommenderade gränsvärden för ljudeffektnivåer överskrids. Med tryckstrypning avses den begränsning av luftflödet orsakat av pålagt tryck som sker till följd av en storlek hos ventilationsdonets öppning. För att begränsa luftflödet till ett visst värde krävs således högre grad av strypning då ett högt tryck ligger över ventilationsdonet.

Tryckfördelningen i ett ventilationssystem såsom beskrivet ovan bör även optimeras så att tryckfallet över det ventilationsdon som bestämmer fläktens driftförhållanden är så lågt som möjligt, för att minimera fläktens energiåtgång. Det vill säga, tryckfallet som måste övervinnas för att erhålla specificerat luftflöde genom det ventilationsdon som befinner sig på störst avstånd från fläkten bör vara så lågt som möjligt. För att kunna erhålla effektiv ventilation med önskat flöde även i ventilationssystem med långa ventilationskanaler, bör trycket över de ventilationsdon som befinner sig närmare fläkten kunna strypas tillräckligt utan att överskrida gränsvärdet för accepterad ljudeffektnivå, samtidigt som specificerat luftflöde behålls.

Rekommenderat gränsvärde för ljudeffektnivå producerat av ventilationsdonet sätts ofta till 30 dB(A), uppmätt vid standardiserade mätningar på ett visst avstånd från ventilationsdonet. För ventilationskanaler med en diameter av 125 mm eftersträvas ofta ett luftflöde på 20 l/s. Dessa värden anges här som exempel. För ventilationskanaler med andra dimensioner finns andra standarder eller annan praxis för luftflöde.

Ett ventilationsdon presenteras vilket är utformat att anslutas till en ventilationskanal. Ventilationsdonet innefattar en luftflödesöppning för passage av ett luftflöde. Ett luftgenomsläppligt material är anordnat i luftflödesöppningen. Ventilationsdonet är utformat att anslutas till en mynning hos ventilationskanalen så att ventilationsdonets luftflödesöppning utgör ventilationskanalens öppning mot det utrymme som ska ventileras. Luftflödesöppningen vetter mot det utrymme i vilket ventilationsdonet är anordnat, och är den del av ventilationsdonet som befinner sig, flödesmässigt, längst bort från ventilationskanalen. Ventilationsdonet kan användas vid olika typer av ventilationsanordningar. Det är särskilt utformat för användning i ventilationssystem för fastigheter, såsom bostäder, kontor, m.m.

Ventilationsdonet kan vara utformat som ett tilluftsdon eller ett frånluftsdon. Då ventilationsdonet är ett tilluftsdon representerar luftflödesöppningen luftflödets sista passage ut ur ventilationsdonet, d.v.s. luftflödesöppningen motsvarar den sista strypningen i ventilationssystemet. Då ventilationsdonet är ett frånluftsdon representerar luftflödesöppningen luftens första passage in i ventilationsdonet, d.v.s. luftflödesöppningen motsvarar den första strypningen i ventilationssystemet. Luftflödesöppningen har vanligen formen av en perifer spalt mellan två delar av ventilationsdonet. Att anordna ett luftgenomsläppligt material i luftflödesöppningen har visat sig ge överraskande goda ljudegenskaper under bibehållande av önskvärda ventilationsegenskaper. För närvarande är teorin att det luftgenomsläppliga materialet bidrar till att minska det oönskade ljud som annars kan bildas i ventilationsdonet.

Det luftgenomsläppliga materialet är anordnat så att vid luftflöde genom luftflödesöppningen åtminstone en del av luftflödet passerar genom det luftgenomsläppliga materialet.

Det luftgenomsläppliga materialet kan vara anordnat så att det åtminstone delvis täcker luftflödesöppningen. Mätningar har påvisat att effektiv ljuddämpning erhålls även då filtret inte täcker hela luftflödesöppningen. Det luftgenomsläppliga materialet kan vara anordnat så att det täcker luftflödesöppningen till åtminstone 1/4, företrädesvis till 1/3, 1/2, eller 3/4, då luftflödesöppningen är maximalt öppen. Det luftgenomsläppliga materialet kan t.ex. utformas med en sådan tjocklek att det täcker en viss fraktion av luftflödesöppningens storlek. Med luftflödesöppningens storlek avses dess storlek i en riktning väsentligen vinkelrätt mot avsedd luftflödesriktning.

Det luftgenomsläppliga materialet kan vara anordnat så att det väsentligen helt täcker luftflödesöppningen då luftflödesöppningen är maximalt öppen.

Ventilationsdonet är företrädesvis utformat så att en storlek hos luftflödesöppningen är justerbar. Därmed kan ett luftflöde genom ventilationsdonet justeras. Såsom beskrivits ovan bestäms tryckfall och luftflöde i ventilationssystemet av faktorer som fläktens effekt samt ventilationskanalens dimensioner. Genom att luftflödesöppningens storlek kan justeras kan ett tryck över ventilationsdonet strypas, och tryckfördelningen i ventilationssystemet kan ställas in så att effektiv ventilation erhålls i alla utrymmen vilka är anslutna till ventilationssystemet.

Storleken av luftflödesöppningen kan vara kontinuerligt eller stegvis justerbar mellan en maximalt öppen position och en stängd position samt däremellan liggande värden. Då luftflödesöppningen är i en stängd position kan väsentligen inget luftflöde ske genom ventilationsdonet. Vid maximalt öppen position har luftflödesöppningen sin maximala storlek. Hur stor luftflödesöppningen är vid maximalt öppen position beror av ventilationsdonets specifika utförande. I synnerhet bestäms detta värde av dimensionen hos den ventilationskanal till vilken ventilationsdonet är avsett att anslutas.

Ventilationsdonet erhåller, en minskning av bulleralstrandet, eller möjligen en ljuddämpning genom det luftgenomsläppliga materialet. Det luftgenomsläppliga materialet, vilket till exempel kan vara ett fibermaterial, företrädesvis innehållandes fibrer gjorda av PET (polyester), är företrädesvis poröst. Då luft strömmar genom det luftgenomsläppliga och porösa materialet kommer luftströmmen att spridas på grund av materialets porositet, och en del av luften kommer att spridas upp mot locket.

