SE536860C2 - En ljudabsorbent - Google Patents

Abstract

19 SAM MAN DRAG En ljudabsorbent innefattar ett första lager (4), ett andra lager (6), och ettmellanliggande lager (8), varvid nämnda mellanliggande lager (8) innefattar väggar(13) som avgränsar ett flertal celler (12, 12a, 12b, 12c, 12d), som är öppna i enförsta ände (14) och en andra ände (16), varvid nämnda celler är anordnade intillvarandra, varvid nämnda första öppna ände (14) av nämnda flertal celler är täcktaav nämnda första täckande lager (4), varvid nämnda andra öppna ände (16) avnämnda flertal celler är täckt av nämnda andra täckande lager (6). I enlighet meduppfinningen är nämnda första lager (4) är försett med åtminstone en mikroslits (10)medelst mekanisk bearbetning, varvid mikroslitsen (10) sträcker sig genom nämndaförsta lager (4) så att ljudvågor tillåts penetrera mikroslitsen (10) och tränga in icellens första öppna ände (14), varvid nämnda väggar (13), nämnda första lager (4)samt nämnda andra lager (6) är tillverkade av ett cellulosamaterial. (Fig. 17)

Description

20 25 30 536 860 SAMMANFATTNING AV UPPFINNINGEN Detta ändamål har uppnåtts med den initialt beskrivna Ijudabsorbenten, varvid nämnda första lager är försett med åtminstone en mikroslits medelst mekanisk bearbetning, varvid mikroslitsen sträcker sig genom nämnda första lager så att ljudvågor tillåts penetrera mikroslitsen och tränga in i cellens första öppna ände, varvid nämnda väggar är tillverkade av ett cellulosamaterial, varvid nämnda första lager är tillverkat av ett cellulosamaterial, samt varvid nämnda andra lager är tillverkat av ett cellulosamaterial.

Härmed erhålles en effektiv ljudabsorbent, som är billigare att tillverka. Ändamålet har även uppnåtts med den initialt beskrivna metoden, varvid nämnda mikroslits är tillverkad medelst mekanisk bearbetning med ett mekaniskt verktyg.

Företrädesvis är det andra lagret försett med åtminstone en mikroslits så att ljudvågor tillåts penetrera mikroslitsen och tränga in i cellens andra öppna ände.

Lämpligen är mikroslitsens längd i området 2 mm - 2 km, mer företrädesvis 10 - 1000 mm, mest företrädesvis 100 - 1000 mm.

Företrädesvis är slitsens bredd i området 1 pm till 1 mm, mer företrädesvis 10 pm till 0,9 mm, mest företrädesvis 0,3 till 0,5 mm.

Lämpligen är väggens tjocklek i området 10 pm till 0,5 mm, mer företrädesvis 30 pm till 0,3 mm, mest företrädesvis 50 pm till 0,2 mm.

Företrädesvis är väggarna utformade att bilda ett flertal cylindrar av förutbestämd öppningsarea och tvärsnitt, var och en med ett väsentligen konstant tvärsnitt. Framför allt är tvärsnittet väsentligen cirkulärt. Alternativt är tvärsnittet polygonalt, såsom väsentligen stjärnformigt. Alternativt har cylindrarna olika tvärsnittsareor. 10 15 20 25 30 536 860 Sådana cylindrar har en väsentlig effekt på den mekaniska stabiliteten.

Alternativt, eller dessutom, är väggarna utformade att bilda ett flertal celler med varierande tvärsnitt, såsom en stympad kon eller med formen av ett timglas. Detta kommer att vidga elementets effektiva frekvensområde.

Företrädesvis är åtminstone varannat blad är utformat av ett korrugerat blad eller platta, varvid varannan vägg är ett väsentligen plant blad eller platta anordnat mellan varannat korrugerat blad eller platta.

Lämpligen är det första lagrets tjocklek och valbart det andra lagrets tjocklek i området 10 um till 5 mm, mer företrädesvis 20 pm till 0,9 mm, mest företrädesvis 50 pm till 0,6 mm.

