SE532899C2 - Förfarande genom fermentering med Lactobacillus plantarum för tillhandahållande av en insulinsvarsreducerande produkt och dess användning farmaceutiskt eller i livsmedel - Google Patents

Description

2 Sist men inte minst är den betydande påverkan av intensiva livs- stilförändringar som vid interventionsstudier visat sig fördröja eller förhindra utvecklingen av typ 2 diabetes med 40-58%. Kosten i dessa interventions- studier syftade mot viktreduktion genom reducering av intaget från fett, framförallt mättat fett (delvis ersatt av enkelomättat fett), och också rik på kostfiber, fullkorn, grönsaker och frukt. Kostrestriktionerna åtföljdes av 30 minuters fysisk aktivitet per dag. Fysiologiska fördelar med intensiva livs- stilförändringar är minskad kroppsvikt och minskat blodtryck samt förbätt- ringar av insulinkänslighet och blodfetter. Detta påverkar hela spektrat av riskfaktorer och har visat sig fördröja eller förhindra utvecklingen av sjuk- domar relaterade till det metabola syndromet.

Med ovan i åtanke är det inte förvånande att mycket möda har lagts på forskningen av mekanismerna bakom de ovan nämnda sjukdomarna, liksom att hitta nya sätt att förebygga, lindra eller behandla dessa sjukdomar.

Livsmedel som ger låga insulinsvar anses gynnsamma då höga insulinnivåer (hyperlnsulinemi) efter en måltid är riskfaktorer för utvecklingen av sjukdomar inom det metabola syndromet (hjärt-kärlsjukdomar, typ 2 diabetes och fetma). Således borde livsmedel som ger låga insulinsvar i människokroppen vara gynnsamma för människan i den industrialiserade delen av världen som har växande problem med hjärt-kärlsjukdomar, såsom typ 2 diabetes, fetma och det metabola syndromet.

I enlighet med föreliggande uppfinning har nya sätt att behandla och förebygga sådana sjukdomar upptäckts.

Sammanfattning av uppfinningen Med föreliggande uppfinning tillhandahålls enligt en aspekt, ett förfarande för tillhandahållande av en insulinsvarsreducerande produkt, varvid förfarandet innefattar: a) blandning av minst ett polyfenolinnehållande växtmaterial och minst ett lösningsmedel för att erhålla en blandning; b) upphettning av blandningen för eliminering av närvarande bakteriearter för att erhålla en upphettad blandning; c) tillsättning av minst en stam av Lactobacillus plantarum och minst en proteinkälla, vald från gruppen omfattande peptoner, tryptoner, 10 15 20 25 30 lLïl till Pil! 3 jästextrakt och kombinationer därav, i valfri ordning eller samtidigt, tili den upphettade blandningen för att erhålla en fermentationsblandning; och d) utsättande av fermentationsblandningen för fermentation för att ge en insulinsvarsreducerande produkt.

Med föreliggande uppfinning tillhandahålls, enligt en ytterligare aspekt, användningen av en insulinsvarsreducerande produkt för framställning av en komposition för förebyggande eller behandling av diabetes, det metabola syndromet och hjärt-kärlsjukdomar.

Kort beskrivninq av ritninqarna I fig. 1 visar den postprandiella plasmaglukoskurvan efter intag av olika blåbärsdrycker av försökspersoner i jämförelse med en glukosreferensdryck.

I fig. 2 visas seruminsulinresponser efter intag av olika blåbärs- produkter som utsatts för olika processerltillsatser jämfört med en glukos- referens.

I fig. 3 visas insulinresponser efter intag av olika blåbärsprodukter som utsatts för olika processer/tillsatser jämfört med en icke-behandlad kontroll (B- obehandlad). Efter 30 minuter ger B-ferm ett signifikant lägre insulinsvar jäm- fört med kontrollen (B-obehandlad) (P<0.05, Dunnets test med B-obehandlad som kontroll).

