SE522409C2 - Metod och styrsystem för informationshantering mellan flera tjänsteleverantörer och nätleverantörer i telekommunikationsnät - Google Patents

Description

522 409 2 0 Nätoperatör (engelska Network Provider) Rollen nätoperatör driver, förvaltar och utvecklar nätet.

Nätoperatören aktiverar teletjänster på begäran av rollen tjänsteleverantör till de geografiska adresserna där abonnenterna har sina utrustningar. Nätoperatören samlar in från nätet data som används som underlag för fakturering avseende abonnenternas förbrukning av teletjänster.

Ovannämnda huvudroller kan delas i ännu mer specialiserade roller: En återförsäljare (engelska Retailer) specialiserar sig på att sälja teletjänster till abonnenter utan att utföra verksamhetsfunktioner som tjänsteutveckling, kundtjänst eller fakturering.

En nätoperatör kan begränsa sin nätverksamhet till delar av nätet till exempel accessnät, stadsnät, och stamnät.

Varje aktör väljer fritt om den vill organisera sin verksamhet kring alla eller endast nägra av de nämnda rollerna. 1.2 FÖRDELAR MED ROLLFÖRDELNING Fördelningen av verksamheten i roller gör möjligt för en aktör att etablera sin verksamhet vid geografiska platser eller marknader utan att behöva utföra alla verksamhetsfunktioner som krävs för att tillhandahålla teletjänster. En aktör som saknar nät i en region kan etablera sin verksamhet som tjänsteleverantör. En aktör som äger ett nät kan erbjuda det till andra aktörer, såväl tjänsteleverantörer som återförsäljare, som har redan etablerade kundrelationer.

Konsekvensen av denna rollfördelning är att varje aktör i sin affärsverksamhet uppnår överenskommelser med andra parter. I eller de som lämpar sig bäst för aktörens totala verksamhet med dessa överenskommelser agerar aktören i den roll, roller, hänsyn taget till geografi, marknad, lagstiftning och teknisk kompetens. Observera att rollfördelningen också kan uppstå som 10 15 20 25 30 522 409 5 följd av lagar och förordningar, till exempel genom tilldelning av licenser eller lagstiftning som tvingar en alltför dominerande aktör att splittra sin verksamhet i ett antal mindre oberoende organisationer.

Rollfördelningen kräver att varje aktör har teknisk kompetens att administrera sina relationer till andra parter, i en given definierad roll, med syfte att utveckla, marknadsföra, sälja, leverera, underhålla, följa upp, debitera och fakturera teletjänster till enskilda abonnenter. 2 TEKN|KENS STÅNDPUNKT 2.1 NULÄGESBESKRIVNING Den lösning som finns idag präglas av manuella hanteringar. I praktiken saknas gränssnitt mellan de olika leverantörer.

Därför görs utväxling av information med hjälp av fax eller post mellan operatörer. I vissa fall, har förekommit gränssnitt mellan operatörer baserad pà en standard framtagen inom ITU-T, det så kallade X-interface inom TMN-standarden (Telecommunications Management Network). Andra lösningar för automatisering av gränssnittet mellan styrsystem har tillkommit i USA i det så kallade Electronic Bonding Program.

Nàgon helhetslösning som automatiserar relationen mellan aktörernas system men också automatiserar verksamhetsfunktionen inom ett system har författarna inte sett. Normalt använder verksamheten inom varje leverantör någon form av datorstöd för att utföra vissa delar av en leverans. Sá i praktiken, den alternativa lösningen som utnyttjas idag inom Telekommunikationsomràdet är att leveransprocessen delas i mindre aktiviteter, där varje aktivitet utförs manuellt, genom att läsa och skriva data manuellt i olika register och nätelement. Sedan bekräftas och avrapporteras manuellt att någon aktivitet är utförd och eventuellt beordras manuellt i ett uppdragsregister för att nästa aktivitet skall kunna utföras allt eftersom processen fortskrider. l0 15 20 25 30 522 409 4 2.2 OLIKA NÄTTEKNIKER I nuvarande telekommunikationsnät förekommer olika typer av nät, byggda enligt helt olika principer med avseende pà trafik- dirigering, trafikkontroll, nätadressering, signalering och allokering av nätkapacitet för användaren.

Konsekvensen av dessa skillnader är att nät av olika typer ofta inte är kompatibla med varandra. En användare, som fràn en nätanslutning (A), vill kommunicera med en annan användare vid en nätanslutning (B), måste vara säker pà att denne är ansluten till ett nät av samma typ. Detta, som kan verka trivialt för en användare som dagligen nyttjar en telefon kopplad till ett fast telenät av typ PSTN (engelska Public Switching Telephone Network), är inte alls trivialt för samma person när det gäller nät som nyttjar helt andra tekniker, Global Mobile System) , exempelvis GSM (engelska IP (engelska Internet Protocol), ATM (Asynchron Transfer Mode) eller FR (Frame Relay).

En konsekvens av skillnaderna mellan olika typer av nät är att styrorgan eller system för hantering av nät också är speciella.

Eftersom näten har utformats specifikt för viss typ av trafik, har även systemen för nätdriften specialiserats för sitt funktionsomràde. Ett system för drift av ATM-växlar kan därför inte användas för att hantera telefoniväxlar eller tvärtom.

Aktörerna inom telekommunikationsomràdet måste därför utveckla kompetens i att driva nät byggda i olika tekniker och kompetens i att driva, förvalta och utveckla de styrsystem som behövs för nätdriften. 2.3 OLIKA ROLLER Som nämnts ovan verkar inom telekommunikationsomràdet idag ett flertal aktörer. Det har tidigare påpekats att det kan vara en fördel för mànga av dessa aktörer att samarbeta med andra, dels för att kunna nà ut till större kundgrupper, dels för att kunna 10 15 20 25 30 522 409 5 erbjuda sina teletjänster på ett större antal geografiska platser.

