SE537475C2 - Långhålsborrverktyg med vinklad fasyta i anslutning till skäreggen - Google Patents

Abstract

537 47 SAMMANDRAG Uppfinningen avser ett langhalsborrverktyg av det slag som innefattar en grundkropp, ett skar (2) med en skaregg, som är utformad mellan en spanyta (21) och en 3slappningsyta (19). Spanytan (21) innefattar en fasyta (23) i anslutning till skareggen (20) och slappningsytan (19), varvid fasytan (23) har en mellan tva granslinjer (24, 25) definierad bredd av minst 0,2 mm, och vilken i varje infinitesimal del utmed skareggen bildar en vinkel (y) av minst ° och hogst ° med ett referensplan (RP), som utbreder sig i rat vinkel mot verktygets centrum- eller rotationsaxel.

Description

537 47 LANGHALSBORRVERKTYG MED VINKLAD FASYTA I ANSLUTNING TILL SKAREGGEN Uppfinningens tekniska omrade Denna uppfinning hanfor sig till ett langhdlsborrverktyg av det slag, som innefattar en grundkropp med en geometrisk centrumaxel, mot vilken ett imaginart referensplan utbreder sig i rat vinkel, ett skar, vilket bestar av ett material, som är hardare an materialet i grundkroppen, och vilket inbegriper en frontsida, en baksida, och en skaregg utformad mellan en i frontsidan ingdende spanyta, och en slappningsyta, som utbreder sig fran spanytan mot baksidan, varvid skareggen Riper mat fran en periferiskt utmed grundkroppen belagen yttre ande till en inre ande.

Uppfinningens bakgrund Skillnaden mellan langhalsborrning och korthalsborming med avseende pa de verktyg, som anvands for respektive operationer, är numera — inom modem borrteknik — delvis flytande. En accepterad tumregel är dock att langhdlsborrning syftar till att astadkomma haldjup av minst 5 x haldiametern D, och stundom mer an 100 x D, eller stone. For fullborming av langa hal kan anvandas ett flertal olika verktyg, vilka kan indelas i olika kategorier i beroende av bland annat hurusom spanevakueringen sker utvandigt om eller invandigt igenom borrverktyget. I det forstnamnda fallet anvands vanligen s.k. pipborrar, genom vilka skarvatska tillfors invandigt genom verktyget, och vilka inbegriper en utvandig spankanal, genom vilken de avskilda spanoma returneras i riktning bakat genom det borrade hdlet. I andra borrverktyg sker skarvatsketillforseln utvandigt om verktyget och spanevakueringen invandigt genom verktyget, enligt tvd olika system benamnda STS (single tube system) resp. det s.k. ejektor-systemet. 1 537 47 Ett for manga former av langhalsborming svarbemastrat problem utgors av spanformningen, narmare bestamt borrverktygets formaga att bryta sonder de avskildaspanorna i mindre fragment. Om namligen spanorna avskiljs och tillats utveckla sig utan nagra spanbrytande hinder, kommer desamma aft bilda langa, narmast andlOsa och tradliknande formationer. Detta leder till ett flertal svarigheter, icke blott satillvida att spanorna kan stocka sig i sjalva borrverktyget och/eller i borrhalet utan att ens evakueras ur det sistnamnda, eller — vanligast forekommande — att desamma bildar irrationella, trassliga nystan, som forsvarar eller till och med omojliggor borttransport av spanorna fran den aktuella, oftast inbyggda maskinen, t.ex. en CNC-maskin eller en fleroperationsmaskin.

En allman stravan hos konstruktOrer av saval langhalsborrverktyg som andra skarverktyg for bearbetning av metalliska amnen, har vanligen varit att Ora verktygen sa lattskarande som mojligt, narmare bestamt genom att ge verktygens skareggar en positiv skargeometri, i form av en spetsig eggvinkel (= vinkeln mellan skareggens spanyta och dess slappningsyta). Just en dylik skargeometri kan dock ge upphov till en medioker eller dalig spanbrytning i samband med bearbetning av vissa typer av material, sasom rostfritt stal, lagkolhaltigt stal och liknande, i synnerhet om den valda matningen är mattlig och dad& alstrar tunna spanor.