Beskrivning av utförinqsformer av uppflnninqen Vid en utföringsform av uppfinningen, erhålles blandningen av minst ett polyfenolinnehållande växtmaterial och minst ett lösningsmedel genom homo- genisering. Lösningsmedlet är företrädesvis vatten, kranvatten eller destillerat vatten, men kan vara ett annat vattenhaltigt ätligt lösningsmedel, såsom mineralvatten, juicer, såsom fruktjuicer och grönsaksjuicer, mjölk och andra drycker. _ För att eliminera alla bakteriearter, såsom bakterier och/eller mikro- organismer närvarande i den beredda blandningen av nämnda minst ett poly- fenolinnehållande material och nämnda minst ett lösningsmedel, för att för- hindra tillväxt av desamma sker upphettningen i steg b) vid en temperatur av 60°C-100°C, företrädesvis 80°C-100°C, mer föredraget 90°C-100°C, det vill säga vid en temperatur som är tillräcklig för att döda bakterier och mikro- 10 15 20 25 30 EEEÉ 899 4 organismer, tex pastörisering vid 94°C i 2 s eller under användning av en konventionell autoklav för eliminering av närvarande bakterier. Fermenta- tionen såsom föreskrivs i steg d) bör endast ske med Lactobacillus plantarum som tillsatts blandningen. Därför är det nödvändigt att eliminera alla andra slags bakterier som kan vara närvarande i upphettningssteget b) före fermentation. Upphettningstemperaturen och varaktigheten av upphettning bestäms med tanke på önskat resultat, d v s att avdöda alla närvarande bakterier och mikroorganismer.

Efter upphettningssteget b), kan pH för den upphettade blandningen justeras till ett pH-värde i intervallet av ca 4,5~9, företrädesvis 5-7, tex genom att tillsätta KOH då det polyfenolinnehållande materialet kan vara surt.

Detta görs då den tillsatta stammen av Lactobacillus plantarum kommer att tillväxa bra vid detta pH-intervall. Nämnda minst en stam av Lactobacillus plantarum tillsätts vid en mängd av ca 105-109 cfu/ml blandning. Helst sker fermentation i närvaro av minst en proteinkälla, tex en aminosyrakälia, där proteinet valts från, men inte begränsats till, gruppen innehållande peptoner, tryptoner (mjölkbuljong) jästextrakt och kombinationer av dessa. Ett annat exempel är köttbuljong eller havremjöl som också innefattar de nödvändiga komponenterna för bakterierna. Det är också möjligt att fermentationen sker utan tillsatts av en proteinkälla, d v s endast i närvaro av komponenterna av de(t) tillsatta polyfenolinnehållande växtmaterialet/växtmaterialen, det vill säga närvarande proteiner och kolhydrater i dessa växtmaterial. Nämnda åtminstone ett protein tillsätts eller är närvarande vid en mängd av 0,0001-0,1 vikt% av den totala blandningen.

Företrädesvis, väljs Lactobacillus plantarum från gruppen av stammar bestående av Lactoabacillus plantarum 299, DSM 6595, som deponerades den 2 juli 1991 på Deutsche Sammlung von Mikroorganismen und Zellkulturen GmbH, Lactobacillus plantarum 299V, DSM 15316, som deponerades den 16 mars 1995 på Deutsche Sammlung von Mikroorganismen und Zellkulturen GmbH, Lactobacillus plantarum HEAL 9, DSM 15312, Lactobacillus plantarum HEAL 19, DSM 15313 och Lactobacillus plantarum HEAL 99, DSM 15316, som deponerades den 27 november 2002, 10 15 20 25 30 5 på Deutsche Sammlung von Mikroorganismen und Zellkulturen GmbH och gavs tillträdesnumren angivna ovan.

Efter tillsats av den specifika stammen av Lactobacillus plantarum är betingelserna för fermentationen vid en temperatur av ca 30°C-50°C, företrädesvis ca 35°C-45°C, särskilt ca 37°C-40°C, i ett flytande medium vid atmosfärstryck. Fermentationen fortlöper vanligtvis till ett pH-värde av <5, företrädesvis <4, nås. Om en yoghurt fermenteras fortlöper fermentationen till pH <4,6~4,7. Fermentationen pågår i ca 10-30 h, företrädesvis ca 15-25 h, till exempel ca 20-24 h. Varaktigheten för fermentationen bör vara tillräcklig för att tillhandahålla det/de gynnsamma modifierade polyfenolinnehållande växtmaterialet/växtmaterialen.