Hastigheten hos ett luftflöde, eller en luftström, genom det luftgenomsläppliga materialet bestäms av det motstånd som luftflödet möter vid passage genom det luftgenomsläppliga materialet. Detta motstånd påverkas av hur lång väg genom materialet som luften har att färdas, samt materialets grad av porositet. Ju längre väg genom det luftgenomsläppliga materialet som luften passerar, desto lägre blir dess hastighet. Ett luftflödes hastighetsprofil, tagen i tvärsnitt över materialet i en riktning väsentligen vinkelrät mot luftflödets riktning, kommer således att i varje punkt bero på längden hos den sträcka som luftflödet kommer färdas genom det luftgenomsläppliga materialet. Hastighetsprofilen uppvisar således lägre hastigheter ju längre väg som luftflödet kommer färdas genom materialet. Ett luftgenomsläppligt material anordnat i luftflödesöppningen bidrar därför till att skapa en, med hänsyn till minskad ljudeffektnivå, fördelaktig hastig hetsprofil hos luftflödet genom ventilationsdonet.

Det luftgenomsläppliga materialet kan företrädesvis innefatta ett fibermaterial. Ett sådant fibermaterial kan vara ett material där fibrerna är gjorda av PET. Det porösa luftgenomsläppliga materialet kan till exempel bestå av ett filtermaterial, till exempel ett grovfilter av klass G3 eller G4, men även andra material vilka har hög porositet och god luftgenomströmningsförmåga är möjliga, t.ex. skum eller gjutna strukturer. Företrädesvis kan ett material med ännu högre porositet än ovan nämnda grovfilter användas. Det har även visat sig att ju finare fibertrådar desto bättre ljuddämpning erhålls. Vidare kan de ljuddämpande egenskaperna påverkas av tjockleken och/eller utformningen av det porösa luftge nomsläppliga materialet. Tryckfallet över det luftgenomsläppliga materialet påverkas av faktorer såsom materialets tjocklek samt dess grad av porositet. En tunn skiva av ett luftgenomsläppligt material med låg porositet kan därför ge ett tryckfall jämförbart med en tjockare skiva av ett luftgenomsläppligt material med hög porositet. Det har visat sig att särskilt goda ljuddämpande egenskaper kan erhållas med ett luftgenomsläppligt material med relativt hög porositet och en tjocklek sådan att det täcker åtminstone större delen av luftflödesöppningen.

Det luftgenomsläppliga materialet kan vara deformerbart, och kan vara anordnat att åtminstone delvis deformeras i förhållande till luftflödesöppningens storlek. Då det luftgenomsläppliga materialet är anordnat att väsentligen fullständigt täcka luftflödesöppningen vid maximal öppning kommer det följaktligen att deformeras i respons till väsentligen varje ändring av luftflödesöppningens storlek. Är det luftgenomsläppliga materialet anordnat att endast delvis täcka luftflödesöppningen, kommer det följaktligen endast att deformeras då luftflödesöppningens storlek är mindre än det luftgenomsläppliga materialets tjocklek. Det luftgenomsläppliga materialets tjocklek definieras här som en dimension hos det luftgenomsläppliga materialet parallellt med den riktning i vilken luftflödesöppningens storlek kan justeras.

Ventilationsdonet kan innefatta en ytterkropp och ett frontlock. Luftflödesöppningen bildas mellan en första kant hos ytterkroppen och en första sida hos frontlocket. Med den första sidan hos frontlocket, även refererad till som frontlockets första sida, är den sida hos frontlocket som är anordnad så att den vetter mot ventilationsdonets ytterkropp.

Ventilationsdonet kan dessutom innefatta ett luftkanalsdefinierande element anordnat centralt i ytterkroppen så att det åtminstone delvis är omgivet av ytterkroppen. Därvid bildas en luftflödespassage mellan en yttersida hos det luftkanalsdefinierande elementet och en innervägg hos ytterkroppen. Det luftkanalsdefinierande elementet kan vara justerbart anordnat i ytterkroppen.

Det luftkanalsdefinierande elementet kan vara ett väsentligen skålformat element. Luftflödespassage bildas då mellan en yttre vägg hos det skålformade elementet och en innervägg hos ytterkroppen. Det skålformade elementet är vidare företrädesvis utformat så att ett effektivt luftflöde, företrädesvis med minimal ljudgenerering, uppnås. Det skålformade elementet kan ha en första ände med en första tvärsnittsdimension och en andra ände med en andra tvärsnittsdimension vilken är större än den första tvärsnittsdimensionen, samt ett avsnitt som förbinder den första och den andra änden. Det skålformade elementet är då anordnat så att åtminstone dess första ände befinner sig inuti ytterkroppen, och frontlocket är anordnat till det skålformade elementets andra ände. Det skålformade elementet kan vara justerbart anordnat i ytterkroppen så att en storlek hos luftflödesöppningen är justerbar.

Det skålformade elementet kan väsentligen ha formen av en trunkerad kon, vilken är anordnad så att könens bas vetter mot den första sidan hos frontlocket. Den trunkerade toppen kan företrädesvis ha rundad form.

Frontlocket kan vara anordnat till det luftkanalsdefinierande elementet.

Frontlocket kan vara justerbart anordnat i förhållande till ytterkroppen varigenom en storlek hos luftflödesöppningen är justerbar.

Ytterkroppens första kant kan ha en välvd form, företrädesvis en konvext rundad form, väsentligen utan skarpa kanter. Luftflödesöppningens storlek kan då bestämmas av det minsta avståndet mellan ytterkroppens första kant och frontlockets första sida. Frontlocket inverkar därmed i en strypning av ett tryckfall över ventilationsdonet.

Frontlocket kan vara utformat så att luft i ett luftflöde genom ventilationsdonet, det vill säga in i eller ut ur ventilationsdonet, flödar väsentligen parallellt med en yta hos en vägg eller ett tak i vilket ventilationsdonet är anordnat.