Det skall i detta sammanhang Wen namnas att skareggarna pa tidigare Unda langhalsborrverktyg kunnat vara forstarkta pa olika salt, t.ex. medelst borstade eggavrundningar, som, istallet for att ge en knivskarp egg i anslutning till egglinjen, ger en radie av storleksordningen 0,01 — 0,05 mm i overgangen mellan spanytan och slappningsytan.

Aven s.k. forstarkningsfaser med en bredd av upp till 0,05 mm forekommer. Diminutiva eggforstarkningar av detta slag har dock ingen namnvard inverkan pa skdreggarnas allmant positiva skargeometri och dessas lattskarande formaga; nagot som innebar att skareggarna har en medioker spanbrytningsformaga. 2 537 47 I syfte att komma till ratta med de spanbrytningsproblem, som är sarskilt besvarande i samband med langhalsborrverktyg, har tidigare utfarts fors& att utforma verktygens skar med olika typer av spanbrytare. Gemensamt far dylika spanbrytare — oavsett om de är lasa eller integrerade med skaret — är att desamma är belagna pa ett visst avstand bakom skareggarnas egglinje, innebarande att den avskjuvade spanan trots allt kommer att glida mer eller mindre langt utmed spanytan innan den traffar spanbrytaren. I vissa 5applikationer kan dylika spanbrytare ge en acceptabel sonderdelning av spanorna i mindre fragment, men i andra applikationer, dar materialet är langspanande och spanorna tunna, hinner spanorna utvecklas utan att brytas sander. Med andra ord kan desamma fritt ringla ivag till en lang och svarbemastrad tradformation.

Uppfinningens syften och sardrag 60Foreliggande uppfinning tar sikte pa att undanroja ovannamnda brister hos tidigare kanda langhalsborrverktyg och skapa ett forbattrat verktyg av detta specifika slag. Ett primart syfte med uppfinningen är darfor att skapa ett lalighalsborrv-erktyg, som har formagan att effektivt sonderdela den avskilda spanan i sma fragment, som later sig storningsfritt evakueras ur det borrade halet oavsett dettas langd, i och far en likaledes storningsfri 6vidarebefordran till depa via en traditionell spantransportor. Ett ytterligare syfte är att skapa ett langhalsborrverktyg, som alstrar korta, sma spanor utan att for den skull Ora verktyget and& tragskarande. Avenledes tar uppfinningen sikte pa att nA ovannamnda syften medelst ett verktyg, som är konstruktivt enkelt och av detta skal later sig tillverkas pa ett kostnadseffektivt sat. 70Enligt uppfinningen nas atminstone det primara syftet pa ett overraskande enkelt sat genom att skarets spanyta innefattar en fasyta i anslutning till skareggen och dess slappningsyta, varvid fasytan har en mellan tva granslinjer definierad bredd av minst 0,2 mm, 3 537 47 och vilken i varje infinitesimal del utmed skareggen bildar en vinkel av minst ° och hogst 0 med referensplanet. Pa sâ salt tvingas spanans skjuvplan att bilda en vinkel (= 7skjuvplansvinkel) relativt arbetsstycket, som är betydligt mindre an motsvarande skjuvplansvinklar, vid vilka eggvinkeln är spetsig och skargeometrin damned positiv. Detta innebar att spanan omedelbart i samband med avskiljningen kroks Wick och riktas mot arbetsstyckets obearbetade yta, snarare an att enbart glida fram utmed skarets spanyta. Konsekvensen harav blir att spanan vid sitt (kraftfulla) anslag mot den obearbetade metallen 80 bryts sonder mot dennas yta. Med andra ord kommer spanan att brytas av eller slas sonder i sma fragment, snarare an att ringla vidare i en narmelsevis andlos, tradliknande formation.

I ett utforande maximeras fasytans bredd till 0,5 mm. Pa sâ sat erhalls en i praktisk produktion acceptabel kompromiss mellan Onskemalen att, a ena sidan, bryta spanan i sma fragment, och, a andra sidan, bibehalla en nagorlunda lattskarande fOrmaga hos skaret. 8I ett ytterligare utforande är fasytan jamnbred utmed hela sin langdutstrackning Pa sâ salt kommer spanan sonderbrytas likformigt utmed hela sin bredd.