De(t) polyfenolinnehållande växtmaterialen/växtmaterialet som modifierats med stammen av Lactobacillus plantarum kan t ex väljas från gruppen innefattande frukter, grönsaker, bär, te, gryn, grönt te, kaffe, kakao, choklad och bark. Frukter och bär kan väljas från gruppen av blåbär, lingon, tranbär, äpplen, bananer, svarta vinbär, jordgubbar, hallon, nypon, druvor, citrus, aronia, rosenkvitten, slånbär, nypon och fläderbär, oliver, kapris och andra frukter med högt polyfenolinnehåll. Bark väljs företrädesvis från kanel.

Grönsakerna väljs t ex från bönor. Uppfinningen begränsas inte till de ovan nämnda specifika exemplen. Den viktiga aspekten i relation till de valda polyfenolinnehållande växtmaterialen är att det polyfenolinnehållande växt- materialet som används bör påverkas av fermentationen med stammen av Lactobacillus plantarum och ge ett modifierat polyfenolinnehållande växtmaterial.

I detta sammanhang betyder frasen "modifierat polyfenolinnehållande växtmaterial" att en ferrnentation med en tillsatt stam av Lactobacillus plantarum har skett i närvaro av ett växtmaterial som innehåller polyfenoler.

Fermentation sker och påverkar de närvarande polyfenolgrupperna för att ge ett modifierat polyfenolinnehållande växtmaterial.

I detta sammanhang avser termen "modifierat polyfenolinnehållande växtmaterial" de produkter som erhålls efter fermentation av det polyfenol- innehållande växtmaterialet i närvaro av en stam av Lactobacillus plantarum vid de betingelser som specificerats häri. l den experimentella delen består 10 15 20 25 30 533 8952! 6 det testade polyfenolinnehållande materialet av blåbär och det har visats att det endast är den testprodukt som innehåller fermenterade blåbär som orsakar den signifikanta effekten av lägre insulinsvar, vilket betyder att det är mest sannolikt att det är fermentationen av det polyfenolinnehållande materialet som orsakar det lägre insulinsvaret. Således, i enlighet med föreliggande uppfinning betyder termen "modifierat polyfenolinnehållande växtmaterial" sådana substanser som erhålles efter fermentation av det polyfenolinnehållande växtmaterialet. Sådana "modifierade polyfenolinnehållande växtmaterial" bör ge den önskade effekten av sänkning av insulinsvaren i människa efter intag ijämförelse med intag av ett polyfenolinnehållande växtmaterial som inte har fermenterats med en stam av Lactobacillus plantarum. Sänkningen av insulinnlvån genom intaget av modifierade polyfenolinnehållande växtmaterial i någon lämplig form bör ligga i intervallet av ca 160%, företrädesvis ca 5-40%, mer föredraget ca 10-30%, ännu mer föredraget ca 15-25%, t ex ca 25%.

Uppfinningen hänför sig vidare till användningen av en insulinsvarsreducerande produkt för framställning av en komposition för förebyggande eller behandling av diabetes, det metabola syndromet, fetma och hjärt-kärlsjukdomar.

Kompositionen är företrädesvis en farmaceutisk komposition eller en livsmedelskomposition. Livsmedelskompositionen är t ex en livsmedels~ produkt eller ett kosttillskott.

Livsmedelsprodukten kan väljas från gruppen innefattande bröd, ost, yoghurt, juice, hälsodrycker, hälsokaka, bredbara pålägg, kex och cerealier.

Det är lämpligt att inkludera modifierade polyfenolinnehållande växtmaterial i en livsmedelskomposition, då en sådan komposition lätt kan intas av en individ för att behålla hälsan och förebygga uppkomst av hjärtkärl- sjukdomarna nämnda ovan.

Material och metoder Testprodukter För att visa effekterna av föreliggande uppfinning har den testats för att utvärdera potentiella skillnader i postprandiellt blodglukos och insulinsvar efter intag av olika kompositioner baserade på ett polyfenolinnehållande växt- 10 15 20 25 30 7 material, såsom blåbär och sackaros beroende på 1) typ och grad av värme- behandling av blåbärskompositionen 2) närvaron av mjölksyraproducerande bakterier (Lactobacillus plantarum 299v och Lactobacillus plantarum HEAL 19,) i kompositionen samt 3) fermentation av blåbärskompositionen med L. plantarum HEAL 19.