För att möjliggöra detta krävs i första hand att telekommunikationsnät tillhörande olika aktörer samverkar trafikalt.

Aktörerna skall kunna sälja, leverera, underhålla, uppfölja, debitera och fakturera teletjänster till sina kunder. Detta kräver att styrsystemen i telekommunikationsnät tillhörande olika aktörer skall kunna samarbeta med varandra.

Traditionella aktörer, de som varit verksamma länge, har ett systemarv i form av olika nät och styrsystem för dessa. Dessa aktörer har tidigare inte haft behov att skilja mellan styrsystem som stödjer verksamhetsfunktioner i tjänsteleverantörens roll från styrsystem som stödjer verksamhetsfunktioner i nätoperatörens roll. Snarare tvärtom har en làngtdriven rationalisering av styrsystem i telekommunikationsnät varit en fördel för den traditionella aktör, som på detta sätt uppnått stordriftsfördelar.

Ett exempel på sådan systemrationalisering är försäljning och leverans av telefonabonnemang, POTS (eng. Plane Old Telephony Service)f>Vid försäljning av telefonabonnemang kan en säljare registrera information tillhörande abonnenten i samma styrsystem som sedan utnyttjas för att beordra de uppdrag som krävs för att leverera tjänsten till abonnenten, dels inkoppla abonnentens ledning till rätt växelutrustning och dels utföra datasättning som aktiverar tjänsten vid telefonväxeln för just denna abonnent. Genom detta har data tillhörande kunden lagrats i samma system med information om accessnätet och tjänsten. En sådan rationalisering, som tidigare har varit effektiv, blir idag ett hinder för att utveckla rollerna återförsäljare, tjänsteleverantör och nätoperatör. Aktören får svårigheter att flexibelt agera i olika roller på olika geografiska platser och 10 15 20 25 30 522 409 6 marknader eftersom nätdata, kundinformation och tjänstedata är realiserat i samma styrsystem.

När aktörerna inom telekommunikationsområdet nu agerar i roller som återförsäljare, tjänsteleverantör eller nätoperatör, måste deras styrsystem utbyta kundinformation, nät- och tjänstedata med andra aktörers system. För att uppnå ett effektivt informationsutbyte bör gränssnitten och funktionerna mellan styrsystemen göras så automatiska som möjligt, med så lite mänsklig inblandning som möjligt.

Beskrivningen ovan behöver kompletteras med två aspekter till innan det tekniska problemet slutligen kan formuleras.

För det första är verksamhetsfunktioner inom telekommunikation - försäljning, leverans, underhåll, uppföljning, debitering och fakturering av teletjänster- till sin natur rätt så oberoende av de nättekniker som nyttjas för att realisera teletjänsterna.

För det andra har alla nättekniker gemensamma egenskaper och funktioner som kan utnyttjas i samband med utformning av styrsystem för telekommunikationsnät. 3 TEKNISKT PROBLEM Det tekniska problemet är således hur styrsystem för telekommunikationsnät skall utformas, så att leverans, underhåll, uppföljning, debitering och fakturering av teletjänster skall verksamhetsfunktioner såsom försäljning, kunna utföras effektivt, samtidigt som aktörerna inom telekommunikation flexibelt kan agera i olika roller och fritt utnyttja olika nättekniker med förbättrad effektivitet.

För enkelhets skull kommer beskrivningen att begränsas till endast rollerna tjänsteleverantör och nätoperatör: 0 Ena rollen (tjänsteleverantören) säljer och registrerar abonnemang av viss typ av teletjänst medan den andra rollen 10 15 20 25 30 522 409 7 (nätoperatören) utför själva leveransen så att den enskilda teletjänsten kan tillhandahållas i nätet. 0 Ena rollen (tjänsteleverantören) tar emot och registrerar kundklagomäl rörande felfunktioner i sålda abonnemang för viss typ av teletjänst medan den andra rollen (nätoperatören) utför själva felsökningen, åtgärdar fel och ser till att återställa den enskilda teletjänsten till dess fullständiga funktion. 0 Ena rollen (tjänsteleverantör) producerar och skickar fakturor till abonnenterna medan den andra rollen (nätoperatören) samlar in och lagrar data som utgör underlag för denna fakturering. 0 Ena rollen (tjänsteleverantör) bearbetar information från marknaden och statistik framtagen fràn nätet och gör analyser och prognoser rörande den framtida efterfrågan om specifika teletjänster medan den andra rollen (nätoperatören) utnyttjar prognoserna för att planera den framtida utvecklingen av nätet.

För att rollerna tjänsteleverantör och nätoperatör skall kunna utväxla kund-, nät- och tjänstedata med varandra för att utföra leveranser, åtgärda klagomål eller utföra debitering krävs det att parterna upprättar styrsystem med följande funktioner: 31 KRAVPÅANROPSGRÄNSSNWT Ett anropsgränssnitt (G) med tillhörande funktioner tillsätts, som möjliggör för en tjänsteleverantör (X) att utväxla information med en eller fler från varandra åtskilda (A), (B), (C) att utväxla information med en eller fler från varandra åtskilda tjänsteleverantörer (X), (Y), (Z) (se bild 1). gäller det att: nätoperatörer, och för en enskild nätoperatör (B) För anropsgränssnittet (G) 0 Varje aktör definierar själv i vilken roll den vill uppträda gentemot andra aktörer när den i sin verksamhet utnyttjar anropsgränssnittet (G). 10 15 20 25 30 32 522 409 8 Varje aktör definierar, vid förhandlingar med andra aktörer, vilka teletjänster den vill anropa eller tillhandahålla över anropsgränssnittet.

