SE534068C2 - Konvex träspånskiva - Google Patents

Abstract

22 SAM MANDRAG Uppfinningen avser en metod att tillverka en träspånskiva (3) innefattande ettförsta (21) och andra (23) träspànskikt mellanlagrande ett mellanliggandeskikt (12) omfattande träspån av annan spànstorlek än det första (21) ochandra (23) träspánskiktet. Metoden innefattar stegen med applicering av enförsta mängd (5) belimmade träspän (7) pä en undre verktygsyta (9) hos ettpressverktyg (1 , 31); applicering av en “utfyllnadsmängd (11) belimmadeträspån (7') på den första mängden (5); applicering av en andra mängd (13)belimmade träspån (7) på utfyllnadsmängden (11); sammanpressning avnämnda mängder (5, 11, 13) medelst den undre (9) verktygsytan och en övreverktygsyta (15); åstadkommande av differentierade tidpunkter då limmet hosde belimmade träspànen (7) härdar i den första (5) respektive andra'(13)mängden genom att dessa mängder åstadkommas med olika mäktighetoch/eller genom uppvärmning av respektive mängder (5, 13) till olikatemperaturer; och avlägsnande av den härdade träspänskivan (3) från pressverktyget (1, 31 ). (Fig. 4)

Description

25 30 534 068 Man föreslår även att spånskivor lagras mellan skivor i faner, där den övre fanerskivan är tjockare än den nedre.

Den föreliggande uppfinningen har till uppgift att vidareutveckla idén med den konvexa krökningen, men genom en spånskiva med en annorlunda uppbyggnad.

En uppgift för uppfinningen är att åstadkomma en spånskiva, som på ett enkelt sätt kan tillverkas konvex (och vari konvexiteten kan styras på ett effektivt sätt), och som uppvisar goda egenskaper att stå emot laster vända mot den lastbärande sidan hos spånskivan.

Det är även önskvärt att kunna behålla befintliga tillverkningsutrustningarna som finns i dag vid en produktionslinje, utan någon kostnadskrävande insats.

Känd teknik komplicerade processutrustningen, ineffektivt handhavande av processutrustning vid tillverkningsförfarandet, bristen av flexibilitet vid en produktionslinje, lång press-/limningstid etc. lider av nackdelar, såsom den Det är likaså önskvärt att den färdigställda spånskivan är enkel till sin uppbyggnad, har låg vikt och är formstyv.

Orden ”mäktighet” och ”mäktigare” betraktas i denna ansökan som orden ”tjocklek” och ”tjockare” (Nordisk familjebok/Uggleupplagan. 10 sid. 493; Förordning 2001:512, 20 §, andra stycket). med synonymer SAMMANFATTNING AV UPPFINNINGEN Problemet löses genom den i inledningen beskrivna träspånskivan, vilken kännetecknas av de i patentkravet 1 angivna särdragen 10 15 20 25 30 534 068 På så sätt har en träspånskiva åstadkommits med enkla medel, vari träspånskivan kan tillverkas i en befintlig produktionslinje, där endast en fördelningsanordning för fördelning av ytskikten (förhållandet mellan mäktigheterna hos det första respektive andra träspånskiktet) behöver inställas för att skapa hos en träspånskiva en konvex krökning. Med konvex träspånskiva menas att träspånskivans yttre yta, motsvarande det första träspånskiktets yttre yta, är konkav, och att träspånskivans andra frånvända yttre yta, motsvarande det andra träspånskiktets yttre yta, är konvex. Den konvexa träspånskivan kan även definieras genom att det första träspånskiktets krökning i rymden har en mindre radie än det andra träspånskiktets krökning. Den konvexa krökningen hos träspånskivan är åstadkommen mot den lastbärande sidan.

Träspånskivan kan kapas i lämpliga bredder för att bilda överspända hyllplan där det första träspånskiktet är vänt nedåt. Ett hyllplan med 700-800 mm längd åstadkommes företrädesvis en båghöjd över kordan på ungefär 1,5-2 mm genom anpassad tjocklek hos det första träspånskiktet gentemot tjockleken hos det andra träspånskiktet. Experiment gjorda av sökanden har visat att ett förhållande 75-80% mäktighet hos det första träspånskiktet gentemot 20-25% mäktighet hos det andra träspånskiktet (där 100 % är den totala mäktigheten hos det första och andra träspånskiktet tillsammans) ger en tillfredsställande båghöjd och fullgott motstånd mot krafter som strävar att nedböja hyllplanet. En båghöjd på 1,5-2 mm hos ett sådant hyllplan påverkar inte heller det estetiska intrycket. När hyllplanet belastas kommer en nedböjning ske, men genom det tjockare första skiktets större tryck- och draghållfasthet kommer hyllplanet att kunna motstå denna belastning i hög grad och inte nedböjas nämnvärt. En nedböjning från kordan på 1,5-2 mm ger här inte heller en påverkan av det estetiska intrycket. Således kan hyllplanet belastas så mycket att det totala största nedböjningsavståndet (båghöjd plus nedböjning) kan vara så mycket som 3-4 mm utan att det estetiska intrycket påverkas. 10 15 20 25 30 534 068 Företrädesvis är det första träspånskiktet ungefär fyra gånger mäktigare än det andra träspånskiktet.

