SE536136C2

SE536136C2 - Anordning och metod för signaturanpassning

Info

Publication number: SE536136C2
Application number: SE1150518A
Authority: SE
Inventors: Peder Sjoelund
Original assignee: Bae Systems Haegglunds Ab
Priority date: 2011-06-07
Filing date: 2011-06-07
Publication date: 2013-05-28
Also published as: IL228993B; CA2834936A1; SG194214A1; US9312605B2; ES2619694T3; EP2718661B1; CA2834936C; PL2718661T3; RU2591094C2; KR101918621B1; KR20140032409A; AU2012267227B2; CN103582800B; EP2718661A4; BR112013028442A2; WO2012169954A1; SE1150518A1; AU2012267227A1; IL228993A0; US20140111364A1

Abstract

Uppfinningen hänför sig till en anordning för signaturanpassning,innefattande åtminstone ett ytelement (100; 300; 500) anordnat att antaga enbestämd termisk fördelning, där nämnda ytelement innefattar åtminstone etttemperaturalstrande element (150; 450a, 450b, 4500) anordnat att genereraåtminstone en förutbestämd temperaturgradient till ett parti hos nämndaåtminstone ett ytlement. Nämnda ytelement (100; 300; 500) innefattaråtminstone en displayyta (50), varvid nämnda displayyta (50) är anordnad attavge åtminstone ett förutbestämt spektrum. Uppfinningen hänför sig också till ett objekt såsom en farkost. (Fig. Sa)

Description

536 135 US2010/0112316 A1 ett visuellt tillhandahåller åtminstone termisk undertryckning eller radarundertryckning. beskriver kamouﬂagesystem som Systemet innefattar ett vinyllager som har ett kamouﬂagemönster på en frontyta hos vinyllagret. Kamouflagemönstret innehåller ett platsspecifikt kamouflagemönster. Ett laminatlager fästs över frontytan hos vinyllagret som därmed täcker kamouﬂagemönstret för att tillhandahålla ett skydd över kamouflagemönstret och en förstärkning av vinyllagret. En eller ﬂera nanomaterial anbringas på åtminstone ett av vinylagret, kamouﬂagemönstret eller Iaminatet för att tillhandahålla åtminstone en av termisk eller radarundertryckning. Denna enbart statisk lösning möjliggör signaturanpassning.

W0/2010/093323 A1 beskriver en anordning för termisk anpassning, innefattande åtminstone ett ytelement anordnat att antaga en bestämd termisk fördelning, där nämnda ytelement innefattar ett första värmeledande skikt, ett andra värmeledande skikt, där nämnda första och andra värmeledande skikt är inbördes värmeisolerade medelst ett mellanliggande isoleringsskikt, varvid åtminstone ett termoelektriskt element förefinns anordnat att generera en förutbestämd temperaturgradient till ett parti hos nämnda första skikt. Uppﬁnningen hänför sig också till ett objekt såsom en farkost. Denna lösning möjliggör enbart termisk signaturanpassning.

SYFTE MED UPPFINNINGEN Ett syfte med föreliggande uppﬁnning är att åstadkomma en anordning för signaturanpassning som hanterar både visuell och termisk signaturanpassning.

Ett ytterligare syfte med föreliggande uppﬁnning är att åstadkomma en anordning för termisk och visuell signaturanpassning som möjliggör åstadkommande av termisk och visuell kamouﬂering med önskad termisk och visuell struktur. 10 15 20 25 535 '136 Ett ytterligare syfte med föreliggande uppfinning är att åstadkomma en anordning för termisk och visuell kamouﬂering som möjliggör åstadkommande av automatisk termisk och visuell anpassning av omgivning samt möjliggör åstadkommande av en ojämn termisk och visuell struktur.

Ett annat syfte med föreliggande uppﬁnning är att åstadkomma en anordning för att termiskt och visuellt efterlikna exempelvis andra fordon/farkoster i syfte att åstadkomma termisk och visuell identifiering av egna trupper eller att ge möjligheter till termisk och visuell inﬁltrering i eller kring exempelvis ﬁentliga trupper under passande förhållanden.

SAMMANFATTNING AV UPPFINNINGEN Dessa och andra syften, vilka framgår av nedanstående beskrivning, åstadkommes medelst en anordning, ett förfarande för signaturanpassning och ett objekt och som vidare uppvisar särdragen angivna i den kännetecknande delen av bifogade respektive självständiga patentkrav 1,17 och 18. Föredragna utföringsformer av anordningen och förfarandet är definierade i bifogade osjälvständiga patentkrav 2-16.

Enligt uppﬁnningen uppnås syftena med en anordning för signatur- anpassning, innefattande åtminstone ett ytelement anordnat att antaga en bestämd termisk fördelning, där nämnda ytelement innefattar åtminstone ett temperaturalstrande element, anordnat att generera åtminstone en förutbestämd temperaturgradient, till ett parti hos nämnda åtminstone ett ytlement, varvid nämnda åtminstone ett ytelement innefattar åtminstone en displayyta innefattande ett flertal deldisplayytor, där nämnda deldisplayytor är anordnade att avge åtminstone ett förutbestämt spektrum i åtminstone en förutbestämd riktning, där nämnda åtminstone ett förutbestämt spektrum är riktningsberoende.

Härigenom möjliggörs snabb och effektiv termisk och visuell anpassning. En särskild applikation med föreliggande uppfinning är termisk och visuell anpassning för kamouﬂering av exempelvis militärfordon, där nämnda 10 15 20 25 536 135 åtminstone en displayyta möjliggör snabb anpassning av avgett åtminstone ett spektrum (mönster, färg) och nämnda åtminstone ett temperaturalstrande element möjliggör dynamisk termisk anpassning, varvid kombinationen möjliggör att termisk och visuell anpassning kan ske under rörelse av fordonet. Vidare genom att avge åtminstone ett förutbestämt spektrum i ett ﬂertal förutbestämda riktningar möjligörs att korrekt återskapa perspektiv av visuella bakgrundsobjekt genom att reproducera olika spektrum (mönster, färg) i olika riktningar vilket gör att en betraktare oberoende av relativ position ser ett korrekt perspektiv av nämnda visuella bakgrundsobjekt.

Enligt en utföringsform av anordningen utgörs nämnda åtminstone en displayyta av tunnfilm. Detta medför enkel applicering av displayytan.

Tunnfilmen medför vidare en kompakt anordning.

Enligt en utföringsform av anordningen är nämnda åtminstone en displayyta av emitterande typ. Detta medför en kostnadseffektiv anordning.

Enligt en utföringsform av anordningen är nämnda åtminstone en displayyta av reflekterande typ. Genom att använda en displayyta av reﬂekterande typ möjligörs att reproducera en mer verklighetstrogen bild av omvärlden eftersom displayytor av reﬂekterande typ använder naturligt infallande ljus för att avge nämnda åtminstone ett spektrum istället för att medelst en eller ﬂera aktiva ljuskällor avge nämnda åtminstone ett spektrum.

Enligt en utföringsform av anordningen är nämnda åtminstone en displayyta anordnad att avge åtminstone ett förutbestämt spektrum som innehåller åtminstone en komponent inom det visuella området och åtminstone en komponent inom det infraröda området. Genom att avge ett eller ﬂera spektrum som innefattar komponenter som faller inom det infraröda området och en eller flera komponenter som faller inom det visuella området möjligörs att medelst de komponenter som faller inom det infraröda området reglera även den termiska signaturen förutom den visuella signaturen. Detta gör att 10 15 20 25 536 'IBS den termiska signaturanpassningen kan ske snabbare jämfört med att enbart använda det temperaturalstrande elementet.

Enligt en utföringsform av anordningen är nämnda åtminstone en förutbestämd riktning för varje deldisplayyta individuellt förskjuten relativt en ortogonal axel hos nämnda displayyta. Genom att tillhandahålla ett flertal deldisplayytor möjligörs att återge ﬂera riktningsberoende spektrum medelst en och samma displayyta eftersom varje deldisplayyta kan regleras individuellt.

Enligt en utföringsform av anordningen innefattar nämnda åtminstone en displayyta ett obstruerande skikt anordnat att obstruera infallande ljus och ett underliggande krökt reflekterande skikt anordnat att reﬂektera infallande ljus.

Genom att tillhandahålla ett obstruerande skikt i kombination med ett underliggande krökt reflekterande skikt möjligörs att återge ﬂera riktningsberoende spektrum medelst en och samma displayyta på ett kostnadseffektivt sätt. Exempelvis kan nämnda obstruerande skikt enkelt konstrueras av tunnfilm.

Vidare möjliggörs att spektrum avsedda att återges i en viss vinkel eller vinkelintervall inte blir synliga ur betrakningsvinklar som faller utanför nämnda vinkel eller vinkelintervall, tack vare nämnda obstruerande skikt.

Enligt en utföringsform av anordningen innefattar anordning åtminstone ett ytterligare element arrangerat att tillhandahålla en radarundertryckning.

Genom att tillhandahålla åtminstone ett ytterligare element arrangerat att tillhandahålla reduktion av radarsignatur möjligörs ett multispektralt system som klarar av att anpassa signatur för att motverka upptäckt, identiﬁering och klassificering medelst sensorsystem som arbetar inom radar, visuella och det infraröda området.

Enligt en utföringsform av anordningen innefattar anordningen åtminstone ett ytterligare element arrangerat att tillhandahålla armering. Genom att tillhandahålla åtminstone ett ytterligare element arrangerat att tillhandahålla 10 15 20 25 535 135 armering möjligörs förutom en anordning med ökad robusthet även ett modulärt bepansringssystem där individuella förverkade ytelement anordnade hos farkoster enkelt och kostnadseffektivt kan bytas ut.

Enligt en utföringsform av anordningen innefattar anordningen åtminstone ett ramverk eller åtminstone en stödstruktur, varvid nämnda åtminstone ett ramverk eller stödstruktur är anordnat att tillhandahålla ström och styrsignaler/kummunikation. Genom att ramverket i sig är anordnat att leverera ström kan antalet kablar reduceras.

Enligt en utföringsform av anordningen innefattar anordningen ett första värmeledande skikt, ett andra värmeledande skikt, där nämnda första och andra värmeledande skikt är inbördes isolerade med mellanliggande isoleringskikt, varvid nämnda åtminstone ett temperaturalstrande element förefinns anordnat att generera nämnda förutbestämda temperaturgradient till ett parti hos nämnda första värmeledande skikt och där nämnda första skikt och nämnda andra skikt har anisotropisk värmeledning så att värmeledning huvudsakligen sker i respektive skikts huvudutsträckningsriktning. Genom de anisotropa skikten möjliggörs snabb och effektiv transport av värme och följaktligen snabb och effektiv termisk anpassning. Med ökande kvot mellan värmeledning i skiktets huvudutsträckningsriktning och värmeledning tvärs skiktet möjliggörs att hos en anordning med exempelvis flera sammansatta ytelement ha de temperaturalstrande elementen anordnade på ett större avstånd från varandra, vilket medför kostnadseffektiv sammansättning av ytelement. Genom att öka kvoten mellan värmeledningsförmågan längsmed skiktet och värmeledningsförmågan tvärs skiktet kan skikten göras tunnare och ändå erhålla samma effekt, alternativt göra skiktet och således ytelementet snabbare. Om skikten blir tunnare med bibehållen effektivitet så blir de samtidigt billigare och lättare. Vidare möjliggörs en mer jämn fördelning av värme i skikt direkt underliggande displayytan vilket kraftigt reducerar möjligheten att eventuella hot-spots hos underliggande skikt 10 15 20 25 536 'H36 påverkar nämnda displayytas förmåga att korrekt återge spektrum på ett korrekt sätt.

Enligt en utföringsform av anordningen innefattar ett mellanliggande värmeledande element anordnat i mellan det temperaturalstrande elementet och det andra värrneledande skiktet, samt har isoleringsskiktet anisotropisk värmeledning så att värmeledning huvudsakligen sker tvärs det andra värmeledande skiktets huvudutsträckningsriktning_ Enligt en utföringsform av anordningen har ytelementet en hexagonal utformning. Detta möjliggör enkel och generell anpassning och montering vid sammansättning av ytelement till ett modulsystem. Vidare kan en jämn temperatur genereras på hela den hexagonala ytan, varvid lokala temperaturskillnader som kan uppkomma i hörn hos exempelvis ett kvadratiskt utformat modulelement undviks.

Enligt avkänningsmedel anordnat att avkänna omgivningens visuella bakgrund till exempel visuell strukturell bakgrund. Detta ger infonnation för anpassning av avgett åtminstone ett spektrum från nämnda åtminstone en displayyta hos en utföringsfomi innefattar anordningen vidare ett visuellt ytelement. Ett visuellt avkänningsmedel såsom en videokamera ger en nästan perfekt anpassning mot bakgrunden där en bakgrunds visuella struktur (färg, mönster) kan återges på exempelvis ett fordon anordnat med flera sammansatta ytelement.

Enligt en utföringsforrn innefattar anordningen vidare ett termiskt avkänningsmedel anordnat att avkänna omgivningstemperatur, till exempel termisk bakgrund. Detta ger information för anpassning av yttemperatur hos ytelement. Ett termiskt avkänningsmedel såsom en lR-kamera ger en nästan perfekt anpassning mot bakgrunden där en bakgrunds temperaturvariationer kan återges på exempelvis ett fordon anordnat med flera sammansatta ytelement. IR-kamerans upplösning kan anordnas att motsvara den upplösning som upplösningen de sammansatta ytelementen hos 10 15 20 25 536 136 anordningen kan återge, dvs. att respektive ytelement motsvarar ett antal grupperade kamerapixlar. Härigenom erhålles en mycket bra återgivning av bakgrundstemperaturen så att exempelvis soluppvärmning, snöfläckar, vattensamlingar, olika emissionsegenskaper etc. hos bakgrunden som ofta har annan temperatur en luften kan återges korrekt. Detta motverkar effektivt att tydliga konturer och stora jämnvarma ytor skapas så att då anordningen är anordnad på ett fordon en mycket god termisk kamouflering av fordonet möjliggörs.

Enligt en utföringsform av anordningen har ytelementet en tjocklek i intervallet 5-60 mm, företrädesvis 10-25 mm, Detta möjliggör en lätt och effektiv anordning.

Enligt uppfinningen uppnås syftena med ett förfarande för signatur- anpassning innefattande stegen att: tillhandahålla en bestämd termisk fördelning till ett ytelement baserat på att generera åtminstone en förutbestämd temperaturgradient med ett temperaturalstrande element till ett parti hos ytelementet samt att avge åtminstone ett förutbestämt spektrum i åtminstone en förutbestämd riktning med ett ﬂertal deldisplayytor hos åtminstone en displayta hos nämnda åtminstone ett ytelement, där nämnda åtminstone ett förutbestämt spektrum är riktningsberoende.

HGURBESKRIVNING Föreliggande uppfinning kommer att förstås bättre med hänvisning till följande detaljerade beskrivning läst tillsammans med de bifogade ritningarna, där lika hänvisningsbeteckningar hänför sig till lika delar genomgående i de många vyerna, och i vilka: Fig. 1a schematiskt illustrerar i en sprängd tredimensionell vy av olika skikt hos en del av en anordning enligt en utföringsform av föreliggande uppfinning; 10 15 20 25 536 136 Fig. 1b schematiskt illustrerar i en sprängd sidovy av olika skikt hos en del av en anordning iﬁg 1a; Fig. 2 schematiskt illustrerar en anordning för signaturanpassning enligt en utförlngsform av föreliggande uppfinning; Fig. 3a schematiskt illustrerar anordningen för signaturanpassning anordnad på ett föremål såsom ett fordon, enligt en utförlngsform av föreliggande uppfinning; Fig. 3b schematiskt illustrerar ett föremål såsom ett fordon där bakgrundens termiska och/eller visuella struktur medelst anordning enligt föreliggande uppﬁnning återskapas på tvâ partier hos fordonet; Fig. 4a schematiskt illustrerar l en sprängd tredimensionell vy av olika skikt hos en del av en anordning enligt en utföringsforrn av föreliggande uppﬁnning; Fig. 4b schematiskt illustrerar flöden i en anordningen enligt en utförlngsform av föreliggande uppﬁnning; Fig. 5 schematiskt illustrerar i en sprängd sidovy en del av en anordning för termisk anpassning enligt en utförlngsform av föreliggande uppfinning; Fig. 6a schematiskt illustrerar i en sprängd tredimensionell vy olika skikt hos en del av en anordning enligt en utförlngsform av föreliggande uppfinning; Fig. 6b schematiskt illustrerar i en sprängd sidovy olika skikt hos en del av en anordningen i fig 6a; Fig. 7a schematiskt illustrerar i en sidovy en typ av dlsplayskikt hos en del av en anordning enligt en utförlngsform av föreliggande uppfinning; Fig. 7b schematiskt illustrerar i en sidovy en typ av displayskikt hos en del av en anordning enligt en utförlngsform av föreliggande uppfinning; 10 15 20 25 536 136 10 Fig. 7c schematiskt illustrerar i en planvy en del av ett displayskikt hos en del av en anordning enligt en utföringsform av föreliggande uppﬁnning; Fig. 7d schematiskt illustrerar i en sidovy ett displayskikt enligt en utföringsform av föreliggande uppfinning; Fig. 7e schematiskt illustrerar i en planvy delar hos ett displayskikt enligt en utföringsform av föreliggande uppfinning; Fig. 8a schematiskt illustrerar i en planvy olika skikt hos en del av en anordning enligt en utföringsform av föreliggande uppfinning; Fig. 8b schematiskt illustrerar i en planvy ﬂöden i olika skikt hos en del av en anordning enligt en utföringsform av föreliggande uppﬁnning; Fig. 9 schematiskt illustrerar i en sprängd tredimensionell vy olika skikt hos en del av en anordning enligt en utföringsforrn av föreliggande uppﬁnning; Fig. 10 schematiskt illustrerar en planvy av en anordning enligt en utföringsform av föreliggande uppfinning; Fig. 11 schematiskt illustrerar en anordning för signaturanpassning enligt en utföringsform av föreliggande uppfinning; Fig. 12a schematiskt illustrerar en planvy av ett modulsystem innefattande element för att återskapa termisk bakgrund eller motsvarande; Fig. 12b schematiskt illustrerar en uppförstorad del av modulsystemet i ﬁg. 12a; Fig. 12e schematiskt illustrerar en uppförstorad del av delen i ﬁg. 12b; F ig. 'l2d schematiskt illustrerar en planvy av ett modulsystem innefattande element för återskapande av termisk och/eller visuell bakgrund eller likanande enligt en utföringsform av föreliggande uppﬁnning; Fig. 12e schematiskt illustrerar i en sidovy modulsystemet i ﬁg. 12d; 10 15 20 25 536 'H35 11 Fig. 12f schematiskt illustrerar en sidovy av ett modulsystem innefattande element för återskapande av termisk och/eller visuell bakgrund .eller likanande enligt en utföringsform av föreliggande uppfinning; Fig. 12g schematiskt illustrerar i modulsystemet i ﬁg. 12f; en sprängd tredimensionell vy F ig. 13 schematiskt illustrerar ett föremål såsom ett fordon utsatt för hot i en hotriktning, där bakgrundens termiska och/eller visuella struktur medelst anordning enligt föreliggande uppfinning återskapas på fordonets mot hotriktningen tillvända sida; Fig. 14 schematiskt illustrerar olika potentiella hotriktningar för ett föremål såsom ett fordon utrustat med anordning för áterskapande av önskad bakgrunds termiska och/eller visuella struktur.