Varje beställning som förs över anropsgränssnittet (G) gällande leverans av teletjänster identifieras som ett enskilt objekt (O) (se bild 2) I beställningarna som förs över anropsgränssnittet bör parterna (X) och (B) och den teletjänst (T) som är föremål för anropet framgå (se bild 2) Kundklagomäl som förs över anropsgränssnittet gällande levererade teletjänster bör identifieras som ett enskilt objekt (KK) (se bild 3) I kundklagomàl som förs över anropsgränssnittet rörande levererade teletjänster bör de berörda parterna (X) och (B) och den enskilda teletjänst (T) som klagomàlet gäller framgå (se bild 3) KRAV PÅ sTYRsYsTEMET Aktörens (B) styrsystem (S) för kundinformation, data om nät, och tjänstedata kompletteras med funktioner (C), (F), (D) som ger möjlighet att automatiskt bearbeta information som utväxlas över sagda anropsgränssnitt (G) enligt följande: Leverans av en viss teletjänst kan omfatta datasättning (C) av element byggda i olika nättekniker, vilket innebär att (Nl), (N2), (N3) för att tillgodose en och samma leverans (se bild 4). styrsystemet bör kunna hantera flera nättekniker Avhjälpning av fel för enskild teletjänst kan innebära att element byggda i olika nättekniker behöver felsökas, vilket innebär att styrsystemet (S) bör kunna koordinera felsökning (F) över flera nättekniker (Nl), (N2), (N3) inom ett och samma ärende (se bild 4). 10 15 20 25 30 4 522 409 “I Debiteringsdata avsedda att användas som underlag för fakturering avseende förbrukningen av enskilda teletjänster måste identifieras enskilt.

Från debiteringsdata avsedda att användas som underlag för fakturering avseende förbrukningen av enskilda teletjänster bör berörda parter och teletjänst som debiteringen gäller tydligt framgå.

Fakturering av enskild teletjänst kan innebära att (D) nättekniker, vilket innebär att styrsystemet bör kunna (N1), (N2), (N3) (se bild 4). datainsamling sker vid nätelement byggda i olika koordinera flera nättekniker när det gäller datainsamling och debitering Data tillhörande en individuell leverans skall registreras och hanteras som ett leveransobjekt under hela objektets livscykel. Data tillhörande händelser som tillkommer under leveransobjektets livscykel skall kunna associeras till objektet. Exempel pà relevanta händelser är att fel inträffar som påverkar leveransobjektets funktion, att leveransobjektet nyttjas av sin användare, att nya funktioner läggs till leveransobjektet på beställning av dess användare.

TEKNISK LÖSNING Den tekniska lösningen kommer att beskrivas nedan baserad pà följande förutsättningar. 41 Den tekniska lösningen består av styrsystem, anropsgränssnitt och tillhörande funktioner, verksamheten inom telekommunikationsomràdet i olika roller.

FÖRUTSÄTTNINGAR inklusive som separerar För enkelhets skull görs beskrivningen endast med hjälp av två roller, nämligen tjänsteleverantör och nätoperatör.

Beskrivningen av den tekniska lösningen begränsas till att beskriva anropsgränssnittet, funktionerna och gränssnitten inom lO 15 20 25 522 409 IO styrsystemet, samt det gränssnitt som avgränsar styrsystemet fràn nättekniska system.

Beskrivningen begränsas till systemet som behövs av en av parterna i kommunikationen. Tjänsteleverantörens styrsystem (TJ) ses i beskrivningen som en svart box medan övergripande arkitektur för nätoperatörens styrsystem (S) är synlig, den (P2), (F3) , (P4) och gränssnitt (Gl), (G2), (G3) visar alla nödvändiga funktioner (Fl), samt (Dl), (D2), (D3) (D4) (G4). Pà detta sätt förkortas beskrivningen av den tekniska lösningen, utan att förenkla funktionsinnehàllet i styrsystemet (S), (se bild 5). och och Beskrivningen av den tekniska lösningen är logisk och funktionell och exkluderar därmed: I Hårdvara, såsom datorer, processorer, minnen, fysiska lagringsmedia och kablar, som generellt krävs för att utföra den tekniska lösningen. 0 Applikationsprogramvara, såsom operativsystem, filsystem, kommunikationsprotokoll och databasmanagementsystem, som generellt krävs för att utföra den tekniska lösningen. 4.2 BESKRIVNINGSBEGREPP Den tekniska lösningen beskrivs med hjälp av följande beskrivningsbegrepp: 0 Funktionsblock (engelska: Function Block) Programvarulogik (Fl) till och med (F4) som bearbetar information eller utför permanent lagring av information, (Dl) till och med (D4). 0 Skikt (engelska: Layer) Den tekniska lösningen beskrivs med hjälp av ett antal skikt (L1) till och med (L4) med olika funktionsinnehàll. Varje skikt 10 15 20 25 522 409 ll stödjer de funktioner som krävs för att utföra styrning av nät, nätelement och server med avseende pá leverans, underhåll, uppföljning, debitering och fakturering av teletjänster. 0 Hanterare ( engelska: Manager) Den tekniska lösningen består av logik, här kallade hanterare, som utför väl avgränsade funktioner. Varje hanterare stödjer de funktioner som krävs för att uppfylla specifika, automatiska uppgifter inom de processer de verkar i. Funktionerna själva blir alltmer nättekniknära, desto närmare konkreta nät och nätelement man kommer. 0 Register ( engelska: Store) Den tekniska lösningen behöver ett antal lagringsregister, som lagrar väl avgränsade informationsmängder.