Exempel på lämpliga cellulosamaterial är papper, papp, faner, trä, acetylcellulosa, cellulosa-nonwoven, fiberplatta, med eller utan ytbehandling.

Företrädesvis är det mellanliggande lagrets tjocklek (tc) i området 1 - 200 mm, mer företrädesvis 5 - 50 mm, mest företrädesvis 10 - 30 mm. Ju större tjocklek (tc), desto bättre lågfrekvent absorption.

Lämpligen är antalet celler per kvadratmeter av det mellanliggandet skiktets tvärsnitt 1 till 100 000 000, mer företrädesvis 100 till 1 000 000, mest företrädesvis 500 till 200 000. Det bör noteras att ju högre antal per ytenhet, desto bättre ljudabsorption.

Enligt metoden tillverkas nämnda mikroslits medelst mekanisk bearbetning med ett mekaniskt verktyg.

Lämpligen innefattar metoden val av ett förutbestämt material för det mellanliggande lagret, val av ett förutbestämt lager för det första lagret och val av ett förutbestämt material för det andra lagret.

Företrädesvis ansluts det första lagret exempelvis medelst limning till det mellanliggande lagret innan mikroslitsarna utformas i det första lagret. Likaledes ansluts det andra lagret medelst limning till det mellanliggande lagret innan 10 15 20 25 30 536 860 mikroslitsarna utformas i det andra lagret. Limmet bidrar till mekanisk stabilitet och till vibrationsdämpning av elementet.

Lämpligen ansluts såväl det första lagret som det andra lagret medelst limning till det mellanliggande lagret innan mikroslitsarna utformas i det första lagret. Härigenom undviks handhavandeproblem av enskilda lager vid svåra skäromständigheter.

Företrädesvls utförs slitsen i det andra lagret efter att såväl det första lagret som det andra lagret har anslutits till det mellanliggande lagret, innan mikroslitsen utformas i det första lagret.

Lämpligen inkluderar den mekaniska bearbetningen stansning, varvid nämnda mekaniska verktyg är exempelvis en stanskniv. Alternativt inkluderar den mekaniska bearbetningen slitsning medelst en slitsmaskin, varvid nämnda mekaniska verktyg är en kniv. Alternativt inkluderar den mekaniska bearbetningen skärande bearbetning, varvid nämnda mekaniska verktyg är ett skärstål med en skäregg.

Företrädesvls inkluderar metoden val av ett mekaniskt verktyg ur ett verktygsset för erhållande av en förutbestämt slitsbredd, anslutning av nämnda mekaniska verktyg till en datorstyrd numerisk maskin, och programmering av slitslängden, slltsdjupet och avståndet mellan slitsarna för erhållande av en förutbestämd ljuddämpning.

Det bör noteras att den mekaniska bearbetningsmetoden i enlighet med uppfinningen exkluderar laserbearbetning, skärning med skärelektrod, skärning med skärbrännare och kemisk bearbetning, såsom fotoetsning, eftersom sådana metoder kan förstöra delar av cellerna, och kommer då att ha en negativ påverkan på ljuddämpningen.