Figur 15a schematiskt illustrerar ett ﬂödesschema över ett förfarande för signaturanpassning, enligt en utföringsform av uppﬁnningen; och Figur 15b i ytterligare detalj schematiskt illustrerar ett ﬂödesschema över ett förfarande för signaturanpassning, enligt en utföringsform av uppﬁnningen DETALJERAD BESKRIVNING AV UPPFINNINGEN Häri hänför sig termen "länk" till en kommunikationslänk som kan vara en fysisk ledning, såsom en opto-elektronisk kommunikationsledning, eller en icke-fysisk ledning, såsom en trådlös anslutning, till exempel en radio- eller mikrovågslänk. l utföringsformerna enligt föreliggande uppfinning beskrivna nedan avses med temperaturalstrande element ett element medelst vilket en temperatur kan genereras. 10 15 20 25 536 136 12 I utföringsformerna enligt föreliggande uppﬁnning beskrivna nedan avses med termoelektriskt element ett element medelst vilket Peltiereffekt åstadkommes då spänning/ström appliceras på detsamma. l utföringsformerna enligt föreliggande uppﬁnning används termerna temperaturalstrande element och termoelektriskt element omväxlande för att beskriva ett element medelst vilken en temperatur kan genereras. Nämnda termoelektriska element är avsett att referera till ett exempel på ett temperaturalstrande element.

I utföringsformerna enligt föreliggande uppfinning beskrivna nedan avses med spektrum en eller ﬂera frekvenser eller våglängder av strålning producerat av en eller ﬂera ljuskällor. Således, är termen spektrum avsedd att referera till frekvenser eller våglängder som inte bara ligger inom det synliga området utan även inom det infraröda området, ultravioletta området eller andra områden av det totala elektromagnetiska spektrumet. Vidare kan ett givet spektrum vara av smalbandig eller bredbandig typ dvs. innefatta ett relativt litet antal frekvenser/väglängdskomponenter eller innefatta ett relativt stort antal frekvenser/våglängdskomponenter. Ett givet spektrum kan även vara ett resultat av en blandning av ett ﬂertal olika spektrum dvs. innefatta ett ﬂertal spektrum utsända från ett ﬂertal ljuskällor. l utföringsformerna enligt föreliggande uppfinning beskrivna nedan avses med färg en egenskap hos utsänt ljus i termer av hur en observatör uppfattar det utsända ljuset. Således refererar olika färger implicit till olika spektrum som innefattar olika frekvenser/våglängdskomponenter.

Fig. 1a illustrerar schematiskt i en sprängd tredimensionell vy av en del l av en anordning för signaturanpassning enligt en utföringsform av föreliggande uppfinning.

Fig. 1b illustrerar schematiskt i sprängdsidovy delen I av anordningen för signaturanpassning enligt en utföringsform av föreliggande uppfinning. 10 15 20 25 536 135 13 Ytelementet 100 innefattar en displayyta 50 anordnad att avge åtminstone ett förutbestämt spektrum. Ytelementet innefattar vidare ett temperaturalstrande element 150 anordnat att generera åtminstone en förutbestämd temperaturgradient. Det temperaturalstrande elementet 150 är anordnat att generera nämnda förutbestämda temperaturgradient till ett parti hos nämnda ytelement 100. Displayytan 50 är anbringad på nämnda ytelementet så att nämnda åstminstone ett förutbestämt spektrum avges i en riktning riktad mot en betraktare. Displayytan 50 är anordnad att vara termiskt permeabel dvs. anordnad att släppa igenom nämnda förutbestämda temperaturgradient från nämnda temperaturalstrande element 150 utan att väsentligen påverka nämnda förutbestämda temperaturg rad ient.

Det temperaturalstrande elementet utgörs enligt en utföringsform av åtminstone ett termoelektriskt element.

Genom att tillhandahålla en termiskt permeabel displayyta 50 som har ett arbetstemperaturintervall, vilket förutbestämd temperaturgradient faller, uppnås en frikopplad lösning som tillåter att individuellt anpassa termisk och visuell signatur oberoende av varandra. inom nämnda Fig. 2 illustrerar schematiskt en anordning ll för signaturanpassning enligt en utföringsform av föreliggande uppﬁnning.

Anordningen innefattar en reglerkrets 200 eller styrenhet 200 anordnad hos ett ytelement 100 exempelvis enligt fig. 1 varvid reglerkretsen 200 är förbunden med ytelementet 100. Ytelementet 100 innefattar åtminstone en displayyta 50 och ett temperaturalstrande element 150 såsom t.ex. ett termoelektriskt element. Nämnda åtminstone en displayyta 50 är anordnad att mottaga spänning/ström från reglerkretsen 200, där displayytan 50 i enlighet med ovan är konfigurerad på så sätt att då en spänning ansluts, avge åtminstone ett spektrum från den ena sidan av displayytan 50. Nämnda termoeletriska element 150 är anordnat att mottaga spänning/ström från reglerkretsen 200, där det termoelektriska elementet 150 i enlighet med ovan 10 15 20 25 536 135 14 är konfigurerat på så sätt att då en spänning ansluts, värmen från den ena sidan av det termoelektriska elementet 150 övergår till den andra sidan av det termoelektriska elementet 150.

Reglerkretsen 200 är kopplad till det termoelektriska elementet via länkar 203, 204 för anslutning av spänning till termoelektriska elementet 150.

Reglerkretsen 200 är kopplad till displayytan 50 via länkar 221, 222 för anslutning av spänning till displayytan 50.

Anordningen innefattar enligt en utföringsform ett temperaturavkännings- medel 210, streckat i fig. 2, anordnat att avkänna den aktuella fysiska temperaturen hos ytelementet 100. Temperaturen är enligt en variant anordnad att jämföras med temperaturinformation, företrädesvis kontinuerlig information, från termiskt avkänningsmedel hos reglerkretsen 200. Härvid är temperaturavkänningsmedlet kopplat till reglerkretsen 200 via en länk 205.

Reglerkretsen är anordnad att mottaga en signal via länken representerande temperaturdata, varvid reglerkretsen är anordnad att jämföra temperaturdata med temperaturdata från det termiska avkänningsmedlet.

Temperaturavkänningsmedlet 210 är enligt en utföringsform anordnat på eller i anslutning till den yttre ytan hos det termoelektriska elementet 150 så att temperaturen som avkänns är yttemperaturen hos ytelementet 100. Då den medelst temperaturavkänningsmedlet 210 avkända temperaturen vid jämförelse med temperaturinformation från termiska avkänningsmedlet hos reglerkretsen 200 skiljer sig från temperaturinformationen från termiska avkänningsmedlet 200 är termoelektriska elementet 150 enligt en utföringsform anordnad att regleras hos reglerkretsen spänningen till det så att är- och börvärden stämmer överens, varvid yttemperaturen hos ytelementet 100 medelst det termoelektriska elementet 150 anpassas i enlighet därmed.

Reglerkretsens 200 utformning beror på applikation. Reglerkretsen 200 innefattar enligt en variant en omkopplare, varvid i ett dylikt fall spänning över 10 15 20 25 30 536 136 15 det termoelektriska elementet 150 är anordnad att slås på eller av för åstadkommande av kylning (eller värmning) av ytelementets yta. Fig. 11 visar reglerkretsen enligt en utföringsform av uppfinningen där anordningen enligt uppﬁnningen är avsedd att användas för signaturanpassning, relaterande till termisk och visuell kamouflering av exempelvis ett fordon.

Fig. 3a illustrerar schematiskt i en tredimensionell vy ett antal ytlement anordnade på en plattform enligt en utföringsform av föreliggande uppfinning.

Med hänvisning till ﬁg. 3a visas en sprängd sidovy av ett en plattform 800.

Plattformen är fösedd med ett antal av nämnda ytelement 100 exempelvis enligt fig. 1, anordnade exteriört på ett parti hos plattformen 800. Nämnda ytelement kan anordnas, enligt flera olika konﬁgurationer som skiljer sig jämfört med konfigurationen av ytelementen som exempliﬁeras i ﬁg. 3a.

Exempelvis kan fler eller färre ytelement ingå i konfigurationen och dessa ytelement kan anordnas på ﬂer partier och/eller större delar av partier hos plattformen. Den exemplifierade platformen 800 är en militär farkost, såsom t.ex. ett motoriserat stridsfordon. Enligt detta exempel är plattformen 800 en stridsvagn eller ett stridsfordon. Enligt en föredragen utföringsform är farkosten 800 en militär farkost. Plattformen 800 kan vara ett hjulfordon, såsom t.ex. ett fyrhjuligt, sexhjuligt eller åttahjuligt motorfordon. Plattformen 800 kan vara ett bandfordon, såsom t.ex. en bandvagn. Platformen 800 kan vara ett terrângfordon av godtyckligt slag.

Enligt en alternativ utföringsform är plattformen 800 en stationär militär enhet.

Häri beskrivs plattfonnen 800 såsom en stridsvagn eller ett stridsfordon, med det bör påpekas att uppﬁnningen även går att realisera och implementera hos en vattenfarkost, såsom t.ex. ett ytstridsfartyg. Enligt ett utförande är fordonet en båt, såsom en stridsbåt. Enligt ett alternativt utförande är platfonnen en luftburen farkost såsom t.ex. en helikopter. Enligt ett alternativt utförande är platformen en civil farkost eller enhet enligt någon av ovan nämnda typer. 10 15 20 25 30 536 136 16 Fig. 3b illustrerar schematiskt i en tredimensionell vy funktion hos ett antal ytlement anordnade på en plattform enligt en utföringsform av föreliggande uppfinning.

Med hänvisning till fig. 3b visas en sprängd sidovy av ett en plattform 800.

Plattformen är fösedd med ett antal av nämnda ytelement 100 exempelvis enligt fig. 1a, anordnade exteriört på två partier parti hos plattformen 800 såsom en sida av ett chassi och ett torn hos ett motoriserat stridsfordon 800.

Nämnda ytelement kan anordnas, enligt ﬂera olika konﬁgurationer som skiljer sig jämfört med konfigurationen av ytelementen som exemplifieras i ﬁg. 3b.

Exempelvis kan ﬂer eller färre ytelement ingå i konfigurationen och dessa ytelement kan anordnas på fler partier och/eller större delar av partier hos plattformen. Fordonet 800 är lokaliserat i en omgivning som ur ett perspektiv från en observatör innefattar tre bakgrundsstrukturer BA1-BA3 såsom en himmel BA1, ett berg BA2 och ett markplan BA3. Nämnda ytelement är anordnade att reproducera nämda bakgrundsstrukturer (visuellt/termiskt) BA1-BA3 genom att utnyttja displayytan 50 och och/eller det temperaturalstrande elementet 150 exempelvis såsom beskrivs enligt ﬁg. 1.

Fig. 4a illustrerar schematiskt i en sprängd tredimensionell vy en del lll av en anordning för signaturanpassning enligt en utföringsform av föreliggande uppfinning.

Anordningen innefattar ett ytelementet 300 innefattattande en reglerkrets 200, ett kapslingshölje 510, 520 , ett första och andra värmeledande skikt, ett mellanliggande värmeledande element 160, en displayyta 50 anordnad att avge åtminstone ett förutbestämt spektrum. Ytelementet 300 innefattar vidare åtminstone ett temperaturalstrande element 150 anordnat att generera åtminstone en förutbestämd temperaturgradient. Det temperaturalstrande elementet 150 exempelvis formad av ett termoelektriskt element 150 är anordnat att generera nämnda förutbestämda temperaturgradient till ett parti hos nämnda första värmeledande skikt 110. Displayytan 50 är anbringad på 10 15 20 25 536 136 17 nämnda ytelementet 300 så att nämnda åtminstone ett förutbestämt spektrum avges i en riktning mot en betraktare.

Enligt en utföringsforrn är displayytan 50 exempelvis enligt ﬁgur 7a-c förbunden med ett första kapslingselement 510 hos ytelementet 300 med ett fästförband såsom lim, skruv eller annan lämplig typ av förband.

Reglerkretsen 200 exempelvis enligt fig. 2 är anordnad att vara elektriskt/kommunikativt ansluten till åtminstone en av displayytan 50 och det temperaturalstrande elementet 150, där reglerkretsen 200 är anordnad att tillhandahålla styrsignaler relaterande till nämnda åtminstone ett förutbestämt spektrum och nämnda åtminstone en förutbestämd temperaturgradient.

Ytelementet 300 innefattar enligt denna utföringsform ett kasplingshölje, där nämnda kasplingshölje innefattar ett första kapslingselement 510 och ett andra kapslingselement 520. Det första kapslingselementet 510 är anordnat som ett övre skyddande hölje. Det andra kapslingselementet 520 är anordnat som en bottenplatta och är anordnad att anbringas genom ett förband mot en eller ﬂera strukturer och/eller element hos en plattform eller ett objekt som önskas döljas genom den visuella och termiska anpassning som möjliggörs av systemet. Det första och det andra kaspslingslelementen bildar tillsammmans en huvudsakligen tätslutande inkapsling av det första värmeledande skiktet 110, det mellanliggande isoleringsskiktet 130 reglerkretsen 200, och det termoelektriska elementet 150.

Det första värmeledande skiktet 110, vilket enligt en föredragen utföringsform utgörs av grafit, är anordnat under det det första kapslingselementet 510.

Det andra värmeledande skiktet 120 eller inre värmeledande skiktet 120, utgörs enligt en föredragen utföringsform av graﬁt.

Det första och andra värmeledande skiktet 110, 120 har anisotropisk värmeledningsförmåga så att vänneledningsförmågan i skiktets 110, 120 huvudutsträckningsriktning, dvs. längsmed skiktet 110, 120 är väsentligt högre än värmeledningsförmågan tvärs skiktet 110, 120. Härigenom kan 10 15 20 25 536 136 18 värme eller kyla spridas snabbt på en stor yta med relativt få termoelektriska element, varigenom temperaturgradienter och "hot spots" reduceras. Det första värmeledande skiktet 110 och det andra värmeledande skiktet 120 utgörs enligt en utföringsform av grafit.

Ett av det första värmeledande skiktet 110 och det andra värmeledande skiktet 120 är anordnat att vara ett kallt skikt och ett annat av det första värmeledande skiktet 110 och det andra vämleledande skiktet 120 är anordnat att vara ett varmt skikt. lsoleringsskiktet 130 är konﬁgurerat så att värme från det varma värmeledande skiktet inte påverkar det kalla värmeledande skiktet och vice versa. Enligt en föredragen utföringsform år isoleringsskiktet 130 ett vakuumbaserat skikt. Därigenom reduceras både strålningsvärme och konvektionsvärme.

Det termoelektriska elementet 150 är enligt en utföringsform anordnat i isoleringsskiktet 130. Det termoelektriska elementet 150 är konﬁgurerat på så sätt att då en spänning ansluts, dvs. en ström tillförs det terrnoelektriska elementet 150, värmen från den ena sidan av det termoelektriska elementet 150 övergår till den andra sidan av det termoelektriska elementet 150. Det termoelektriska elementet 150 är följaktligen anordnat mellan två värmeledande skikt 110, 120, exempelvis två graﬁtskikt, med asymmetrisk värmeledningsförrnåga för att effektivt sprida och jämnt fördela värme eller kyla. Tack vare kombinationen av de värmeledande skikten 110, 120 med anisotrop värmeledningsförmåga och det isolerande skiktet 130 kan genom applicering av spänning på det termoelektriska elementet ytan 102 hos ytelementet 100, som enligt denna utföringsform utgörs av ytan hos det första värmeledande skiktet 110, termiskt anpassas snabbt och effektivt. Det termoelektriska elementet 150 är i termisk kontakt med det första värmeledande skiktet 110. 10 15 20 25 30 535 135 19 Enligt en värmeledande element 160 anordnat i utföringsform innefattar anordningen ett mellanliggande det isolerande skiktet 130, reglerkretsen 200 och det andra kapslingselementet 520 innanför det termoelektriska elementet 150 för att fylla ut eventuellt utrymme mellan det termoelektriska elementet 150 och det andra värmeledande elementet 120.

Detta så att värmeledning kan ske effektivare mellan det termoelektriska 120. Det anisotrop elementet 150 och det andra värmeledande elementet mellanliggande värmeledande elementet har en värmeledningsförmåga där värmeledningen är väsentligt bättre tvärs elementet än längsmed, dvs. leder värme väsentligt bättre tvärs skikten hos ytelementet 100. Detta framgår av fig. 4b. Enligt en utföringsform utgörs det mellanliggande värmeledande elementet 160 av grafit med motsvarande egenskaper som hos första och andra värmeledande skiktet 110, 120 fast med anisotrop värmeledning i en riktning vinkelrät mot värmeledningen hos första och andra värmeledande skiktet 110, 120.

Enligt en utförlngsform är det mellanliggande värmeledande elementet 160 anordnat i en apertur anordnad att mottaga nämnda mellanliggande väremeledande element 160. Nämnda apertur är anordnad att genomlöpa det mellanliggande isolerande skiktet 130, reglerkretesen 200 och det andra kapslingselementet 520.

Vidare skulle det isolerande skiktet 130 kunna vara anpassat i tjocklekt för det termoelektriska elementet 150 så att det inte finns något utrymme mellan det termoelektriska elementet 150 och det andra värmeledande elementet 120.

Det första värmeledande skiktet 110 har enligt en utföringsform en tjocklek i intervallet 0,1-2 mm, exempelvis 0,4-0,8 mm, där tjockleken bland annat beror på applikation och önskad värmeledning och effektivitet. Det andra värmeledande skiktet 120 har enligt en utföringsform en tjocklek i intervallet 0,1-2 mm, exempelvis 0,4-0,8 mm, där tjockleken bland annat beror på applikation och önskad värmeledning och effektivitet. 10 15 20 25 536 136 20 Isoleringsskiktet 130 har enligt en utföringsform en tjocklek i intervallet 1-30 mm, exempelvis 10-20 mm, där tjockleken bland annat beror på applikation och önskad effektivitet.

Det termoelektriska elementet 150 har enligt en utföringsform en tjocklek i intervallet 1-20 mm, exempelvis 2-8 mm, enligt en variant kring 4 mm, där tjockleken bland annat beror på applikation och önskad värrneledning och effektivitet. Det termoelektriska elementet har enligt en utföringsform en yta i storleksordningen 0,01 mm2-200cm2.

Det termoelektriska elementet 150 har enligt en utföringsfonn en kvadratisk eller annan godtyckling geometrisk form, exempelvis heaxagonal form.

Det mellanliggande värrneledande elementet 160 har en tjocklek som är anpassad så att den fyller ut mellanrummet mellan det termoelektriska elementet 150 och det andra värmeledande skiktet 120.

Det första och andra kasplingselementet hos kapslingshöljet har enligt en utföringsform en tjocklek i intervallet 0,2-4 mm, exempelvis 0,5-1 mm och beror bland annat på applikation och effektivitet.

Ytan hos ytelementet 100 är enligt en utföringsform i intervallet 25-8000 cmz, exempelvis 75-1000 cmz. Tjockleken hos ytelementet är enligt en utföringsform i intervallet 5-60 mm, exempelvis 10-25 mm, där tjockleken bland annat beror på applikation och önskad värmeledning och effektivitet.