Informationsmängderna själva blir alltmer nättekniknära, desto närmare konkreta nät och nätelement konfigurationer man kommer. 0 Gränssnitt ( engelska: Interface) Programvarulogik som reglerar det utbyte av data som får inträffa mellan ett par styrsystem, alternativt mellan funktionsblock inom ett styrsystem.

I Publikt, öppet gränssnitt ( engelska: Open & Public Interface ) Ett gränssnitt vars fullständiga specifikation är tillgänglig för alla parter som ingår i en överenskommelse. Vid framtagandet av den tekniska lösningen är endast gränssnitten mellan aktörerna publika och öppna. Övriga gränssnitt är interna och har därmed inte samma krav på att vara öppna ur organisatorisk synpunkt. 10 15 20 25 522 409 12 4.3 ÖVERGRIPANDE ARKITEKTUR (ENGELSKA : MAIN ARCHITECTURE ) Den tekniska lösningen kan beskrivas med hjälp av en (se bild 6). arkitekturen ingår nedan angivna skikt: övergripande arkitektur I den övergripande 0 Ll Produkthantering (engelska: Product Layer) 0 L2 Produktionshantering (engelska: Production Layer) 0 L3 Teknikhantering (engelska Technology Layer) 0 L4 : Anpassning (engelska Mediation Layer).

Skikten ovan bildar en hierarki. Ett skikts placering relativt de övriga skikten är meningsfull. Ett funktionsblock, till exempel en hanterare eller ett register, får endast kommunicera med funktionsblock som är placerade vid samma skikt, eller i omedelbart avgränsande skikt.

Den övergripande funktionen för respektive skikt beskrivs nedan. 4.3.1 Produkthantering (L1) Produkthantering har ansvar för att ta emot, identifiera och hålla reda pà förfrågningar avseende produkter. Exempel på förfrågningar är beställning av, klagomål på, eller andra frågor avseende en produkt. Beroende på förfrågan kan begreppet produkt representera en typ eller en individ av en viss typ.

Produkthantering har även ansvar för att hålla reda på vilken aktör som har initierat förfrågan avseende en viss produkt.

Produkthantering har också ansvar för att besluta vilken verksamhetsfunktion inom Produktion som förfrågan avser. 4.3.2 Produktionshantering (L2) Produktionshantering omfattar en eller flera verksamhetsfunktioner. Exempel på verksamhetsfunktioner är leverans, uppföljning och fakturering. Den tekniska lösningen 10 15 20 25 30 522 409 1.5 utformas med hjälp av en hanterare som ansvarar för koordinering inom en verksamhetsfunktion. 4.3.3 Teknikhantering (L3) Teknikhantering omfattar de tekniker som nätoperatören nyttjar för att producera tjänster. Teknikhantering har ansvar för att Skiktet hantera dessa nättekniker, inklusive servertekniker. består därför av ett antal hanterare, som var och en håller reda på en teknik. Exempel på sådana tekniker är IP, ATM, DTM och ISDN. Eftersom hanteringen av en viss teknik omfattar flera underhåll, kvalitetsmätning, debitering och säkerhet kan det finnas mer än hanteringsfunktioner, som konfiguration, en hanterare per teknik. Varje hanterare ansvarar således endast för att hålla reda pà den kombination av teknik och hanteringsfunktion som den är definierad för. Den information som en teknikhanterare bearbetar är helt beroende av tekniken i fråga. 4.3.3 Anpassning (L4) Anpassningsskiktet håller reda pà förekomsten av nätelement och serversystem av olika fabrikat inom en och samma teknik.

Anpassningsskiktet behövs eftersom nätelement och server kan vara utvecklade av olika leverantörer eller för att de stödjer olika versioner av mjukvara eller hårdvara. Anpassningsskiktets ansvar är att erbjuda en gemensam datamodell för nätelement och serversystem av olika fabrikat och version. Anpassningsskiktet ansvarar också för att teknikhanterare kan kommunicera och styra nätelement och system, oavsett fabrikat och version. 5 FÖRESLAGEN UTFORMNING Nedan följer en detaljerad funktionell beskrivning av hur den tekniska lösningen föreslås utformas. Beskrivningen följer den övergripande arkitekturen för styrsystemet hos en nätoperatör, som visas i bild nummer 6. För varje skikt (Ll) till och med 10 15 20 25 522 409 /4 (L4) i arkitekturen ges en detaljerad beskrivning av de olika funktioner som ingår i respektive skikt. o Användningsfall Genomgående kommer denna detaljerade beskrivning av den tekniska lösningen exemplifieras av ett användningsfall som automatiserar leverans. Detta är endast ett exempel på hur den tekniska lösningen kan nyttjas. Exempel bör inte tolkas så att den tekniska lösningen endast begränsas till leverans. 5.1 FUNKTIONER INOM PRODUKTHANTERING De funktionsblock, som behövs för att utföra leverans, visas i bild nummer 7. För enkelhetens skull visas de resterande skikten utan detaljer i bilden.

Följande funktionsblock krävs i samband med leveranser: 0 Produkthanterare, (PH) 0 Produktregister, (PR) 0 Kundregister, (KR) 0 Orderregister, (OR) 0 Anropsgränssnitt mot kundsystem (G) 0 Gränssnitt mot produktion (Gl) 5.1.1 Produkthanterare (PH) Produkthanterare innehåller funktioner för att 0 Ta emot anrop som kommit in över anropsgränssnittet. 0 Tolka förfrågan i anropet, till exempel ”beställning av ny individ av en viss produkt", ”annullering av en befintlig produkt individ” etcetera. 0 Verifiera om anropet är giltig avseende begärd produkttyp.