FIGURSAMMANDRAG I det följande kommer uppfinningen att beskrivas i ytterligare detalj, med referens till de bilagda ritningarna, i vilka Fig. 1 illustrerar delvis i en utskuren vy en ljudabsorbent anordnad med ett första lager försett med mikroslitsar, ett andra lager och ett mellanliggande lager; 10 15 20 25 30 536 860 F ig. 2 är ett tvärsnitt av en del av det mellanliggande lagret utmed linjen visad i Fig 1; Fig. 3 illustrerar ett mellanliggande lager av celler med diamantformat tvärsnitt; Fig. 4 visar ett mellanliggande lager av celler med kvadratiskt tvärsnitt; Fig. 5 illustrerar ett mellanliggande lager av celler med ett korrugerat tvärsnitt; F ig. 6 illustrerar ett mellanliggande lager med celler av bikake-tvärsnitt; Fig. 7 illustrerar ett mellanliggande lager med celler av en annan sorts bikake- tvärsnitt; Fig. 8A-8C illustrerar ett mellanliggande lager av celler med varierande tvärsnitt; Fig. 9 är en förstoring av det första lagret med mikroslitsar visat i F ig 1; Fig.10 illustrerar en utrustning för tillverkning av mikroslitsarna visade i Fig 1 och 9; Fig.11 illustrerar avbrutna mikroslitsar; Fig.12A och 12B illustrerar olika utformade ljudabsorbenter; Fig.13A-13F illustrerar likaledes olika utformade ljudabsorbenter; Fig.14 illustrerar en ljudabsorbent med vinklade celler; Fig.15 illustrerar ljudabsorbenter monterade i innertaket; Fig.16 illustrerar en ljudabsorbent i form av ett konstverk; och Fig. 17 illustrerar olika användningar av ljudabsorbenten. 10 15 20 25 30 536 860 DETALJBESKR|VN|NG Figur 1 visar en ljudabsorbent 2 med formen av en rektangulär parallellepiped med väsentligen jämn tjocklek T, innefattande ett första lager 4, ett andra lager 6 och ett mellanliggande lager 8. Det senare har likaledes formen av en rektangulär parallellepiped med jämn kärntjocklek te.

Det första lagret 4 är tillverkat av ett cellulosamaterial och har en första tjocklek t1, medan det andra lagret har en andra tjocklek tz. Det andra lagrets 6 material är ävenledes av ett cellulosamaterial, och kan vara av samma material som det första lagret 4, även fast de första och andra lagren kan vara av olika cellulosamaterial.

Ljudabsorbentens 2 totala tjocklek T är således summan av den första tjockleken t1, kärntjockleken tc och den andra tjockleken tz.

Den första tjockleken t, hos nämnda första lager är i området 10 mikrometer till 5 mm, mer företrädesvis 20 mikrometer till 0,9 mm, mest företrädesvis 50 mikrometer till 0,6 mm. Den andra tjockleken 2 hos det andra lagret är företrädesvis i samma område som den första tjockleken t1_ men kan vara tunnare eller tjockare än nämnda område. Å andra sidan kan det andra lagrets tjocklek t, vara väsentligen samma som den första tjockleken t1.

Det första lagret 4 och det andra lagret 6 är anordnade på motsatta sidor av det mellanliggande lagret 8 och är således parallella med varandra.

Det mellanliggande lagret 8 innefattar ett flertal långsträckta celler 12, vilkas längd motsvarar det mellanliggande lagrets 8 kärntjocklek tc. Cellerna 12 är avgränsade av väggar 13, vilkas tjocklek är i området 10 mikrometer till 0,5 mm, mer företrädesvis 30 mikrometer till 0,3 mm, mest företrädesvis 50 mikrometer till 0,2 mm. Väggarna 13 är tillverkade av ett cellulosamaterial.

Kärntjockleken, dvs det mellanliggande lagrets 8 tjocklek to är i området 1 - 200 10 15 20 25 30 536 860 mm, mer företrädesvis 5 - 50 mm, mest företrädesvis 10 - 30 mm.

De längsträckta cellerna 12 som sådana har första och andra öppna ändar 14, 16, men är täckta av det första lagret 4 och det andra lagret 6.

Det första lagret 4 är försett med ett flertal väsentligen parallella mikroslitsar 10, som peneterar det första lagret 4 väsentligen genom den första tjockleken t, till det mellanliggande lagret 8, och ansluter cellerna 12 till den omgivande luften.

För erhållande av en önskad ljuddämpning är antalet celler per kvadratmeter hos ett tvärsnitt av det mellanliggande lagret 8 i området 1 till 100 000 000, mer företrädesvis 100 till 1 000 000, mest företrädesvis 500 till 200 000.

Figur 2 visar i tvärsnitt utmed linjerna ll-ll i Fig 1 ett antal celler 12 av olika geometrier; varje cell 12a är avgränsad av en vägg 13 med cirkulärt tvärsnitt 18a, medan varje cell 12b är avgränsad av en vägg 13 med ett stjärnformat tvärsnitt 18b. De stjärnformade cellerna 12b är placerade mellan de cirkulära cellerna 12a för att härigenom fylla ut det återstående utrymmet mellan det cirkulärt utformade cellerna, för att förbättra ljuddämpningen jämfört med om utrymmena vore fyllda med exempelvis lim.