Fem olika testdrycker och en referensdryck (Ref.) inkluderades i studien. Testdryckerna bestod av en obehandlad icke-fermenterad blåbärs- dryck (B-untr), en dryck baserad på icke-fermenterade blåbär som hade pastöriserats (B-past), två drycker som var pastöriserade och icke-fermen- terade med tillsats av Lactobacillus plantarum 299V and HEAL 19, (B-299v and B-HEAL) och en dryck som var pastöriserad och fermenterad (B-ferm) med L. plantarum HEAL 19. Referensdrycken bestod av glukos löst i vatten.

Blåbären (Vaccinium myrtillus) mixades till en puré, före förvaring vid -20°C.

Efter upptining späddes blåbären ut med vatten (111) och homogeniserades i 5 minuter med en hemmixer. Blåbären späddes därefter ut ytterligare en gång (1:1) så att en blåbärslösning innehållande 25% blåbär erhölls. Den erhållna blåbärslösningen homogeniserades sedan vid 25000 rpm med en högpreste- rande dispergeringsmaskin (Ultra Turrax T25, .lanke & Kunkel lKA, Werke GmbH & Co.KG, Staufen, Germany). Prover för den icke-fermenterade blå- bärsdrycken togs (B-obeh) och frystes vid -20°C fram till användning i mål- tidsstudien. Resten av blåbärslösningen pastöriserades (94°C, 2 s) och förvarades vid -20°C (B-past).

De två dryckerna med den separata tillsatsen av Lactobacillus plantarum 299v (B-299v) och Lactobacillus plantarum HEAL 19 (B-HEAL 19) bereddes genom upptining av drycken B-past en dag före studien och respek- tive Laktobacillstarn tillsattes varefter drycken förvarades i kyl (+4°C) över natten fram till servering.

Ungefär en vecka innan servering fermenterades 600 ml av den pastö- riserade blåbärslösningen (B-past) i ett kärl, KOH tillsattes för attjustera pH till 5. Därefter inockulerades blåbärslösningen med Lactobacillus plantarum HEAL 19 (10e7 Kolonibildande enheter (cfu)/ml). Ett gram autoklaverat bond- bönsmjöl tillsattes som kvävekälla. Blåbärslösningen fermenterades under 20 timmar till ett slutligt cfu av 10e9/ml (pH 3,8) uppnåddes (B-ferm). Efter 10 15 20 25 EÉÉ BBQ 8 fermentation förvarades blåbärslösningen vid 4°C. Fermentationen utfördes av Probi AB (Lund, Sverige). En glukosdryck användes som referensmåltid och innehöll 30g D+-glucose (VWR international Ltd. Poole, England) i 300 ml water. Alla måltider bidrog med 30g kolhydrater. En skiva vitt bröd ONWB, Dollar Storfranska, Lockarp, Sverige) gavs till varje testindivid vid studie- starten. Ett valfritt antal skivor skulle intas kvällen före varje tillfälle.

Tabell 1 - Visar olika kompositioner av testdryckerna och referens.

Mängd Totat mängd Fruktos Glukos Tillsatt Tillsatt Total dryck (g) lågmolekylära från bär från bär glukos sackaros mängd kolhydrater (g) (g) (g) (g) kolhydrater från bär (g) (g) Ref 300 - - - 30 - 30 B-obeh* 300 3,82 2,19 1,63 - 26,18 30 B-past* 300 3,82 2,19 1,63 - 26,18 30 B-ferm* 300 2,64 2,03 0,61 1,18 26,18 30 B-299v* 300 3,82 2,19 1,63 - 26,18 30 B- 300 3,82 2,19 1,63 - 26,18 30 HEAL19* Bären innehöll <0,04 g sackaros.

* Samtliga blåbärsdrycker innehöll även 72,8 mg askorbinsyra, 320,1 mg trecomex, 291 mg CNK Innan servering tillsattes 72,8 askorbinsyra, 320,1 trecomex (modi- fierad potatisstärkelse), 291 mg CNK (karrageenum E 407) och 26,18 g sackaros till samtliga blåbärsdrycker. 1,18 g glukos sattes till B-ferm för att kompensera förluster av detta kolhydrat under fermentation. Slutligen justera- des samtliga blåbärsdrycker med 32,0 g vatten så att 300 g dryck innehåll- ande 20 % blåbär och 30 g tillgängliga kolhydrater erhölls.