I ett ytterligare utforande tillampas uppfinningen pa ett langhalsborrverktyg, vars grundkropp inbegriper dels tre saten for lika manga skar, namligen ett periferiskar, ett centrumskar och ett mellanskar, dels ett centralt halrum for invandig evakuering av spanor 90fran sicken, varvid icke blott periferiskarets, utan aven arminstone mellanskarets skaregg inbegriper en fasyta av ovan angivet slag.

Genom att utforma icke blott periferiskaret utan aven mellanskaret i enlighet med uppfinningen, ernas en totalt sett god spanbrytning till foljd av det faktum att periferiskarets orbitala lophastighet dr storre an mellanskarets orbitala lophastighet, som i sin 9fur dr stone an centrumskarets (vid ett och samma varvtal). 4 537 47 I ett annat utforande over& frontsidan i spanytan via en konkavt valvd overgangsyta fran vilken spanytan stracker sig fram till fasytan. Den valvda Overgangsytan tjanar som spanbrytare i manga driftsfall och material. Dock fungerar den satire vid exempelvis laga matningar och lagkolhaltigt stal. Detta är ett exempel pa ett 100 huvudapplikationsomrade for ett langhalsborrverktyg enligt uppfinningen. Dan/id är spanytan utformad med den ovan namnda fasytan for att sakerstalla spanbrytningen i dessa specifika driftsfall/material. For ovrigt kan namnas att spanytan alien kan bilda en kontinuerligt konkavt vdlvd yta tillsammans med overgangsytan fram till fasytan.

I ytterligare ett utforande stracker sig spanytan, mellan overgangsytan och 10fasytan, plant och parallellt med ett axialplan som loper parallellt med centrumaxeln. Pa sa sat undvikes en and& kraftig spanbrytning (äyen kallad overbrytning). Vid vissa material och driftsfall bOr inte spanan brytas alltfOr kraftigt, eftersom detta minskar skarets livslangd samt medfor vibrationer och storande ljud/buller under bearbetningen.

I ett annat utforande stracker sig spanytan mellan overgangsytan och fasytan 1istallet i vinkel med ett axialplan som Riper parallellt med centrumaxeln. Pa sa sat kan exempelvis en mer positiv skargeometri astadkommas genom att spanytan bildar en trubbig vinkel med referensplanet (se Fig. 15). Med andra ord skapas en sa kallad positiv spanvinkel genom att Oka lutningen pa nedfOrsbacken som spanytan bildar fran fasytan i riktning mot den konkava overgangytan. Hdrigenom uppnas en mer latskarande geometri som kan 1kompensera for att fasytan i viss man ger en mer trogskdrande skaregg. 537 47 Teknikens standpunkt Saval langhalsborrverktyg som andra borrverktyg med harda skar av olika 1utformning är tidigare kanda genom US 5302060, US 2011/0268519, EP0775547, EP1902799, US 6039515 och US 4776732. Icke i nagon av dessa kanda borrverktygskonstruktioner forekommer i sicken dock flagon fasyta av det slag, som definieras i efterfoljande patentkrav. Med andra ord är de kanda borrverktygens spanbrytande fermaga medioker. 1Kort beskrivning av bifogade ritningar PA ritningarna är: Fig. 1en fagelperspektivvy av ett i enlighet med uppfinningen utformat langhalsborrverktyg i form av ett borrhuvud (i samtliga ritningsfigurer är verktyget vant med sin framre ande eller spets uppat), 1Fig. 2en sidovy av verktyget enligt Fig. 1, Fig. 3en andvy uppifran av samma verktyg, Fig. 4en forstorad fagelperspektivvy, i vilka geometriska fixpunkter inforts, Fig. en ytterligare sidovy, som är vriden 90° i forhallande till sidovyn enligt Fig. 2, Fig. 6en perspektivisk sprangvy visande tre sick atskilda fran verktygets grundkropp, 1Fig. 7en ytterligare andvy visande verktyget i en annan vridvinkel an i Fig. 3, Fig. 8en sektion VIII-VIII i Fig. 7, Fig. 9en forstorad frontvy av ett i borrverktyget ingdende periferiskar, Fig. ett snitt X-X i Fig. 9, 6 537 47 Fig. 11en frontvy av ett i verktyget ingaende mellanskdr, 1Fig. 12et snitt XII-XII i Fig. 11, Fig. 13en detaljforstoring visande utformningen av den typ av skaregg, som ingar i periferi- och mellanskaren enligt Fig. 9/10 resp. Fig. 11/12, Fig. 14en schematisk illustration av skareggens utformning och funktion i konventionella, tidigare kanda skar till langhalsborrverktyg, och 1Fig. en motsvarande illustration av den uppfinningsenliga skareggens funktion i samband med spanbrytning Detaljerad beskrivning av ett konkret utforande av uppfinningen I efterfoljande ritningsfigurer 1-13 visas uppfinningen tillampad pa ett langhalsborrverktyg av STS-typ, ndrmare bestdmt i form av en grundkropp 1 (som av 1fackmdnnen dven bendmns "borrhuvud" eller "verktygskropp"), som i ett brukbart tillstand är appliccrad pa den frdmre dnden av ett (joke visat) ror, vars ldngd är beroende av dct onskade haldjupet. Grundkroppen 1 är i detta fall bestyckad med tre skdr, namligen ett periferiskar 2, ett centrumskdr 3, och ett mellanskar 4. I verktyget ingar dven tva periferiska lister, namligen en stodlist 5 och en styrlist 6. Generellt är sivd1 skdren 2, 3, 4 som listema 5, 6, tillverkade av 15material, som är hardare och mer notningsbestandiga an materialet i grundkroppen 1.