Figur 3 visar celler 12 av ytterligare en annan form. Ett flertal korrugerade blad 20a, 20b är utformade med skarpa kammar 22 och dalar 24 (dvs sicksackform) och är anslutna till varandra vid det andra korrugerade bladets 20a kammar 22 och det första korrugerade bladets dalar 24 som anligger mot varandra.

Härigenom avgränsas varje cell 12 av väggar 13 som tillsammans har ett diamant- eller romboidiskt tvärsnitt 18c.

Alternativt är ett plant blad placerat mellan de första och andra korrugerade bladen 20a, 20b, medan det första korrugerade bladets 20a dalar 24, är anslutna till det plana bladets ena sida, medan bladets 20b kammar 22 är anslutna till det plana bladets motstående sida. Härigenom avgränsas varje cell 12 av det plana bladet och väggarna 13, och cellernas tvärsnitt kommer att bli triangulärt. Det bör noteras att av tillverkningsskäl är det att föredra att anordna 10 15 20 25 30 536 860 de första och andra bladens 20a, 20b dalar och kammar på ett spegelvänt sätt så att dalarna och kammarna kan anslutas samtidigt till det plana bladet, exempelvis medelst punkt- eller linjesvetsning.

Figur 4 visar celler 12 av ännu en annan form. Ett flertal korrugerade blad 20a, 20b, är utbildade till en fyrkantsvågsform. Ett första plant blad 26a och ett andra plant blad 26b är anslutna till varsin sida om det korrugerade bladet 20a.

Härigenom avgränsas cellerna 12d av väggarna 13, som tillsammans bildar ett kvadratiskt tvärsnitt 18d.

Alternativt, om de korrugerade fyrkantsvågsbladen 20c ansluts till varandra rakt ovanför varandra, så kommer cellernas tvärsnitt att bli kvadratiskt.

I enlighet med ett annat alternativ, kan de korrugerade fyrkantsvågsbladen 20c anslutas till varandra utan bladet 26a, 26b (motsvarande det sätt som visas i Fig 3), varvid cellernas tvärsnitt kommer att bli rektangulärt.

Figur 5 visar ett alternativt utförande i enlighet med vilket de plana bladen 26a, 26b, 26c etc är anordnade mellan sinusvågformade blad. Cellernas tvärsnitt blir då en halv sinusvåg eller väsentligen halvcirkelformat.

Det bör noteras att av tillverkningsskäl är det att föredra att anordna de första och andra bladens 20a, 20b dalar och kammar på ett spegelformat sätt så att dalarnas och kammarnas sinusvågor kan anslutas samtidigt till ett plant blad t.ex. genom punkt- eller linjesvetsning.

Om utförandet enligt Fig 5 används utan plana blad mellan sinusvågorna, med anslutning av dalarna direkt till kammarna hos intillliggande sinusvågsblad, kommer cellernas tvärsnitt istället att bli citronformat (eller väsentligen cirkulärt eller ovalt).

Figur 6 visar en annan variant av cellerna 12, enligt vilken ett flertal av de första korrugerade bladen 20d är utformade med plana kammar 22 och skarpa dalar 24, medan ett flertal av andra korrugerade blad 20d är utformade spegelvänt 10 15 20 25 30 536 860 dvs med skarpa kammar 22 och plana dalar 24 och placerade relativt varandra såsom visas i Fig 3. Härigenom blir tvärsnittet hos cellerna 12 (som bildas av väggarna 13) mellan de plana kammarna 22 och plana dalarna 24 hexagonalt, medan cellerna mellan de skarpa kammarna 22 och skarpa dalarna 24 blir diamant-, romboid- eller kvadratformade. Även i detta fall kan givetvis ett plant blad anordnas mellan de korrugerade bladen. l Figur 7 visas en möjlighet att erhålla celler av olika storlek. På detta sätt kan en varierande ljuddämpning erhållas.