Testdgyckstudier Alla drycker serverades som frukost och gavs randomiserat med åtminstone fem dagars mellanrum. Skriftligt informerat samtycke erhölls från alla deltagare. De var också väl medvetna om att de kunde avsluta studien när som helst och utan att ange orsak. Studien godkändes av Etikkommittén vid Lunds universitet.

Försökspersoner Femton friska, icke-rökande frivilliga försökspersoner, sju kvinnor och åtta män, deltog i den akuta måltidsstudien. Genomsnittsåldern var 25 i 2,4 10 15 20 25 30 Lïl fri PJ ÛÜ H3 ED 9 (genomsnitt i SD) år och genomsnittligt BMI var i det normala intervallet (22,4 i 2,0 kg/mz; genomsnitt i 5 D). Försökspersonerna erhöll inte någon medicinering.

De ombads undvika alkoholintag, fysisk aktivitet och en måltid rik på fiber dagen före försöket. Försökspersonerna åt en individuellt vald mängd WWB mellan kl 21 och 22 kvällen före varje testtillfälle. Den individuellt valda mängden bröd hölls konstant genom studien. Efter att ha intagit WWB-mål- tiden ombads försökspersonerna att inte inta något mer innan de kom till laboratoriet. Dock medgavs att en liten mängd vatten fick intas om nödvändigt efter kl 22. Varje försöksperson deltog vid fyra tillfällen med minst en veckas mellanrum.

Studiedesiw och blodprovstaqninq Försökspersonerna anlände till laboratoriet vid kl 7:45 på morgonen och en perifer kateter sattes i en antecubital ven. Vid varje tillfälle fyllde alla deltagare i ett formulär angående deras dagskonditlon, inklusive känsla av stress och ängslan. Måltiden konsumerades under 10 minuter. Kapillärt blod togs för bestämning av och analys av serum insulin och analys av plasma- blodglukos vid fastande och vid 15, 30, 60, 90, 120, 180 och 24 min efter måltid.

Glukosanalys Plasmaglukosbestämnlngarna bestämdes med en B-Glucose Analyser (Hemocue 201+, Hemocue AB, Ängelholm, Sweden). lnsulinanalys Seruminsulinproverna förvarades vid -20°C. Analysen utfördes med en integrerad immunanalysapparat (CODA Open Microplate System; Bio-Rad Laboratories, Hercules CA) under användning av ett enzymatiskt immun- analyskit (Mercodia Insulin Elisa; Mercodia AB, Uppsala, Sweden).

Beräkningar och statistisk analys För varje försöksperson och dryck beräknades innkrementella areor under kurvan (AUC) vid 0-45 min och 0-120 min för blodglukos och serum- insulin under användning av GraphPad PRISM (version 3.02; GraphPad Software lnc, San Diego). Alla areor under baslinjen exkluderades från beräkningarna. Blodglukos och seruminsulin analyserades statistisk för varje 10 15 20 25 30 E93 10 tidpunkt. De statistiska beräkningarna utfördes med hjälp av MINITAB Statistical Software (release 13.1 for windows). Signifikanser bestämdes med en generell linjär modell (ANOVA), följt av Tukeys multipla jämförelsetest eller Dunnetts test. Skillnader med P<0,05 ansågs signifikanta.

Plasmaglukos Såväl tidiga (0-45 min) som sena (0-90 min) areor under glukos- kurvorna var signifikant lägre efter intag av bläbärsdryckerna i jämförelse med glukosreferensen. GI-värdet för blåbärsdryckerna var väl samlade i intervallet 58-64 och signifikant lägre än glukosreferensen (Gl=100), Plasmaglukos- svaren visas i fig. 1.

Tabell 2 - Plasmaglukos efter glukosreferens och blåbärsdrycker som pastöriserats, fermenterats och/eller supplementerats med bakterier.