Medelst en därigenom åstadkommen stor båghöjd och stor tryck- och draghållfasthet hos det första träspånskiktet, kan en större belastning utövas på träspånskivan. Likaså skulle träspånskivan i fuktiga klimat kunna motstå nedböjning på ett tillfredsställande sätt eftersom en fuktig yttre miljö i sig kan åstadkomma träspånskivan mjukare och därmed mindre motståndskraftig mot nedböjning.

Lämpligen är det första träspånskiktet ungefär tre gånger mäktigare än det andra träspånskiktet.

Genom detta förhållande med fördelning av mängden träspån i det första respektive andra träspånskiktet uppnås en optimal båghöjd för att motstå nedlastning samtidigt som det andra träspånskiktet kan motstå slagpåverkan och mekanisk åverkan på ett tillfredsställande sätt.

Företrädesvis är spånen icke orienterade i längsgående led i respektive skikt hos den färdigställda träspånskivan, utan spånen är anordnade i flertalet olika riktningar. Därmed uppbyggs en styrka i alla riktningar.

Företrädesvis är träspånskivan belagd med ett ytskikt.

På så sätt kan, genom på träspånskivans yttre yta/ytor applicerad plastfilm eller skivfaner, träspånskivan åstadkommas ytterligare motståndskraftig mot nedböjning.

Lämpligen har träspånen i det mellanliggande skiktet en grövre spånstorlek än i det första och andra träspånskiktet. 10 15 20 25 30 534 068 Därigenom kan en träspånskiva åstadkommas som är lätt samtidigt som den uppvisar en god motståndskraft mot nedböjning/tillåter ett relativt stort nedböjningsavstånd.

Företrädesvis är ett hyllplan tillverkat av en träspånskiva enligt något av krav 1 till 5, vari hyllplanets övre yta inrättad att uppta artiklar, såsom böcker, är konvex.

På så sätt har ett hyllplan åstadkommits som säkerställer ett estetiskt intryck över tiden även då stor belastning utövas på hyllplanet ovanifràn under lång tid. Ett hyllplan, som vilar på stöd fästa i en bokhyllas bägge gavlar, skall vara så rakt som möjligt när man ställer böcker på hyllplanet. Annars skulle det estetiska intrycket påverkas. Hyllplanet måste således kunna motstå krafter som strävar efter att nedböja hyllplanet. Detta säkerställs genom ett sådant hyllplan.

Problemet löses även genom den i inledningen beskrivna metoden, vilken kännetecknas av de i patentkravet 7 angivna stegen.

En utföringsforrn innebär att den andra mängden belimmade träspån appliceras på utfyllnadsmängden på så sätt att mäktigheten hos denna andra mängd medelst fördelningsorgan blir större eller mindre än mäktigheten hos den första mängden. Genom metoden att åstadkomma ett av ytskikten (det första träspånskiktet omfattande den första mängden träspàn eller det andra träspånskiktet omfattande den andra mängden träspån) med större mäktighet än det andra ytskiktet, åstadkommas, efter avlägsnandet av träspånskivan från pressverktygetken överspänd träspånskiva. Den större mängden med träspån ges en större densitet efter sammanpressningen av mängderna vid tillverkningen. Detta sker genom att vid samman- pressningssteget komprimeras den första mängden, som är mäktigare än den andra mängden, med hjälp av en undre verktygsyta och själva utfyllnadsmängden (det vill säga, det mellanliggande skiktet verkar per 10 15 20 25 30 534 068 automatik såsom en verktygsyta eftersom den andra mängden är tunnare än den första mängden och den mäktigare första mängden måste komprimeras en längre sträcka). Utfyllnadsmängden verkar således såsom mothåll.

Därmed blir densiteten större i det mäktigare skiktet vilket i sin tur ger en större draghållfasthet och tryckhållfasthet (styrka) i det mäktigare skiktet än i det tunnare. Det mäktigare ytskiktet innefattar naturligtvis, förutom en större mängd träspån, en större mängd lim än det tunnare ytskiktet. Vid sammanpressningssteget komprimeras det mäktigare ytskiktet med hjälp av verktygsytorna samtidigt som således utfyllnadsmängden (mellanliggande belimmade träspån) verkar såsom mothåll. Samtidigt åstadkommes detta fenomen genom att det mäktigare ytskiktet lättare kan komprimeras på grund av den större mängden lim och därmed främjas bildningen av en större densitet i det mäktigare skiktet (och en större inbyggd drag- och tryckhållfasthet) än det tunnare skiktet. Efter sammanpressningssteget och fullföljd härdning av de bägge ytskikten har olika drag- och tryckhållfastheter (styrkor) byggts in i respektive ytskikt. Det vill säga, det mäktigare ytskiktet har en inbyggd större drag- och tryckhållfasthet än det tunnare ytskiktet.

Detta medför efter avlägsnandet av träspånskivan från pressverktyget att träspånskivan intar en konvex form. Detta sker på grund av att de inbyggda olika drag- och tryckhållfastheterna i respektive ytskikt verkar på så sätt att det mäktigare ytskiktet med den större drag- och tryckhållfastheten drar ihop sig i större grad än det tunnare ytskiktet varmed träspånskivan kröks efter att ha lämnat pressverktyget. Krökningen är sådan att det mäktigare ytskiktets krökning i rymden har en mindre radie än det tunnare ytskiktets krökning.

En ytterligare utföringsform innebär att presstemperaturen för respektive den första och den andra mängden är olika. En konvex träspånskiva med samma mäktighet hos den första respektive andra mängden kan därmed uppnås genom att applicera högre temperatur till den mängd som man önskar få en större förspänning. Den större förspänningen skapar en konvex träspånskiva när träspånskivan avlägsnas från pressverktyget. Mängden med den större 10 15 20 25 30 534 068 förspänningen motsvarar det skikt som bildar den konkava ytan hos träspånskivan.