Cellerna 12 visade i Figur 1-7 är alla cylindriska, dvs tvärsnittet av cellens 12 längdutsträckning från den första öppna änden 14 till den andra öppna änden 16 är konstant.

I Figur 8A -8C visas en alternativ konfiguration av celler med varierande tvärsnitt.

Som synes i Figur 8A -8B har väggen 13 som bildar varje cell 12 en midja 30 eller en timglasform. Vid den första öppna änden 14 har cellen 12 ett första tvärsnitt 18”. Tvärsnittet minskar till ungefär mitten av cellens 12 längdutsräckning och vidgas sedan mot den andra öppna änden 16 till ett andra tvärsnitt 18". Det första tvärsnittet 18' är väsentligen det samma som det andra tvärsnittet 18", och midjan 30 är väsentligen halvvägs mellan den första änden och den andra änden.

Givetvis kan midjan 30 vara placerad närmare den första öppna änden 14 eller den andra öppna änden 16. Likaledes kan det första tvärsnittet 18” vara större än det andra tvärsnittet 18” och vice versa.

Som visas i Figur 8C kan tvärsnittet 18 i stället ha formen av en stympad kon 32, dvs tvärsnittet är cirkulärt, varvid diametern varierar kontinuerligt från den första öppna änden 14 till den andra öppna änden 16. Den första ändens 14 10 15 20 25 30 536 860 tvärsnitt 18' är större än den andra ändens 16 tvärsnitt 18” eller vice versa.

I Figur 9 visas ett utsnitt av det första lagret 4. Såsom visas har mikroslitsen 10 vidden a och är anordnad parallellt med och med avståndet b från varandra, och som visas i Fig 10 har mikroslitsarna längden L.

Figur 10 visar dessutom tillverkning av mikroslitsar i en ljudabsorbent 2. En robot 50 styrd av en mikrodator 52 är programmerad att kontrollera rörelserna hos en robotarm 54. En verktygshållare 56 är försedd med ett utbytbart skärverktyg 58, såsom ett skärstål eller en kniv.

Alternativt kan verktyget som sådant vara oscillerande, såsom en såg, eller roterande, såsom en cirkelsåg eller en ändfräs. Alternativt kan verktyget vara en stanskniv. I båda fallen behöver roboten endast en omprogrammering av datorn.

Ett skärverktyg 58 för att skära en mikroslits av vidden a väljs på ett sådant sätt att den skurna mikroslitsen erhåller en vidd a inom ett område 1 mikrometer till 1 mm, mer företrädesvis 10 mikrometer till 0,9 mm, mest företrädesvis 0,3 - 0,5 mm.

Robotens 50 dator 52 är programmerad på ett sådant sätt att den kommer att kontrollera robotarmen att utföra longitudinella rörelser och skära slitsar med ett avstånd b från varandra, så att intilliggande slitsar skärs med ett avstånd b inom ett område 1 mikrometer til 10 mm, mer företrädesvis 10 mikrometer till 5 mm, mest företrädesvis 0,5 - 2 mm.

Datorn 52 är dessutom programmerad att kontrollera robotarmen att skära slitsarna till en längd L inom området 2 - 2000 mm, mer företrädesvis 10 - 1000 mm, mest företrädesvis 100 - 1000 mm.

Som synes i Figur 11 kan var och en av ett flertal med varandra i linje liggande slitsar 10 ha längden L, medan de tillsammans har en total längd Lu, som kan vara inom ett område av 4 mm upp till flera meter; endast ljudabsorbentens 2 storlek sätter den övre gränsen. 10 10 15 20 25 30 536 860 Figur 12A-12B visar en cirkulär Ijudabsorbent 2 med ett flertal parallella slitsar 10. I fallet som visas i Fig 12A, sätter diametern hos den cirkulära ljudabsorbenten 2 den övre gränsen för längden hos varje slits L (eller vid ett flertal i linje liggande slitsar (jmf Fig 11) den totala längden Lu).