Glukos Drycker n Fastevärde Toppvärde (delta) vid Area under Gl (mmol/L) 30 min kurva 0-45 min (0-90 min) (mmol/L) (mmol min/L) Glukos 15 5,210,1 4,11o,3° 115,s1s,2* 100100* s-obeh 14 5,2 1 0,1 3,0 1 0,2 ° 80,0 1 7,2 ° se 1 4,5 ° B-pasi 13 5,2 1 0,1 3,0 1 0,3 ° 82,4 1 7,1* 54 1 5,5" B-ferm 15 5,2 1 0,1 2,0 1 0,3 '° 70,0 1 8,0" 51 1 5,0 ° B-zsev 14 5,s10,1 32102" 01,1 10,9" 60147" s-HEAL19 14 5,2 1 0,1 2,9 1 0,2" 50,2 1 5? 53 1 4,4" Siffrorna anger medelvärden i SD, n=antal försökspersoner. Medelvärden i samma kolumn med olika bokstäver är signifikant olika (P<0,05).

Seruminsulin lnsulinsvaren efter intag av de olika blåbärsdryckerna och referenserna visas i fig 2. I intervallet 30-60 min gav alla blåbärsdrycker upphov till signifi- kant lägre insulinsvar jämfört med glukosreferensen. Vid 15 min var insulin- nivån signifikant lägre efter intag av B-ferm jämfört med glukosreferensen. l den tidiga postprandiella fasen (uttryckt som 0-45 min AUC) gav B-ferm upphov till lägre insulinsvar än B-HEAL 19.

För att studera betydelsen av pastörisering och fermentation (med L plantarum HEAL 19) eller tillsats av Lactobacillus plantarum till blåbärs- råvaran jämfördes insulinresponsen för B-past, B-ferm, B-299v och B- HEAL 19 med den obehandlade kontrolldrycken (B-obeh). Vid 30 min efter intag var B-ferm signifikant lägre jämfört med B-obeh. Vid 120 min uppvisade B-299v och B-HEAL 19 signifikant lägre insulinsvar än B-obeh. En jämförelse 10 15 20 25 30 532 B95 11 av den tidiga insulinresponsen (0-45 min AUC) visade att B-ferm gav ett signi- fikant lägre insulinsvar (25%) jämfört med obehandlad blåbärsdryck (P<0,05, tabell 4). Varken pastörisering eller tillsats av Lactobacillus plantarum 299V respektive Lactobacillus plantarum HEAL 19 påverkade den postprandiella insulinarean signifikant i förhållande till den obehandlade blåbärsdrycken.

Tabell 3 - Seruminsulinsvar hos friska försökspersoner efter intag av glukosdryck respektive drycker baserade på blåbärsråvara som pastöriserats, fermenterats och/eller supplementerats med bakterier. lnsulin Drycker n Fastevärde Toppvärde Area under T ll (pmol/L) (delta) vid 30 min kurva 0-45 min (0-90 min) (pmol/L) lnmol min/L) Glukos 16 43,3 1 2,235 243 1 30,31 6,6 1 0,6 ° 100 1 0,0 " B-oben 14 33,6 1 6,2 ° 166 1 16,9 "° 4,4 1 0,4 *f 63 1 6,1? B-pas: 13 47,2 1 6,7 E* 1411 21,6 "f 3,9 1 0,6 °° 66 1 3,2 " B-ferm 16 60,01 6,6* 1191176 ° 6,310,4° 46137" B-299v 14 4931761 1s6126,9° 4,91 0,6" 61166" B-HEAL19 14 46,0 1 6,7 ä" 163 116,6 °° 4,4 1 0,6 °° l 64 1 6,0 ° Siffrorna anger medelvàrden 1 SD, n=antal försökspersoner. Medelvärden i samma kolumn med olika bokstäver är signifikant olika (P<0,05).

Fermentering av blåbär med hjälp av Lactobacillus plantarum HEAL19 verkar vara en nyckelfaktor för det reducerade insulinsvaret. Resultaten pekar på att fermentationsprocessen förbättrar insulinekonomin.

Tabell 4 - Jämförelse av insulinsvar för pastöriserad och fermenterad blåbärsdryck med obehandlad blåbärsdryck som kontroll.