Företrädesvis sker steget med applicering av en andra mängd belimmade träspån på utfyllnadsmängden på så sätt att mäktigheten hos denna andra mängd blir mindre än mäktigheten hos den första mängden.

På så sätt har det nedre ytskiktet åstadkommits mäktigare än det övre ytskiktet varmed träspånskivans övre yttre yta, efter avlägsnandet av träspånskivan från pressverktyget, får en konvex form. Det vill säga träspånskivan kröks med en båge uppåt efter det att den har lämnat pressverktyget. Detta är fördelaktigt eftersom efterföljande hanteringssteg såsom kapning av träspånskivan till lämpliga hyllplan och montering av dessa mellan gavlar hos bokhyllor (eller paketering av hyllplanen i paket med hjälp av robotar) kan ske utan att hyllplanen måste vändas upp och ner.

Syftet är ju att hyllplanet med sin konvexa översida är monterat i bokhyllan.

Hyllplanen kan således alltid ha sin konvexa yta uppåt i hela produktionslinjen utan något extra vändningssteg. Till och med när en montör står inför delarna hos en byggsats i paket kommer han att slippa vända på hyllplanen, vilket i sig kan underlätta monteringen. Detta är tidsbesparande och därmed kostnadseffektivt.

Lämpligen innefattar metoden det ytterligare steget att applicera fluidum, såsom rent vatten, på åtminstone en av nämnda mängder före sammanpressningssteget.

På så sätt kan temperaturen höjas vid sammanpressningssteget genom att vattnet förångas av en de belimmade träspånen tillförd värme. Med hjälp av den vattenånga som skapas kan effektivt värme föras längre in i mängderna med belimmade träspån. Detta gynnar härdningen av limmet och påskyndar denna. Med fördel appliceras enbart fluidum, såsom rent vatten, på den yttre ytan hos den mäktigare mängden belimmade träspån (och inget fluidum på 10 15 20 25 30 534 068 den andra tunnare mängden) vari härdningen sker snabbare i den mäktigare mängden, Detta får till följd att härdningen ytterligare får en gynnsam betingelse i detta mäktigare ytskikt. Efter sammanpressningssteget och fullföljd härdning av de bägge ytskikten har olika tryck- och draghållfastheter (styrkor) byggts in i respektive ytskikt. Det vill säga, det mäktigare ytskiktet har med hjälp av det tillförda vattnet en bibehållen inbyggd större tryck- och draghållfasthet än det tunnare ytskiktet. På så sätt kan man utjämna förhållandet mellan det mäktiga och tunna ytskiktet ( exempelvis 40 % tunt ytskikt och 60 % mäktigt ytskikt, det vill säga det mäktigare ytskiktet är 1,5 gånger mäktigare än det tunnare) samtidigt som det mäktigare ytskiktet kan bibehållas med tillräcklig stor tryck- och draghållfasthet. Detta innebär, trots det utjämnade förhållandet, att det mäktigare ytskiktet drar ihop sig i större grad än det tunnare ytskiktet, varmed träspånskivan kröks efter att ha lämnat pressverktyget, fastän det tunnare ytskiktet nästan kan vara av samma mäktighet som dem mäktigare ytskiktet.

Företrädesvis innefattar steget med sammanpressning av nämnda mängder tillförsel av värme till den verktygsyta som anligger mot den mäktigare mängden med belimmade träspån.

På så sätt kan temperaturen vid sammanpressningssteget höjas hos det mäktigare ytskiktet. Detta gynnar härdningen av limmet hos detta mäktigare ytskikt och påskyndar härdningen hos detta. Således kan det mäktigare ytskiktet byggas in med ännu större draghållfasthet. Det mäktigare ytskiktet drar därvidlag ihop sig i ännu större grad än det tunnare ytskiktet varmed träspånskivan tillfredsställande kröks efter att ha lämnat pressverktyget.

Därmed kan en tillverkare av träspånskivan styra konvexiteten för den färdigpressade träspånskivan genom användande av olika parametrar, såsom fördelningsförhållandet mellan mäktighet hos den första respektive andra mängden belimmade träspån (övre och nedre ytskikt), applicerande av vatten på övre och eller nedre ytskikt i olika mängd, temperaturskillnad hos 10 15 20 25 30 534 068 över och undre verktygsyta hos pressverktyget. kan En operatör kostnadseffektivt inställa fördelningsorgan i en produktionslinje så att önskad fördelning mellan första och andra mängd belimmade träspån åstadkommas och kan justera tillförsel av vatten via dysor på respektive ytskikt samt kan med inställningsreglage justera värmetillförseln till respektive verktygsyta.

Operatören kan enkelt ställa in nämnda parametrar för önskad konvexitet medelst styrenheten.

FIGURBESKRIVNING I det följande kommer föreliggande uppfinning att närmare förklaras med hänvisning till närslutande ritningar, på vilka sohematiskt: Fig. 1a visar en tillverkningsmetod enligt en första utföringsform där taktpress används för att åstadkomma en konvex spånskiva; Fig. 1b visar sammanpressning av belimmade träspån i skikt av olika mäktighet; Fig. 1c visar en förstoring av ett avsnitt i Fig. 1b; Fig. 1d visar en färdigställd konvex spånskiva enligt den fösta utföringsformen; Fig. 2 visar en produktionslinje med en kontinuerlig pressutrustning för tillverkning av en träspånskiva enligt den första utföringsformen; Fig. 3a visar en bokhylla med en träspånskiva såsom hyllplan enligt den första utföringsformen; Fig. 3b visar en träspånskiva enligt känd teknik; Fig. 4 visar en tillverkningsmetod enligt en andra utföringsform; och Fig. 5 visar en tillverkningsmetod enligt en tredje utföringsform.