Fig. 4b illustrerar schematiskt ﬂöden i en sprängd sidovy av delen lll av en anordning för signaturanpassning enligt en utföringsform av föreliggande uppfinning.

Anordningen innefattar ett ytelement 300 anordnat att antaga en bestämd termisk fördelning, där nämnda ytelement innefattar ett kapslinghölje, där nämnda kasplinghölje innefattar ett första kapslingselement 510 och ett andra kapslingslement 520, ett första värmeledande skikt 110, ett andra värmeledande skikt 120, där nämnda första och andra värrneledande skikt är 10 15 20 25 536 135 21 inbördes värmeisolerade medelst ett mellanliggande isoleringsskikt 130, samt ett termoelektriskt element 150 anordnat att generera en förutbestämd temperaturgradient till ett parti hos nämnda första värmeledande skikt 110.

Anordningen innefattar vidare åtminstone en displayyta 50 anordnad att avge åtminstone ett förutbestämt spektrum. Anordningen innefattar också ett mellanliggande värmeledande element 160, exempelvis såsom beskrivet i anslutning till ﬁg. 4a.

Ytelementet 300 innefattar enligt vissa utföringsformer, se exempelvis fig. Ga, ytterligare skikt för exempelvis applicering av ytelementet 300 vid ett fordon.

Här är ett tredje skikt 310 och ett fjärde skikt 320 anordnat för ytterligare bortledning av värme och/eller för termisk kontakt mot yta hos exempelvis fordon.

Som framgår av fig. 4b transporteras värmen från den ena sidan av det termoelektriska elementet 150 och övergår till den andra sidan av det termoelektriska elementet och vidare genom det mellanliggande värmeledande elementet 160, där värmetransport illustreras med vita pilar A eller icke ifyllda pilar A och transport av kyla illustreras med svarta pilar B eller ifyllda pilar B, där transport av kyla fysikaliskt innebär bortförsel av värme som har motsatt riktning mot riktningen för transport av kyla. Här framgår att det första och andra värmeledande skiktet 110, 120, vilka enligt en utföringsform utgörs av grafit, har anisotropisk värmeledningsförmåga så att värmeledningsförmàgan i skiktets 110, 120 huvudutsträckningsriktning, dvs. längsmed skiktet är väsentligt högre än värmeledningsförmågan tvärs skiktet. Härigenom kan värme eller kyla spridas snabbt på en stor yta med relativt få termoelektriska element och relativt låg tillförd effekt, varigenom temperaturgradienter och ”hot spots" reduceras. Vidare kan jämn och konstant önskad temperatur hållas vid ytan under en längre tid.

Värme leds vidare genom det tredje skiktet 310 och det tjärde skiktet 320 för bortledning av värme. 10 15 20 25 536 136 22 Som vidare framgår av fig. 4b avges åtminstone ett spektrum innefattande ljus av en eller ﬂera våglängder/frekvenser från nämnda åtminstone en displayyta 50, där avgett ljus illustreras med streckade pilar D.

Värme leds vidare från det första värmeledande skiktet 110 upp i det första kapselelementet och genom nämnda åtminstone en displayyta 50, vilken är anordnad att vara termiskt permeabel. Därigenom möjliggörs en frikoppling mellan den tenniska och visuella signatur som avges dvs. den termiska signaturen påverkar väsentligen inte den visuella signaturen och vice versa.

Fig. 5 illustrerar schematiskt i en sprängd sidovy en del IV av en anordning för signaturanpassning enligt en utföringsfonn av föreliggande uppﬁnning.

Anordningen enligt denna utföringsform skiljer sig från utföringsfonnen enligt ﬁg. 4a endast genom att den istället för ett kapslinghölje, ett första värmeledande skikt, ett andra värmeledande skikt, ett mellanliggande isolerande skikt, ett temperaturalstrande element och en displayyta innefattar ett kapslinghölje, ett första värmeledande skikt, ett andra värmeledande skikt, ett mellanliggande isolerande skikt en displayyta och tre på varandra anordnade termoelektriska element.

Anordningen innefattar ett ytelement 400 anordnat att antaga en bestämd termisk fördelning och avge åtminstone ett bestämt spektrum, där nämnda ytelement 400 innefattar ett kapslinghölje, där nämnda kasplinghölje innefattar ett första kapslingselement 510 och ett andra kapslingslement 520, en displayyta 50, ett första värmeledande skikt 110, ett andra värmeledande skikt 120, där nämnda första och andra värmeledande skikt 110, 120 är inbördes värmeisolerade medelst ett mellanliggande isoleringsskikt 130, samt en termoelektrisk elementkonfiguration 450 anordnad att generera en förutbestämd värmeledande skikt 110. temperaturgradient till ett parti hos nämnda första Enligt en utföringsform innefattar anordningen ett mellanliggande värmeledande element 160 anordnat i det isolerande skiktet 130 innanför det 10 15 20 25 30 536 135 23 termoelektriska elementet 150 att fylla ut eventuellt utrymme mellan den terrnoelektriska elementkonﬁgurationen 450 och det andra värmeledande elementet 120. Detta så att värmeledning kan ske effektivare mellan den termoelektriska elementkonﬁgurationen 450 och det andra värmeledande elementet 120. Det mellanliggande värmeledande elementet 160 har en anisotrop värmeledningsförmåga där värmeledningen är väsentligt bättre tvärs elementet än längsmed, dvs. leder värme väsentligt bättre tvärs skikten hos ytelementet 300, i enlighet med vad som illustreras i fig. 4a.

Den termoelektriska elementkonﬁgurationen 450 innefattar tre på varandra termoelektriska element 450a, 450b, 450c. Ett första termoelektriskt element 450a som är anordnat ytterst i isoleringsskiktet hos ytelementet 400, ett andra termoelektriskt element 450b, samt ett tredje termoelektriskt element 450c som är anordnat innerst, varvid det andra terrnoelektriska elementet 450b är anordnat mellan det första och tredje termoelektriska elementet. anordnade Vid pålagd spänning då den yttre ytan 402 hos ytelementet 400 avses kylas så att värme transporteras medelst det första termoelektriska elementet 450a från ytan och mot det andra termoelektriska elementet 450b. Det andra terrnoelektriska elementet 450b är anordnat att transportera värme från dess yttre yta mot det tredje termoelektriska elementet 450c så att det andra 450b bidrar till att transportera bort överskottsvärme från det första termoelektriska elementet 450a. Det tredje termoelektriska elementet 450c är anordnat att transportera värme från dess yttre yta mot det andra värmeledande skiktet 120, via det mellanliggande värmeledande elementet 160, så att det tredje termoelektriska elementet 450c bidrar till att transportera bort överskottsvärme från det första och andra termoelektriska elementen. Härvid är en spänning pålagd över respektive terrnoelektriskt element 450a, 450b, 450c. termoelektriska elementet Här är ett mellanliggande värmeledande element anordnat mellan den termoelektriska elementkonflgurationen 450 och det andra värmeledande 10 15 20 25 536 136 24 elementet 120. Alternativt är den termoelektriska elementkonfigurationen 450 anordnad att fylla ut hela det isolerande skiktet så att inget mellanliggande värmeledande element erfordras.

Respektive termoelektriskt element 450a, 450b, 450c har enligt en utföringsform en tjocklek i intervallet 1-20 mm, exempelvis 2-8 mm, enligt en variant kring 4 mm, där tjockleken bland annat beror på applikation och önskad värmeledning och effektivitet. lsoleringsskiktet 130 har enligt en utföringsform en tjocklek i intervallet 4-30 mm, exempelvis 10-20 mm, där tjockleken bland annat beror på applikation och önskad effektivitet.

Genom att som i detta exempel använda tre termoelektriska element anordnade på varandra blir nettoeffekten av borttransporterad värme högre än om man bara använder ett termoelektriskt element. Härigenom effektiviseras värmebortföring. Detta kan exempelvis erfordras vid stark solvärme för att effektiv leda bort värme.

Alternativt kan två på varandra anordnade termoelektriska element användas, eller fler än tre på varandra anordnade termoelektriska element.

Fig. 6a illustrerar schematiskt i en sprängd tredimensionell vy en del V av en anordning för signaturanpassning enligt en utföringsform av föreliggande uppfinning.

Fig. 6b illustrerar schematiskt i en sprängd sidovy en del V av en anordning för signaturanpassning enligt en utföringsform av föreliggande uppfinning lämplig för användande på exempelvis ett militärt fordon för signaturanpassning.

Anordningen innefattar ett ytelement 500 anordnat att antaga en bestämd termisk fördelning, där nämnda ytelement 500 innefattar ett kapslinghölje, där nämnda kasplinghölje innefattar ett första kapslingselement 510 och ett andra kapslingslement 520, ett första värmeledande skikt 110, ett andra 10 15 20 25 30 536 136 25 värrneledande skikt 120, där nämnda första och andra värmeledande skikt 110, 120 är inbördes värmeisolerade medelst ett första mellanliggande isoleringsskikt 131 och ett andra mellanliggande isoleringsskikt 132, en reglerkrets 200, ett gränsskiktsmaterial 195, ett armerande element 180, ett radarundertryckande element 190, ett termoelektriskt element 150 anordnat att generera en förutbestämd temperaturgradient till ett parti hos nämnda första värmeledande skikt 110 samt en displayyta 50 anordnad att avge åtminstone ett förutbestämt spektrum.

Modulelementet 500 utgör enlig en variant en del av anordningen vilken är sammansatt av modulelement, där modulelementen enligt en utföringsform utgörs av modulelement enligt fig. 6a-b, varvid modulelementet bildar ett modulsystem exempelvis såsom visas i ﬁg. 12a-c för applicering pà exempelvis fordon.

Modulelementet 500 innefattar enligt denna utföringsform ett kapslingshölje, där nämnda kasplingshölje innefattar ett första kapslingselement 510 och ett andra kapslingselement 520. Det första kapsslingselementet 510 är anordnat som ett övre skyddande hölje. Det andra kapslingselementet 520 är anordnat som en bottenplatta och är anordnad att anbringas exempelvis såsom beskrivs av ﬁgur 12a-g genom ett förband mot en eller flera strukturer och/eller element hos en plattform eller ett objekt som önskas döljas genom den visuella och termiska anpassning som möjliggörs av systemet. Det första och det andra kapslingselementen bildar tillsammmans en huvudsakligen tätslutande inkapsling av en av det första värmeledande skiktet 110, det första mellanliggande isoleringsskiktet 131 och det andra mellanliggande isoleringsskiktet 132, reglerkretsen 200, gränsskiktsmaterialet 195, det armerande elementet 180, det radarundertryckande elementet 190 och det termoelektriska elementet 150. Kapslingshöljet är sammansatt av ett material med effektiv värmeledningsförmåga för att leda värme eller kyla från ett underliggande skikt för att möjliggöra att återge den önskade termiska strukturen, vilken enligt en utföringsforrn är en kopia av den termiska 10 15 20 25 536 135 26 bakgrunden eller bakgrundstemperaturen. Enligt en utföringsfonn är det första kapslingselementet 510 och det andra kapsplingselementet 520 hos kapslingshöljet av aluminium, vilket har effektiv termisk ledningsförmåga och är robust och stryktåligt vilket medför ett gott yttre skydd och följaktligen lämpar sig bra för terränggående fordon.

Modulelementet 500 innefattar enligt denna utföringsforrn åtminstone en displayyta 50 exempelvis enligt ﬁg. 7a-c. Nämnda åtminstone en displayyta 50 är anordnad på ovansidan av det första kapslingselementet 510 såsom t.ex. anordnad på ovansidan av det första kapsplingselementet medelst ett fästförband såsom ett lim- eller skruvförband.

Det första värmeledande skiktet 110, vilket enligt en föredragen utföringsform utgörs av grafit. är anordnat under det första kasplingselementet 510. Det andra värmeledande skiktet 120 eller inre värmeledande skiktet 120, utgörs enligt en föredragen utföringsform av grafit.

Det första värmeledande skiktet 110 och det andra värmeledande skiktet 120 har anisotropisk värmeledningsförmåga. Således har det första och det andra värmeledande skiktet respektive en sådan sammansättning och sådana Iongitudinella värmeledningsförmågan, dvs. värmeledningsförmågan i skiktets huvudutsträckningsriktning längsmed egenskaper att den skiktet är väsentligt högre än den transversella värmeledningsförmågan, dvs. värmeledningsförmågan tvärs skiktet, där värmeledningsförmågan Iängsmed skiktet är god. Dessa egenskaper möjliggörs genom grafltskikt med renodlade kollager, vilket åstadkommes genom förädling så att högre anisotropi hos graﬁten erhålles. Härigenom kan värme spridas snabbt på en stor yta relativt få termoelektriska temperaturgradienter och "hot spots” reduceras. med element. varigenom Enligt en föredragen utföringsform är kvoten mellan längsgående värmeledningsförmåga och tvärgående värmeledningsförmåga hos skiktet 110, 120 större än hundra. Med ökande kvot möjliggörs att ha de 10 15 20 25 30 536 135 27 termoelektriska elementen anordnade på ett större avstånd från varandra, vilket medför kostnadseffektiv sammansättning av modulelement. Genom att öka kvoten mellan värmeledningsförmågan längsmed skiktet 110, 120 och värmeledningsförmågan tvärs skiktet 110, 120 kan skikten göras tunnare och ändå erhålla samma effekt, alternativt göra skiktet och således modulelementet 500 snabbare.

Ett av det första och andra värmeledande skiktet 110, 120 är anordnat att vara ett kallt skikt och ett annat av första och andra värmeledande skiktet 110, 120 är anordnat att vara ett varmt skikt. Enligt en applikation. till exempel för kamouflering av fordon, är det första värmeledande skiktet 110, dvs. det yttre av värmeledande skikten, det kalla skiktet.

Graﬁtskikten 110. 120 har enligt en variant en sammansättning sådan att värmeledningsförmàgan längsmed grafitskiktet ligger i storleksordningen 300-1500 W/mK och värmeledningsförmågan tvärs graﬁtskiktet är i storleksordningen 1-10 W/mK.

Enligt en utföringsforrn innefattar modulelementet 500 ett mellanliggande värmeledande element 160 anordnat inuti kapslingshöljet. Där nämnda mellanliggande värmeledande element 160 vidare är anordnat att genomlöpa en hos underliggande skikt/element centralt positionerad apertur, anordnad att mottaga nämnda mellanliggande värmeledande element 160. Nämnda apertur är anordnad att helt eller delvis genomlöpa det första isoleringsskiktet 131, det andra isloeringskiktet 132, det radarundertryckande elementet 190, det armerande elementet 180, reglerkretsen 200, gränsskiktsmaterialet 195 och det andra kasplingselementet 520 för att fylla ut eventuellt utrymme mellan det termoelektriska elementet 150 och det andra värmeledande elementet 120. Detta så att värmeledning kan ske effektivare mellan det termoelektriska elementet 150 och det andra värmeledande elementet 120.

Det mellanliggande värmeledande elementet har en värmeledningsförrnåga där värmeledningen är väsentligt bättre tvärs elementet än längsmed, dvs. leder värme väsentligt bättre tvärs skikten hos anisotrop 10 15 20 25 30 536 136 28 ytelementet 300. Detta framgår av ﬁg. 4b. Enligt en utföringsform utgörs det mellanliggande värmeledande elementet 160 av grafit med motsvarande egenskaper som hos första och andra värmeledande skiktet 110, 120 fast med anisotrop värmeledning i en riktning vinkelrät mot värmeledningen hos första och andra värmeledande skiktet 110, 120.

Det första och andra isloeringsskikten för termisk isolering är anordnat mellan det första värmeledande skiktet 110 och det andra värmeledande skiktet 120. lsoleringsskikteten 131, 132 är konfigurerade så att värme från det varma värmeledande skiktet 110, 120 minimalt påverkar det kalla vänneledande skiktet 120, 110 och vice versa. lsoleringsskikteten 131, 132 förbättrar prestanda hos modulelementet 500/anordningen väsentligt. Det första värmeledande skiktet 110 och det andra värmeledande skiktet 120 är inbördes värmeisolerade medelst de mellanliggande isoleringsskikteten 131, 132. Det terrnoelektriska elementet 150 är i termisk kontakt med det första värmeledande skiktet 1 10.

Det första kapslingselementet 510 och det första värmeledande elementet 110 är anordnade med en frekvensselektiv ytstruktur, även refererat till som ett frekvensselektivt delytområde 510B, 110B. Nämnda frekvensselektiva delytområde 51 OB, 110B är anordnat att omge ett delytområde 510A, 110A hos nämnda första kapslingselementet 510 och det första värmeledande elementet 110. Nämnda delytområde 510A, 110A är vidare anordnade att vara fritt frekvensselektiv ytstruktur.

Enligt en utföringsform är nämnda delytområde 510A, 110A hos nämnda första kapslingselementet 510 och det första värmeledande elementet 110 anordnat på en yta motsatt den yta mot vilken nämnda åtminstone ett termoelektriskt element 150 är anbringat. Där utbredningen av nämnda delytområde 510A, 110A motsvarar utbredningen hos nämnda åtminstone ett termoelektriskt element 150. Genom att tillhandahålla ett frekvensselektivt från radarsystem.dvs. där nämnda radiovågor som transmitteras/ﬂltreras genom delytområde möjligörs transmittering av infallande radiovågor 10 15 20 25 30 535 136 29 nämnda första kapslingselement 510 och nämnda första värmeledande element 110. Genom att tillhandahålla ett delytområde hos nämnda första värmeledande skikt och nämnda första kapslingselement 110A, 510A, mot vilken nämnda åtminstone ett temperaturalstrande element 150 ligger an som är fri från frekvensselektiv delyta möjligörs en effektivare och snabbare värmeledning hos nämnda åtminstone nämnda första värmeledande skikt 110 och nämnda första kapslingseIement510.

Enligt en utföringsform är nämnda radarundertryckande element 190 integrerat i nämnda första värmeledande skiktet 110. Enligt denna ytelementet 500 inte något separat radarundertryckande element 190. Enligt denna utföringsform innefattar vidare nämnda första värmeledande skikt 110 inte någon frekvensselektiv ytstruktur. Enligt denna utföringsform är nämnda första värmeledande skikt 110 anordnat av både goda värmeledningsegenskaper och radarabsorberande egenskaper exempelvis såsom grafit. Enligt denna utföringsform är hela ytan hos nämnda första kapslingselement 510 anordnad med frekvensselektiv ytstruktur så att infallande radiovågor filtreras och där de filtrererade radiovågorna som släpps igenom det första kapslingselementet dämpas av det underliggande värmeledande skiktet 110. Enligt denna utföringsform kan vidare nämnda reglerkrets 200 vara anordnad att tillhandahålla styrsignaler till nämnda åtminstone ett termoelektriska element 150 så att eventuell värme som uppstår i nämnda första värmeledande skikt 110 till följd av absorbering av infallande filtererade radiovågor kan kompenseras för. Detta kan exempelvis genom att utnyttja information från 210. Genom att tillhandahålla radarundertryckande funktionalitet i nämnda första värmeledande skikt 110 möjliggörs att ytelementet 500 effektivt kan absorbera infallande radiovågor över hela dess yta och inte bara den yta som omsluter nämnda åtminstone ett terrnoeletriska element. Vidare möjliggörs att konstruera ytelementet så utföringsform innefattar ett material som möjligör åstadkommas temperaturavkänningsmedlet 10 15 20 25 536 135 30 att det blir tunnare och lättare eftersom inget separat radarundertryckande element behövs.