Drycker Area under kurva 0-45 min (nmol Skillnad i insulinrespons mot min/L) B-obeh (%) B-obeh 4,4 1 0,4 - B-past 3,9 i 0,5 -11 B-ferm 3,3 i 0,4 -25 *indikerar signifikant skillnad mot kontrolldryck, B-obeh (P<0,05, Dunnet's test med B-obeh som kontrolldryck) i Det 25% lägre insulinsvaret efter intag av den fermenterade blåbärs- drycken med Lactobacillus plantarum HEAL 19 åtföljdes inte av en liknande minskning i plasmaglukos, eftersom de postprandiala plasmaglukossvaret efter blåbärsdryckerna var på samma nivå. Dock verkar fermentation av blåbär med Lactobacillus plantarum HEAL 19 vara en nyckelfaktor för det reducerade insulinsvaret som observerats med drycker innehållande fermen- 10 15 20 25 30 12 terade blåbär. Denna effekt observeras inte då samma bakterie Lactobacillus plantarum HEAL 19 tillsattes till blåbärsdrycken precis före intag. Således är det inte närvaron av bakterien per se som ger upphov till den reducerade insulinresponsen, utan snarare att själva fermentationen är viktig. Den verk- samma mekanismen som ger denna intressanta effekt kan bero på komponenter som bildas eller modifieras under fermentationen, d v s modifierade polyfenolkomponenter som finns tillgängliga i blåbären efter fermentation.

Sammanfattningsvis kan slutsatsen dras att den fermenterade blå- bärsdrycken reducerade insuiinsvaret med 25% ijämförelse med den icke- fermenterade blåbärsdrycken. I framtiden kan produkter ämnade för män- niskor med metaboliska störningar erbjudas ytterligare ett sätt att förebygga W och kanske också minska utvecklingen av typ 2 diabetes och endotelstör- ningar. Om man ser på epidemin av "metaboliska störningar" i ett större perspektiv, helst genom att integrera all aspekter av problemet, d v s inte endast nutritionella och kliniska utan också sociala, kulturella och ekono- miska, kan man kanske introducera en på det hela taget hälsosam livsstil i västvärlden och utvecklingsländerna. En ökad kunskap hos alla konsumenter kan förhoppningsvis få industrin att följa marknadens önskemål.

För att följa upp dryckesstudien ovan kommer det undersökas om en dryck, såsom B-ferm, ger samma gynnsamma effekt utan levande bakterier närvarande. Detta innebär att en dryck, såsom B-ferm kommer att tillverkas och att de levande mjölksyrabakterierna därefter kommer att elimineras genom värmebehandling, strålning eller elektrisk chock. Om samma resultat uppnås som häri kan man dra slutsatsen att det faktiskt inte är de levande mjölksyrabakterierna som behöver vara närvarande, utan bara det fermen- terade polyfenolinnehållande materialet närvarande efter fermentation med stammen av mjölksyrabakterier.

För att tillhandahålla bevis att en modifiering av det polyfenol- innehållande växtmaterialet sker se följande l en studie på råttor har det visats att koncentrationen av utvalda fenoliska föreningar i blindtarmen var olika om nypon plus Lactobacillus plantarum 299V eller Lactobacillus plantarum HEAL 19 konsumerades i jämförelse med om endast nypon konsumerades (tabell 5). Detta indikerar att Lin] FC! 13 polyfenoikomponenterna modifierades under fermentationen i blindtarmen.

För att konfirmera detta kommer ytterligare in vitro fermentationsstudier att göras.

Tabell 5. Ett urval av fenoliska föreningari blindtarmsinnehållet. Topp 1 = pg catechin/ g våtvikt, topp 2, 3, 4 och 6 = pg catechinekvivalenter/g våtvikt, topp 5 = pg quercetin-rhamnosid/g våtvikt.

Topp 1 topp 2 Topp 3 Topp 4 Topp 5 Topp 6 Catechin Rt 16,1 Rt 17,1 Rt 18,6 Rt 23,1 Rt 29,3 Rt 13,8 min, m/z min, m/z min, m/z min, m/z min, m/z min, m/z 291 385 291 447 289 289 Kolitkontroii 1,6 5,3 0 1,7 0,6 9,3 Lp299v 0,9 5,8 0 3,3 1,0 8,2 HEAL 19 1,2 5,4 0 2,2 0,8 2,4 nypon 29,9 122,7 100,8 12,2 0,2 8,6 nypon + 38,7 119,8 51,5 11,3 0,2 18,2 Lp299v nypon + 40,9 134,2 28,2 17,1 0,2 64,4 HEAL 19 i