Frontlocket kan ha en väsentligen plan andra sida på motsatt sida om den första sidan. Detta har såväl teknisk som estetisk funktion. Denna utformning har visat sig bidra till att rikta ett luftflöde genom ventilationsdonet att vara väsentligen parallellt med en vägg- eller takyta som omger ventilationsdonet, då ventilationsdonet är monterat vid en vägg eller ett tak så att en perifer kant hos ytterkroppens första kant väsentligen ligger an mot väggeller takytan. Frontlockets andra sida är den sida som vetter bort från ventilationskanalen och ut mot det utrymme i vilket ventilationsdonet är anordnat. Den plana ytan medför att ventilationsdonet kan anses vara diskret och mindre iögonfallande i det rum det monteras. Det möjliggör även att frontlocket kan tapetseras eller på annat sätt dekoreras.

Frontlocket kan ha en storlek så att frontlocket åtminstone väsentligen täcker ytterkroppens första kant. Frontlocket kan vidare ha en storlek sådan att det sträcker sig åtminstone delvis utöver ytterkroppens första kant. Har frontlocket en sådan storlek att det helt täcker ytterkroppens första kant kommer frontlockets andra sida vara den enda del av ventilationsdonet som syns då ventilationsdonet är monterat till ett ventilationssystem såsom beskrivet ovan.

Det luftkanalsdefinierande elementet kan vara väsentligen ihåligt och utformat så att frontlocket kan fästas till en innersida därav via ett eller flera radiellt fjädrande element, såsom clips eller liknande. Till exempel kan fyra regelbundet anordnade metallclips eller element med viss elasticitet och fjäderverkan vara anordnade till frontlocket för att spänna mot det luftkanalsdefinierande elementets insida. Även andra antal av metallclips eller andra element kan användas. Även andra anordningar är möjliga. Det luftkanalsdefinierande elementet kan innefatta åtminstone en inre kant till vilken de radiellt fjädrande elementen, såsom clips eller liknande, kan ligga an för att fästa frontlocket till konen. De radiellt fjädrande elementen kan vara anordnade till frontlockets första sida. Deras andra ände, alternativt deras perifera ändar, kan vara utformade att spänna mot en sida hos den inre kanten i det luftkanalsdefinierande elementet, för att därvid löstagbart fästa frontlocket till det luftkanalsdefinierande elementet.

Det luftgenomsläppliga materialet kan vara anordnat så att luft i ett luftflöde genom, d.v.s. in i eller ut ur, ventilationsdonet sprids mot frontlockets första sida.

Det luftgenomsläppliga materialet kan vara anordnat till frontlockets första sida. De radiellt fjädrande elementen kan vara utformade för att hålla det luftgenomsläppliga materialet. De radiellt fjädrande elementen fungerar således både för att montera det luftgenomsläppliga materialet mot frontlockets första sida, samt för att montera frontlocket till det luftkanalsdefinierande elementet.

Det luftgenomsläppliga materialet kan vara åtminstone delvis fixerat till frontlockets första sida via ett adhesivt material eller via limning.

Ventilationsdonets ytterkropp har fördelaktigen en väsentligen cirkulärcylindrisk form. Ytterkroppen kan då vara utformad så att ventilationsdonet kan monteras direkt i ventilationskanalen, speciellt direkt i en s.k. spirokanal. Det kan därvid direkt monteras i ett befintligt ventilationssystem. Ventilationsdonet kan vara utformat för montering till en vägg eller ett tak, i synnerhet i en innervägg eller ett innertak.

Vidare presenteras ett ventilationssystem vilket innefattar åtminstone ett ventilationsdon såsom beskrivits ovan, en ventilationskanal till vilken ventilationsdonet är anslutet, och en fläkt ansluten till ventilationskanalen och anordnad att kunna skapa ett luftflöde genom ventilationsdonet och ventilationskanalen. Ventilationssystemet kan innefatta ett flertal ventilationsdon anordnade på olika positioner längs med ventilationskanalen. Därmed kan ett ventilationssystem med ljuddämpning erhållas.

De här beskrivna ventilationsdonen med poröst luftgenomsläppligt material kan även monteras på befintliga ventilationssystem. De kan monteras i ett ventilationssystem avsett för konstantflöden, eller i ett system avsett för reglerbara fläktar.

KORT BESKRIVNING AV RITNINGARNA Fig. 1 ventilationsdon enligt känd teknik, utan ljuddämpning; Fig. 2 ventilationssystem enligt föreliggande beskrivning; Fig. 3A ventilationsdon med luftgenomsläppligt material för ljuddämpning enligt en utföringsform enligt föreliggande beskrivning, expanderad bild, sedd från sidan; Fig. 3B ventilationsdon enligt Fig. 3A, expanderad bild, sedd snett framifrån; Fig. 3C, D ventilationsdon enligt Fig. 3A, 3B, sedd snett bakifrån samt snett framifrån; Fig. 3E ventilationsdon enligt Fig. 3, sedd i genomskärning; Fig. 4A-4C detalj av luftflödesöppning, t.ex. enligt Fig. 3, med luftgenomsläppligt material av olika tjocklek; Fig. 4D detalj av luftflödesöppning enligt Fig. 4C med luftgenomsläppligt material i form av en ring.

Fig. 5A-5C detalj av successiv grad av stängning av ventilationsdon; Fig. 6A-6C alternativa utföringsformer för det luftgenomsläppliga materialet enligt föreliggande beskrivning; Fig. 7 diagram över mätdata för ventil utan ljuddämpning; Fig. 8 diagram över mätdata för ventil med poröst luftgenomsläppligt material med en form enligt Fig. 6A; Fig. 9 diagram över mätdata för ventil med luftgenomsläppligt material med en form enligt Fig. 6B.

DETALJERAD BESKRIVNING AV FÖREDRAGNA UTFÖRINGSFORMER Det här beskrivna ventilationsdonet beskrivs i första hand som tilluftsdon. Den tekniska läran är dock likväl tillämplig för frånluftsdon. Nedan beskrivs ett ventilationssystem för tilluftsventilation. Frånluftsventilation fungerar på motsvarande sätt.