BESKRIVNING AV UTFÖRINGSFORMER 10 15 20 25 30 534 068 10 Föreliggande uppfinning kommer nu att beskrivas såsom utföringsexempel.

För tydlighetens skull har komponenter utan betydelse för uppfinningen utelämnats på ritningen. Samma detaljer som visas i flera figurer kan i vissa fall sakna hänvisningsbeteckning, men motsvara dem som har hänvisningsbeteckning.

Fig. 1 visar en tillverkningsmetod enligt en första utföringsform där en taktpress 1 används för att åstadkomma en konvex träspånskiva 3. Metoden innebär att man applicerar en första mängd 5 belimmade träspån 7 på en undre verktygsyta 9. Sedan appliceras en utfyllnadsmängd 11 belimmade träspån 7' på den första mängden 5 för bildande av ett mellanliggande skikt 12 träspån. Detta mellanliggande skikt 12 utgörs av grövre träspån 7' än träspånen 7 hos den första mängden 5. Därefter appliceras en andra mängd 13 belimmade träspån 7 på utfyllnadsmängden 11 på så sätt att mäktigheten hos denna andra mängd 13 medelst fördelningsorgan (inte visat) blir mindre än mäktigheten hos den första mängden 5. Fördelningsorganet innefattar ett träspànutförselorgan (inte visat), såsom en ströutrustning, som fördelar mängden träspån 7 från ett lagrings/belimningsutrymme för träspån. l Fig. 1b visas hur den undre verktygsytan 9 med applicerade mängder 5, 11, 13 höjs mot en övre verktygsyta 15 hos taktpressen 1. Verktygsytorna 9, 15 pressar samman mängderna 5, 11, 13. En sammanpressning (visas med pilar P) sker under värme för att åstadkomma en förutbestämd tjocklek hos den färdigställda träspånskivan. De belimmade träspånen 7, 7' trycks ihop mot varandra och limmet hos dessa härdar varvid träspånen sammanbinds.

Vid sammanpressningssteget komprimeras den första mängden 5 (som är mäktigare än den andra mängden 13) med hjälp av den undre verktygsytan 9 och utfyllnadsmängden 11 (det vill säga, det mellanliggande skiktet 12 verkar per automatik såsom en verktygsyta eftersom den andra mängden 13 är tunnare än den första mängden 5 och den mäktigare första mängden 5 måste komprimeras en längre sträcka). Utfyllnadsmängden 11 verkar således såsom mothåll. Sökanden har noterat att den mäktigare första 10 15 20 25 30 534 068 11 mängden 5 lättare komprimeras än den tunnare andra mängden 13 på grund av den större mängden lim i den första mängden 5, vilket är tidsbesparande och vilket ger en större kompression av den första mängden 5 vilket i sin tur genererar högre densitet i den första mängden 5 i jämförelse med den tunnare andra mängden 13. När de tre mängderna 5, 11, 13 har härdat kommer således den första mängden 5 få en inbyggd större drag- tryckhàllfasthet (styrka eller förspänning) än den tunnare andra mängden 13 på grund av att den mäktigare första mängden 5 har en större densitet än den tunnare andra mängden 13. Det vill säga, den första mängden 5 strävar efter att dra ihop sig med större kraft än den andra mängden 13. Detta förhållande illustreras schematiskt i Fig. 1c. Drag- respektive tryckkrafterna illustreras med pilama 17, 17'. Den första mängden 5 drar således ihop sig i större grad än den andra mängden 13 varmed träspånskivan 3 kröks efter att ha lämnat taktpressen 1 där det mäktigare första skiktet uppvisar en konkav yta och det andra tunnare skiktet uppvisar en konvex yta. l Fig. 1d visas hur den härdade träspånskivan 3 intar sin bestämda konvexitet, efter det att den har avlägsnats från taktpressen 1. Den punktstreckade linjen 19 visar en rät linje för att åskådliggöra träspånskivans 3 böjning. De inbyggda större dragkrafterna 17 (spänningarna) i den mäktigare första mängden 5 relativt de mindre dragkrafterna 17' (spänningarna) i den tunnare andra mängden 13 åstadkommer en konvexitet hos den från taktpressen 1 avlägsnade träspånskivan 3. Den konvexa träspånskivan 3 har en krökning som kan definieras genom att den första mängdens 5 krökning i rymden har en mindre radie än den andra mängdens 13 krökning. Den konvexa krökningen hos träspånskivan 3 är åstadkommen mot den lastbärande sidan, det vill säga den första mängden 5 är frånvänd den mot lasten vända andra mängden 13.

Den färdiga träspånskivan 3 innefattar således ett första 21 och andra 23 'träspånskikt mellanlagrande det mellanliggande skiktet 12 omfattande träspån 7' av större spånstorlek än det första 21 och andra 23 träspånskiktet. 10 15 20 25 30 534 068 12 Därigenom kan en träspånskiva 1 åstadkommas med lättare vikt samtidigt som den uppvisar en god motståndskraft mot nedböjning och/eller tillåter ett relativt stort nedböjningsavstånd.