Vanligen utgors det harda materialet av hardmetall och materialet i grundkroppen av stal, t.ex. pulverstal av typen snabbstal (HSS).

Samtliga skdr är placerade i en framre ande 7 av grundkroppen (se Fig. 1 och 8).

Periferi- och centrumskdren 2, 3 är lokaliserade i anslutning till ett forsta inlopp 8, och 160mellanskaret 4 i anslutning till ett andra inlopp 9. Dessa inlopp oppnar sig i ett gemensamt, cylinderformigt halrum 10, vilket bildar en spa'nevakueringskanal, som Riper axiellt genom 7 537 47 grundkroppen. Vid STS-borrning tillfars erforderlig skarvatska utvandigt till skaren, ndmligen i den ringformiga spalten mellan threts/grundkroppens utsida och den omgivande halvdggen, medan de av skaren avskilda spanoma evakueras invandigt genom halrummet 10 och det 16efterfoljande rOret.

I exemplet är skaren 2, 3, 4 fastlodda, och damned atminstone semipermanent fixerade pa grundkroppen. Narmare bestamt är skaren placerade i fickor 12, 13, 14 (se Fig. 6), som var och en inbegriper tre plana ytor, mot vilka tre, likaledes plana ytor pa det enskilda skaret kan Was fast. 170Grundkroppen 1 har en allmant rotationssymmetrisk form. Narmare bestamt är de utvandiga delytor, som är beldgna axiellt bakom skaren och listema, rotationssymmetriska med avseende pa en geometrisk centrumaxel C. I detta sammanhang ma namnas att langhalsborrning anvander sig av en relativ rotation mellan verktyget och arbetsstycket, antingen genom att verktyget roteras (men ej arbetsstycket), eller (vanligast) att arbetsstycket 17roteras, men ej verktyget. Aven en kombination av dessa rotationsrorelser forekommer.

Erforderlig matning sker oftast genom att verktyget pressas in i arbetsstycket. Samtliga dessa operationer sker med centrumaxeln C som geometrisk fixpunkt.

I fig. 4 visas tva imagindra, geometriska plan, namligen dels ett med RP betecknat referensplan (radialplan), som utbreder sig i rat vinkel mot centrumaxeln C, och i 180exemplet dr placerat i niva med periferiskaret 2, dels ett med AP betecknat axialplan, som toper parallellt med centrumaxeln C.

De olika skarens grundform later sig representeras av exempelvis periferiskarets 2 form I likhet med de ovriga skaren inbegriper periferiskdret salunda en med 15 generellt betecknad frontsida och en baksida 16. I exemplet är dessa plana och inbordes parallella. 18Dessutom avgrdnsas skaret av tva plana och inbordes parallella sidoytor 17a, 17b, en andyta 8 537 47 18, samt en framre yta i form av en slappningsyta 19. En i sin helhet med 20 betecknad skaregg är utformad mellan sldppningsytan 19 och en i frontsidan 15 ingaende spanyta 21.