Figur 1 illustrerar ett ventilationsdon 1 enligt känd teknik. Ventilationsdonet 1 innefattar ett frontlock 3 vilket är anordnat i en ytterkropp 5. Frontlocket 3 är vanligtvis justerbart anordnat i förhållande till ytterkroppen 5, så att storleken hos en luftflödesöppning 7 kan justeras. Såsom beskrivits ovan kan ett luftflöde genom ventilationsdonet 1 justeras genom att justera luftflödesöppningens 7 storlek. Såsom illustreras i Fig. 1 kan ventilationsdonet 1 vara monterat direkt i en ventilationskanal 9, vars öppning sträcker sig ut från en vägg eller ett tak 11. För att undvika luftläckage längs med ytterkroppens 5 yttersidor kan ventilationsdonet 1 tätas mot väggen 11 och/eller ventilationskanalen 9 med ett tätningselement 13. Exempel på ett sådant tätningselement kan vara ett skumgummimaterial, t.ex. en skumgummiring, eller liknande.

Figur 2 illustrerar schematiskt ett ventilationssystem 15 av en typ som är vanligt förekommande i olika fastigheter, såsom beskrivits inledningsvis. Ventilationssystemet 15 innefattar en ventilationskanal 9 till vilken ett flertal ventilationsdon 1 är anslutna. Ventilationsdonen 1 kan såsom visas i Fig. 2 vara anslutna på olika positioner längs med ventilationskanalen 9. Ventilationskanalen 9 kan såsom illustreras i Fig. 2 ha en eller ett flertal förgreningar till vilka ett eller flera ventilationsdon kan anslutas. Ventilationssystemet 15 innefattar även en fläkt 17. Fläkten 17 är anordnad för att generera ett tryck i ventilationssystemet, så att forcerad ventilation kan erhållas. Ventilationssystemet 15 såsom illustrerat i Fig. 2 kan vara installerad i fastigheter, t.ex. i bostäder, och ventilationskanalen 9 kan sträcka sig över flera olika utrymmen för ventilation av dessa utrymmen. Det kan handla om tilluftsventilation eller frånluftsventilation.

I Figur 3A till 3E illustreras ett ventilationsdon 21 utformat för att erhålla ljuddämpning jämfört med det ovan beskrivna kända ventilationsdonet 1. Ventilationsdonet 21 är utformat att anslutas till en ventilationskanal 9, såsom beskrivits ovan för det kända ventilationsdo net 1. Ventilationsdonet 21 kan användas vid olika typer av ventilationssystem 15. Till exempel kan det anslutas till ett ventilationssystem av den typ som illustreras i Fig. 2. Det kan anslutas till befintliga ventilationssystem. Ventilationsdonet kan vara ett tilluftsdon eller ett frånluftsdon, och kan vara utformat för tak- och/eller väggmontering. Då ventilationsdonet är monterat till en ventilationskanal är luftflödesöppningen 27 den del av flödeskanalen genom ventilationsdonet 21 som befinner sig närmast det utrymme som ska ventileras. Luftflödesöppningen utgör således ventilationsdonets mynning till omgivningen utanför ventilationskanalen.

Ventilationsdonet 21, vilket illustreras i Fig. 3A-3E, innefattar väsentligen element motsvarande de som beskrivits ovan med hänvisning till det kända ventilationsdonet illustrerat i Fig. 1 . Ventilationsdonet 21 är däremot försett med ett poröst luftgenomsläppligt material 29, vilket är anordnat i luftflödesöppningen 27 för att erhålla ljuddämpning. Detta ventilationsdon kommer beskrivas mer i detalj med hänvisning till Fig. 3A till 3E.

Fig. 3A visar en exploderad vy av ventilationsdonet 21. Det innefattar en ytterkropp 25, ett frontlock 23 och ett poröst luftgenomsläppligt material 29. I den här illustrerade utföringsformen innefattar ventilationsdonet 21 även ett element 31 för montering av frontlocket 23 till ytterkroppen 25. Detta element 31, såsom illustrerat här, är ett luftkanalsdefinierande element, då en luftflödespassage 32 bildas mellan en yttersida hos det luftkanalsdefinierande elementet 31 och åtminstone en del av en innervägg hos ytterkroppen 25. Utformningen av element 31 kommer därför att inverka på luftflödet genom ventilationsdonet 21, både vad gäller luftflödesmotstånd och akustiska egenskaper.

Då frontlocket 23 anordnas till ytterkroppen 25 kommer en luftflödesöppning 27 att bildas mellan en första sida 23a hos frontlocket och en första kant 26 hos ytterkroppen. Frontlocket 23 är justerbart anordnat i förhållande till ytterkroppen 25 varvid en storlek hos luftflödesöppningen 27 är justerbar. Denna storlek indikeras med pil 28 i Fig. 3E, Fig. 4A-4D samt Fig. 5A-5C.

Fig. 3B illustrerar ventilationsdonet 21 i exploderad vy sedd snett framifrån. Här illustreras även ett gängat element 33, såsom en skruv, eller en annan anordning för justerbar montering av det luftkanalsdefinierande elementet 31 i ytterkroppen 25. Det luftkanalsdefinierande elementet 31 kan vara försett med en inre gängning för justerbar montering till det gängade elementet 33. Alternativt kan det luftkanalsdefinierande elementet 31 positioneras med hjälp av skruvar eller liknande vilka är anordnade på det gängade elementet 33 på ömse sidor om den del av det luftkanalsdefinierande elementet 31, vilken genomskärs av det gängade elementet 33. Såsom framgår av t.ex. Fig. 3B och 3C är det luftkanalsdefinierande elementet 31 väsentligen centralt anordnat i förhållande till ytterkroppen 25, och anordnat att befinna sig åtminstone delvis i ytterkroppen 25. Frontlocket 23 är anordnat till det luftkanalsdefinierande elementet 31 och är därmed justerbart anordnat i förhållande till ytterkroppen 25. Genom justering av frontlocket 23 i förhållande till ytterkroppens 25 första kant 26 justeras en storlek 28 hos luftflödesöppningen, vilket illustreras tydligt i Fig. 3E samt Fig. 5A-5C.

Fig. 3C illustrerar ventilationsdonet 21 sett snett bakifrån. Fig. 3D illustrerar det sett snett framifrån.

Då en skruv 33 eller annat gängat element används för justerbar montering av det luftkanalsdefinierande elementet 31 kan positionen hos detta justeras kontinuerligt längs med skruven 33. Alternativt kan en annan typ av element användas, vilken endast medger stegvis justering av positionen av det luftkanalsdefinierande elementet 31.