Genom metoden att åstadkomma ett av ytskikten (det första träspånskiktet 21 omfattande den första mängden träspån 5 eller det andra träspånskiktet 23 omfattande den andra mängden 13 träspån) med större måktighet än det motstående ytskiktet, färdigpressade träspånskivan från taktpressen, en överspänd träspånskiva 3.

Detta fenomen inställer sig genom att det mäktigare första träspånskiktet 21 under härdningen per automatik på grund av den större densiteten i detta åstadkommas, efter avlägsnandet av den mäktigare ytskikt 21 vid sammanpressningen härdar snabbare än limmet i det tunnare träspånskiktet 23. Det mäktigare första träspånskiktet 21 innefattar, förutom en större mängd träspån, naturligt en större mängd lim än det tunnare andra träspånskiktet 23 vilket påskyndar härdningen relativt detta andra träspånskikt 23.

Efter sammanpressningssteget och fullföljd härdning av de bägge träspånskikten 21, 23 har olika tryck- och draghållfastheter (styrkor) byggts in i respektive träspånskikt 21, 23. Det vill säga, det mäktigare första träspånskiktet 21 har en inbyggd större draghållfasthet än det tunnare andra träspånskiktet 23. Detta medför efter avlägsnandet av träspånskivan 3 från taktpressen 1 att träspånskivan 3 intar en konvex form. Detta sker på grund av att de inbyggda olika tryck- och draghållfastheterna i respektive träspånskikt 21, 23 verkar på så sätt att det mäktigare första träspånskiktet 21 med den större draghållfastheten drar ihop sig i större grad än det tunnare andra träspånskiktet 23 varmed träspånskivan 3 kröks efter att ha lämnat taktpressen 1.

Genom att styra förhållandet mellan mäktigheterna hos den första 5 respektive andra 13 mängden kan konvexiteten hos den färdigpressade träspånskivan 3 bestämmas. Önskas en träspånskiva 3 med stor konvexitet 10 15 20 25 30 534 058 13 styrs fördelningsorganet att fördela belimmade träspån 7 på så sätt att en av den första 5 eller andra 13 mängden träspån får en väsentligt större mäktighet än den andra. Önskas tvärtom en konkav träspånskiva 3 styrs från ett kontrollrum (inte visat) fördelningsorganet att utmata belimmade träspån 7 på så sätt att den första mängden 5 blir tunnare än den andra.

I detta exempel är det första träspànskiktet 21 ungefär fyra gånger mäktigare än det andra träspànskiktet 23. Medelst en därigenom åstadkommen stor båghöjd hos träspånskivan 3 och stor tryck- och draghållfasthet hos det första träspànskiktet 21 kan en större belastning utövas på träspånskivan 3.

Likaså kan träspånskivan 3 i fuktiga klimat motstå nedböjning på ett tillfredsställande sätt eftersom en fuktig yttre miljö i sig kan åstadkomma träspånskivan 3 mjukare och därmed mindre motståndskraftig mot nedböjning. Träspånskivans övre yta 24 är konvex och dess undre yta 26 är konkav.

Nu vänder vi oss till Fig. 2, 3a och 3b . Den konvexa träspånskivan 3 används med fördel till hyllplan 27, vilket visas i Fig. 3. Hyllplanets 27 övre yta 24, som är inrättad att uppta artiklar, såsom böcker 29, är konvex. I Fig. 2 visas en kontinuerlig press 31, Denna används för att tillverka träspånskivan 3, som sedan kapas medelst en kap 33 för att bestämma hyllplanens 27 dimensioner i längd och bredd. Den kontinuerliga pressen 31 fungerar ungefär enligt samma princip som taktpressen 1 i Fig. 1. Det vill säga, istället för att för att föra verktygsytorna 9, 15 enbart vertikalt mot varandra, så pressar verktygsytorna 9, 15 mängderna 5, 11, 13 samman under det att mängderna samtidigt transporteras horisontellt.

Under påverkan av värme sammanpressas den första 5 och den andra 13 mängden belimmade träspån 7 med en mellanliggande (utfyllnadsmängd 11) mängd belimmade träspån däremellan. Den första mängden 5 appliceras tjockare än den andra mängden 13. Den första mängden 5 styrs medelst ett första fördelningsorgan (en första ströutrustning 35) att vara mäktigare än 10 15 20 25 30 534 068 14 den andra mängden 13. Den andra mängden 13 appliceras medelst en styrbar andra ströutrustning 37 för att åstadkomma önskad mäktighet hos denna andra mängd 13. Den utfyllnadsmängden 11 styrs medelst en tredje ströutrustning 39 till önskad mäktighet. All styrning av mäktigheterna hos de olika mängderna 5, 11, 13 sker från ett kontrollrum (inte visat). Där sker även en styrning av belimningen av träspånen 7, 7', inställning av värme hos verktygsytorna 9, 15. När den färdigställda träspånskivan 3 lämnar den kontinuerliga pressen 31 kommer den att inta en konvex form, det vill säga bukta uppåt. Träspånskivan 3 kapas till färdiga hyllplan 27.

I detta exempel är det första träspånskiktet 21 ungefär tre gånger mäktigare än det andra träspånskiktet 23. Genom denna fördelning av mängden träspån 7 i det första 21 respektive andra 23 träspånskiktet uppnås en optimal båghöjd B för att motstå nedlastning samtidigt som det andra träspånskiktet 23 genom sin högre densitet kan motstå slagpåverkan och mekanisk åverkan på ett tillfredsställande sätt. Båghöjden B definieras såsom det vinkelräta avståndet från kordan K.