Enligt en utföringsform är det första isoleringsskiktet 131 anordnat mellan det första värmeledande skiktet 110 och det radarundertryckande elementet 190.

Enligt en utföringsform är det andra isoleringsskiktet 132 anordnat mellan det det armerande elementet 180 och reglerkretsen 200.

Enligt en utföringsform är åtminstone ett av det första och andra isoleringsskikteten 131, 132 såsom tex. det första isoleringsskiktet 131 ett vakuumbaserat element 530 eller vakuumbaserat skikt 530. Därigenom reduceras både strålningsvärme och konvektionsvärme beroende på att växelverkan mellan materia, som hos konventionella isoleringsmaterial med en hög grad av innesluten luft, dvs. porösa material såsom skum, glasfiberull, eller dylikt är förhållandevis hög, förekommer i mycket låg grad, lufttrycket är i storleksordningen hundratusen konventionella gånger lägre än isoleringsmaterial.

Enligt en utföringsform är det vakuumbaserade elementet 530 klätt med högreﬂekterande membran 532. Därigenom motverkas värmetransport i form av elektromagnetisk strålning, vilken inte behöver växelverka med materia för värmetransport.

Det vakuumbaserade elementet 530 medför följaktligen mycket god isolering, och är har vidare en flexibel konfiguration för olika applikationer, och uppfyller därigenom många värdefulla aspekter där volym och vikt är viktiga. Enligt en utföringsform ligger trycket i det vakuumbaserade elementet i intervallet 0.005 och 0.01 torr.

Enligt en utföringsforrn innefattar åtminstone ett av det första och andra isoleringsskikteten 131, 132 såsom t.ex. det första isoleringsskiktet 131 Iågemissiva skärmar 534 eller skikt 534 anordnade att väsentligen reducera den delen av värmetransporien som sker genom strålning. Enligt en 10 15 20 25 535 136 31 utföringsform innefattar åtminstone ett av det första och andra isolerlngsskikteten 131, 132 såsom t.ex. det första isoleringsskiktet 131 en kombination av vakuumbaserat element 530 och lågemissiva skikt 534 i en sandwichkonstruktion. Detta ger en mycket effektiv värmeisolator och kan ge k-värden så goda som 0.004 W/mK.

Enligt en utföringsform är åtminstone en av det första isoleringsskiktet 131 och det andra isloeringskiktet 132 formade av ett termiskt isolerande skummaterial eller annat lämpligt termiskt isolerande material.

Enligt en utföringsform är det första kapslingselementet 510 och det första vårmeledande skiktet 110 anordnade att vardera tillhandahålla en frekvensselektiv yta 535, 536 exempelvis enligt ﬁgur 8.

Det radarundertryckande elementet 190 är enligt en utföringsform anordnat mellan det första isoleringsklktet 131 och det armerande elementet 180.

Det armerande elementet 180 exempelvis enligt ﬁgur 9 är enligt en utföringsform anordnat mellan det radarundertryckande elementet och det andra isoleringsskiktet 132.

Reglerkretsen 200 är enligt en utföringsform anordnad mellan det andra isoleringskiktet 132 och gränsskiktsmaterialet 195. Där reglerkretsen är anordnad att tillhandahålla styrsignaler/spânning/ström till nämnda åtminstone en displayyta 50 och nämnda termoelektriska element 150.

Gränsskiktsmaterialet 195 är enligt en utföringsforrn anordnad mellan 200 och det andra kapslingselementet 520.

Gränsskiktsmaterialet 195 är anordnat att tillhandahålla infästning av reglerkretsen 200 mot det andra kapslingselementet 520 och att leda värme från reglerkretsen 200 till det andra kapslingselementet 520. Genom att tillhanhålla ett gränsskiktsmaterial 195 enligt ovan möjligörs att effektivt leda bort värme från reglerkretsen så att reglerkretsen 200 inte blir överhettad och inte termiskt påverkar det övre skikten då dessa ämnas att kylas. reglerkrestsen 10 15 20 25 30 535 135 32 Modulelementet 500 innefattar vidare ett temperaturavkänningsmedel 210, vilket enligt en utföringsform utgörs av en termogivare.

Temperaturavkännlngsmedlet 210 är anordnat att avkänna den aktuella temperaturen. Enligt en variant är temperaturavkänningsmedlet 210 anordnat att mäta ett spänningsfall genom ett material som är anordnat längst ut på givaren, vilket material har sådana egenskaper att det ändrar resistans beroende på temperatur. Enligt en utföringsform innefattar terrnogivaren två typer av metaller som i dess gränsskikt genererar en svag spänning beroende på temperatur. Denna spänning uppkommer från Seebeckeffekten.

Spänningens storlek är direkt proportionell mot denna temperaturgradients storlek. Beroende på vilket temperaturområde man vill mäta så lämpar sig olika typer av givare bättre än andra, där olika typer av metaller som genererar olika spänningar kan användas. Temperaturen är sedan anordnad att jämföras med kontinuerlig information från ett termiskt avkänningsmedel anordnat att avkänna/kopiera den termiska bakgrunden, dvs. bakgrundstemperaturen. Temperaturavkänningsmedlet 210, till exempel en termogivare, är fäst på ovansidan av det första värmeledande skiktet 110, och temperaturavkänningsmedlet i form av exempelvis en termogivare 110 kan göras mycket tunt och kan enligt en utföringsform anordnas i det första värmeledande skiktet, exempelvis grafitskiktet, i vilket en urtagning för försänkning av givaren 110 enligt en utföringsform är anordnad.

Modulelementet 500 innefattar vidare det termoelektriska elementet 150. Det termoelektriska elementet 150 är enligt en utföringsform anordnat i det första isoleringsskiktetet 131. Temperaturavkänningsmedlet 210 är enligt en utföringsform anordnat i skikt 110 och i nära anslutning till den yttre ytan hos det termoelektriska elementet 150. En spänning är ansluten till det termoelektriska elementet 150 varvid det termoelektriska elementet 150 är konfigurerat på så sätt att då en spänning ansluts, värmen från den ena sidan av det terrnoelektriska elementet 150 övergår till den andra sidan av det termoelektriska elementet 150. Då den medelst avkänningsmedlet 210 avkända temperaturen vid jämförelse med temperaturinformation från det 10 15 20 25 30 535 135 33 termiska avkänningsmedlet skiljer sig från den temperaturinforrnationen är spänningen till det temioelektriska elementet 150 anordnad att regleras så att är- och börvärden stämmer överens, varvid temperaturen hos modulelementet 500 medelst det termoelektriska elementet 150 anpassas i enlighet därmed.

Det termoelektriska elementet är enligt en utföringsforrn en haivledare fungerande efter Peltiereffekten. Peltiereffekten är ett termoelektriskt fenomen som uppkommer då en likström låtes flyta över olika metaller eller haivledare. På detta sätt kan en värmepump skapas som kyler ena sidan av elementet och värmer den andra. Det tennoelektriska elementet inbegriper två keramplattor med hög värmeledningsförmåga. Det termoelektriska elementet enligt denna variant innefattar vidare halvledarstavar vilka är positivt dopade i ena änden och negativt dopade i andra änden så att då en ström flyter genom halvledarna tvingas elektroner att strömma så att ena sidan blir varmare och den andra kallare (underskott av elektroner). Vid ändring av strömriktning, dvs. vid ändrad polaritet hos pàlagda spänningen, blir effekten den omvända, dvs. den andra sidan blir varm och den första kall.

Detta är den så kallade Peltiereffekten, vilken följaktligen utnyttjas i föreliggande uppfinning.

Modulelementet 500 innefattar enligt en utföringsform vidare ett tredje värmeledande skikt (inte visat) i form av ett värmerörsskikt eller heat-pipe- skikt eller värmeplattsskikt anordnat under det andra värmeledande skiktet 120 för att sprida ut värme för att effektivt leda bort överskottsvärme. Det skiktet, värmerörsskiktet/värmeplattskiktet innefattar enligt en variant förseglad aluminium eller koppar med invändiga kapillära ytor i form av vekar, där vekarna enligt en variant utgörs av sintrat kopparpulver. Veken är enligt en variant mättad med vätska som under olika processer antingen förångas eller kondenseras. Typ av vätska och veke bestäms av tredje värmeledande dvs. i vilket temperaturområde som gäller och bestämmer värmeledningsförmågan. 10 15 20 25 30 536 135 34 Trycket i det tredje värmeledande skiktet, dvs. värmerörsskiktet/ värmeplattskiktet är förhållandevis lågt, varför vätskans specifika ângtryck gör att vätskan i veken förångas i den punkt som värme är applicerad. Ångan har i detta läge ett väsentligt högre tryck än sin omgivning vilket medför att den sprider sig fort till alla områden med lägre tryck, i vilka områden den kondenserar in i veken och avger sin energi i form av värme. Denna process är kontinuerlig till dess att ett jämviktstryck uppstått. Denna process är samtidigt reversibel så att även kyla, dvs. avsaknad av värme, kan transporteras under samma princip.

Fördelen med att använda skikt av värmerörlvärmeplatta är att de har en mycket effektiv värmeledningsförmåga, väsentligt högre än exempelvis vanlig koppar. Förmågan att transportera värme, så kallad Axial Power Rating (APC), försämras med rörets längd och ökar med dess diameter.

Värmeröret/värmeplattan tillsammans med värmeledande skikten möjliggör snabb spridning av överskottvärrne från modulelementets 500 undersida till underliggande material tack vare deras goda förmåga att fördela värmen på stora ytor. Genom värmerör/värmeplatta möjliggörs snabb bortledning av överskottsvärme vilket exempelvis erfordras under vissa solförhàllanden.

Genom den snabba bortledningen av överskottsvärme möjliggörs effektivt arbete hos det termoelektriska elementet 150, vilket möjliggör effektiv termisk anpassning av omgivningen kontinuerligt.

Enligt denna utföringsform utgörs det första värmeledande skiktet och det andra värmeledande skiktet av grafitskikt såsom beskrivits ovan och det tredje värmeledande skiktet utgörs av värmerörs-/värmeplattskikt. Enligt en variant av uppfinningen kan det tredje värmeledande skiktet utelämnas, vilket medför en något reducerad effektivitet, men reducerar samtidigt kostnaderna.

Enligt ytterligare en variant kan det första och/eller andra värmeledande skiktet av värmerörs-/vârmeplattsskikt, vilket ökar effektiviteten men samtidigt ökar kostnaderna. För det fall det andra värmeledande skiktet utgörs av värmerörs-lvärmeplattsskikt kan det tredje värmeledande skiktet utelämnas. 10 15 20 25 535 136 35 Modulelementet 500 innefattar vidare enligt en utföringsform ett termiskt membran (inte visat). Enligt denna utföringsform är det terrniska membranet anordnat under det tredje värmeledande skiktet. Det terrniska membranet möjliggör god termisk kontakt på ytor med mindre ojämnheter såsom skrov hos motorfordon vilka ojämnheter annars kan medföra försämrad termisk kontakt. Härigenom förbättras möjligheten till bortledning av överskottsvärme och således effektivt arbete hos termoelektriska elementet 150. Enligt en utföringsform utgör det termiska membranet ett mjukt skikt med hög värmeledningsförrnåga vilket medför att modulelementet 500 får bra termisk kontakt mot exempelvis skrovet hos fordonet, vilket möjliggör god bortledning av överskottsvärme.

Modulelementet 500 och dess skikt har ovan beskrivits som platt. Andra alternativa utformningar/konﬁgurationer är också tänkbara. Vidare är andra konfigurationer än de som beskrivits gällande relativ placering av elementen/skikten hos modulelement tänkbara. Vidare är andra konﬁgurationer än de som beskrivits gällande antal element/skikt och deras respektive funktion tänkbara.

Det första värmeledande skiktet 110 har enligt en utföringsforrn en tjocklek i intervallet 0,1-2 mm, exempelvis 0,4-0,8 mm, där tjockleken bland annat beror på applikation och önskad värmeledning och effektivitet. Det andra värmeledande skiktet 120 har enligt en utföringsform en tjocklek i intervallet 0,1-2 mm, exempelvis 0,4-0,8 mm, där tjockleken bland annat beror på applikation och önskad värmeledning och effektivitet.

Det första och andra isoleringsskikten 131, 132 har enligt en utföringsform vardera en tjocklek i intervallet 1-30 mm, exempelvis 2-6 mm, där tjockleken bland annat beror på applikation och önskad effektivitet.

Det termoelektriska elementet 150 har enligt en utföringsform en tjocklek i intervallet 1-20 mm, exempelvis 2-8 mm, enligt en variant kring 4 mm, där tjockleken bland annat beror på applikation och önskad värmeledning och 10 15 20 25 536 135 36 effektivitet. Det termoelektriska elementet har enligt en utföringsform en yta i storleksordningen 0,01 mm2-200cm2.

Det mellanliggande värmeledande elementet 160 har en tjocklek som är anpassad så att den fyller ut mellanrummet mellan det terrnoelektriska elementet 150 och det andra värmeledande skiktet 120. Enligt en utföringsform har det mellanliggande värmeledande elementet en tjocklek i intervallet 5-30 mm, exempelvis 10-20 mm, enligt en variant kring 15 mm, där tjockleken bland annat beror på applikation och önskad värmeledning och effektivitet.

Det termiska membranet har enligt en utföringsform en tjocklek i intervallet 0,05-1 mm, exempelvis kring 0,4 mm och beror bland annat på applikation.

Det tredje värmeledande skiktet i form av värmerör/värmeplatta enligt ovan har enligt en utföringsform en tjocklek i intervallet 2-8 mm, exempelvis kring 4 mm, där tjockleken bland annat beror på applikation, önskad effektivitet och värmeledning.

Ytan hos modulelementet/ytelementet 500 är enligt en utföringsform i intervallet 25-2000 cmz, exempelvis 75-1000 cmz. Tjockleken hos ytelementet är enligt en utföringsform i intervallet 5-40 mm, exempelvis 15-30 mm, där tjockleken bland annat beror på applikation och önskad värmeledning och effektivitet, samt material hos de olika skikten.

Fig. 7a illustrerar schematiskt i en sidovy displayytan enligt en utföringsform av föreliggande uppﬁnning.

Enligt en utföringsform är displayytan 50 av emitterande typ. Med displayyta av emitterande typ avses ett displayyta som aktivt genererar och sänder ut ljus LE. Exempel på displaylement av emitterande typ är t.ex. en displayyta 10 15 20 25 536 135 37 som utnyttjar någon av följande tekniker: LCD ("Liquid Crystal Display”), LED (”Light Emitting Diode"), OLED ("Organic Light emitting Diode") eller annan lämplig emitterande teknik som baseras på både organisk eller icke organisk elektrokrom teknik eller motsvarande.

Fig. 7b illustrerar schematiskt i en sidovy displayytan enligt en utföringsform av föreliggande uppfinning.

Enligt en föredragen utföringsform är displayytan 50 av reflekterande typ.

Med displayyta av reflekterande typ avses en displayyta anordnat att ta emot infallande ljus LI och sända ut reflekterat ljus LR genom att använda nämnda infallande ljus Ll. Exempel på displaylement av reflekterande typ är t.ex. displayyta som utnyttjar någon av följande displaytekniker: elektriskt styrbara organiska elektrokromer (ECI, ”Electrically Controllable Organic Electrochromes"), elektriskt styrbara inorganiska elektrokromer (ECO, "Electrically Controllable lnorganic Electrochromes"), eller annan lämplig reflekterande teknik såsom "E-ink", elektroforetisk (”electrophoretic”), kolesterisk (”cholesteric”), mikroelektromekaniskt system (MEMS) kopplat till en eller ﬂera optiska ﬁlmer eller elektroﬂuidisk ("e|ectroﬂuidic”). Genom att utnyttja en displayyta 50 av reﬂekterande typ möjliggörs återgivning av åtminstone ett spektrum som naturtroget återger strukturer/färger eftersom denna typ använder sig av naturligt infallande ljus istället för att själv generera eget ljus vilket t.ex. en displayyta av emitterade typ såsom en LCD gör. Gemensamt för en displayyta av reflekterande typ är att en pâlagd spänning möjliggör modifikation av reﬂektionsegenskaperna för varje individuell bildpunkt P1-P4. Genom att reglera pâlagd spänning för varje bildpunkt möjliggörs således varje bildpunkt att återge en viss färg vid reflektion av innfallande ljus som är beroende av den spänning som applicerats.

Enligt en alternativ utföringsform är displayytan 50 av reflekterande typ och emitterande typ såsom multimodal flytande kristall (Multimode LCD). Där 10 15 20 25 536 'IBS 38 nämnda displayyta 50 enligt denna utföringsfonn är anordnat att både emittera åtminstone ett spektrum samt att reﬂektera åtminstone ett spektrum.

Fig. 7c illustrerar schematiskt i en vy från ovan displayytan enligt en utföringsform av föreliggande uppfinning.

Displayytan 50 innefattar ett ﬂertal bildpunkter ("pixlar") P1-P4, där nämnda bildpunkter P1-P4, vardera innefattar ett ﬂeital subelement ("subpixlar”) S1- S4. Nämnda bildpunkter P1-P4 har utbredning i höjd H och en utbredning i bredd W.

Enligt en utföringsform har bildpunkterna vardera en utbredning i höjd H inom intervallet 0.01-100 mm, exempelvis 5-30 mm.

Enligt en utföringsform har bildpunkterna vardera en utbredning i bredd W inom intervallet 0.01 mm - 100 mm, exempelvis 5 - 30 mm.

Enligt en utföringsforrn innefattar varje bildpunkt P1-P4 åtminstone tre subelement S1-S4. Där var och en av nämnda tre subelement är anordnade att avge en färg av primära färgerna röd, grön eller blå (RGB) eller de sekundära färgerna cyan, magenta, gul eller svart (CMYK). Genom att medelst styrsignaler reglera ljusintensiteten som avges från respektive subelement möjliggörs varje bildpunkt att avge vilken färg/spektrum som helst exempelvis vit eller svart.

Enligt en utföringsform innefattar varje bildpunkt P1-P4 åtminstone fyra subelement S1-S4. Där var och en av tre av nämnda fyra subelement är anordnade att avge en färg av primära färgerna röd, grön eller blå (RGB) eller de sekundära färgerna cyan, magenta, gul, eller svart (CMYK) och där en av nämnda fyra subelement är anordnat att avge ett eller ﬂera spektrum som innefattar komponter som faller utanför de visuella våglängderna såsom t.ex. anordnat att avge ett eller flera spektrum som innefattar komponenter inom de infraröda våglängderna. Genom att avge ett eller flera spektrum som innefattar komponenter som faller inom det infraröda området och en eller 10 15 20 25 536 'H35 39 flera komponter som faller inom det visuella området möjligörs att medelst de komponter som faller inom det infraröda området reglera även den termiska signaturen förutom den visuella signaturen. Detta möjligör att förkorta den responstid som är kopplad till att anpassa termisk signatur medelst nämnda termoelektriska element 150.

Nämnda displayyta kan anordnas enligt flera olika konﬁgurationer som skiljer sig jämfört med konfigurationen av displayytan som exempliﬁeras i fig. 7c.

Exempelvis kan ﬂer eller färre bildpunkter ingå i konfigurationen och dessa bildpunkter kan innefatta fler eller färre subelement.