Det luftkanalsdefinierande elementet 31 är, såsom här illustreras, ett väsentligen skåleller konformat element, och är ett element separat från frontlocket 23. Enligt andra utföringsformer skulle det dock kunna vara format att utgöra en enhet med frontlocket. Det luftkanalsdefinierande elementet 31 är anordnat så att dess bredare del vetter mot frontlocket, och dess smalare in mot ventilationskanalen. Om det luftkanalsdefinierande element 31 är utformad väsentligen som en trunkerad kon anordnas det så att dess bas vetter mot frontlockets första sida 23a. I den illustrerade utföringsformen är det luftkanalsdefinierande elementet 31 väsentligen ihåligt. Även andra utformningar är dock möjliga.

Ventilationsdonets ytterkropp 25 är fördelaktigen väsentligen cirkulärcylindriskt utformad. Den har fördelaktigen en ytterdiameter motsvarande en innerdiameter hos en ventilationskanal till vilken den ska monteras. Ventilationsdonet kan således vara utformat för direkt montering i en ventilationskanal. Då det finns standarddimensioner hos ventilationskanaler, kan ventilationsdonen utformas med motsvarande standarddimensioner. För att underlätta direkt montering i en ventilationskanal kan ytterkroppens 25 vara försedd med monteringselement 35, i Fig. 3A och 3B illustrerade som fjädrande element 35 med tillräcklig rigiditet för att möjliggöra stabil montering i ventilationskanalen. Tätning mot vägg eller tak åstadkommes liksom för det kända ventilationsdonet vilket illustrerades i Fig. 1 genom en tätning, t.ex. en tätningsring 13, placerad under ytterkroppens yttre kant.

Fig. 3E illustrerar ventilationsdonet 21 i genomskärning. Ur denna illustration framgår att det luftgenomsläppliga materialet 29 är anordnat så att vid luftflöde genom luftflödesöppningen 27 passerar åtminstone en del av luftflödet genom det luftgenomsläppliga materialet 29. Detta indikeras i Fig. 3E med en pil 30. Det luftgenomsläppliga materialet 29 är anordnat så att det åtminstone delvis täcker luftflödesöppningen 27. I utföringsformen enligt Fig. 3E täcker det luftgenomsläppliga materialet väsentligen hela luftflödesöppningen 27.

Som kan ses i Fig. 3B och 3E, samt i detaljbilden i Fig. 4A-4C, har ytterkroppens 25 första kant 26 en välvd form, företrädesvis en konvext rundad form, väsentligen utan skarpa kanter. Luftflödesöppningens storlek 28 definieras som det minsta avståndet mellan frontlockets första sida 23a och ytterkroppens första kant 26. I utföringsexemplet enligt Fig. 3E definieras denna storlek 28 som det vinkelräta avståndet mellan frontlockets första sida 23a och den närmast liggande delen av den rundade kanten. Detta illustreras i Fig. 3E, Fig. 4A-4C samt Fig. 5A-5C med pil 28. En detaljerad bild av luftflödesöppningen illustreras i Fig. 4A-4D. I utföringsformen i Fig. 4A-4D är vidare ett luftgenomsläppligt material 29, 29c anordnat att delvis täcka luftflödesöppningens storlek 28 vid maximalt öppen position. Såsom illustreras i Fig. 4A-4C, är det möjligt att använda luftgenomsläppligt material av olika tjocklek. I Fig. 4A-4C illustreras ett luftgenomsläppligt material 29 väsentligen i form av en skiva, t.ex. enligt den form som illustreras i Fig. 6A. Fig. 4D illustrerar ett luftgenomsläppligt material 29c, t.ex. såsom illustreras i Fig. 6C, väsentligen i form av en ring som till sin storlek och utsträckning väsentligen motsvarar ytterkroppens första kant 26. Alternativt kan ett luftgenomsläppligt material 29a, 29b med en form såsom illustreras i Fig. 6B användas, där den perifera ringen 29a har en storlek och utsträckning vilken väsentligen motsvarar ytterkroppens första kant 26. Det luftgenomsläppliga materialet kan vara utformat och anordnat så att det täcker luftflödesöppningen till åtminstone 1/4, företrädesvis till 1/3, 1/2, eller 3/4, då luftflödesöppningen 27 är maximalt öppen. Det kan fördelaktigen vara anordnat så att det väsentligen helt täcker luftflödesöppningen 27 då luftflödesöppningen är maximalt öppen, vilket illustreras i Fig. 5A. Detta kan åstadkommas genom att det luftgenomsläppliga materialet 29 kan ha en tjocklek som sträcker sig över hela eller en del av luftflödesöppningens storlek 28. Det luftgenomsläppliga materialet behöver inte nödvändigtvis vara jämntjockt, utan kan ha varierande tjocklek.

I de utföringsformer som illustreras i Fig. 3E samt Fig. 4A-4D och Fig. 5A-5C är det luftgenomsläppliga materialet 29, 29a, 29b, 29c anordnat till frontlockets första sida 23a. Då ett luftflöde 30 flödar genom ventilationsdonet 21 kommer åtminstone en del av detta luftflöde att passera genom det luftgenomsläppliga materialet 29 på sin väg mellan luftflödesöppningen 27 och ventilationsdonets 21 bakre öppning 34, eller vice versa. Betraktar man luftflödets hastighetsprofil över luftflödesöppningens 27 smalaste del så kommer luftflödets hastighet att vara lägre ju längre bort från ytterkroppens första kant 26 och ju närmare frontlockets första sida 23a man kommer. Det luftgenomsläppliga materialet bidrar således till att ge luftflödet en lägre hastighet nära frontlocket 23.