Detta utför produkthanteraren i samarbete med produkt- registret. 10 15 20 25 522 409 15' Verifiera om beställningen är giltig avseende kund. Detta utför produkthanteraren i samarbete med kundregistret.

Registrera beställningen med information om till exempel produkttyp, kundinformation, leveransdatum, leveransadress etcetera. Detta utför produkthanteraren i samarbete med orderregistret.

Svara anropande system att beställningen är mottagen. Detta utför produkthanterare i samarbete med anropsgränssnittet.

Svaret kan även vara att en order inte kan skapas pà grund av någon felaktig information i beställningen.

Meddela underliggande skikt, Produktion, om att en order behöver exekveras. Detta utför produkthanterare i samarbete med produktionsgränssnittet. 5.1.2 Produktregister (PR) Produktregister har som funktion att Lagra information om de produkter som är tillgängliga för leverans.

Beskriva hur produkterna är definierade med avseende pà leverans, underhåll, debitering, uppföljning etcetera.

Beskriva produkterna med avseende pá de komponenter som produkterna består av.

Lagra information om hur produkterna levereras och om de speciella regler som påverkar leverans av en viss typ av produkt.

Sortera produkterna efter kunder som får anropa dem. 5.1.3 Kundregister (KR) Kundregistret har som funktion att Lagra information om kunderna 10 15 20 25 30 522 409 lb 0 Lagra information om kundernas portföljer, det vill säga om den uppsättning av produkter, som de får beställa över Anropsgränssnittet. 5.1.4 Orderregister (OR) Orderregistret har som funktion att I Lagra information om beställningar, som resulterar i order och därmed är under bearbetning för leverans. 0 Hantera datum och tid i samband med order som inte är avsedda att levereras omgående. 5.1.5 Anropsgränssnittet (G) Gränssnittet har som funktion att stödja utväxling av data mellan Produkthanterare och det kundsystem som har initierat anropet. I gränssnittet ingår också funktioner för att associera: 0 ett svar till rätt anrop, 0 ett anrop till rätt session, 0 en session till rätt kundsystem. 5.1.6 Produktionsgränssnittet (G1) Produktionsgränssnittet är det gränssnitt (Gl) som finns mellan Produkt och Produktion. Det har funktioner för att stödja utväxling av data mellan Produkthanteraren och Produktion. I gränssnittet ingår också funktioner för att associera svaren från Produktion till ursprungligt anrop från Produkt. 5.1.7 Exempel pà leverans inom Produkthantering Leveransförfràgan fràn ett kundsystem tas emot av produkthanteraren via anropsgränssnittet. Produkthanterare verifierar att förfrågan är korrekt med hjälp av data lagrade i kundregistret och produktregistret. Sedan skapar samma produkthanteraren en order som lagras i orderregistret. Order är en datapost som innehåller all information som behövs för 10 15 20 25 522 409 i? att initiera en leverans, inklusive leveransdatum. Vid rätt tidpunkt hämtar produkthanteraren denna order från orderregistret och överför den till Produktion, via gränssnittet mot produktionsskiktet. När svaret kommer tillbaka fràn Produktion vidarebefordrar produkthanteraren detta till det kundsystem som initierat förfrågan. 5.2 FUNKTIONER INOM PRODUKTIONSHANTERING Funktionsblocken inom skiktet visas i bild 8.

Produktionsskiktet består, när det gäller användningsfallen för leverans, av följande funktionsblock: 0 Leveranshanterare (LH) 0 Produktindividregister (PIR) 0 Gränssnitt mot Produktskiktet (G1) 0 Gränssnitt mot Teknikskiktet (G2).

För enkelhetens skull visas de resterande skikten, Teknik och Anpassning, endast övergripande i denna bild. 5.2.1 Leveranshanteraren (LH) Leveranshanterare har som funktion att: 0 Ta emot anropet från produkthanteraren, inkomna via produktionsgränssnittet. 0 Tolka innehållet i anropet. Innehållet i anropet kan vara till exempel ”förfrågan om en befintlig produkt individ", ”en statusfràga om en pågående beställning", ”en order att utföra en ändring av befintlig produktindivid” etcetera. 0 Verifiera om beställning är giltig avseende status hos den produktindivid som ordern avser. Detta utför leveranshanteraren i samarbete med produktindividregistret. 0 Utföra beställningen av produktindivid. Detta kan innebära att en ny produktindivid skapas, uppdateras, tas bort 10 15 20 25 30 522 409 18 etcetera, beroende på innehàllet i anropet. Detta utför Produkthanterare i samarbete med produktindividregistret. 0 Bekräfta till produkthanteraren att beställningen är utförd.