I exemplet loper skarets 2 front- och baksidor 15, 16 parallellt med centrumaxeln C. Narmare bestamt är saval frontsidan som baksidan parallella med axialplanet 190 AP. Det ma awn ndmnas att spanytan 21 i detta fall är plan och parallell med ytorna 15, 16, samt Oyer& i frontsidan 15 via en konkavt ydlyd overgangsyta 22.

Sasom framgar ay Fig. 9 är skareggen 20 snedstalld i en yinkel a mot referensplanet RP. I exemplet uppgar a till 18° innebdrande att borrens s.k. spetsyinkel uppgar till 144° (72° + 72°). Ay Fig. 10, 12 och 13 framgar yidare att sldppningsytan 19 har en 19slappningsyinkel 0, som i exemplet uppgar till 12,6°. I och med att skaret Riper parallellt med axialplanet AP blir slappningsyinkeln13 icke blott nominell, utan dyen funktionell, dys. har samma varde da skaret är fastlott i tillhorande ficka. Ay Fig. 13 framgar att spanytan 21 bildar en spetsig eggyinkel med slappningsytan 19. Vidare stracker sig spanytan 21 plant och parallellt med axialplanet AP mellan oyergangsytan 22 och fasytan 23. Med andra ord bildar 200spanytan 21 en vinkel y2 av 90° med referensplanet RP. Detta innebar att eggvinkeln ö mellan spanytan 21 och slappningsytan 19 uppgar till 77,4° (= 90° — 12,6 °). Fig. 15 visar en annan utffiringsform som innefattar en spanyta 21 som bildar en trubbig yinkel y2 med referensplanet RP (dys y2 > 90°). Pa sa sat kan en mer lattskdrande geometri erhallas genom att lata spanytan 21 luta i riktning bakat och nedat fran fasytan 23. Detta kan kompensera ffir 20att fasytan 23 i viss man ger en mer trogskarande skaregg 20. Denna utforingsform uppvisar samma slappningsyinkel 13 som utforingsformen enligt Fig. 13, och clamed en spetsigare eggvinkel som ocksa bidrar till den mer lattskarande geometrin.

Utmarkande for uppfinningen är att i skdreggen 20 ingar en mellan spanytan 21 och sldppningsytan 19 utformad fasyta 23 (se framst Fig. 13), som har dels en bredd 9 537 47 2betecknad W, dels en vinkel 7 i forhallande till referensplanet RP. I det visade exemplet är fasytan 23 plan och utbreder sig mellan tva parallellt lOpande granslinjer 24, 25, av vilka den sistnamnda är beldgen bakom den forstnamnda betraktat i verktygets rotationsriktning. Med andra ord är fasytan 23 jamnbred utmed hela sin langdutstrackning, narmare bestamt fran en radiellt yttre ande 26 (se Fig. 9) till en radiellt inre ande 27 (vilka awn bildar skareggens 2yttre och inre andar). Snittet X-X (liksom snittet XII-XII i Fig. 11) kan vara lokaliserat utmed vilken som heist infinitesimal del eller sektion av skareggen. For att uppna avsedd effekt med avseende pa. spanbrytningen skall fasytans 23 bredd W uppgâ till minst 0,2 mm. Av samma skal skall fasvinkeln y uppgâ till minst °, dock utan att overskrida °. I exemplet uppgar y till 37,10. SU.len till de stipulerade gransvardena for fasvinkeln y och den stipulerade 2minimibredden W, kommer att framga. nedan.

Nu hanvisas till de schematiska illustrationerna i Fig. 14 och 15, av vilka den forstnamnda illustrerar eggformen hos tidigare Unda skar for langhalsborrverktyg. I detta fall är eggformen uttalat spetsig Oven om en diminutiv eggforstarkning skulle forekomma mellan spanytan 21 och slappningsytan 19). Da. en spana CH under borrning avskiljs medelst en dylik 2skaregg, kommer skjuvplanets Psh, dvs. granslinjen mellan den odeformerade metallen i arbetsstycket och den deformerade metall som genom skjuvning borjar bilda en spana, att ha en jamforelsevis stor vinkel p (= skjuvplansvinkeln), narmare bestamt i exemplet ca. 27°. Detta innebar i praktiken att spanan CH — som om matningen är liten och spanan tunn — kommer att fodas och glida fram tdmligen motstandslost utmed spanytan 21. Med andra ord 2kan spanan ringla ivag utan att omedelbart erhalla nagot motstand, som stravar att kroka densamma.