Som exempel kan vi betrakta fallet med frånluftsventilation, vilket illustreras med pilen 30 i Fig. 3E och Fig. 4A. Då luft flödar in i luftflödesöppningen 27 kommer åtminstone en del av detta luftflöde 30 att möta det luftgenomsläppliga materialet 29, vilket, såsom illustreras i Fig. 3E, 4A-4D och 5A-5C kan täcka luftflödesöppningens storlek 28 helt eller delvis. Luftflödet 30 kommer vid sin passage genom luftflödesöppningen 27 att åtminstone delvis passera genom det luftgenomsläppliga materialet 29 innan det når den luftkanal som bildas i ventilationsdonets 21 inre. Den del av luftflödet 30 som under sin passage genom det luftgenomsläppliga materialet 29 har passerat närmast frontlocket 23 har tillryggalagt en längre sträcka genom det luftgenomsläppliga materialet 29 än den del av luftströmmen som har flödat genom det luftgenomsläppliga materialet 29 närmare ytterkroppens första kant 26. Det luftflöde som når luftkanalen inuti ventilationsdonet 21 kommer därför ha en lägre hastighet i kanalen ju närmare frontlocket det har transporterats genom det luftgenomsläppliga materialet 29. Vidare kommer den rundade formen hos ytterkroppens första kant 26 att inverka på luftflödeshastigheten, då det kommer att ge upphov till en gradvis acceleration av det luftflödet 30 då det kommer in mot den rundade kanten samt en gradvis hastighetsminskning hos luftflödet 30 efter den rundade kanten. Därmed reduceras graden av virvlar och turbulenser hos luftflödet 30. Det luftgenomsläppliga materialet 29, och även den rundade formen hos ytterkroppens första kant 26, kommer därför bidra till att skapa en för ljudeffektnivån fördelaktig hastighetsprofil hos luftflödet genom kanalen, genom att reducera hastigheten hos luftflödet närmast ytor inuti ventilationsdonet.

Frontlocket 23 kan vidare ha en väsentligen plan andra sida 23b på motsatt sida om den första sidan 23a. Detta har visat sig ha fördelaktig inverkan på luftflödet genom ventilationsdonet, då det bidrar till att rikta luftflödet parallellt med en vägg eller ett tak till vilket ventilationsdonet är anordnat. Frontlocket 23 kan ha en av flera olika möjliga former. I det illustrerade exemplet har frontlocket kvadratisk form. Andra möjliga former är rektangulär eller annan polygon form, cirkulär eller oval. Frontlocket 23 kan fördelaktigen ha en storlek sådan att frontlocket 23 åtminstone väsentligen täcker ytterkroppens första kant 26. I det illustrerade utföringsexemplet sträcker sig frontlocket åtminstone delvis utöver ytterkroppens första kant 26. Frontlocket 23 är i det illustrerade exemplet väsentligen helt plant. Såsom indikeras med den streckade linjen i Fig. 4A är det även möjligt att utforma frontlocket 23 med en böjd perifer kant 23c.

I utföringsformen enligt Fig. 3E är det luftkanalsdefinierande elementet 31 utformat som ett ihåligt element vilket väsentligen har formen av en trunkerad kon. Denna trunkerade kon 31 är utformad så att frontlocket 23 kan fästas till en innersida hos konen 31 via ett eller flera radiellt fjädrande element 37, såsom clips eller liknande, vilka är anordnade på frontlockets 23 första sida 23a. De fjädrande elementen 37 kan till exempel utgöras av metallband. Elementet 31 innefattar åtminstone en inre kant 39 till vilken de radiellt fjädrande elementen 37 kan ligga an för att fästa frontlocket till konen. Frontlocket kan därmed enkelt demonteras från elementet 31, vilket kan vara fördelaktigt vid rengöring eller vid byte av det luftgenomsläppliga materialet.

Det luftgenomsläppliga materialet 29 är anordnat mellan frontlockets 23 första sida 23a och det luftkanalsdefinierande elementet 31. Såsom kan ses i Fig. 3E, där det luftgenomsläppliga materialet är deformerbart, är det fixerat mellan en perifer kant hos basen av det luftkanalsdefinierande elementet 31, då denna perifera kant väsentligen ligger an mot frontlockets första sida 23a. De radiellt fjädrande elementen 37 kan vara utformade så att de även bidrar till att hålla det luftgenomsläppliga materialet på plats. Detta ger en stabil mekanisk montering av det luftgenomsläppliga materialet 29, samtidigt som det luftgenomsläppliga materialet 29 enkelt kan bytas ut.

Såsom beskrivits ovan kan luftflödesöppningens storlek justeras, varigenom ett luftflöde genom ventilationsdonet kan justeras. Storleken av luftflödesöppningen är kontinuerligt eller stegvis justerbar mellan en maximalt öppen position och en stängd position samt däremellan liggande värden. Ventilationsdonet kan vara utformat så att luftflödesöppningens storlek inte går att justera till mer än maximalt öppen position, d.v.s. det maximala avståndet mellan frontlockets första sida 23a och ytterkroppens första kant 26 har uppnåtts och ventilationsdonet kan inte öppnas mer. Vid helt stängd position har minsta möjliga avstånd mellan frontlockets första sida 23a och ytterkroppens 25 första kant 26 uppnåtts. I idealfallet är väsentligen inget luftflöde möjligt genom ventilationsdonet 21 i den stängda positionen.

Det luftgenomsläppliga materialet 29 är anordnat så att luft i ett luftflöde genom ventilationsdonet 21 sprids mot lockets första sida. Detta kan realiseras genom det luftgenomsläppliga materialets porositet. Det porösa luftgenomsläppliga materialet är vidare fördelaktigen ett fibermaterial, där de enskilda fibrerna är väsentligen slumpvis riktade. Detta bidrar till att fördela och sprida en luftström som flödar genom det luftgenomsläpliga materialet, och därigenom till att inverka på den ljudbild som uppstår vid luftflöde genom ventilationsdonet.

Det luftgenomsläppliga materialet 29 kan vara deformerbart, och kan vara anordnat att åtminstone delvis deformeras i förhållande till luftflödesöppningens 27 storlek 28. Detta illustreras i Fig. 5A-5C, där luftflödesöppningen storlek 28 successivt minskas. Detta är särskilt fördelaktigt då det porösa luftgenomsläppliga materialet har en sådan tjocklek att det täcker hela luftflödesöppningen är maximalt öppen, d.v.s. då ventilationsdonet är helt öppet.