Detta utför leveranshanteraren i samarbete med gränssnittet till Produktionsskiktet (Gl). ordern inte kan utföras på grund av den innehåller felaktig Svaret kan även vara att information eller också för att det inte finns lediga resurser för att utföra beställningen. 0 Meddela underliggande skikt, Teknik, om en order som behöver exekveras. Detta utför produkthanteraren i samarbete med gränssnittet mot Teknikskiktet (G2). 5.2.2 Produktindividregister (PIR) Produktindividregister är en central lagring i den tekniska lösningen och den innehåller funktioner för att: 0 Lagra information som tillhör varje individuell leverans av en produkt, 0 Lagra referenser till information som tillhör en individuell leverans av en produkt men som, av praktiska skäl, finns lagrad i andra register, till exempel inom teknikskiktet. 0 Uppdatera och hålla reda pà all information som hör till en individuell leverans av en produkt under hela dess livslängd. 5.2.3 Exempel på leverans inom Produktion En order fràn produkthanteraren tas emot av leveranshanteraren, via gränssnittet mot Produktion (Gl). Leveranshanteraren kontrollerar typ av produkt och typ av order och väljer ut vilka tekniker som omfattas av denna order och vad som skall utföras under själva leveransen. Sedan utför leveranshanteraren en sekvens av anrop mot de teknikhanterare som omfattas av leveransen. Sekvensen styrs av leveranshanteraren i ett fördefinierat mönster, via gränssnittet mot Teknikskiktet (G2). lO 15 20 25 30 522 409 lq Genom att behålla kontrollen över sina teknikhanterare kan leveranshanteraren välja att övergå till nästa steg i leveransen efter att pågående steg är färdigt. När hela leveransprocessen har utförts korrekt, skapar leveranshanteraren ett nytt leveransobjekt, till exempel en ny produktindivid eller ändrar konfigurationen pà en befintlig individ, som finns lagrad i produktindividregister. Sedan avrapporterar leveranshanteraren att leveransen har utförts korrekt och överför identiteten för den nya eller förändrade produktindividen till produkthanteraren. 5.3 FUNKTIONER INOM TEKNIKHANTERING Funktionsblocken inom skiktet visas i bild nummer 9. Skiktet består av följande funktionsblock: 0 Teknikhanterare (TH) 0 Resurshanterare (RH) 0 Resursregister (RR) 0 Gränssnitt mot Anpassning (G3) 5.3.1 TEKNIKHANTERARE (TH) Det finns, i princip, en hanterare per nätteknik och ingående verksamhetsfunktion. Så i praktiken kommer det att finnas lika många teknikhanterare såsom det finns tekniker som utnyttjas vid leverans av en produkt. Varje teknikhanterare utför likadana funktioner: 0 Koordinera aktivering av de nätresurser som behövs för att tillfredsställa leveransen av en produktindivid. 532 REsuRsHANTERARE(RH) Det finns, i princip, en resurshanterare per nätteknik. Så i praktiken kommer att finnas lika många resurshanterare som nättekniker som utnyttjas för leverans av en produkt. Varje resurshanterare utför samma funktioner: 10 15 20 25 30 522 409 2D 0 Hålla reda pà status av befintliga resurser i ett nät. 0 Registrera nya resurser i samband med installation och uppbyggnad av nät 0 Avregistrera existerande resurser i samband med nedtagning 0 Boka, belägga, frigöra resurser i Resursregister i samband med bokningar, leveranser och annullering. 5.3.3 RESURSREGISTER (RR) En resurs är ofta en utrustning bestående av portar, kanaler, kort och gränssnitt men också logiska entiteter som nätadresser och telefonnummer. Det finns, i princip, ett resursregister per nätteknik. Så i praktiken kommer det att finnas lika många resursregister som nättekniker som utnyttjas för leverans av en produkt. Varje resursregister utför likadana funktioner: 0 Lagra data om de resurser som är installerade i ett nät. 5.3.4 GRÄNSSNITT MOT ANPASSNING (G3) Det är gränssnittet mellan teknikskiktet och anpassningsskiktet. Det innehåller funktioner för att hantera utväxling av information mellan en teknikhanterare för en viss teknik och de nödvändiga anpassningsfunktioner som behövs för kommunikation med driftsystem som tillhandahålls för olika fabrikat av nätelement och serversystem. 5.3.5 Exempel på leverans inom Teknikhantering Anropet med beställning av delleverans tas emot av Teknikhanterare för respektive nätteknik via gränssnittet mot Teknikskiktet (G2). orderdata och utför leveransen inom denna teknik. Delleveransen Teknikhanterare kontrollerar produkt- och kan omfatta att avläsa status, boka, belägga eller frigöra resurser som ingår i den teknik som teknikhanteraren kontrollerar. Eftersom teknikhanteraren inte har kontakt med fysiska resurser måste alla operationer gà via resurshanteraren och resursregistret. I vissa fall riktas operationen direkt till nätelement och fysiska utrustningar. Detta bör ske över 10 15 20 25 30 522 409 ll (G3). När en teknikhanterare uppfattar att en viss operation har utförts ger gränssnittet mot Anpassningsskiktet teknikhanteraren en notifikation till leveranshanteraren om att delleveransen har avslutas korrekt. 5.4 FUNKTIONER INOM ANPASSNINGSSKIKTET Funktionsblocken inom anpassningsskiktet visas i bild nummer 10. Dessa block är Anpassning och gränssnitt mot nät- respektive serverteknik. 5.4.1 ANPASSNING (engelska Mediation or Adaptation, ANP) Anpassning är en generell beteckning för funktionsblock som stödjer kommunikation mellan olika funktionsblock genom att omvandla protokoll, kommandospràk, datamodell från det ena till det andra. Anpassningen sker alltid i den tekniska lösningen mellan en generell hanterare för en viss teknik och ett driftsystem som är leverantörsspecifikt. 5.4.2 GRÄNSSNITT MOT NÄTTEKNIK (G4) Detta gränssnitt utgör gränssnittet mot de driftsystem som faktiskt förekommer i en konkret användning av den tekniska lösningen. Det finns många varianter av driftsystem, nätsystem, serversystem och elementsystem, vilket gör att varje anpassning är helt beroende av de specifika system som anpassningen sker till vid varje fall.

Gränssnittet mot specifika fabrikat av driftsystem, nätelement eller serversystem utgörs i detta fall av: 0 Bärarprotokoll, som finns tillgängligt för att sända meddelande i riktning mot ett specifikt system 0 Bärarprotokoll, som finns tillgängligt i ett specifikt system för att sända meddelande 0 Informationsmodell som används av ett specifikt system för att tolka ett ankommande meddelande 10 15 20 25 30 522 409 21 0 Informationsmodell som behövs för att kunna tolka meddelande fràn det specifika systemet 0 Kommunikationsprotokoll som används för att initiera, hälla och avsluta en session mot ett specifikt system. 5.4.3 Exempel på leverans inom Anpassning Anropet från Teknikhanterare tas emot av ett Anpassningsblock.