Displayytan 50 utgörs enligt en utföringform av tunnfilm, exempelvis tunnﬁlm väsentligen av polymermaterial. Nämnda tunnﬁlm kan innefatta ett eller ﬂera aktiva och eller passiva lager/tunna skikt samt en eller flera komponenter såsom elektriskt responsiva komponenter/skikt eller passiva/aktiva ﬁlter.

Displayytan 50 utgörs enligt en utföringsform av flexibel tunnfilm.

Displayytan 50 har enligt en utföringsform en tjocklek i intervallet 0.01-5 mm, exempelvis 0.1-0.5 mm, där dimensionering bland annat beror på applikation och önskad effektivitet.

Bildpunkterna P1-P4 hos displayytan 50 har enligt en utföringsform en bredd i intervallet 1-5 mm, exempelvis 0.5-1.5 mm och en höjd i intervallet 1-5 mm, exempelvis 0.5-1.5 mm, där dimensionering bland annat beror på applikation och önskad effektivitet.

Displayytan 50 har enligt en utföringsform en tjocklek i intervallet 0.05-15 mm, exempelvis 0.1-0.5 mm, enligt en variant kring 0.3 mm, där tjockleken bland annat beror på applikation och önskad termisk permeabilitet, färgâtergivning och effektivitet.

Displayytan 50 är enligt en utföringsform konﬁgurerat att ha ett arbetstemperaturintervall som innefattar det temperaturintervall inom vilket önskad termisk anpassning sker, exempelvis inom -20-150°C. Detta gör att 10 15 20 25 30 536 135 40 reproduktion av nämnda åtminstone ett förutbestämt spektrum för önskad visuell anpassning inte väsentligen påverkas av önskad temperatur för termisk signaturanspassning från underliggande skikt.

Enligt en utföringsform är displayytan 50 av emitterande typ och anordnad att tillhandahålla riktningsberoende reflektion. Exempelvis kan varje bildpunkt hos displayytan 50 vara anordnad att omväxlande tillhandahålla åtminstone två olika spektrum. Detta kan åstadkommas genom att tillhandahålla åtmintone två av varandra oberoende styrsignaler så att varje bildpunkt återger åtminstone två olika spektrum vid åtminstone två olika tidpunkter deﬁnerade av en eller ﬂera uppdateringsfrekvenser.

Fig. 7d illustrerar schematiskt i en sidovy en displayyta enligt en utföringsform av föreliggande uppfinning.

Enligt en utföringsform är displayytan 50 av reflektiv typ och anordnad att tillhandahålla Enligt denna utföringsform innefattar displayytan åtminstone ett första underliggande displayskikt 51 och ett andra ovanliggande displayskikt 52. Nämnda första displayskikt 51 är anordnat som ett reflektivt skikt innefattande åtminstone en krökt reflektiv yta 53. Enligt denna utföringsform är profilen hos nämnda åtminstone en krökt reflektiv yta 53 formad som ett antal trapetsoider. Nämnda andra displayskikt 52 är anordnat som ett obstruerande skikt innefattande åtminstone en optisk filterstruktur 55, 56, där nämnda åtminstone en filterstruktur 55, 56 är anordnad att obstruera infallande ljus av utvalda infallsvinklar och dånned hindra reﬂektion från det första displayskiktet 51. Nämnda krökta reflektiva yta 53 innefattar ett flertal delytor 51A-F, var och en anordnad att reﬂektera infallande ljus inom ett förutbestämt vinkelintervall eller i en förutbestämd vinkel. Enligt denna utföringsform innefattar den krökta reﬂektiva ytan 53 en första delyta 51B och andra delyta 51E anordnade väsentligen parallellet mot det plan som motsvaras av displayytan. Nämnda första och andra delyta är anordnade att reflektera ljus som faller in väsentligen ortogonalt mot displayytan 50. Den krökta reflektiva ytan 53 innefattar vidare en tredje delyta riktningsberoende reﬂektion. 10 15 20 25 536 136 41 51A, en fjärde delyta 51C, en femte delyta 51D och en sjätte delyta 51F.

Nämda fjärde och sjätte delytor 51C, 51F är anordnade att reﬂektera ljus infallande inom ett förutbestämt vinkelintervall som är förskjutet i en första förutbestämd vinkel 61 relativt den ortogonala axeln. Nämda tredje och femte delytor 51A, 51D är anordnade att reflektera ljus infallande inom ett förutbestämt vinkelintervall som är förskjutet i en andra förutbestämd vinkel 62 relativt den ortogonala axeln, där nämnda första förutbestämda vinkel infaller på motsatt sida av den ortogonala axeln relativt nämnda andra förutbestämd vinkel.

Enligt en utföringsform innefattar det obstruerande skiktet åtminstone en första ﬁlterstruktur 55. Där nämnda åtminstone en första filterstruktur 55 är anordnad som en triangel med en utsträckning längs en vertikal riktning hos displayytan dvs, utformad som en triangulär prism.

Enligt en utföringsform innefattar det obstruerande skiktet åtminstone en andra filterstruktur 56, där nämnda åtminstone en andra ﬁlterstruktur 56 är anordnad som ett flertal tappar/stavar med en utsträckning längs en ortogonal riktning hos displayytan, där längden hos nämnda åtminstone en andra ﬁlterstruktur 56 är konﬁgurerad att inte hindra ljus infallande inom nämnda ett förutbestämt vinkelintervall som är förskjutet i en första förutbestämd vinkel relativt den ortogonala axeln och ljus infallande inom nämnda ett förutbestämt vinkelintervall som är förskjutet i en andra förutbestämd vinkel relativt den ortogonala axeln. Detta möjliggör att begränsa det vinkelintervall inom vilket reﬂektion av ljus som faller in väsentligen ortogonalt mot displayytan sker.

Fig. 7e illustrerar schematiskt i en planvy delar hos displayytan enligt en utföringsform av föreliggande uppfinning.

Enligt en utföringsform är nämnda krökta reflektiva yta 53 anordnad att bilda ett tredimensionellt mönster, där nämnda tredimensionella mönster innefattar ett antal kolumner och ett antal rader av trunkerade pyramider dvs. en matris 10 15 20 25 30 536 136 42 av pyramider där en övre struktur hos pyramidema skurits av i ett plan parallellt mot bottenytan hos pyramiden. Enligt denna utföringsform är nämnda åtminstone en första ﬁlterstrukter 55 hos det obstruerande skiktet 52 utformade som en central pyramid omgiven av trunkerade pyramider, vilkas avsmalnande utbredningsriktningar är motriktade de hos de trunkerade pyramiderna av de reﬂekterande skiktet. En centrumpunkt hos det obstruerande skiktet som deﬁnieras av positionen av toppen hos den centralt placerade pyramiden med associerade trunkerade pyramider anordnade längs sidorna av den centralt placerade pyramiden är anordnad att centreras över skärningspunkten som bildas mellan raderna och kolumnerna av trunkerade pyramider hos det reﬂekterande skiktet 53, såsom illustreras av den streckade pilen i ﬁgur 7e. Genom att anordna den krökta reflekterande ytan 53 och filterstruktererna 55 enligt ovan bildas spalter fria från obstruktion som är ortogonala mot respektive delyta hos nämnda krökta reﬂekterande yta varvid riktningsberoende reflektion möjliggörs där reﬂektion av det infallande ljus som faller inom nämnda spalter möjligörs. Enligt denna utföringsform är varje delyta 51G-51K som bildas av frontytorna av de trunkerade pyramiderna hos det krökta reﬂekterande skiktet anordnade att tillhandahålla åtminstone en bildpunkt vardera. Detta möjligör indivduellt anpassad reﬂektion av infallande ljus som faller in i fem olika infallsvinklar eller fem olika intervall av infallvinklar.

Genom att tillhandahålla en riktningsberoende displayyta 50 enligt ﬁgur 7d-e möjliggörs att återge åtminstone ett spektrum såsom ett eller flera mönster och färger i olika betraktningsvinklar relativt en ortogonal axel hos displayytan. Därigenom möjliggörs även att avge olika mönster och färger i olika betraktningsvinklar.

Konfiguration av displayytan 50 kan skilja sig åt mot den konfiguration som beskrivs i fig. 7d-e. Placering och utformning av ﬁlterstrukturer i nämnda obstruerande skikt kan exempelvis konfigureras annorlunda. Även antalet ﬁlterstrukturer kan skilja. Nämnda första displayskikt 51 kan vara anordnat 10 15 20 25 536 136 43 som ett emmiterande skikt. Displaytan 50 kan innefatta ﬂer eller färre skikt.

Vidare kan reﬂektionsskikt, retardationsskikt och ett eller flera cirkulärpolariserade skikt eller ett eller ﬂera linjärpolariserade skikt i kombination med ett eller flera kvartsvågsretardatationsskikt utnyttjas för att tillhandahålla riktningsberoende reflektion. interferensfenomen tillsammans med ett eller flera optiska Enligt en utföringsform innefattar displayytan 50 åtminstone ett barriärlager, där nämnda åtminstone ett barriärlager är anordnat att vara terrniskt och visuellt permeabelt och huvudsakligen impermeabelt för fukt och vätska.

Genom att belägga displayytan med åtminstone ett barriärlager förbättras robusthet och hållbarhet i termer av yttre miljöpåverkan.

Fig. 8a illustrerar schematiskt i en pklanvy en struktur hos anordningen för signaturanpassning enligt en utföringsform av föreliggande uppﬁnning.

Med hänvisning till ﬁg. 8a visas en frekvensselektiv yta FSS anordnad i åtminstone ett element/skikt hos anordningen.

Enligt denna utföringsform är den frekvensselektiva ytan FSS exempelvis enligt figur 6b integrerad i det första kapselelementet 510 och det första värmeledande skiktet 110.

Den frekvensselektiva ytan FSS kan t.ex. tillhandahållas genom formering av ett flertal resonanta slitselement såsom "patchar" anordnade hos det första kapslingsementet 510 och det första värmeledande skiktet 110 eller anordnade som genomgående strukturer STR som löper igenom det första kapslingsementet 510 och det första värmeledande skiktet 110, där var och en av de genomgående strukturerna STR t.ex. är formade som korsade dipoler. Nämnda resonanta slitselement formas i ett lämpligt geometrisk mönster, exempelvis i ett periodiskt metalliskt mönster så att lämpliga elektriska egenskaper uppnås. Genom att konfigurera formen hos respektive nämnda ﬂertal resonanta element och det geometriska mönster som bildas av nämnda ﬂertal resonanta element möjliggörs att infallande radiovågor (RF, 10 15 20 25 536 135 44 ”radiofrequencies”) genererade radarsystem ﬁltreras/transmitteras igenom nämnda frekvensselektiva yta. Exempelvis kan den frekvensselektiva ytan anordnas att släppa igenom radiovågor av en eller ﬂera frekvenser, där nämnda en eller ﬂera frekvenser är relaterade till frekvensspann, typiskt associerade till radarsystem såsom radarvågor av en frekvens inom intervallet 0.1-100 GHz, exempelvis 10-30 GHz.

Enligt denna utföringsform är nämnda ﬂertal resonanta element formade som genomgående strukturer anordnade perifert från centrum av nämnda första värmeledande element 110 och nämnda första kapslingselement 510, så att dessa inte överlappar underliggande temperaturalstrande element 150, varmed värmledningsförmåga från underliggande temperaturalstrande element 150 till ovanliggade strukturer hos ytelementet väsentligen inte påverkas.

Enligt denna utföringsform innefattar anordningen ett radarundertryckande elementet 190 vilket också refereras till som ett radarabsorberande element 190. Nämnda radarabsorberande element 190 är anordnat att absorbera infallande radiovågor genererade från radarsystem.

Enligt en utföringsform är nämnda ﬂertal resonanta slitselement formade enligt något av följande alternativ kvadratiskt, rektangulärt, cirkulärt, ierusalemkors, dipoler, vajrar, korsade vajrar, tvåperiodiga remsor eller annan lämplig frekvensselektiv struktur.

Enligt en utföringsform är nämnda frekvensslektiva yta FSS anordnad att kombineras med åtminstone ett skikt som utgörs av elektriskt styrbart ledande polymerer, varvid det frekvensintervall eller den frekvens som den frekvensselektiva ytan är anordnad att släppa igenom kan regleras medelelst att applicera en spänning hos nämnda åtminstone ett skikt av nämnda elektriskt styrbara ledande polymerer. flera mikroelektromekaniska systemstrukturer (MEMS) vara integrerade i nämnda Enligt en alternativ utföringsform kan till exempel en eller 10 15 20 25 538 136 45 frekvensselektiva yta och där nämnda en eller ﬂera MEMS strukturer är anordnade att reglera genomsläpplighet hos nämnda frekvensslektiva yta för radiovàgor inom olika frekvensintervall.

Det radarabsorberande elementet 190 har enligt en utföringsform en tjocklek i intervallet 0.1-5 mm, exempelvis 0.5-1.5 mm, där tjockleken bland annat beror på applikation och önskad effektivitet.

Enligt en utföringsforrn är nämnda radarabsorerande element format av ett skikt täckt av ett färgskikt innefattande järnkulor (”lron ball paint”), innefattande små sfärer täckta med karbonyljärn eller ferrit. Alternativt innefattar nämnda lager färg både ferroﬂuidiska ("ferrofluidic") och icke- magnetiska substanser.

Enligt en utföringsform är nämnda radarabsorerande element format av ett material innefattande neoprenpolymerskikt med ferrit granuler eller ”carbon black" partiklar innefattande en procentuell andel av krystallin graﬁt inbäddad i polymermatrisen som formas av nämnda polymerskikt. Den procentuella andelen krystallin graﬁt kan t.ex. vara inom intervallet 20-40 % såsom t.ex. 30 %.

Enligt en utföringsform är nämnda radarabsorerande element format av ett skummaterial. Exempelvis kan nämnda skummaterial formas av uretanskum med ”carbon black".

Enligt en utföringsform är nämnda radarabsorerande element format av ett nanomaterial.

Fig. Bb illustrerar schematiskt i en planvy en temperatuiflöden i struktur hos anordningen för signaturanpassning enligt en utföringsforrn av föreliggande uppfinning.

Med hänvisning till fig. 8b visas en frekvensselektiv yta FSS anordnad i åtminstone ett element/skikt hos anordningen. 10 15 20 25 536 136 46 Enligt denna utföringsform är den frekvensselektiva ytan FSS exempelvis enligt ﬁgur 6b integrerad i det första kapslingselementet 510 och det första värmeledande skiktet 110. De resonanta elementen är enligt denna utföringsform formade i ett geometriskt metalliskt mönster som omger angreppsytan 510A eller termoelektriska element 150 är anordnat så att ett ﬂertal spalter frigjorda från nämnda ﬂertal resonanta element. Nämnda flertal spalter är anordnade att löpa i väsentligen raka linjer i planet hos det första värmeledande elementet och det första kapslingselementet, där nämnda flertal spalter är utgående 110A mot vilken nämnda åtminstone ett ifrån en centrumpunkt hos nämnda angrepssyta. Detta möjligör effektiv transport av värme längs nämnda ﬂertal spalter ut till de perifera delarna av nämnda första värmeledande skikt 110 och nämnda första kapslingselement 510, där värmetransport illustreras med pilar E.

Fig. 9 armerlngselement hos anordningen för signaturanpassningen enligt en illustrerar schematiskt i en sprängd tredimensionell vy utföringsform av föreliggande uppfinning.

Enligt en utföringsform av enligt uppfinningen av anordningen innefattar ytelementet åtminstone ett arrnerlngselement 180 exempelvis enligt ﬁg. 6a-b, anordnat att skydda åtminstone en av ytelementet och underliggande struktur mot direkt verkanseld, explosion och/eller splitter. Genom att tillhandahålla åtminstone ett armerlngselement hos ytelement möjliggörs modulär bepansring av objekt inklädda med ett flertal ytlement, där individuella förverkade ytlement lätt kan bytas ut.

Armeringselementet 180 är enligt en utföringsform formad av aluminiumoxid såsom t.ex. av AL2O3 eller liknande material med goda egenskaper i termer av balllstiskt skydd.

Armeringselementet 180 har enligt en utföringsform en tjocklek i intervallet 4- 30 mm, exempelvis 8-20 mm, där tjockleken bland annat beror på applikation och önskad effektivitet. 10 15 20 25 536 136 47 Enligt en utföringsform av anordningen enligt uppfinningen är det värmeledande elementet 160 formad av ett material med goda egenskaper gällande värmeledning och ballisitiskt skydd såsom tex. kiselkarbid SiC.

Enligt en utföringsforrn är åtminstone något av nämnda värmeledande element 160 och armeringselement 180 format av nanomaterial.

Armeringselementet 180 och/eller det värmeledande elementet 160 kan vara anordnade att tillhandahålla ballistiskt skydd åtminstone enligt skyddsklass deﬁnierat av NATO-standard. 7.62 AP WC ("STANAG Level 3").

Enligt en utföringsform av anordningen enligt uppﬁnningen innefattar ytelementet exempelvis enligt ﬁg. 4a eller fig. 6a-b åtminstone en elektromagnetisk skyddsstruktur (inte visad) anordnad att skydda mot elektromagnetiska pulser (EMP), vilka kan genereras av vapensystem som syftar till att slå ut elektroniska system. Nämnda åtminstone en elektromagetisk skyddsstruktur kan t.ex. utformas av ett tunt skikt som absorberar/reflekterar elektromagnetisk strålning såsom till exempel ett tunt skikt av aluminiumfolie eller annat lämpligt material.

Enligt en alternativ utföringsform är en eller flera delstrukturer anordnade att tillhandahålla en Faradaybur som kapslar in åtminstone reglerkretsen.

Enligt en alternativ utföringsform är ytelementet anordnat att tillhandahålla en Faradaybur och åtminstone ett tunt skikt anordnade att absorbera/reflektera elektromagnetisk strålning.

Enligt en utföringsform av anordningen enligt uppfinningen är kapslingen hos ytelementet anordnad att vara vattentät för att möjliggöra marina applikationsområden där ytelementen monteras på strukturer beläggna under och eller över vattenlinjen hos en marin farkost.

Fig. 10 illustrerar schematiskt en planvy av ett modulelement 500 enligt en utföringsfonn av föreliggande uppfinning. 10 15 20 25 536 135 48 Enligt denna utföringsform är modulelementet 500 hexagonalt utformat. Detta möjliggör enkel och generell anpassning och montering vid sammansättning av modulsystem till exempel enligt ﬁg. 12a-c. Vidare kan en jämn temperatur genereras på hela den hexagonala ytan, varvid lokala temperaturskillnader som kan uppkomma i hörn hos exempelvis ett kvadratiskt utformat modulelement undviks.

Modulelementet 500 innefattar en reglerkrets 200 förbunden med det termoelektriska elementet 150 och nämnda åtminstone en displayyta 50, varvid det terrnoelektriska elementet 150 är anordnat att generera en förutbestämd temperaturgradient till ett parti hos det första värmeledande skiktet 110 hos modulelementet 500 enligt fig. 5a, där den förutbestämda temperaturgradienten åstadkommes medelst från reglerkretsen applicerad spänning på det termoelektriska elementet 150 där spänningen är baserad på temperaturdata eller temperaturinformation från reglerkretsen 200.

Modulelementet 500 innefattar ett gränssnitt 570 för att elektriskt förbinda modulelement för sammansättning till ett modulsystem. Gränssnittet innefattar enligt en utföringsform ett kontaktdon 570.

Modulelementet kan dimensioneras så pass litet som en yta på ca 5 cmz, där storleken hos modulelementet begränsas av reglerkretsen.