I Fig. 6A-6C illustreras några olika utföringsformer för det luftgenomsläppliga materialet 29. Även andra geometrier är tänkbara. Gemensamt för alla utföringsformer är att tjockleken hos åtminstone den del av det luftgenomsläppliga materialet 29 som är anordnad i luftflödesöppningen 27 kan vara anpassad så att den täcker väsentligen hela eller en del av luftflödesöppningens storlek. Alternativt eller i tillägg till en mekanisk fastsättning via klämning av det luftgenomsläppliga materialet 29 mot frontlockets 23 första sida 23a kan det luftgenomsläppliga materialet fästas till frontlockets 23 första sida 23a via t. ex. adhesivt material.

Som visas i Fig. 6A kan det luftgenomsläppliga materialet 29 ha formen av en cirkulär skiva. En sådan utformning möjliggör en mekanisk fastsättning av det luftgenomsläppliga filtret såsom beskrivits ovan med hänvisning till Fig. 3E.

Fig. 6B visar en utföringsform där det luftgenomsläppliga materialet 29 har en vagnshjulsliknande utformning. Den yttre delen 29a kommer att befinna sig i luftflödesöppningen 27. Ekrarna 29b möjliggör mekanisk fastsättning såsom beskrivits ovan.

Fig. 6C visar en utföringsform där det luftgenomsläppliga materialet väsentligen har en ringform. Det luftgenomsläppliga materialets utsträckning 29c i radieil riktning kan ha olika värden.

I Fig. 7-9 illustreras grafer över sambanden mellan luftflöde (l/s) (x-axeln) ut ur ventilationsdonet, här utformat som ett tilluftsdon, och vilken maximal grad av tryckstrypning ?pt(Pa) (y-axeln) som kan genomföras utan att överskrida en viss ljudeffektnivå lw(dB(A)). De sneda linjerna, vilka sträcker sig tvärs över diagrammen i y-riktningen, representerar olika öppningsgrader hos de respektive ventilationsdonen, d.v.s. olika värden på luftflödesöppningens storlek, angiven i mm. De linjer med värdebeteckningar 20, 25, 30, etc. representerar uppmätt ljudeffektnivå genererad av de respektive ventilationsdonen. Graferna i Fig. 7-9 är alla uppmätta för ventilationskanaler med dimensionen 125 mm diameter. Det som skiljer ventilationsdonen åt är närvaro eller frånvaro av ett poröst luftgenomsläppligt material.

För ventilationskanaler av dimensionen 125 mm sätts standardflöde till 20 l/s. Maximal rekommenderad ljudeffektnivå är 30dB(A).

I Fig. 7 har ventilationsdonet inget luftgenomsläppligt material. Här kan utläsas att för att erhålla ett luftflöde på 20 l/s vid 20 mm luftflödesöppning behövs ett tryckfall på ca 13 Pa över ventilationsdonet. 20 mm luftflödesöppning är generellt maximal öppningsgrad hos ett ventilationsdon såsom här beskrivet. Andra storlekar är dock tänkbara. Såsom beskrivits ovan ställs ventilationsdonet längst från fläkten standardmässigt in med maximal luftflödesöppning. Vidare kan av diagrammet utläsas att vid luftflöde på 20 l/s och ljudbegränsning till 30dB(A) kan vid 14 mm luftflödesöppning en strypning av ca 35 Pa erhållas. Detta är det maximala värde till vilket trycket kan strypas utan att överskrida gränsvärdet på 30dB(A) då ett luftflöde på 20 l/s önskas. Arbetsområdet för detta ventilationsdon är därför begränsat till mellan 13-35 Pa.

I Fig. 8 visas motsvarande diagram för ett ventilationsdon med ett luftgenomsläppligt material i form av ett 5 mm tjockt filtermaterial i form av en cirkulär skiva. Här kan utläsas att arbetsområdet hamnar mellan 25Pa och ca 68 Pa.

I Fig. 9 visas motsvarande diagram för ett ventilationsdon med ett luftgenomsläppligt material i form av ett 10 mm tjockt filtermaterial i form av ett vagnshjul såsom illustrerat i Fig. 5B. Här kan utläsas att arbetsområdet hamnar mellan 25Pa och ca 140 Pa.

Närvaron av ett poröst luftgenomsläppligt material breddar således arbetsområdet för ventilationssystemet, så att lämplig tryckfördelning kan ställas in i ventilationssystemet samtidigt som specificerat luftflöde erhålls och normer för ljudeffektnivåer inte överskrids.

Uppfinningen är ej begränsad till de ovan beskrivna och på ritningarna visade utföringsexempel, utan kan fritt varieras inom ramen för efterföljande patentkrav.

Claims

PATENTKRAV

1. Ventilationsdon (21) utformat att anslutas till en mynning på en ventilationskanal (9) mellan ventilationskanalen och ett utanförliggande utrymme, varvid ventilationsdonet innefattar en luftflödesöppning (27) för passage av ett luftflöde (30) mellan ventilationsdonet och det utanförliggande utrymmet, kännetecknat av att ett luftgenomsläppligt material (29) är anordnat i nämnda luftflödesöppning (27), att ventilationdonet (21) innefattar en ytterkropp (25) och ett frontlock (23), varvid luftflödesöppningen (27) bildas mellan en första kant (26) hos ytterkroppen (25) och en första sida (23a) hos frontlocket (23), varvid det luftgenomsläppliga materialet (29) är anordnat till frontlockets första sida (23a), och varvid det luftgenomsläppliga materialet (29) är anordnat så att vid luftflöde genom luftflödesöppningen (27) har luftflödet en hastighetsprofil, tagen över ett tvärsnitt av det luftgenomsläppliga materialet i luftflödesöppningen, sådan att luftflödeshastigheten är lägst närmast frontlockets första sida (23a) och högst i den del av det luftgenomsläppliga materialet (29) som befinner sig längst från frontlockets första sida.

2. Ventilationsdon (21) enligt krav 1, varvid det luftgenomsläppliga materialet (29) är anordnat så att vid luftflöde genom luftflödesöppningen (27) åtminstone en del av luftflödet passerar genom det luftgenomsläppliga materialet.

3. Ventilationsdon (21) enligt krav 1 eller 2, varvid det luftgenomsläppliga materialet (29) åtminstone delvis täcker luftflödesöppningen (27).