I varianten visad i Fig 12B är istället en spiralformad enkel slits 10 anordnad i det första lagret 4. Beroende på avståndet mellan intilliggande varv hos sprialen, kan längden hos slitsen L vara många meter.

I alla ovan beskrivna utföringsformer har det mellanliggande lagret visats med en konstant tjocklek tc så att det första lagret 4 och det andra lagret 6 är parallella med varandra.

Som visas i Figur 13A -13F kan det mellanliggande lagrets tjocklek tci stället vara allt annat än konstant, och således kommer det första lager 4 och det andra lagret 5 inte att vara parallellt.

I Fig 13A är det mellanliggande lagret 8 konkavt 60 på sidan som vetter mot första lagret 4 på ett sådant sätt att även det första lagret 4 kommer att bli konkavt, medan det mellanliggande lagrets 8 motsatta sida är plant och således blir även det andra lagret 6 plant.

I Fig 13B är det mellanliggande lagret 8 konkavt 60 även på sidan som vetter mot det andra lagret 4 och således är både det första och andra lagret 4, 6 konkava 60.

I Fig 13C är det mellanliggande lagret 8 istället konvext 62 på sidan som vetter mot det första lagret 4, på sådant sätt att även det första lagret 4 kommer att bli konvext 62, medan det mellanliggande lagrets 8 motsatta sida är plant, och således är även det andra lagret 6 plant.

I Fig 13D är det mellanliggande lagret 8 konvext 62 även på den sida som vetter 11 10 15 20 25 30 536 860 mot det andra lagret 6, och således är både det första och det andra lagret 4, 6 konvexa 62.

I Fig 13E är det mellanliggande lagret 8 konkavt 60 på sidan som vetter mot det första lagret 4 på ett sådant sätt att även det första lagret 4 orsakas att bli konkavt 60, medan det mellanliggande lagrets 8 motsatta sida är konvext 62, och således är även det andra lagret 6 konvext 62. En annan konkav-konvex form visas i Fig. 17.

Fig 13F visar ett annat utförande hos ljudabsorbenten 2, varvid det mellanliggande lagret har en dubbelsluttande sida som vetter mot det första lagret 4, så att även det första lagret är dubbelsluttande, medan det mellanliggande lagrets motsatta sida, som vetter mot det andra lagret 6 är plant.

Givetvis kan även mellanliggande lagret 8 sida, som vetter mot det andra lagret 6 vara dubbelsluttande.

I figurerna som referas till ovan har cellernas lager 8 visats med en längd motsvarande det mellanliggande lagrets 8 kärntjocklek te.

Som synes i Figur 14 kan cellerna 12 i stället vara vinklade relativt en normal till lagren 4 och 6. Vinkeln d kan vara i området 0° - 30°.

Figur 15 visar rekangulära ljudabsorbenter 2 anslutna till innertak med fästmedel 72, som hänger ner från innertaket. I detta fall, när ljud skall absorberas från två sidor, skall ej endast det första lagret 4 förses med mikroslitsar 10, utan även det andra lagret 6.

Dessutom, som synes i Fig 15, kan de långsträckta slitsarna vara anordnade diagonalt gentemot den rekangulära ljudabsorbentens kanter. Givetvis kan alla de ovan visade varianterna av ljudabsorbenter 2 förses med slitsar anordnade med en vinkel mot och i det första (eller det andra) lagrets plan.

Figur 16 visar en ljudabsorbent 2 med ett mönster av mikroslitsar 10 som även har en estetisk effekt. 12 10 15 20 25 30 536 860 Figur 17 visar ett rum anordnat med olika sorters ljudabsorbenter 2 försedda med mikroslitsar 10 i det första säväl som det andra lagret 4, 6 och dessutom anordnade på ställningar 80. Denna typ av ljudabsorbent 2 är lämplig för exempelvis öppna kontorslandskap.