Detta block är specifikt för en viss typ av nätteknik, fabrikat och version. Anpassningsblocket utför operationen som begärs av Teknikhanterare, till exempel att boka, belägga, koppla in eller frikoppla resurser tillhörande ett konkret nätelement, pà kort, operationen utförs utan problem kommer anpassningsblocket att en specifik rack, magasin, gränssnitt etcetera. Om ge en notifikation om detta till anropande teknikhanterare. I och med det har leveransprocessen nàtt botten i konfigurationskedjan och därefter börjar processen att vända uppåt mot Teknik, Produktion och så vidare. 6 ALTERNATIVA LÖSNINGAR En alternativ lösning är att utveckla funktioner för varje typ av leverans, utan att försöka nå en automatiserad helhetslösning. Skillnaden mellan detta alternativ och föreslagen lösning är att det första fortfarande kräver mänskliga användare vid varje leveranssteg för att initiera, inmata och övervaka processen. Nackdelen med en sådan procedur är att den är resurskrävande, kostnads ineffektiv och leder till brister i datakvalitet. 7 FIGURFÖRTECKNING Bild 1 visar exempel pà anropsgränssnitt mellan en tjänsteleverantör och flera nätoperatörer samt en nätoperatör och flera tjänsteleverantörer.

Bild 2 visar ett exempel på hur en beställning kan identifieras vid anropsgränssnittet. 10 15 20 25 522 409 25 Bild 3 visar ett exempel på hur kundklagomàl kan identifieras vid anropsgränssnittet.

Bild 4 visar ett styrsystem med krav pà att hantera flera nättekniker.

Bild 5 visar ett exempel pà nätoperatörens styrsystem.

Bild 6 visar exempel på skiktad arkitektur pà nätoperatörens styrsystem.

Bild 7 visar detaljerad arkitekturbeskrivning av Produktskiktet för fallet Leverans Bild 8 visar detaljerad arkitekturbeskrivning av Produktionsskiktet för fallet Leverans Bild 9 visar detaljerad arkitekturbeskrivning av Teknikskiktet för fallet Leverans Bild 10 visar detaljerad arkitekturbeskrivning av Anpassningsskiktet för fallet Leverans 8 BEGREPPSFÖRKLARINGAR 0 Konnektivitetsnät ( engelska Connectivity Network) Nätverk, i ett telekommunikationssystem, som erbjuder transport av trafikflödet mellan nätets anslutningspunkter. 0 Telekommunikationstjänst, teletjänst (engelska Telecommunications Service, Telecom Service) En grupp funktioner som erbjuds av ett telekommunikationssystem med hjälp av terminaler, anslutningsnät, konnektivitetsnät och servrar.

I Telekommunikationsnät ( engelska Telecommunications Network) Ett konnektivitetsnät eller en kombination av konnektivitetsnät tillsammans med terminaler och serversystem samt de näten för 10 15 20 25 522 409 11+ anslutning av terminaler och serversystem, så att telekommunikationstjänster kan exekveras mellan användare. 0 Styrsystem (engelska Management System) IT-system, avsedda för driften av telekommunikationsnät och telekommunikationstjänster. Som synonymer till styrsystem kan följande begrepp nyttjas stödsystem, verksamhetssystem, driftsystem, näthanteringssystem etc. 0 Leveransobjekt ( engelska Managed Object) En entitet som systemet grundat på den tekniska lösningen kan underhålla, hantera som en enhet. Exempel på leveransobjekt är en unik leverera, följa upp, debitera, lagra och i övrigt individ av viss produkt, en grupp individer av en viss produkt som tillhör en viss tjänsteleverantör, eller förfrågan som försöker reda ut om en viss leverans kan utföras. 0 Produktindivid ( engelska Product Instance) Produktindivid är en förekomst av ett permanent lagrat leveransobjekt som är levererad för att nyttjas under en unik identitet. Individen har en livslängd, från tidpunkten där den skapas tills tidpunkten där den upphör. Under denna period - som kan vara i ett antal år, månader eller bara några sekunder - inträffar händelser som påverkar produktindividens status när det gäller leverans, underhåll, uppföljning, utnyttjande och debitering. Individens identitet används därför för att kunna binda ihop information om dessa händelser till rätt produktindivid.

Claims (1)