4. Ventilationsdon (21) enligt krav 3, varvid det luftgenomsläppliga materialet (29) täcker luftflödesöppningen (27) till åtminstone 1/4, företrädesvis till 1/3, 1/2, eller 3/4, då luftflödesöppningen är maximalt öppen.

5. Ventilationsdon (21) enligt något av de föregående kraven, varvid det luftgenomsläppliga materialet (29) väsentligen helt täcker luftflödesöppningen (27) då luftflödesöppningen är maximalt öppen.

6. Ventilationsdon (21) enligt något av de föregående kraven, varvid en storlek (28) hos luftflödesöppningen (27) är justerbar, varigenom ett luftflöde genom ventilationsdonet kan justeras.

7. Ventilationsdon (21) enligt krav 6, varvid storleken (28) av luftflödesöppningen (27) är kontinuerligt eller stegvis justerbar mellan en maximalt öppen position och en stängd position samt däremellan liggande värden.

8. Ventilationsdon (21) enligt något av de föregående kraven, varvid det luftgenomsläppliga materialet (29) innefattar ett poröst material, såsom ett poröst fibermaterial.

9. Ventilationsdon (21) enligt något av de föregående kraven, varvid det luftgenomsläppliga materialet (29) är deformerbart.

10. Ventilationsdon (21) enligt krav 6, 7, 8 eller 9 när krav 8 eller 9 beror av krav 6 eller 7, varvid det luftgenomsläppliga materialet (29) är åtminstone delvis deformerbart i förhållande till luftflödesöppningens justerbara storlek (28).

11. Ventilationsdon (21) enligt något av de föregående kraven, innefattande ett luftkanalsdefinierande element (31) anordnat centralt i ytterkroppen (25) så att det åtminstone delvis är omgivet av ytterkroppen, varvid en luftflödespassage (32) bildas mellan en yttersida hos det luftkanalsdefinierande elementet (31) och en innervägg hos ytterkroppen (25).

12. Ventilationsdon (21) enligt krav 11, varvid det luftkanalsdefinierande elementet (31) är ett väsentligen skålformat element.

13. Ventilationsdon (21) enligt krav 12, varvid det skålformade elementet (31) väsentligen har formen av en trunkerad kon, vilken är anordnad så att könens bas vetter mot den första sidan (23a) hos frontlocket (23).

14. Ventilationsdon (21) enligt något av krav 11 till 13, varvid frontlocket (23) är anordnat till det luftkanalsdefinierande elementet (31).

15. Ventilationsdon (21) enligt något av de föregående kraven, varvid frontlocket (23) är justerbart anordnat i förhållande till ytterkroppen (25) varigenom en storlek (28) hos luftflödesöppningen (27) är justerbar.

16. Ventilationsdon (21) enligt något av de föregående kraven, varvid ytterkroppens första kant (26) har en välvd form, företrädesvis en konvext rundad form, väsentligen utan skarpa kanter.

17. Ventilationsdon (21) enligt något av kraven 6 till 16, varvid luftflödesöppningens storlek (28) bestäms av det minsta avståndet mellan ytterkroppens första kant (26) och frontlockets första sida (23a).

18. Ventilationsdon (21) enligt något av de föregående kraven, varvid frontlocket (23) har en väsentligen plan andra sida (23b) på motsatt sida om den första sidan (23a).

19. Ventilationsdon (21) enligt något av de föregående kraven, varvid frontlocket (23) har en storlek så att frontlocket åtminstone väsentligen täcker ytterkroppens första kant (26).

20. Ventilationsdon (21) enligt krav 19, varvid frontlocket sträcker sig åtminstone delvis utöver ytterkroppens första kant (26).

21. Ventilationsdon (21) enligt något av de föregående kraven, varvid frontlocket (23) är utformat så att luft i ett luftflöde ut ur eller in i ventilationsdonet flödar väsentligen parallellt med en yta hos en vägg eller ett tak i vilket ventilationsdonet är anordnat.

22. .Ventilationsdon (21) enligt något av kraven 11 till 21 när kraven 15 till 19 eller 21 beror av något av kraven 11 till 14, varvid det luftkanalsdefinierande elementet (31) är väsentligen ihåligt och utformat så att frontlocket (23) kan fästas till en innersida därav via ett eller flera radiellt fjädrande element (37), såsom clips eller liknande.

23. Ventilationsdon (21) enligt krav 22, varvid det luftkanalsdefinierande elementet (31) innefattar åtminstone en inre kant (39) till vilken de radiellt fjädrande elementen (37), såsom clips eller liknande, kan ligga an för att fästa frontlocket (23) till det luftkanalsdefinierande elementet (31).

24. Ventilationsdon (21) enligt krav 22 eller 23, varvid de radiellt fjädrande elementen (37) är anordnade på frontlockets första sida (23a).

25. Ventilationsdon (21) enligt krav 24, varvid de radiellt fjädrande elementen (37) är utformade för att i samverkan med en ytterkant hos det luftkanalsdefinierande elementet hålla det luftgenomsläppliga materialet (29).

26. Ventilationsdon (21) enligt något av föregående krav, varvid det luftgenomsläppliga materialet (29) är åtminstone delvis fixerat till frontlockets första sida (23a) via ett adhesivt material.

27. Ventilationsdon (21) enligt något av de föregående kraven, varvid det luftgenomsläppliga materialet (29) har formen av en skiva, en ring (29c), en perifer ring (29a) med radiellt inåtgående element (29b), eller liknande.

28. Ventilationsdon (21) enligt något av de föregående kraven, varvid ytterkroppen (25) har väsentligen cirkulärcylindrisk form.

29. Ventilationsdon (21) enligt något av de föregående kraven, vilket är utformat för montering i en vägg eller i ett tak, i synnerhet i en innervägg eller ett innertak.

30. Ventilationssystem (15) innefattande åtminstone ett ventilationsdon (21) enligt något av de föregående kraven, en ventilationskanal (9) till vilken nämnda åtminstone ett ventilationsdon (21) är anslutet, och en fläkt (17) ansluten till ventilationskanalen och anordnad att kunna skapa ett luftflöde genom ventilationsdonet (21) och ventilationskanalen (9).