Träspånskivan 3 kapas således i lämpliga bredder för att bilda överspända hyllplan 27 där det första träspånskiktet 21 är vänt nedåt. Ett hyllplan 27 med 700-800 mm längd åstadkommes företrädesvis en båghöjd B över kordan K på ungefär 1,5-2 mm. Båghöjden kan justeras från kontrollrummet genom att anpassa mäktigheten hos den första mängden 5 gentemot mäktigheten hos den andra mängden 13 medelst ströutrustningarna 35, 37. Experiment gjorda av sökanden har visat att ett förhållande med 75-80% tjocklek hos det första träspånskiktet gentemot 20-25% tjocklek hos det andra träspånskiktet (där 100 % är den totala tjockleken hos det första och andra träspånskiktet tillsammans) ger en tillfredsställande båghöjd B och fullgott motstånd mot krafter som strävar att nedböja hyllplanet. Det mellanliggande skiktet 12 med grövre träspån 7' är ungefär dubbelt så tjockt som det första träspånskiktet 21. En båghöjd på 1,5-2 mm hos ett sådant hyllplan 27 påverkar inte det estetiska intrycket. När hyllplanet 27 belastas kommer en nedböjning ske, 10 15 20 25 30 534 058 15 men genom det tjockare första träspånskiktets 21 större tryck- och draghållfasthet kommer hyllplanet 27 att kunna motstå denna belastning i hög grad och inte nedböjas nämnvärt. Ett nedböjning N (se Fig. 3a) från kordan K på 1,5-2 mm ger här inte heller en påverkan av det estetiska intrycket. Således kan hyllplanet belastas så mycket att det totala största nedböjningsavståndet (båghöjd B plus nedböjning N) kan vara så mycket som 3-4 mm utan att det estetiska intrycket påverkas.

Eftersom träspånskivan 3 redan iden kontinuerliga pressen 31 tillverkas med den konvexa övre ytan 24 uppåt kan träspånskivan 3 kapas till hyllplan 27, som sedan insätts i en bokhylla 41 utan att behöva vändas upp och ner, vilket är fördelaktigt ur ett tidsperspektiv. Det vill säga, det är effektivt att vid produktion av hyllplan 27 att låta den första mängden 5 som först appliceras på den undre verktygsytan 9 vara mäktigare än den andra mängden 13 redan i den kontinuerliga pressen 31.

Hyllplanen 27 beläggs med ett ytskikt (inte visat), såsom en plastfilm, för bland annat det estetiska intrycket. På så sätt kan, genom den på träspånskivans 3 övre 24 och undre 26 yta applicerade plastfilmen (eller skivfaner), träspånskivan 3 åstadkommas ytterligare motståndskraftig mot nedböjning.

Därmed har hyllplanet 27 åstadkommits, vilket säkerställer ett estetiskt intryck över tiden även då stor belastning utövas på hyllplanet 27 ovanifrån under lång tid. Hyllplanet 27, som vilar på stöd 43 fästa i bokhyllans 41 bägge gavlar, skall vara så rakt som möjligt när man ställer böcker 29 på hyllplanet 27. Annars skulle det estetiska intrycket påverkas. Hyllplanet 27 måste således kunna motstå krafter som strävar efter att nedböja hyllplanet 27. Spånen 7 är icke orienterade i längsgående led i respektive skikt hos den färdigställda träspånskivan. Spånen är anordnade i flertalet olika riktningar.

Därmed uppbyggs en styrka ialla riktningar. 10 15 20 25 30 534 068 16 Fig. 3a visar bokhyllan 41 innefattande hyllplan 27', 27". Det övre hyllplanet 27' bär ingen last och det nedre hyllplanet 27" bär lasten av böcker. En båghöjd på 1,5-2 mm hos hyllplanet 27' (utan last) påverkar inte det estetiska intrycket. När hyllplanet 27" belastas kommer en nedböjning N ske, men genom det tjockare första skiktets 21 större tryck- och draghållfasthet kommer hyllplanet 27" att kunna motstå denna belastning i hög grad och motstå fortsatt nedböjning. En nedböjning N från kordan på 1,5-2 mm påverkar inte det estetiska intrycket. Således kan hyllplanet 27 belastas så mycket, att det totala största nedböjningsavståndet (båghöjd B plus nedböjning N) kan vara så mycket som 3-4 mm utan att det estetiska intrycket påverkas.

Fig. 3b visar en träspånskiva 3' enligt känd teknik. Det kända hyllplanet 3' innefattar ett övre och ett nedre träspånskikt av samma mäktighet med ett mellanliggande träspånskikt mellan det övre och nedre träspånskiktet.

Hyllplanet 3' är rakt när det inte har någon last. När hyllplanet 3' belastas med samma last som i Fig. 3a kommer en nedböjning N på 3-4 mm från kordan påverka det estetiska intrycket.