F ig. 11 schematiskt illustrerar en anordning VI för signaturanpassning enligt en utföringsform av föreliggande uppfinning.

Anordningen innefattar en reglerkrets 200 eller styrenhet 200 och ett ytelement 500 exempelvis enligt fig. 6a, 6b varvid reglerkretsen är förbunden med ytelementet 500. Anordningen innefattar vidare åtminstone en displayyta 50 och ett termoelektriskt element 150. Nämnda åtminstone en displayyta 50 är anordnad att mottaga spänning/ström från reglerkretsen 200, där displayytan 150 i enlighet med ovan är konfigurerad på så sätt att då en spänning ansluts, avge åtminstone ett spektrum från den ena sidan av displayytan 50. Nämnda termoeletriska element 150 är anordnat att mottaga 10 15 20 25 535 135 49 spänning från reglerkretsen 200 där det termoelektriska elementet 150 i enlighet med ovan är konﬁgurerat på så sätt att då en spänning ansluts, vännen från den ena sidan av det termoelektriska elementet 150 övergår till den andra sidan av det termoelektriska elementet.

Anordningen innefattar enligt denna utföringsform ett temperaturavkänningsmedel 210 anordnat att avkänna den aktuella temperaturen hos ytelementet 500. Temperaturavkänningsmedlet 210 är enligt en utföringsform såsom visas i exempelvis ﬁg. 6a anordnat på eller i anslutning till den yttre ytan hos det terrnoelektriska elementet 150 så att temperaturen som avkänns är yttemperaturen hos ytelementet 500.

Reglerkretsen 200 innefattar ett termiskt avkänningsmedel 610 anordnat att Reglerkretsen 200 innefattar vidare en mjukvaruenhet 620 anordnad att mottaga och behandla temperaturdata från det termiska avkänningsmedlet 610. Det termiska avkänningsmedlet 610 är följaktligen förbundet med mjukvaruenheten 620 via en länk 602 varvid mjukvaruenheten 620 är anordnad att mottaga en signal representerande bakgrundstemperaturdata. avkänna temperatur såsom bakgrundstemperatur.

Reglerkretsen 200 innefattar ett visuellt avkänningsmedel 615 anordnat att avkänna visuell struktur såsom en eller flera visuella strukturer beskrivande objekt i en omgivning av anordningen. Nämnda mjukvaruenhet 620 är anordnad att mottaga och behandla visuell strukturdata från det visuella avkänningsmedlet 615 exempelvis anordnat att mottaga och behandla visuell strukturdata innefattande en eller flera bilderlbildsekvenser. Det visuella avkänningsmedlet 615 är följaktligen förbundet med mjukvaruenheten 620 via en länk 599 varvid mjukvaruenheten 620 är anordnad att mottaga en signal representerande bakgrundstemperaturdata.

Mjukvaruenheten 620 är vidare anordnad att mottaga instruktioner från ett användargränssnitt 630 med vilket den är anordnad att kommunicera.

Mjukvaruenheten 620 är förbunden med användargränssnittet 630 via än 10 15 20 25 30 536 135 50 länk 603. Mjukvaruenheten 620 är anordnad att via länken 603 mottaga en signal från användargränssnittet 630 representerande instruktionsdata, dvs. 620 skall mjukvarubehandla temperaturdata från det termiska avkänningsmedlet 610 och visuell strukturdata från det visuella avkänningsmedlet 615. Användargränssnittet 630 kan exempelvis då anordningen är anordnad på exempelvis ett militärfordon och avsedd för termisk och visuell kamouflering och/eller anpassning med specifikt termiskt och/eller visuellt mönster av nämnda fordon vara konfigurerat så att en operatör, utifrån bedömd hotriktning, kan välja att fokusera tillgänglig kraft i anordningen för att nå den bästa tänkbara signaturen mot bakgrunden. Detta belyses mer i detalj i anslutning till fig. 14. information hur mjukvaruenheten Enligt denna utföringsform innefattar reglerkretsen 200 vidare en analog/digital omvandlare 640 förbunden via en länk 604 med mjukvaruenheten 620. Mjukvaruenheten 620 är anordnad att via länken 604 mottaga en signal representerande informationspaket från mjukvaruenheten 620 och anordnad att omvandla informationspaket, dvs. från användargränssnittet 630 kommunicerad information och behandlad temperaturdata. Användargränssnittet 630 är anordnat att bestämma, utifrån den eller vilken hotriktning som valts, vilken kameralvideo-kamera/IR- kamera/givare som skall leverera information till mjukvaruenheten 620. Enligt en utföringsform omvandlas i analog/digital-omvandlaren 640 all denna analoga information till binär digital information via standard A/D-omvandlare som är små integrerade kretsar. Härigenom erfordras inga kablar. Enligt en utföringsform som beskrivs i anslutning till fig. 12a-c är den digitala informationen anordnad att överlagras på ett strömlevererande ramverk hos fordonet.

Reglerkretsen 200 innefattar vidare en digital inforrnationsmottagare 650 förbunden med digitallanalog-omvandlaren 640 via en länk 605. Från mjukvaruenheten 620 skickas information analogt till digitallanalog- omvandlaren 640 där information om vilken temperatur (börvärde) varje 10 15 20 25 30 535 'H35 51 ytelement skall ha registreras. Allt detta digitaliseras i digitallanalog- omvandlaren 640 och skickas enligt standardutförande som en digital sekvens innehållande unika digitala identiteter för varje ytelement 500 med tillhörande information om börvärde mm. Denna sekvens läses av den digitala informationsmottagaren 650 och endast den identitet som stämmer överens med vad som är förprogrammerat i den digitala informationsmottagaren 650 läses. l varje ytelement 500 är en digital informationsmottagare 650 med en unik identitet anordnad. När den digitala informationsmottagaren 650 känner av att det kommer en digital sekvens med rätt digital identitet är den anordnad att registrera den tillhörande informationen och resterande digitala information registreras inte. Denna process sker i varje digital inforrnationsmottagare 650 och unik information till varje ytelement 500 erhålls. Denna teknik hänförs till som CAN-teknik.

Reglerkretsen 200 innefattar vidare en temperaturregleringskrets 600 förbunden via en länk 605 med analog/digital-omvandlaren 640.

Temperaturregleringskretsen 600 är anordnad att via länken 605 mottaga en digital signal i form av digitala tåg representerande temperaturdata.

Temperaturavkänningsmedlet 210 är förbundet med temperaturreglerings- kretsen via en återkopplingslänk 205, varvid temperaturregleringskretsen 600 är anordnad att via länken 205 mottaga en signal representerande temperaturdata avkänd medelst temperaturavkänningsmedlet 210.

Temperaturregleringskretsen 600 är kopplad till det tennoelektriska elementet 150 via länkar 203, 204 för anslutning av spänning till termoelektriska elementet 150. Temperaturregleringskretsen 600 är anordnad att jämföra temperaturdata från temperaturavkänningsmedlet 210 med temperaturdata från det termiska avkänningsmedlet 610, varvid temperaturregleringskretsen 600 är anordnad att skicka en ström till/applicera en spänning över det termoelektriska elementet 150 som motsvarar skillnaden i temperatur så att temperaturen hos ytan hos ytelementet 500 anpassas till bakgrundstemperaturen. Temperaturen avkänd 10 15 20 25 30 536 135 52 medelst temperaturavkänningsmedlet 210 är följaktligen anordnad att . jämföras med kontinuerlig temperaturinformation från det termiska avkänningsmedlet 610 hos reglerkretsen 200.

Temperaturregleringskretsen 600 innefattar enligt denna utföringsform den digitala 650, en digitala informationsmottagaren 650 via en länk 606 förbunden så kallad PID-krets 660, samt en regulator 670 förbunden via en länk 607 med PID-kretsen. l länken 606 är en signal representerande speciﬁk digital information för att varje ytelement 500 skall kunna regleras så att bör- och ärvärde stämmer överens anordnad att skickas. informationsmottagaren med den Regulatorn 670 är sedan förbunden med det termoelektriska elementet 150 via länkarna 203, 204. Temperaturavkänningsmedlet 210 är förbundet med PID-kretsen 660 via länken 205, varvid PID-kretsen är anordnad att via länken 205 mottaga signalen representerande temperaturdata avkänd medelst temperaturavkänningsmedlet 210. Regulatorn 670 är anordnad att via länken 607 mottaga en signal från PID-kretsen 660 representerande information för att öka eller minska strömtillförsel/spänning till det termoelektriska elementet 150.

Reglerkretsen 200 innefattar vidare en digital informationsmottagare 655 förbunden med digital/analog-omvandlaren 640 via en länk 598. Från mjukvaruenheten 620 skickas information analogt till digital/analog- omvandlaren 640 där information om vilken visuell struktur varje ytelement skall ha registreras. Allt detta digitaliseras i digitaI/analog-omvandlaren 640 och skickas enligt standardutförande som en digital sekvens innehållande unika digitala identiteter för varje ytelement 500. Denna sekvens läses av den digitala informationsmottagaren 655 och endast den identitet som stämmer överens med vad som är förprogrammerat i den digitala informationsmottagaren 655 läses. I varje ytelement 500 är en digital informationsmottagare 655 med en unik identitet anordnad. När den digitala informationsmottagaren 655 känner av att det kommer en digital sekvens 10 15 20 25 30 536 136 53 med rätt digital identitet är den anordnad att registrera den tillhörande informationen och resterande digitala information registreras inte. Denna process sker i varje digital informationsmottagare 655 och unik information till varje ytelement 500 erhålls. Denna teknik hänförs till som CAN-teknik.

Reglerkretsen 200 innefattar vidare en bildegleringskrets 601 förbunden via en länk 598 med analog/digital-omvandlaren 640. Bildgleringskretsen 601 är anordnad att via länken 598 mottaga en digital signal i form av digitala tåg representerande visuell strukturdata såsom data representerande en eller flera bilder/bildsekvenser.

Bildregleringskretsen 601 är kopplad till displayyta 50 via länkar 221, 222 för anslutning av spänning till displayytan 50. Bildregleringskretsen 601 är anordnad att mottaga visuella strukturdata från nämnda visuella avkänningsmedel och lagra nämnda visuella strukturdata i åtminstone en minnesbuffer, varvid bildregleringskretsen 601 är anordnad att kontinuerligt avläsa nämnda minnesbuffer vid ett förutbestämt tidsintervall och att skicka åtminstone en signal/ström till/applicera åtminstone en spänning över displayytan 50 som motsvarar önskad ljusintensitetlreﬂektionsegenskap hos var och en av subelementen S1-S4 hos varje bildpunkt P1-P4 så att avgett åtminstone ett spektrum hos ytan hos ytelementet 500 anpassas till den visuella bakgrundsstrukturen som beskrivs av nämnda visuella strukturdata.

Bildregleringskretsen 601 innefattar enligt denna utföringsform den digitala informationsmottagaren 655, en med den digitala informationsmottagaren 655 via en länk 625 förbunden bildstyrenhet 665, samt en bildregulator 675 förbunden via en länk 626 med bildstyrenheten 665. Bildstyrenheten 665 innefattar åtminstonde databehandlingsmedel och en minnesenhet.

Bildstyrenheten 665 är inforrnationsmottagaren 655 och lagra dessa data i en minnesbuffer hos nämnda minnesenhet. Bildstyreneheten är vidare anordnad att behandla anordnad att ta emot data den digitala data lagrade i nämnda minnesbuffer exempelvis genom att i en förutbestämd frekvens eller vid ett förutbestämt tidsintervall tillämpa en uppslagstabell 10 15 20 25 30 536 135 (LUT, Look-Up-Table) eller annan lämplig algoritm som mappar data lagrade i minnesbuffern till individuella bildpunkter P1-P4 och/eller subelement S1-S4 hos displayytan 50 av ytelementet 500. l länken 625 är en signal representerande specifik digital information för att displayytan 50 hos ytelement 500 skall kunna regleras så att avgett åtminstone ett spektrum från displayytan 50 och registrerad data från den digitala informationsmottagaren stämmer överens anordnad att skickas. I länken 626 är en signal representerande specifik digital information för att respektive bildpunkt P1-P4 och/eller subelement S1-S4 hos displayytan 50 av ytelement 500 skall kunna regleras så att avgett åtminstone ett spektrum från displayytan 50 och registrerad data från den digitala informationsmottagaren stämmer överens anordnad att skickas.

Bildregulatorn 675 är sedan förbunden med displayytan 50 via länkarna 221, 222. Bildregulatorn 675 är anordnad att via länken 626 mottaga en signal från bildstyrenheten 655 representerande information för att öka eller minska strömtillförsel/spänning till respektive bilpunkter P1-P4 och/eller subelement S1-S4 hos displayytan 50. Bildregulatorn 675 är vidare anordnad att skicka en eller flera signaler till displayytan 50 via länkarna 221, 222 i beroende av mottagen signal från bildstyrenheten 655. Nämnda en eller flera signaler anordnade att skickas till displayytan 50 från bildregulatorn kan innefatta en eller flera av följande pulsamplitudmodulerade signaler: pulsmodulerade signaler, signaler, pulsbreddsmodulerade pulskodsmodulerade signaler, pulsförskjutningsmodulerade signaler, analoga signaler (ström, spänning), kombinationer och/eller moduleringar av nämnda en eller ﬂera signaler. signaler, Det termoelektriska elementet 150 är konfigurerat på så sätt att då spänningen ansluts, värmen från den ena sidan av det termoelektriska elementet 150 övergår till den andra sidan av det termoelektriska elementet 150. Då den medelst 210 avkända temperaturen vid jämförelse med temperaturinforrnation från det termiska temperaturavkänningsmedlet 10 15 20 25 536 'H35 55 avkänningsmedlet 150 skiljer sig från temperaturinformationen från det termiska avkänningsmedlet är spänningen till det termoelektriska elementet 150 anordnad att regleras så att är- och börvärden stämmer överens, varvid temperaturen hos ytan hos ytelementet 500 medelst det terrnoelektriska elementet anpassas i enlighet därmed.

Enligt en utförlngsform innefattar det termiska avkänningsmedlet 150 åtminstone en temperatursensor såsom en termometer anordnad att mäta omgivningens temperatur. Enligt en annan utföringsfonn innefattar det termiska avkänningsmedlet 150 åtminstone en IR-sensor anordnad att mäta den skenbara temperaturen av bakgrunden, dvs. anordnad att mäta ett medelvärde av bakgrundstemperaturen. Enligt ytterligare en annan utförlngsform innefattar det termiska avkänningsmedlet 150 åtminstone en IR-kamera anordnad att avläsa den termiska strukturen hos bakgrunden.

Dessa olika varianter av termiska avkänningsmedel beskrivs mer i detalj i anslutning till ﬁg. 12a-c.

Enligt en utförlngsform är nämnda temperaturregleringskrets 600 anordnad att skicka temperaturinformation om är och/eller bör värden till mjukvarueneheten 620. Enligt utförlngsform är mjukvaruenhet 620 anordnad att behandla mottagna bör- och/eller ärvärden tillsammans med karakteristik beskrivande svarstider för temperaturreglering denna nämnda för att tillhandahålla temperaturkompensationsinformation. Där nämnda temperaturkompensationsinformation skickas till bildregleringskretsen 601 som är anordnad att baserat på nämnda temperaturkompensationsinformation tillhandahålla information som orsakar nämnda àtmintone en displayyta 50 att avge åtminstone en våglängskomponent som faller inom det infraröda spektrumet förutom att tillhandahålla åtminstone ett spektrum som svarar mot den visuella strukturen hos bakgrunden. Detta möjliggör att förbättra svarstiden för att åstadkomma termisk anpassning. 10 15 20 25 30 535 135 56 Enligt en innefattar 200 ett avståndsdetekteringsmedel (inte visat) såsom en laseravståndsmätare ("Laser Range Finder”) anordnad att mäta in avstånd och vinkel till ett eller ﬂera objekt i omgivningen av anordningen. Nämnda mjukvaruenhet 620 är anordnad att mottaga och behandla avståndsdata och vinkeldata från Avståndsdetekteringsmedlet är följaktligen förbundet med mjukvaruenheten 620 via en länk (inte visad) varvid utföringsform reglerkretsen avståndsdetekteringsmedlet. mjukvaruenheten 620 är anordnad att mottaga en signal representerande avståndsdata och vinkeldata. Nämnda mjukvaruenhet 620 är anordnad att behandla temperaturdata och visuell strukturdata genom att relatera temperaturdata och visuell strukturdata till avståndsdata och vinkeldata såsom relatera avstånd och vinkel till objekt i bakgrunden. Nämnda mjukvaruenhet 620 är vidare anordnad att tillämpa åtminstone en transforrn såsom en perspektivtransforrn baserat på nämnda temperaturdata och visuell strukturdata med tillhörande relaterad avstånd och vinkel i kombination med data beskrivande egenskaper hos nämnda temperaturavkänningsmedel och nämnda visuella avkänningsmedel.

Därigenom möjliggörs projiceringar av åtminstone ett utvalt objekt/struktur hos temperatur och/eller visuell strukturdata med modifierat perspektiv och/eller avstånd. Detta kan till exempel användas för att generera en falsk signatur såsom beskrivs i ﬁgur 14 så att reproduktion av det objekt som önskas efterliknas kan modifieras så att avstånd till objektet och perspektivet hos objektet förändras relativt det avstånd och perspektiv som temperaturavkänningsmedlet och eller visuella avkänningsmedlet uppfattar.

Enligt denna utföringsform kan användargränsnittet 630 vara anordnat att tillhandahålla ett gränssnitt som möjliggör för en operatör att välja ut åtminstone ett objekt/struktur som man önskar att reproducera visuellt och eller termiskt. För mjukvaruenheten 620 vidare vara anordnad att registrera och behandla data beskrivande avstånd och vinkel till objekt/strukturer över en tidsperiod, varunder nämnda anordning eller objekt/strukturer positioneras så att att möjliggöra modiﬁeringar i perspektiv kan 10 15 20 25 536 'IBS 57 åtminstone inbördes olika vyer av nämnda objekt/strukturer uppfattas av nämnda temperaturavkänningsmedel och/eller nämnda visuella avkänningsmedel. l de fall ytelement 500 innefattar ett radarabsorberande element exempelvis enligt figur 8a-b är reglerkretsen enligt en utföringsform anordnad att kommunicera trådlöst. Genom att tillhandahålla åtminstone en trådlös sändar- och mottagarenhet och utnyttja åtminstone ett resonant slitselement STR hos den frekvensselektiva ytstrukturen som antenn möjliggörs trådlös kommunikation. Enligt denna utföringsform kan reglerkretsen vara anordnad att kommunicera i ett kortvågigt frekvensintervall såsom t.ex. på ett 30 GHz band. Detta möjliggör att reducera antalet länkar associerade till kommunikation av data/signaler i nämnda reglerkrets och eller den stödstruktur/ramverk såsom beskriven i exempelvis ﬁgur 12g.