Claims (17)

5 10 15 20 25 30 14 PATENTKRAV

1. Förfarande för tillhandahållande av en insulinsvarsreducerande produkt, varvid förfarandet innefattar: a) blandning av minst ett polyfenolinnehållande växtmaterial och minst ett lösningsmedel för att erhålla en blandning; b) upphettning av blandningen för eliminering av närvarande bakteriearter för att erhålla en upphettad blandning; c) tillsättning av minst en stam av Lactobacillus plantarum och minst en proteinkälla, vald från gruppen omfattande peptoner, tryptoner, jästextrakt och kombinationer därav, i valfri ordning eller samtidigt, till den upphettade blandningen för att erhålla en fermentationsblandning; och d) utsättande av fermentationsblandningen för fermentation för att ge en insulinsvarsreducerande produkt.

2. Förfarande enligt krav 1, varvid blandningen av nämnda minst ett poly- fenolinnehållande växtmaterial och nämnda minst ett lösningsmedel erhålles genom homogenisering.

3. Förfarande enligt krav 1 eller 2, varvid upphettningen vid steg b) sker vid en temperatur av 60°C-100°C, företrädesvis 80°C-100°C, mer föredraget 90°C-100°C.

4. Förfarande enligt något av kraven 1-3, varvid pH-värdet för den upphettade blandningen justeras till ett pH-värde i intervallet av ca 4,5-9, företrädesvis 5-7.

5. , Förfarande enligt något av kraven 1-4, varvid nämnda minst en stam av Lactobacillus plantarum tillsätts vid en mängd av ca 105-109 cfu/ml blandning.

6. Förfarande enligt något av kraven 1-5, varvid nämnda minst ett protein tillsätts vid en mängd av 0,0001-0,1 vikt% av blandningen.

7. Förfarande enligt något av kraven 1-6, varvid nämnda Lactobacillus plantarum är vald från gruppen av stammar innefattande Lactobacillus plantarum 299, DSM 6595, Lactobacillus plantarum 299V, DSM 15316, Lactobacillus plantarum HEAL 9, DSM 15312, Lactobacillus plantarum HEAL 19, DSM DSM 15313, och Lactobacillus plantarum HEAL 99, DSM 15316. 10 15 20 25 tïl Qui fi.) CCI till Uli 15

8. Förfarande enligt något av kraven 1-7, varvid fermentationen är vid en temperatur av 30°C-50°C, i ett flytande medium vid atmosfärstryck.

9. Förfarande enligt något av kraven 1-8, varvid fermentationen fortgår till ett pH-värde av <5, företrädesvis <4, uppnås.

10. Förfarande enligt något av kraven 1-9, varvid det/de polyfenolinne- hållande växtmateria!et(n) är valt/valda från gruppen innefattande frukter, grönsaker, bär, te, grönt te, kaffe, kakao, gryn, choklad och bark.

11. Förfarande enligt krav 10, varvid frukterna och bären är valda från gruppen av blåbär, lingon, tranbär, äpplen, bananer, svarta vinbär, jord- gubbar, hallon, nypon, druvor, citrus, aronia, rosenkvitten, slånbär, nypon och fläderbär, kapris, oliver eller andra frukter med högt innehåll av polyfenoler.

12. Förfarande enligt krav 11, varvid barken är vald från kanel.

13. Förfarande enligt krav 12, varvid grynen är valda från havre, råg, vete, sorgum, hirs, ris och majs.

14. Användning av en insulinsvarsreducerande produkt, enligt något av kraven 1-13, för framställning av en komposition för förebyggande eller behandling av diabetes, det metabola syndromet, fetma och hjärt- kärlsjukdomar.

15. Användning enligt krav 14, varvid kompositionen är en farmaceutisk komposition eller en livsmedelskomposition.

16. Användning enligt krav 15, varvid livsmedelskomposltionen är en livs- medelsprodukt eller ett kosttillskott.

17. Användning enligt krav 16, varvid livsmedelsprodukten är vald från gruppen som omfattar bröd, ost, yoghurt, juice, hälsodrycker, hälsokakor, bredbara pålägg, kex och flingor.