Fig. 4 visar en tillverkningsmetod enligt en andra utförlngsform. Metoden innefattar det ytterligare steget att applicera vatten 45 medelst munstycken 47 på den undre verktygsytan 9 före det att den första mängden 5 beströs medelst den första ströutrustningen 35. Därmed appliceras på den första mängden 5 belimmade träspån 7 vatten 45 genom dysnlng på den undre verktygsytan 9 före sammanpressningssteget. Mängden vatten 45 som 20-100 gr/m2, 40-80 gr/m2. Vid sammanpressningen av de applicerade mängderna 5, 11, 13 mellan den undre 9 och övre 15 verktygsytan tillförs de belimmade träspånen 7 värme appliceras är företrädesvis medelst undre 49 och övre 51 värmeelement. Värmen främjar och påskyndar härdningen av limmet hos de belimmade träspånen 7. På den sida som vatten appllcerats, det vill säga på den första mängden 5, kommer medelst det undre värmeelementet 49 en förångning av vattnet 45 ske, vilket höjer 10 15 20 25 30 534 058 17 härdningstemperaturen snabbare för den första mängden 5 ijämförelse med den andra mängden 13 (eftersom det förångade vattnet 45 transporterar värmen snabbare). När limmet hos de tre mängderna 5, 11, 13 har härdat kommer således den första mängden 5 få en inbyggd större drag- och tryckhållfasthet 17 (dragkrafter/styrka) än den tunnare andra mängden 13» (se även Fig. 1c) på grund av att limmet som härdar tenderar att krympa något.

Det vill säga, den första mängden 5 strävar vid härdningen att dra ihop sig först och den andra mängden 13 som härdar något senare strävar vid härdningen att dra ihop sig senare och med svagare dragkrafter 17”. De inbyggda tryck och dragkrafterna 17 i den första härdade mängden 5 är större än i den andra härdade mängden 5, vilket visas i Fig. 1c. Den första härdade mängden 5 drar därför ihop sig i större grad än den andra härdade mängden 13 då träspånskivan 3 lämnar den kontinuerliga pressen 31 varmed träspånskivan 3 får en konvex form. Med hjälp av den vattenånga som skapas kan effektivt värme föras längre in i den första mängden 5 med belimmade träspån 7. Detta gynnar härdningen av limmet i denna mängd och påskyndar härdningen. Efter sammanpressningssteget och fullföljd härdning av mängderna 5, 11, 13 har olika tryck och draghållfastheter (tryck och dragkrafter 17, 17' eller styrkor) byggts in i respektive mängd 5, 13. Det vill säga, det mäktigare första träspånskiktet 21 har med hjälp av det tillförda vattnet 45 en bibehållen inbyggd större tryck- och draghållfasthet än det tunnare andra träspånskiktet 12, vilket även illustreras i Fig. 1c. På så sätt kan man utjämna förhållandet mellan det mäktigare första träspånskiktet 21 och det tunnare andra träspånskiktet 23 (exempelvis 40 % tunt träspånskikt 23 och 60 % mäktigt träspånskikt 21, det vill säga det mäktigare första träspånskiktet 21 är 1,5 gånger mäktigare än det tunnare andra träspånskiktet 23) samtidigt som det mäktigare första träspånskiktet 21 kan bibehållas med tillräcklig stor tryck- och draghållfasthet. Detta innebär, trots det utjämnade förhållandet, att det mäktigare första träspånskiktet 21 drar ihop sig i större grad än det tunnare andra träspånskiktet 23, varmed träspånskivan 3 kröks efter att ha lämnat den kontinuerliga pressen 31, fastän det andra träspånskiktet 23 kan vara av ungefär samma mäktighet 10 15 20 25 30 534 058 18 som det första träspånytskikt 21. En styrenhet 53 styr mängden vatten 45 som tillförs den första mängden 5 träspån 7 och styr likaså värmen hos värmeelementen 49, 51.

Fig. 5 visar en tillverkningsmetod enligt en tredje utföringsform där steget med sammanpressning av mängderna 5, 11, 13 innefattar uppvärmning av den mäktigare första mängden 5 med en högre temperatur än den tunnare andra mängden 13. På så sätt kan temperaturen vid sammanpressningssteget höjas hos den mäktigare första mängden 5. Detta gynnar härdningen av limmet hos den första mängden 5 och påskyndar härdningen hos denna första mängd 5. Således kan det mäktigare första träspånskiktet 21 byggas in med ännu större draghållfasthet. Det mäktigare första träspånskiktet 21 drar därmed ihop sig i större grad än det tunnare andra träspånskiktet 23 varmed träspånskivan 3 tillfredsställande kröks och intar en konvex form efter att ha lämnat pressverktyget. Parametrar kan enkelt ställas in för önskad konvexitet. Till exempel kan operatören ställa in ströutrustningarna 35, 37, 39 så att den första 5 och den andra 13 mängden har samma mäktighet och han kan ställa in munstyckena 47 så att vatten 45 tillförs den ena eller andra mängden 5, 13 och ställa in värmeelementen 49, 51 så att värme fördelas lika till de bägge mängderna 5, 13 eller enbart använda värmeelementen 49, 51 att fördela värme till träspånen 7 på så sätt att den första mängden 5 uppvärrns mer än den andra mängden 13. Till exempel kan han stänga av tillförsel av vatten 47, ställa in ströutrustningarna 35, 37 så att mäktigheterna hos den första 5 och den andra 13 mängden blir lika och ställa in det undre värmeelementet 49 så att högre värme tillförs den mängd (5 eller 13) som önskas få större inbyggda dragkrafter 17.