Konfiguratiön av reglerkretsen kan skilja sig åt mot den konﬁguration som beskrivs i ﬁg. 11. Reglerkretsen kan till exempel innefatta ﬂer eller färre delkomponenter/länkar. Vidare kan en eller flera delar vara anordnade utanför reglerkretsen 200 såsom t.ex. anordnade externt i en central konfiguration där tex. användargränsnittet 630, mjukvaruenheten 620 digital/analog-omvandlaren 640, temperaturavkänningsmedlet 610 och det visuella avkänningsmedlet 615 är anordnade att tillhandahålla data och behandla data för åtminstone ett ytelement 500 innefattande en lokal reglerkrets, innefattande nämnda temperaturegleringskrets 600 och nämnda bildregleringskrets 601 kommunikativt anslutna till konﬁgurerade digitallanalog-omvandlare. nämnda centralt Fig. 12a illustrerar schematiskt delar VII-a av ett modulsystem 700 innefattande ytelement 500 eller modulelement 500 för att återskapa termisk bakgrund eller motsvarande; fig. 12b illustrerar schematiskt en uppförstorad del Vll-b av modulsystemet l ﬁg. 12a; och Fig. 12c illustrerar schematiskt en uppförstorad del Vll-c av delen ifig. 12b. 10 15 20 25 533 135 58 Den individuella temperaturregleringen ochleller visuella regleringen är anordnad att ske i varje modulelement 500 enskilt genom en reglerkrets, exempelvis reglerkretsen i fig. 11, anordnad i varje modulelement 500. Varje modulelement 500 utgörs enligt en utföringsform av modulelementet beskrivet i fig. 6a-b.

Respektive modulelement 500 har enligt denna utföringsform en hexagonal form. I fig. 12a-b är modulelementen 500 illustrerade med ett rutat mönster.

Modulsystemet 700 innefattar enligt denna utföringsforrn ett ramverk 710 anordnat att mottaga respektive modulelement. Ramverket har enligt denna utföringsform en vaxkakekonﬁguration, dvs. är sammansatt av ett antal hexagonala ramar 712 där respektive hexagonal ram 712 är anordnad att mottaga ett respektive modulelement 500.

Ramverket 710 är enligt denna utföringsform anordnat att leverera ström.

Respektive hexagonal ram 712 är försedd med ett gränssnitt 720 innefattande ett kontaktdon 720 med vilket modulelementet 500 är anordnat att bringas i elektrisk kontakt. Digital bakgrundstemperatur avkänd medelst termiska avkänningsmedlet enligt exempelvis fig. 11 är anordnad att överlagras på ramverket 710. Genom att ramverket i sig är anordnat att leverera ström kan antalet kablar reduceras I information representerande ramverket kommer det att levereras ström till varje modulelement 500 men samtidigt ocksâ, överlagrat med strömmen, en digital sekvens innehållande unik information för varje modulelement 500. På detta sätt så kommer inga kablar att behövas utöver ramverket.

Ramverket är dimensionerat för i höjd och yta att mottaga modulelement 500.

En digital informationsmottagare hos respektive modulelement såsom beskriven i anslutning till ﬁg. 11 är sedan anordnad att mottaga den digitala informationen, varvid en temperaturregleringskrets och en bildregleringskrets enligt fig. 11 är anordnad att reglera enligt beskrivet i anslutning till ﬁg. 11. 10 15 20 25 30 536 135 59 Enligt en utföringsform är anordningen anordnad på en farkost såsom ett militärfordon. Ramverket 710 är då anordnat att fästas på exempelvis fordonet varvid ramverket 710 är anordnat att leverera både ström och digitala signaler. Genom att anordna ramverket 710 på skrovet hos fordonet ger ramverket 710 samtidigt infästning mot skrovet hos farkosten/fordonet, dvs. ramverket 710 är anordnat att uppbära modulsysiemet 700. Genom att använda modulelement 500 erhålles bland annat den fördelen att om ett modulelement 500 skulle fallera av någon anledning behöver endast det fallerade modulelementet 500 ersättas. Vidare möjliggör modulelement 500 anpassning beroende på applikation. Ett modulelement 500 kan fallera beroende på elektriska fel såsom kortslutningar, yttre påverkan och pga. skador av splitter och övrig ammunition.

Elektronik hos respektive modulelement är företrädesvis inkapslat i respektive modulelement 500 så att inducering av elektriska signaler i till exempel antenner minimeras.

Skrovet hos exempelvis fordonet är anordnad att fungera som jordplan 730 medan ramverket 710, företrädesvis ramverkets övre del är anordnad att utgöra fas. I fig. 12b-c är l strömmen i ramverket, Ti en digital information som innehåller temperaturer och visuella strukturer till modulelement nummer i. D är awikelse (deviation), dvs. en digital signal som berättar hur stor skillnad det är mellan temperaturers bör- och ärvärde för varje modulelement.

Denna information skickas åt motsatt håll eftersom denna information bör visas i användargränssnittet 630 enligt exempelvis figur 11 så att användaren vet hur bra temperaturanpassning systemet har för tillfället.

Ett temperaturavkänningsmedel 210 enligt exempelvis fig. 11 är anordnat i anslutning till det termoelektriska elementet 150 hos respektive modulelement 500 att avkänna yttemperaturen hos det modulelementet 500.

Yttemperaturen är sedan anordnad att kontinuerligt jämföras med bakgrundstemperatur avkänd medelst det termiska avkänningsmedlet såsom beskrivits ovan i anslutning till ﬁg. 10 och fig. 11. Då dessa skiljer sig åt är 10 15 20 25 30 535 136 60 medel. såsom en temperaturregleringskrets beskriven i anslutning till fig. 11, anordnat att reglera spänningen till det termoelektriska elementet hos modulelementet så att är- överens. Hur signatureffektivt systemet är, dvs. hur god termisk anpassning som kan åstadkommas, beror på vilket termiskt avkänningsmedel, dvs. vilken temperaturreferens, som används - temperatursensor, IR-sensor eller IR- kamera. och börvärden stämmer Genom att det termiska avkänningsmedlet enligt en utföringsform utgörs av åtminstone en temperatursensor såsom en termometer anordnad att mäta omgivningens temperatur ges en mindre exakt återgivning av bakgrundstemperaturen, men en temperatursensor har fördelen att den är kostnadseffektiv. Vid applikation med fordon eller liknande anordnas företrädesvis temperatursensor i luftintag hos fordonet för att minimera påverkan av uppvärmda områden hos fordonet.

Genom att det terrniska avkänningsmedlet enligt en utföringsform utgörs av åtminstone en IR-sensor anordnad att mäta den skenbara temperaturen av bakgrunden, anordnad att erhålles ett bakgrundstemperaturen. IR-sensor placeras företrädesvis på alla sidor hos ett fordon för att täcka in olika hotriktningar. dvs. mäta ett medelvärde av bakgrundstemperaturen mer korrekt värde av Genom att det termiska avkänningsmedlet enligt en utföringsforrn utgörs av åtminstone en IR-kamera anordnad att avläsa den termiska strukturen hos bakgrunden, kan en nästan perfekt anpassning mot bakgrunden åstadkommas där en bakgrunds temperaturvariationer kan återges på exempelvis ett fordon. Här kommer ett modulelement 500 att motsvara den temperatur som den samling pixlar som upptas av bakgrunden på det aktuella avståndet. Dessa IR-kamerapixlar är anordnade att grupperas så att IR-kamerans upplösning stämmer överens med den upplösning som modulsystemets upplösning kan återge, dvs. att respektive modulelement motsvarar en pixel. Härigenom erhålles en mycket bra återgivning av 10 15 20 25 30 536 135 61 bakgrundstemperaturen så att exempelvis soluppvärmning, snöfläckar, vattensamlingar, olika emissionsegenskaper etc. hos bakgrunden som ofta har annan temperatur en luften kan återges korrekt. Detta motverkar effektivt att tydliga konturer och stora jämnvarrna ytor skapas så att en mycket god termisk kamouflering av fordonet möjliggörs och att temperaturvariationer på små ytor kan återges.

Genom att det visuella avkänningsmedlet enligt en utföringsform utgörs av åtminstone en kamera såsom en videokamera anordnad att avläsa den visuella strukturen (färg, mönster) hos bakgrunden. kan en nästan perfekt anpassning mot bakgrunden åstadkommas där en bakgrunds visuella struktur kan återges på exempelvis ett fordon. Här kommer ett modulelement 500 att motsvara den visuella struktur som den samling pixlar som upptas av bakgrunden på det aktuella avståndet. anordnade att grupperas så att videokamerans upplösning stämmer överens med den upplösning som modulsystemets upplösning kan återge, dvs. att respektive modulelement motsvarar ett antal pixlar (bildpunkter) definierat av Dessa videokamerapixlar är det antal bildpunkter som återfinns anordnade i displayytan hos respektive modulelement. Härigenom erhålles en mycket bra återgivning av bakgrundsstrukturen så att exempelvis även relativt små visuella strukturer som upptas av videokameran återges korrekt. En eller ﬂera videokameror placeras företrädesvis på en eller flera sidor hos ett fordon för att täcka in återgivning sett från ﬂera olika hotriktningar. l de fall då displayytan är konfigurerad att vara riktningsbereoende exempelvis enligt ﬁgur 7d-e kan vidare den visuella strukturen avläst av det visuella avkänningsmedlet vid olika vinklar användas för att individuellt reglera bildpunkter anpassade för bildåtergivning i olika betraktningsvinklar så att dessa åtger den visuella struktur som svarar mot den riktning i vilken den är avläst av det visuella avkänningsmedlet.

Fig. 12d illustrerar schematiskt en plan vy av ett modulsystem Vll eller en del av ett modulsystem Vll innefattande ytelement för signaturanpassning enligt 10 15 20 25 536 136 62 en utföringsform av föreliggande uppﬁnning, och fig. schematiskt en sidovy av modulsystemet VII i fig. 12d. 12e illustrerar Modulsystemet Vll enligt denna utföringsform skiljer sig från modulelement 700 enligt utföringsformen illustrerad i fig. 12a-c genom att Stödstrukturen tillhandahàllen av ett ramverk 710, istället tillhandahålls av en stödstruktur 750 som utgörs av ett eller ﬂera stödelement 750 eller stödplatttor 750 anordnade att stödja sammankopplade modulelement 500.

Stödstrukturen kan därigenom fomias av ett stödelement 750 såsom illustreras i ﬁg. 7d-e, eller ett flertal sammankopplade stödelement 750.

Stödelementet utgörs av något material som uppfyller termiska krav och krav relaterande till robusthet and hällfasthet. Stödelementet 750 utgörs enligt en utföringsform av aluminium, vilket ger fördelarna att den blir lätt, robust och hållfast. Alternativt utgörs stödelementet 750 av stål, vilket också är robust och hållfast.

Stödelementet 750 fonnat i en plattkonﬁguration har enligt denna utföringsform en huvudsakligen plan yta och en kvadratisk form.

Stödelementet 750 kan alternativt fomas till annan lämplig form såsom t.ex. rektangulär form, hexagonal form, etc.

Stödelementet 750 har enligt en utföringsform en tjocklek i intervallet 5-30 mm, exempelvis 10-20 mm.

Sammankopplade modulelement 500 innefattande temperaturalstrande element 150 och displayyta 50 såsom beskrivs ovan arrangeras på stödelementet 750. Stödelementet 750 är anordnat att tillhandahålla elförsörjning. Stödelementet 750 innefattar länkar 761, 762, 771, 772, 773, 774 för kommunikation till och från varje individuellt modulelement, där nämnda länkar är integrerade i stödelementet 750.

Enligt denna utföringsform innefattar modulsystemet ett stödelement 750 och sju sammankopplade hexagonala modulelement 500 arrangerade ovanpå 10 15 20 25 536 135 63 stödelementet 750 så att en vänsterkolumn av två modulelement 500, en mellanliggande kolumn av tre modulelement 500 och en högerkolumn av tvâ modulelement 500 formas. Ett hexagonalt modulelement är således anordnat centralt och de övriga sex modulelementen är anordnade omgivande det centralt anordnade modulelement på stödelementet 750.

Enligt denna länkar för kommunlkationsignaler separerade och inte överlagrade, vilket resulterar i att tillgänglig bandbredd för ökas, varigenom kommunikationshastigheten snabbas upp. Detta förenklar ändringar av signatur genom att den ökade bandbredden ökar signalhastigheten hos kommunikationssignalerna. Därigenom förbättras även termisk och visuell anpassning under rörelse. utföringsform är elförsörjning och kommunikation Genom att separera elförsörjning och kommunikationsignaler förenklas sammankoppling av ett stort antal modulelement 500 utan att påverka kommunikationshastigheten. Varje stödelement 750 innefattar ett ﬂertal länkar 771, 772, 773, 774 för digitala och/eller analoga signaler i kombination med två eller ﬂera länkar 761, 762 för elförsörjning.

Enligt denna utföringsform innefattar nämnda integrerade länkar en första länk 761 och en andra länk 762 för elförsörjning till varje kolumn av modulelement 500. Nämnda integrerade länkar vidare innefattande en tredje och fjärde länk 771, 772 för informations/kommunikationssignaler till modulelementen 500, där nämnda signaler är digitala och/eller analoga, och en fjärde och femte länk 773, 774 för informations/diagnostiksignaler från modulelementen 500, där nämnda signaler är digitala och/eller analoga.

Genom att anordna två länkar, tredje och fjärde länken 771, 772, för att tillhandahålla informationssignaler till modulelementen 500 och två länkar, femte och sjätte länken 773, 774, för att tillhandahålla informationssignaler från modulelementen 500 blir kommunikationshastigheten huvudsakligen 10 15 20 25 535 136 64 obegränsad, dvs. kommunikation till och från modulelementen kan ske momentant.

Fig. 12f illustrerar schematiskt en plan vy av ett modulsystem VIII eller en del av ett modulsystem Vlll innefattande ytelement för signaturanpassning enligt en utföringsform av föreliggande uppﬁnning, och fig. 12g illustrerar schematiskt en sprängd tredimensionell vy av modulsystemet Vlll i ﬁg. 12f.

Modulsystemet Vlll enligt denna utföringsform skiljer sig från modulelement 750 enligt utföringsformen illustrerad i ﬁg. 12d-e genom att stödstrukturen tillhandahållen av en stödstruktur 750, istället tillhandahålls av en stödstruktur 755 som utgörs av en eller flera stödelement 755 eller stödplatttor 755, där varje stödelement innefattar två elektriskt ledande plan anordnade att tillhandahålla elförsörjning till sammankopplade modulelement 500.

Enligt denna utföringsform innefattar stödelementet 755 två sammanfogade elektriskt ledande plan 751-752, där nämnda två elektriskt ledande plan är elektriskt isolerade från varandra. Nämnda två elektriskt ledande plan 751- 752 är anordnade att tillhandahålla elförsörjning till nämnda modulelement 500.

Ett första 751 av nämnda två elektriskt isolerade plan är anordnat att beläggas med en negativ spänning och ett andra 752 av nämnda elektriskt isolerade plan är anordnat att beläggas med en positiv spänning, varigenom elförsörjning till modulelement 500 anslutna till stödelementet 755 möjliggörs utan att använda länkar dedikerade till elförsörjning. Stödelementet 755 kan dämied konstrueras med ett reducerat antal länkar och det blir också mer robust eftersom elförsörjning inte är beroende av enskilda länkar.

Enligt denna utföringsform innefattar modulsystemet ett stödelement 755 och arton infästningspunkter för sammankopplade hexagonala modulelement 500 arrangerade ovanpå stödelementet 755 så att en vänsterkolumn av fem modulelement 500, två mellanliggande kolumner av innefattande fyra och 10 15 20 25 536 136 65 fem modulelement 500 och en högerkolumn innefattande fem modulelement 500 formas.

Genom att belägga var och en av de två elektriska planen 751-752 med ett skikt eller en ytbeläggning såsom t.ex. en elektriskt isolerande färg åstadkommes att de två elektriskt ledande planen 751-752 blir inbördes isolerade.

Stödelementet 755 innefattar ett ﬂertal integrerade länkar 780, där varje integrerad länk innefattar ett flertal länkar för informations-/diagnostiks- /kommunikationssignaler av digital/analog typ till och från anslutna modulelement 500. Var och en av nämnda ﬂertal länkar är anordnade att tillhandahålla kommunikation till och från en kolumn av modulelement 500.

Nämnda ﬂertal integrerade länkar 780 kan utgöras av tunnfilm, där nämnda tunnﬁlm anordnas vid stödelementet 755.

Stödelementet 755 innefattar ett ﬂertal försänkningar 781-785 anordnade att tillhandahålla infästningspunkter och elektriska kontaktytor för anslutna modulelement 500. Åtminstone en av nämnda försänkningar är anordnad anbringa kontaktdon hos modulelement 500 mot nämnda första och andra elektriskt ledande plan.

Stödelementet 755 innefattar ett ﬂertal försänkningar och/eller genomlöpande aperturer 790 anordnade att mottaga åtminstone en delstruktur hos anslutna 500. Stödelementet 755 enligt ﬁg. 12g innefattar genomlöpande hål anordnade att mottaga värmeledande element 160, exemepelvis enligt fig. 4a eller 5a-b av hexagonal form för att möjliggöra värme-ledning till underliggande strukturer och för att reducera tjockleken av modulsystemet. modulelement Stödelementet 755 har enligt en utföringsforrn en tjocklek i intervallet 1-30 mm, exempelvis 2-10 mm. Var och en av de sammanfogade elektriskt laddade planen 751-752 har enligt en utföringsform en tjocklek i intervallet 1- 5 mm, exempelvis 1 mm. 10 15 20 25 536 'ISS 66 Stödelementet 755 innefattar enligt en utföringsform ett underliggande värmeledande element (inte visat), anbringat på undersidan av stödelementet 755. Därmed möjligörs en konfiguration av ett modulelement 500 utan det andra värmeledande skiktet 120, vars funktion övertas av nämnda underliggande värmeledande element. Genom att tillhandahålla det underliggande värmeledande elementet anordnat hos stödelementet 755 förbättras värmledningsförmågan eftersom en större värmeledningsyta dvs. en yta som motsvarar dimensionen hos stödelementet 755 görs tillgänglig för respektive modulelement.

Stödelement exempelvis enligt fig. 12d eller ﬁg. 12f är anslutningsbara till andra stödelement av dessa typer, där stödelementen kopplas samman via anslutningspunkter (inte visat), exempelvis via anslutningspunkter enligt ﬁg. 11a, för elektrisk anslutning av stödelementen via länkama. Varvid antalet anslutningspunkter minimeras.

Modulelement 500 anlsluts till stödelement exempelvis enligt fig. 12d eller fig. 12f, genom användande av lämpligt förband.

Sammankopplade stödelement exempelvis enligt ﬁg. 12d eller fig. 12f, formande en stödstruktur är avsedda att anordnas på en struktur hos en farkost såsom t.ex. ett fordon, ett fartyg eller likanande.

Fig. 13 illustrerar schematiskt ett föremål 800 såsom ett fordon 800 utsatt för hot i en hotriktning, där bakgrundens 810 visuella och terrniska struktur 812 medelst anordning enligt föreliggande uppfinning återskapas på fordonets tillvända sida. enligt en utföringsfonn modulsystemet enligt fig. 12a-c där modulsystemet är anordnat på fordonet 800. mot hotriktningen Anordningen innefattar Den uppskattade hotriktningen illustreras medelst pilen C. Föremålet 800, exempelvis ett fordon 800, utgör ett mål. Hotet kan exempelvis utgöras av ett termiskl/visuellt/radar spanings- och övervakningssystem, en värmesökande robot eller motsvarande, anordnad att låsa på målet. 10 15 20 25 30 536 136 67 Sett i hotriktningen ﬁnns en termisk och/eller visuell bakgrund 810 i hotriktningens C förlängning. Den del 814 av denna termiska och/eller visuella bakgrund 810 hos fordonet 800 som ses fràn hotet är anordnad att kopieras medelst termiskt avkänningsmedel 610 och/eller visuellt avkänningsmedel 615 enligt uppfinningen så att en kopia 814' av den delen av den termiska och/eller visuella bakgrunden, enligt en variant den termiska och/eller visuella strukturen 8142 ses av hotet. Såsom beskrivits i anslutning till ﬁg. 11 innefattar det termiska avkänningsmedlet 610 enligt en variant en IR-kamera, enligt en variant en IR-givare och en variant en temperaturgivare, där IR-kamera ger den bästa termiska återgivningen av bakgrunden. Såsom beskrivits i anslutning till fig. 11 innefattar det visuella avkänningsmedlet 615 enligt en variant en videokamera.