Fig 17 visar även ljudabsorbenter 2 i form av konstverk 82, 84, där mönstret hos mikroslitsarna är sådana att de ger en estetisk effekt hos föremålet 82 (ytan har företrädesvis en enhetlig färg, såsom vit, för att framhäva mikroslitsarnas mönster), medan föremålet 84 är försett med en bild på det första lagrets yta, varvid mikroslitsarna är anordnade på bilden. Mikroslitsarna 10 kommer i detta fall att bli mer eller mindra osynliga beroende på bildens karaktär och färgning.

Lista med använda hänvisninqsbeteckninqar 2 ljudabsorbent 4 första lager 6 andra lager 8 mellanliggande lager 10 mikroslits 12,12a,12b,12c,12d cell 13 vägg 14 första öppna ände 16 andra öppna ände 18,18a,18b,18c,18',18" tvärsnitt 20a,20b,20c,20d korrugerade blad 22 kam 24 dal 26,26a,26b,26c plant blad 30 midja 32 stympad kon 50 robot 52 mikrodator 54 robotarm 13 56 58 60 62 80 82 84 10 15 Qïl-u-m-lrlvs' 536 860 verktygshållare skärverktyg konkav konvex fästmedel ställ konstverk konstverk första tjocklek andra tjocklek kärntjocklek total tjocklek vidd distans längd totallängd vinkel 14

Claims (29)