I Fig. 15 visas hur spanan tvingas bete sig till foljd av forekomsten av fasytan 23. I detta fall kommer fasytan att pafora den ankommande metallen ett mottryck, som reducerar skjuvplansvinkeln cp till ett betydligt mindre varde (i exemplet ca. 14°). 537 47 2Konsekvensen harav blir att spanan redan i samband med sin fodelse bojs ut fran spanytan 21 och krOks tillbaka for att slutligen brytas sOnder, da den traffar ytan pa den obearbetade metallen.

Generellt blir den aktuella skareggen mer trogskdrande med okande bredd W hos fasytan °eh/eller okande fasvinkel y. For att ge onskad effekt med avseende pa 2reduceringen av skjuvplansvinkeln p — och darmed skarets formaga att bryta sander spanan — bör W uppga till minst 0,2 mm. Skulle fasytan goras patagligt mindre an 0,2 mm kommer densamma snarast att tjanstgora som en eggforstarkning utan att vdsentligt paverka skjuvplansvinkeln (p. Sa lange fasytans bredd är mattligt stOrre an 0,2 mm är skareggens skarande fOrmaga acceptabel mot bakgrund av den fOrbattrade spanbrytningsfOrmagan, men 2med Okande bredd blir skareggen mer och mer trogskarande. Av detta skal fOredras att maximera bredden W till 0,5 mm.

Pa analogt satt forhaller det sig med fasvinkeln y. Jamforelsevis sma vinklar inom forutnamnda vinkelintervall, dvs vinklar som är blott foga stone an °, innebar salunda att skareggen fortfarande är tdmligen lattskarande, dock under bildande av en 2tdmligen stor skjuvplansvinkel, medan storre fasvinklar, dvs vinklar som narmar sig 0, fOrbattrar spanbrytningen genom att skjuvplansvinkeln radikalt minskas. Detta sker dock till priset av att skareggen blir mer trogskarande. Genom de stipulerade parametergranserna W = 0,2 - 0,5 mm respektive y = ° — °, ernas en god kompromiss mellan, a ena sidan, onskemalet om en god spanbrytning, och, andra sidan, onskemalet att bibehalla en 25acceptabel skarformaga. Enligt uppfinningen dr atminstone periferiskaret 2, och foretradesvis alien mellanskaret 4, utformat med en skaregg, i vilken en fasyta 23 ingar. Detta emedan periferiskaret behaftas med de svaraste spanbrytningsproblemen, bl.a. till foljd av att just periferiskaret ror sig med en storre orbital hastighet an mellanskaret — som i sin tur ror sig med en stone orbital hastighet an centrumskaret (vid ett och samma varvtal). Dock kan awn 11 537 47 260centrumskaret 3 vara utformat med samma typ av skaregg, ehuru detta ej visas i detalj pa ritningarna.

Tankbara modifikationer av uppfinningen Uppfinningen är ej begransad enbart till det ovan beskrivna och pa ritningarna visade utforandet. Salunda kan uppfinningen tillampas pa borrverktyg med bytbara skar 26istallet for fasta. Exempelvis kan spanbrytande fasytor av det aktuella slaget utformas pa indexerbara skar med flera skareggar. Vidare behover den aktuella fasytan ej vara jamnbred utmed hela sin langdutstrackning. Ej heller behover fasvinkeln vara lika stor utmed hela skareggen. Dessutom kan fasytans form avvika fran den visade, plana formen, t.ex. genom att goras atminstone svagt konkav. I det sistnamnda fallet definieras fasvinkeln av en tankt korda 270 mellan de bada granslinjer 24, 25, som bestammer fasytans bredd i infinitesimala delar utmed skdreggen. Dessutom kan uppfinningen tillampas pa sadana langhalsborrverktyg, som inbegriper endast ett skar eller en skaregg. Slutligen ma namnas att skarets slappning fran den bearbetade ytan kan astadkommas genom att skaret lokaliseras i ett intippat ldge i vilket dess front- och baksidor ej behover vara parallella med axialplanet. 27 12