Den medelst det termiska avkänningsmedlet avkändalkopierade termiska och/eller visuella bakgrunden 8142 termiska och/eller visuella strukturen 814' hos bakgrunden är medelst anordningen enligt uppfinningen anordnad att interaktivt àterskapas på màlets, här fordonets 800, mot hotet tillvända sida 820 så att fordonet 800 termiskt och/eller visuellt smälter in i bakgrunden.

Härigenom försvåras väsentligt möjligheten för upptäckt och identifiering från hot, exempelvis i form av kikare/bildförstärkarelkameror/lR-kameror eller för en värmesökande robot att låsa på målet/ fordonet 800 eftersom det termiskt och visuellt smälter in i bakgrunden.

Då fordonet rör sig kommer den kopierade termiska strukturen 814' av bakgrunden att kontinuerligt anpassas till ändringar i den termiska bakgrunden tack vare kombinationen av vârmeledande skikt med anisotropisk värmeledningsförmåga, isoleringsskikt, termoelektriskt element och kontinuerligt registrerad skillnad mellan termiskt avkänningsmedel för avkänning av termisk bakgrund och temperaturavkänningsmedel enligt någon av utföringsformerna av anordningen enligt föreliggande uppﬁnning.

Då fordonet rör sig kommer den kopierade visuella strukturen 814' av bakgrunden att kontinuerligt anpassas till ändringar i den visuella strukturen 10 15 20 25 536 135 68 hos bakgrunden tack vare kombinationen av displayyta och visuellt avkänningsmedel för att registrera visuell struktur enligt någon av utföringsformerna av anordningen enligt föreliggande uppﬁnning.

Anordningen enligt föreliggande uppfinning möjliggör följaktligen automatisk termisk och visuell mot kontraster temperaturvarierande och visuella bakgrunder, vilket försvårar upptäckt, identifiering och igenkänning och reducerar hot från potentiella målsökare eller motsvarande. anpassning och lägre Anordningen enligt föreliggande uppﬁnning möjliggör en liten radarmålarea (RCS) hos ett fordon dvs. en anpassning av radarsignatur genom att utnyttja frekvensselektiv och Där nämna anpassning kan upprätthàlllas både då ett fordon står stilla och är under rörelse. radarundertryckande funktionalitet.

Anordningen enligt föreliggande uppfinning möjliggör en låg signatur hos ett fordon, dvs. låg kontrast, så att fordonets konturer, placering av avgasutblås, placering och storlek på kylluftsutblås, bandställ eller hjul, kanon etc., dvs. ett fordons signatur medelst anordningen enligt föreliggande uppﬁnning termiskt och visuellt kan minimeras så att en lägre termisk och visuell signatur mot viss bakgrund ges.

Anordningen enligt föreliggande uppfinning med modulsystem enligt exempelvis fig. 12a-c erbjuder ett effektivt lager av termisk isolering, vilket sänker effektförbrukning av till exempel AC-system med lägre påverkan av soluppvärmning, dvs. då anordningen inte är aktiv så ger modulsystemet en god termisk isolering mot soluppvärmning av fordonet och förbättrar då det interna klimatet.

Fig. 14 illustrerar schematiskt olika potentiella hotriktningar för ett föremål 800 såsom ett fordon 800 utrustat med anordning enligt en utföringsform av uppﬁnningen för återskapande av önskad bakgrunds termiska och visuella struktur. 10 15 20 25 30 536 '136 69 Enligt en utföringsform av anordningen enligt uppﬁnningen innefattar anordningen medel för att välja olika hotriktningar. Medlet innefattar enligt en utföringsform ett användargränssnitt exempelvis såsom beskrivet i anslutning till fig. 11. Beroende på den förväntade hotriktningen så kommer lR- signaturen och den visuella signaturen att behöva anpassas till olika bakgrunder. Användargränssnittet 630 i ﬁgur 11 och utgör enligt en utföringsform graﬁskt ett sätt för användaren att utifrån bedömd hotriktning enkelt kunna välja vilken eller vilka delar av fordonet som måste vara aktivt för att hålla en låg signatur mot bakgrunden.

Medelst användargränssnittet kan operatören välja att fokusera tillgänglig kraft hos anordningen för att uppnå bästa tänkbara terrniska/visuella struktur/signatur, vilket till exempel kan erfordras då bakgrunden är komplicerad och kräver mycket effekt hos anordningen för optimal termisk och visuell anpassning.

Fig. 14 visar olika hotriktningar för föremålet 800/fordonet 800, där hotriktningarna illustreras genom att föremålet/fordonet är inritat i en halvsfär uppdelad i sektioner. Hotet kan utgöras av exempelvis av hot uppifrån såsom från målsökande robot 920, helikopter 930, eller liknande eller från marken, såsom från soldat 940, stridsvagn 950 eller liknande. Kommer hotet uppifrån bör temperaturen på fordonet och den visuella strukturen sammanfalla med markens temperatur och visuella struktur medan den bör anpassas till bakgrunden bakom fordonet om hotet kommer rakt framifrån i horisontalnivå.

Enligt en variant av uppfinningen är ett antal hotsektorer 910a-f, exempelvis tolv hotsektorer av vilka sex 910a-f hänvisas till i ﬁg. 14 och ytterligare sex ﬂnns motstående hos halvsfären, definierade, vilka kan väljas medelst gränssnittet.

Ovan har anordningen enligt föreliggande uppfinning beskrivits där anordningen utnyttjas för adaptiv termisk och visuell kamouflering så att exempelvis ett fordon under färd kontinuerligt medelst anordningen enligt uppfinningen snabbt anpassar sig termiskt och visuellt till bakgrunden, där 10 15 20 25 30 535 136 70 den temiiska strukturen hos bakgrunden kopieras medelst ett termiskt avkänningsmedel såsom en IR-kamera eller en IR-givare och där den visuella strukturen hos bakgrunden kopieras medelst ett visuellt avkänningsmedel såsom en kamera/videokamera.

Anordningen enligt föreliggande uppfinning kan med fördel användas för att generera riktningsberoende visuell struktur exempelvis genom att uttnyttja en displayyta enligt ﬁg. 7d-e, dvs. att utnyttja en displayytan som är kapabel att generera en reproduktion av bakgrundens visuella struktur som är representativ för bakgrunden sett ur betraktningsvinklar som faller utanför en betraktningsvinkel som är väsentligen ortogonal mot respektive displayytan hos modulelementen. Exempelvis kan anordningen återge en första visuell struktur som är representativ för bakgrunden sett från en betraktningsvinkel som bildas mellan en position hos helikoptern 930 och en position hos fordonet 800 och en andra visuell struktur som är respresentativ för bakgrunden sett från en betraktningsvinkel som bildas mellan en position hos en soldat 940 eller en stridsvagn och en position hos fordonet 950. Detta möjligör att mer verklighetstroget återskapa bakgrundsstrukter ur korrekta perspektiv sett från olika betraktningsvinklar.

Anordningen enligt föreliggande uppfinning kan med fördel användas för att generera speciﬁka termiska och/eller visuella mönster. Detta åstadkommes enligt en variant genom att reglera respektive termoelektriskt element och/eller respektive åtminstone en displayyta hos ett modulsystem uppbyggt av modulelement exempelvis såsom illustrerat i ﬁg. 12a-c så att modulelementen erhåller önskad temperatur och/eller avger önskat spektrum, exempelvis olika temperatur och/eller spektrum, varigenom vilket som helst önskat termiskt och/eller visuellt mönster kan åstadkommas.

Härigenom kan exempelvis ett mönster som endast kan kännas igen av den som vet hur det ser ut så att vid exempelvis en krigssituation identiﬁering av egna fordon eller motsvarande möjliggörs medan fienden inte kan identifiera fordonet. Alternativt kan ett mönster som alla känner igen, såsom ett kors för 10 15 20 25 30 536 '536 71 att alla skall kunna identiﬁera ett ambulansfordon i mörker, åstadkommas medelst anordningen enligt uppfinningen. Nämnda speciﬁka mönster kan exempelvis utgöras av ett unikt fraktalmönster. Nämnda specifika mönster kan vidare överlagras i det mönster som önskas genereras i signaturanpassningssyfte så att nämnda specifika mönster enbart blir synligt för enheter hos egen trupp försedda sensorrnedel/avkodningsmedel. som är med Genom att använda anordningen enligt föreliggande uppfinning för att generera specifika mönster möjliggörs således effektivt lFF- systemfunktionalitet ("ldentiﬁcation-friend-or-Foe"). lnforrnation relaterande till nämnda speciﬁka mönster exempelvis kan lagras i associerade till lagringsenheter egen trupp så att sensorrnedel/avkodningsmedel hos nämnda eldgivningsenheter uppfattar och avkodar/identifierar objekt belagda med nämnda speciﬁka mönster och därmed tillåts generera information som förhindrar eldgivning. eldgivningsenheter hos Enligt ytterligare en variant kan anordningen enligt föreliggande uppﬁnning användas för att generera en falsk signatur av andra fordon för exempelvis infiltrering av ﬁenden. Detta âstadkommes genom att reglera respektive termoelektriskt element och/eller respektive åtminstone en displayyta hos ett modulsystem uppbyggt av modulelement exempelvis såsom illustrerat i ﬁg. 12a-c så att hos ett fordon reporducera rätt konturer, visuella strukturer, jämnvarrna ytor, kylluftsblås eller andra typiska varma områden som är unika för det aktuella fordonet. Härvid erfordras information om detta utseende.

Enligt ytterligare en variant kan anordningen enligt föreliggande uppfinning användas för tjärrkommunikation. Detta åstadkoms genom att nämnda speciﬁka mönster associeras till speciﬁk information som kan avkodas medelst tillgång till avkodningstabell/avkodningsmedel. Detta möjliggör "tyst" kommunikation av information mellan enheter där radiovàgor som kan uppfattas av ﬁendeenheter inte behöver användas för kommunikation.

Exempelvis kan statusinformation relaterande till en eller ﬂera av följande 10 15 20 25 535 136 72 storheter bränsletillgång, position hos egen trupp, position hos fiendetrupp, ammunitionstillgång, etc. kommuniceras.

Vidare skulle termiska mönster i forrn av exempelvis en samling stenar, gräs och sten, olika typer av skog, stadsmiljö (kantiga och raka övergångar) kunna åstadkommas medelst anordningen enligt uppfinningen, vilka mönster skulle kunna likna mönster som finns i synliga området. Dylika termiska mönster 'a'r oberoende av hotriktning och är förhållandevis billiga och enkla att integrera.

För ovan nämnda generering av specifika termiska mönster erfordras enligt en variant inget termiskt avkänningsmedel och/eller visuellt avkänningsmedel utan det räcker med att reglera de termoelektriska elementen och/eller nämnda displaytor, applicera spänning motsvarande önskad temperatur/spektrum för önskat termiskt/visuellt mönster hos respektive modulelement. dvs.

Det ﬁnns en rad applikationsområden för en anordning enligt föreliggande uppfinning genom att till exempel utnyttja den effektiva signaturanpassningen som möjliggörs. Exempelvis kan anordningen enligt föreliggande uppfinning med fördel användas för exempelvis klädesplagg såsom t.ex. skyddsvästar eller uniformer där en anordning enligt uppﬁnningen effektivt skulle kunna dölja den värme och visuella struktur som generas av en människokropp, där kraftförsörjning med fördel sker medels ett batteri och där önskad termisk och/eller visuell kamouflering sker i beroende av data från en databas bekrivande objekt/miljöer och/eller data från en eller flera sensorer (IR, kamera) som t.ex. hjälmkameror.

Figur 15a illustrerar schematiskt ett flödesschema över ett förfarande för signaturanpassning enligt en utföringsform av uppﬁnningen. Förfarandet innefattar ett första förfarandesteg s99. Steget s99 inbegriper stegen att: -tillhandahålla en bestämd termisk fördelning till ett ytelement 100, 300, 500 baserat på att generera åtminstone en förutbestämd temperaturgradient med 10 15 20 25 536 136 73 ett temperaturalstrande element 150, 450a, 450b, 450c till ett parti hos ett ytelement 100, 300, 500, - avge åtminstone ett förutbestämt spektrum från åtminstone en displayyta 50 anordnad hos nämnda ytlelement 100, 300, 500. Efter steget s99 avslutas förfarandet.

Figur 15b illustrerar schematiskt ett flödesschema över ett förfarande för signaturanpassning, enligt en utföringsform av uppfinningen.

Förfarandet innefattar ett första förfarandesteg s100. Förfarandesteget s100 inbegriper steget att tillhandahålla en bestämd termisk fördelning till ett ytelement 100, 300, 500 baserat på att generera åtminstone en förutbestämd temperaturgradient med ett temperaturalstrande element 150, 450a, 450b, 450c till ett parti hos ett ytelement 100, 300, 500. Efter förfarandesteget s100 utförs ett efterföljande förfarandesteg s110.

Förfarandesteget s110 inbegriper steget att avge åtminstone ett förutbestämt spektrum från åtminstone en displayyta 50 anordnad hos nämnda ytlelement 100, 300, 500. Efter förfarandesteget s11O avslutas förfarandet.

Den föregående beskrivningen av de föredragna utföringsformerna av föreliggande uppfinning har tillhandahållits i illustrerande och beskrivande syfte. Den är inte avsedd att vara uttömmande eller begränsa uppfinningen till de beskrivna varianterna. Uppenbarligen kommer många modifieringar och variationer att framgå för fackmannen. Utföringsformerna valdes och beskrevs för att bäst förklara principerna av uppfinningen och dess praktiska tillämpningar, och därmed möjliggöra för fackmän att förstå uppﬁnningen för olika utföringsformer och med de olika modiﬁeringarna som är lämpliga för det avsedda bruket.

Claims

536 'if-IE "#1 KRAV

1. Anordning för signaturanpassning, innefattande åtminstone ett ytelement (100; 300; 500) anordnat att antaga en bestämd termisk fördelning, där nämnda ytelement innefattar åtminstone ett temperaturalstrande element (150; 450a, 450b. 450c), anordnat att generera åtminstone en förutbestämd temperaturgradient, till ett parti hos nämnda åtminstone ett ytlement, varvid anordningen är kännetecknad av att nämnda åtminstone ett ytelement (100; 300; 500) innefattar åtminstone en displayyta (50) innefattande ett flertal deldisplayytor (51A-51K), där nämnda deldisplayytor är anordnade att avge åtminstone ett förutbestämt spektrum i åtminstone en förutbestämd riktning, där nämnda åtminstone ett förutbestämt spektrum är riktningsberoende.

2. Anordning enligt krav 1, varvid nämnda displayyta (50) utgörs av tunnfilm.

3. Anordning enligt något av föregående krav, varvid nämnda åtminstone en displayyta (50) är av emitterande typ.

4. Anordning enligt något av kraven 1-2, varvid nämnda åtminstone en displayyta (50) är av reflekterande typ.

5. Anordning enligt något av föregående krav, varvid nämnda åtminstone en displayyta (50) är anordnad att avge åtminstone ett förutbestämt spektrum som innehåller åtminstone en komponent inom det visuella området och åtminstone en komponent inom det infraröda området.

6. Anordning enligt något av föregående krav, varvid nämnda åtminstone en förutbestämd riktning för varje deldisplayyta (51A-51K) är individuellt förskjuten relativt en ortogonal axel hos nämnda displayyta (50).

7. Anordning enligt något av något av föregående krav, varvid displayytan (50) innefattar ett obstruerande skikt (52) anordnat att obstruera infallande ljus av utvalda infallsvinklar och ett underliggande krökt reflekterande skikt (51) anordnat att reflektera infallande ljus. 536 135 75

8. Anordning enligt något av föregående krav, varvid anordningen innefattar åtminstone ett ytterligare element (190; 535, 536) arrangerat att tillhandahålla radarundertryckning.

9. Anordning enligt något av föregående krav, varvid anordningen innefattar åtminstone ett ytterligare element (180) arrangerat att tillhandahålla armering.

10. Anordning enligt något av föregående krav, varvid anordningen innefattar ett ramverk (710) eller stödstruktur (750;755), varvid ramverket eller stödstrukturen år anordnat att tillhandahålla ström och styrsignalerlkummunikation.

11. Anordning enligt något av föregående krav, varvid anordningen innefattar ett första värmeledande skikt (110), ett andra värmeledande skikt (120), där nämnda första och andra värmeledande skikt är inbördes isolerade med mellanliggande isoleringskikt (130;131,132), varvid nämnda åtminstone ett temperaturalstrande element (150; 450a, 450b, 450c) förefinns anordnat att generera nämnda förutbestämda temperaturgradient till ett parti hos nämnda första värmeledande skikt (110) och där nämnda första skikt (110) och nämnda andra skikt (120) har anisotropisk värmeledning så att värmeledning huvudsakligen sker i respektive skikts (110, 120) huvudutsträckningsriktning.

12. Anordning enligt krav 11, varvid anordingen innefattar ett mellanliggande värmeledande element (160) anordnat i isoleringsskiktet (130;131) mellan det temperaturalstrande elementet (150; 450a, 450b, 450c) och det andra värmeledande skiktet (120), samt har anisotropisk värmeledning så att värmeledning huvudsakligen sker tvärs det andra värmeledande skiktets (120) huvudutsträckningsriktning.

13. Anordning enligt något av föregående krav, varvid ytelementet (100; 300; 500) har en hexagonal utformning.

14. Anordning enligt något av föregående krav, vidare innefattande ett visuellt avkänningsmedel (615) anordnat att avkänna omgivningens visuella bakgrund, till exempel visuell strukturell bakgrund. 535 136 fb

15. Anordning enligt något av föregående krav, vidare innefattande ett termiskt avkänningsmedel (610) anordnat att avkänna omgivningstemperatur, till exempel termisk bakgrund.

16. Anordning enligt något av föregående krav, varvid ytelementet (100; 300; 500) har en tjocklek i intervallet 5-60 mm, företrädesvis 10-25 mm.

17. Objekt (800), till exempel en farkost (800), innefattande en anordning enligt något av föregående krav.

18. Förfarande för signaturanpassning inbegripande stegen att: tillhandahålla en bestämd termisk fördelning till ett ytelement (100; 300; 500) baserat på att generera åtminstone en förutbestämd temperaturgradient med ett temperaturalstrande element (150; 450a, 450b, 450c) till ett parti hos ytelementet (100; 300; 500); kännetecknat av steget att avge åtminstone ett förutbestämt spektrum i åtminstone en förutbestämd riktning med ett flertal deldisplayytor (51A-51K) hos åtminstone en displayta (50) hos nämnda åtminstone ett ytelement (100; 300; 500), där nämnda åtminstone ett förutbestämt spektrum är riktningsberoende.