1. 0 15 20 25 30 536 860 PATENTKRAV 1. En ljudabsorbent innefattande ett första lager (4), ett andra lager (6), och ett mellanliggande lager (8), varvid nämnda mellanliggande lager (8) innefattar väggar (13) som avgränsar ett flertal celler (12, 12a, 12b, 12c, 12d), som är öppna i en första ände (14) och en andra ände (16), varvid nämnda celler är anordnade intill varandra, varvid nämnda första öppna ände (14) av nämnda flertal celler är täckta av nämnda första täckande lager (4), varvid nämnda andra öppna ände (16) av nämnda flertal celler är täckt av nämnda andra täckande lager (6), kännetecknad av att nämnda första lager (4) är försett med åtminstone en mikroslits (10) medelst mekanisk bearbetning, varvid mikroslitsen (10) sträcker sig genom nämnda första lager (4) så att ljudvågor tillåts penetrera mikroslitsen (10) och tränga in i cellens första öppna ände (14), varvid nämnda väggar (13) är tillverkade av ett cellulosamaterial, varvid nämnda första lager (4) är tillverkat av ett cellulosamaterial, samt varvid nämnda andra lager (6) är tillverkat av ett cellulosamaterial. _ En ljudabsorbent enligt krav 1, varvid det andra lagret (6) är försett med åtminstone en mikroslits (10) så att ljudvågor tillåts penetrera mikroslitsen och tränga in i cellens andra öppna ände (16). . En ljudabsorbent enligt krav 1 eller 2, varvid mikroslitsens längd (L) är i området 2 mm - 2 km, mer företrädesvis 10 - 1000 mm, mest företrädesvis 100 - 1000 mm. . En ljudabsorbent enligt något av kraven 1 - 3, varvid mikroslitsens bredd (a) äri området 1 pm till 1 mm, mer företrädesvis 10 pm till 0,9 mm, mest företrädesvis 0,3 till 0,5 mm. _ En ljudabsorbent enligt något av föregående krav, varvid väggens (13) tjocklek är i området 10 pm till 0,5 mm, mer företrädesvis 30 pm till 0,3 mm, mest företrädesvis 50 pm till 0,2 mm. . En ljudabsorbent enligt något av föregående krav, varvid väggarna (13) är utformade att bilda ett flertal cylindrar av förutbestämd öppningsarea och tvärsnitt, 15 10 15 20 25 30 536 860 var och en med ett väsentligen konstant tvärsnitt (18, 18a, 18b, 18c). 7. En ljudabsorbent enligt krav 6, varvid tvärsnittet är väsentligen cirkulärt. 8. En ljudabsorbent enligt krav 6, varvid tvärsnittet är polygonalt. 9. En ljudabsorbent enligt något av kraven 6 till 8, varvid tvärsnittet är väsentligen stjärnformigt. 10. En ljudabsorbent enligt något av kraven 6-9, varvid cylindrarna har olika tvärsnittsareor. 11.En ljudabsorbent enligt något av kraven 1-5, varvid väggarna är utformade att bilda ett flertal celler med varierande tvärsnitt, såsom en stympad kon eller formen av ett timglas. 12.En ljudabsorbent enligt krav 6, varvid åtminstone varannat blad är utformat av ett korrugerat blad eller platta (20a, 20b, 20c, 20d), varvid varannan vägg är ett väsentligen plant blad eller platta (26, 26a, 26b, 26c) anordnat mellan varannat korrugerat blad eller platta (20a, 20b, 20c, 20d). 13.En ljudabsorbent enligt något av föregående krav varvid det första lagrets tjocklek (t1) är i området 10 pm till 5 mm, mer företrädesvis 20 pm till 0,9 mm, mest företrädesvis 50 pm till 0,6 mm. 14.En ljudabsorbent enligt något av föregående krav, varvid det andra lagrets tjocklek (tg) är i området 10 pm till 5 mm, mer företrädesvis 20 pm till 0,9 mm, mest företrädesvis 50 pm till 0,6 mm. 15.En ljudabsorbent enligt något av föregående krav varvid det mellanliggande lagrets tjocklek (tc) är i området 1-200 mm, mer företrädesvis 5 - 50 mm, mest företrädesvis 10 - 30 mm. 16.En ljudabsorbent enligt något av föregående krav, varvid antalet celler per m2 i ett 16 10 15 20 25 30 536 860 tvärsnitt av det mellanliggandet skiktet (8) är 1 till 100 000 000, mer företrädesvis 100 till 1 000 000, mest företrädesvis 500 till 200 000. 17.En ljudabsorbent enligt något av föregående krav, varvid cellulosamaterialet är av papper, papp, faner, trä, acetylcellulosa, cellulosa-nonwoven eller fiberplatta. 18.Metod för tillverkning av en ljudabsorbent enligt något av föregående krav, varvid nämnda mikroslits (10) är tillverkad medelst mekanisk bearbetning med ett mekaniskt verktyg. 19. Metod enligt krav 18, innefattande val av ett förutbestämt material för det mellanliggande lagret, val av ett förutbestämt lager för det första lagret (4) och val av ett förutbestämt material för det andra lagret (6). 20.Metod enligt krav 19, varvid det första lagret (4) ansluts exempelvis medelst limning till det mellanliggande lagret (8) innan mikroslitsarna utformas i det första lagret (4). 21.Metod enligt krav 19, varvid det andra lagret ansluts medelst limning till det mellanliggade lagret (8) innan mikroslitsarna (10) utformas i det andra lagret (6). 22.Metod enligt krav 19, varvid det första lagret (4) såväl som det andra lagret (6) ansluts medelst limning till det mellanliggande lagret (8) innan mikroslitsarna utformas i det första lagret (4). 23.Metod enligt krav 19, varvid slitsen i det andra lagret (6) utförs efter att såväl det första lagret (4) som det andra lagret (6) har anslutits till det mellanliggande lagret (8), innan mikroslitsen (10) utformas i det första lagret (8). 24.Metod enligt krav 19, varvid den mekaniska bearbetningen inkluderar stansning, varvid nämnda mekaniska verktyg är en exempelvis en stanskniv. 25.Metod enligt krav 19, varvid den mekaniska bearbetningen inkluderar slitsning medels en slitsmaskin, varvid nämnda mekaniska verktyg är en kniv. 17 536 860 26.Metod enligt krav 19, varvid den mekaniska bearbetningen inkluderar skärande bearbetning, varvid nämnda mekaniska verktyg är ett skärstål med en skäregg. 27.Metod enligt något av kraven 19 - 26, inkluderande val av ett mekaniskt verktyg ur 5 ett verktygsset för erhållande av en förutbestämt slitsbredd, anslutning av nämnda mekaniska verktyg till en datorstyrd numerisk maskin, och programmering av slitslängden, slitsdjupet och avståndet mellan slitsarna för erhållande av en förutbestämd ljuddämpning. 10 18