Därmed kan en tillverkare av träspånskivan 3 medelst styrenheten 53 styra konvexiteten för den färdigpressade träspånskivan 3 genom användande av olika parametrar, såsom fördelningsförhållandet mellan mäktighet hos den första 5 respektive andra mängden 13 belimmade träspån 7 (övre och nedre ytskikt), mängden vatten 45 på första 5 ochleller andra 13 mängd, 10 15 20 25 30 534 068 19 temperaturskillnader hos undre 9 och övre 15 verktygsyta. En operatör (inte visad) kan kostnadseffektivt inställa ströutrustningarna 35, 37, 39 i en produktionslinje, så att en önskad fördelning mellan den första 5 och den andra 13 mängden belimmade träspån 7 åstadkommas. Han kan enkelt justera tillförseln av vatten 45 via munstyckena 47 på respektive mängd 5, 13 samt kan med inställningsreglage justera värmen hos respektive verktygsyta 9, 15.

En sådan utföringsform innebär att presstemperaturen för respektive den första 5 och den andra 13 mängden åstadkommes olika. En konvex träspånskiva med samma mäktighet hos den första 5 respektive andra 13 mängden kan därmed uppnås genom att applicera högre temperatur till den mängd 5 som man önskar få en större förspänning. Den större förspänningen skapar en konvex träspånskiva 3 när träspånskivan 3 avlägsnats från pressverktyget 1, 31. Mängden 5 med den större förspänningen motsvarar det träspånskikt 21 som bildar den konkava ytan hos träspånskivan 3.

Medelst styrenheten 53 är det möjligt att styra förspänningen (och därmed konvexiteten hos träspånskivan) på ett repeterbart sätt.

Uppfinning skall inte anses vara begränsad till de ovan beskrivna utföringsformerna, utan vidareutvecklingar och/eller kombinationer av dessa är möjliga inom skyddsomfånget angivet av de bifogade patentkraven. Ju finare träspån som används i den mängd som inbyggs med förspännande dragkrafter, desto starkare blir förspänningen på grund av den högre densiteten. Uppfinningen kan användas för tillverkning av bokhyllor. Dock kan även andra skivor och skivkomponenter till möbel-, inrednings- och byggprodukter, golvspånskivor etc. åstadkommas genom och utgöra uppfinningen. Det mellanliggande skiktet kan vara tjockare än det mäktigare skiktet, men kan även vara tunnare. Spånstorleken i det första och det andra skiktet är företrädesvis finare än i det mellanliggande skiktet, men kan även vara grövre.

Claims (10)

10 15 20 25 30 534 058 20 PATENTKRAV

1. Träspånskiva innefattande ett första (21) och andra (23) träspånskikt mellanlagrande ett mellanliggande skikt (12) omfattande träspàn (7') av annan spånstorlek än träspàn (7) hos det första (21) och andra (23) träspånskiktet, kännetecknad av att det första träspånskiktet (21) är tjockare än det andra träspånskiktet (23), vari en större dragspänning hos det första träspånskiktet (21) än hos det andra träspånskiktet åstadkommer träspånskivan (3) konvex.

2. Träspånskiva enligt krav 1, vari det första träspånskiktet (21) är ungefär fyra gånger tjockare än det andra träspånskiktet (23).

3. Träspånskiva enligt krav 1, vari det första träspånskiktet (21) är ungefär tre gånger tjockare än det andra träspånskiktet (23).

4. Träspånskiva enligt något av krav 1 till 3, vari träspånskivan (3) är belagd med ett ytskikt.

5. Träspånskiva enligt något av de föregående kraven, vari träspånen i det mellanliggande skiktet (12) har en grövre spånstorlek än i det första (21) och andra (23) träspånskiktet.

6. : Hyllplan tillverkat av en träspånskiva (3) enligt något av krav 1 till 5, vari hyllplanets (27) övre yta (24) inrättad att uppta artiklar, såsom böcker (29), är konvex.

7. Metod att tillverka en träspånskiva (3) innefattande ett första (21) och andra (23) träspånskikt mellanlagrande ett mellanliggande skikt (12) omfattande träspàn av annan spånstorlek än det första (21) och andra (23) träspånskiktet, metoden innefattar stegen: 10 15 20 25 534 068 21 -applicering av en första mängd (5) belimmade träspån (7) på en undre verktygsyta (9) hos ett pressverktyg (1, 31); -applicering av en utfyllnadsmängd (11) belimmade träspån (7') på den första mängden (5); -applicering av en andra mängd (13) belimmade träspån (7) på utfyllnadsmängden (11); -sammanpressning av nämnda mängder (5, 11, 13) medelst den undre (9) verktygsytan och en övre verktygsyta (15); -åstadkommande av differentierade tidpunkter då limmet hos de belimmade träspånen (7) härdar i den första (5) respektive andra (13) mängden genom att dessa mängder åstadkommes med olika tjocklek och/eller genom uppvärmning av respektive mängder (5, 13) till olika temperaturer; och -avlägsnande av den härdade träspånskivan (3) från pressverktyget (1, 31).

8. Metod enligt krav 7, vari steget med applicering av en andra mängd (13) belimmade träspån (7) på utfyllnadsmängden (11) sker på så sätt att tjockleken hos denna andra mängd (13) blir mindre än tjockleken hos den första mängden (5).

9. Metod enligt krav 7 eller 8, vari metoden innefattar det ytterligare steget att applicera fluidum, såsom rent vatten (45), på åtminstone en av nämnda mängder (5, 13) före sammanpressningssteget.

10. Metod enligt något av krav 7 till 9, vari steget med sammanpressning av nämnda mängder (5, 13) innefattar tillförsel av värme till den verktygsyta (9) som anligger mot den tjockare mängden (5) med belimmade träspån (7).