Claims (13)

537 47 PA TENTKRAV

1. Langhalsborrverktyg innefattande en grundkropp (1) med en geometrisk centrumaxel (C), mot vilken ett imaginart referensplan (RP) utbreder sig i rat vinkel, ett skar (2), vilket bestar av ett material, som är hardare an materialet i grundkroppen, och vilket 280inbegriper en frontsida (15), en baksida (16), och en skaregg (20) utformad mellan en i frontsidan (15) ingaende spanyta (21) och en sldppningsyta (19), som utbreder sig fran spanytan mot baksidan, varvid skareggen (20) loper mat fran en periferiskt utmed grundkroppen beldgen yttre ande (26) till en inre ande (27), kannetecknat darav, att spanytan (21) innefattar en fasyta (23) i anslutning till skareggen (20) och sldppningsytan 28(19), varvid fasytan (23) har en mellan tva granslinjer (24, 25) definierad bredd (W) av minst 0,2 mm, och vilken i varje infinitesimal del utmed skareggen bildar en vinkel (7) av minst ° och hogst ° med sagda referensplan (RP).

2. Langhalsborrverktyg enligt krav 1, kannetecknat darav, att fasytans (23) bredd (W) uppgar till hogst 0,5 mm. 290

3. Langhalsborrverktyg enligt krav 1 eller 2, kannetecknat darav, att fasytan (23) är jamnbred utmed hela sin langdutstrackning

4. Langhalsborrverktyg enligt nagot av foregaende krav, varvid grundkroppen (1) innefattar tre saten (12, 13, 14) for lika manga skar, ndmligen ett periferiskdr (2), ett centrumskar (3) och ett mellanskar (4), och ett centralt halrum (10) for invandig evakuering 29av spanor fran skaren, kannetecknat darav, att atminstone periferiskarets (2) och mellanskarets (4) skaregg (20) ansluter till namnda fasyta (23), vilken har en mellan tva granslinjer (24, 25) definierad bredd (W) av minst 0,2 mm, och vilken i varje infinitesimal del utmed skareggen bildar en vinkel (7) av minst ° och hogst ° med referensplanet (RP). 13 537 47

5. Langhalsborrverktyg enligt nagot av fOregaende krav, kannetecknat darav, att 300frontsidan (15) overgar i spanytan (21) via en konkavt valvd overgangsyta (22) fran vilken spanytan (21) stacker sig fram till fasytan (23).

6. Langhalsborrverktyg enligt krav 5, kannetecknat darav, att mellan overgangsytan (22) och fasytan (23) stacker sig spanytan (21) plant och parallellt med ett axialplan (AP) som killer parallellt med centrumaxeln (C).

7. Langhalsborrverktyg enligt krav 5, kannetecknat darav, att mellan overgangsytan (22) och fasytan (23) stacker sig spanytan (21) i vinkel med ett axialplan (AP) som loper parallellt med centrumaxeln (C).

8. Langhalsborrverktyg enligt krav 7, kannetecknat darav, att mellan overgangsytan (22) och fasytan (23) bildar spanytan (21) en trubbig vinkel (y2) med 3referensplanet (RP). 14 537 47 1/6 Fig 1 RP AP 537 47 2/6 A RP 1,21/2■Ar■■■■• ,10•■■■/■■ -AnM"../.■ AOMM,.■ in■A•■■ I .a..f1.0"■••■■ nat. aa•-■■

9. ••_■•■■ 1 1. ■ 1■•■••■■

10. I'■■■■••■

11. i■I".■—.....,10■

12. ••■■■■■■■.■ ■1.1•■■■,.■ ■■■ .1■7A ■ ■■••■ a MINN%

13. ■■■1//2■ZAM■ ■-■■■•• ,Mab."•■■/.■"/■■,=•-■■■• 'WM ■Mr2,■7■■t■■■■• ■■•//2■/■■MU v/./.■MI -.MI WA1.1.1■ ...V7./IMI■ 7A/Wii.S. we I '117 IltroTo/ ■ %.`101■7