1. 0 15 20 25 30 522 409 15' NYA PATENTKRAV Styrorgan (S) för att i ett system som innefattar flera tjänsteleverantörer och flera nätleverantörer möjliggöra för en nätleverantör att oberoende av utnyttjad nätteknik i ett telekommunikationsnät hantera information för defi- niering, avrop och förmedling av nättjänster i detta tele- kommunikationsnät, vilket nät innefattar konnektivitets- nät, omfattande nätelement och länkar, och anslutnings- punkter för abonnenter och till nämnda konnektivitetsnät knutna nättjänstfunktioner, k ä n n e t e c k n a t av: - att nämnda styrorgan är anordnat att registrera en tjänsteleverantörs beställning av produkttyp hos aktuell nätleverantör; - att nämnda styrorgan är anordnat att identifiera den nätteknik som nätleverantören utnyttjar för beställd pro- dukttyp baserat pà i förväg registrerad nättekniks- information; - att nämnda styrorgan är anordnat att skapa och regi- strera en order baserat pà nämnda beställning; - att nämnda styrorgan är anordnat att anpassa det eller de kommunikationsprotokoll som tjänsteleverantören utnytt- jar till den nätteknik som aktuell nätleverantör tillhan- dahàller för aktuell produkttyp baserat pà nämnda i förväg registrerade nättekniksinformation; och - att nämnda styrorgan är anordnat att leverera nämnda produkttyp, i enlighet med registrerad order, till tjäns- televerantören, samt att nämnda styrorgan är anslutet till ett anropsgränssnitt som möjliggör att nämnda tjänsteleve- rantörer och nämnda nätleverantörer kan utväxla informa- tion med varandra, varvid respektive tjänsteleverantör och nätleverantör vid varje enskild beställning av en produkt utväxlar information som åtminstone innefattar tjänsteope- 5 10 15 5 20 25 7. n ; o a II .n 522 409 za ratörens identitet, nätoperatörens identitet och produk- tens identitet. Ett styrorgan (S) enligt patentkrav 1, varvid nämnda för- medling av nättjänster omfattar åtminstone leverans, för- ändring och annullering av nämnda nättjänster i anslut- ningspunkter i nämnda konnektivitetsnät. Ett styrorgan (S) enligt patentkrav 1 eller 2, varvid var och en av nämnda nättjänster definieras av en specificerad mängd av nämnda nättjänstfunktioner och att nämnda mängd specificeras genom att data definieras i konnektivitetsnä- tets nätelement. Ett styrorgan (S) enligt något av föregående patentkrav, varvid i styrorganet finns registrerat beställda, pågående och avslutade leveranser. Ett styrorgan (S) enligt något av föregående patentkrav, varvid nämnda nätelement och länkar i konnektivitetsnätet kan vara av olika nätteknik, olika version, olika fabri- kat, olika typ eller av olika teknisk lösning. Ett styrorgan (S) enligt något av föregående patentkrav, varvid: 0 styrorganet (S) är uppdelat i en hierarki av skikt, 0 nämnda skikt (L1, L2, L3, L4) är självständiga och beroenden mellan skikten identifierade av gränssnitt mellan skikten, 0 nämnda gränssnitt (G, G1, G2, G3, G4) överför infor- mation mellan skikten på ett väldefinierat sätt. Ett styrorgan (S) enligt patentkrav 6, varvid varje skikt har sitt eget hanterings- och driftsystem. 10 15 20 25 30 . u ,, n" n U' : . , 5 . o: I ' a u .u .n u II 0 . o. u- ; f o I fl " "' ' ' 'v-: z-uvv .u u. o"- 1 :. , , , , . n . z . , , ., .n n: :I 1? Ett styrorgan (S) enligt patentkrav 6, varvid nämnda hie- rarki av skikt innefattar: 0 ett skikt (L1) för hantering av information om nämnda avrop och förmedling av nättjänster, t ex produktde- finitioner, leveranstider, avtalsinformation och/eller nyttjandeinformation, mellan en tjänstele- verantör och nämnda nätleverantör, 0 ett skikt (L2) för hantering och lagring av informa- tion, som definierar nämnda nättjänster, 0 ett skikt (L3) för att allokera adresser, portar och andra resurser i konnektivitetsnätet och definiera data i nämnda nätelement och nämnda länkar för nämnda nättjänst, 0 ett skikt (L4) för anpassning till nämnda nätelement av signal- och kommandoformat, som används för att allokera resurser, samt för att definiera data i nämnda nätelement. Förfarande för att i ett system som innefattar flera tjänsteleverantörer och flera nätleverantörer möjliggöra för en nätleverantör att oberoende av utnyttjad nätteknik i ett telekommunikationsnät hantera information för defi- niering, avrop och förmedling av nättjänster i detta tele- kommunikationsnät, vilket nät innefattar konnektivitets- nät, omfattande nätelement och länkar, och anslutnings- punkter för abonnenter och till nämnda konnektivitetsnät knutna nättjänstfunktioner, k ä n n e t e c k n a t av stegen: - att registrera en tjånsteleverantörs beställning av produkttyp hos aktuell nätleverantör; - att identifiera den nätteknik som nâtleverantören ut- nyttjar för beställd produkttyp baserat pà i förväg regi- strerad nättekniksinformation; 10 15 20 25 30 10. ll. 12. 13. o u I u g o n . 522 409 28 - att skapa och registrera en order baserat pä nämnda be- ställning; - att anpassa det eller de kommunikationsprotokoll som tjänsteleverantören utnyttjar till den nätteknik som aktu- ell nätleverantör tillhandahåller för aktuell produkttyp baserat på nämnda i förväg registrerade nättekniksinforma- tion; och - att leverera nämnda produkttyp, i enlighet med registre- rad order, till tjänsteleverantören, samt att systemet in- nefattar ett anropsgränssnitt som möjliggör att nämnda tjänsteleverantörer och nämnda nätleverantörer kan utväxla information med varandra, varvid respektive tjänsteleve- rantör och nätleverantör vid varje enskild beställning av en produkt utväxlar information som åtminstone innefattar tjänsteoperatörens identitet, nätoperatörens identitet och produktens identitet. Ett förfarande enligt patentkrav 9, varvid nämnda förmed- ling av nättjänster åtminstone omfattar att leverera, för- ändra och annullera nämnda nättjänster i anslutningspunk- ter i nämnda konnektivitetsnät. Ett förfarande enligt patentkrav 9 eller 10, varvid var och en av nämnda nättjänster definieras av en specificerad mängd av nämnda nättjänstfunktioner, innefattande att spe- cificera nämnda mängd genom att definiera data i konnekti- vitetsnätets nätelement. Ett förfarande enligt något av patentkrav 9 till 11, in- nefattande att i ett styrorgan registrera beställda, pågå- ende och avslutade leveranser. Ett förfarande enligt något av patentkrav 9 till 12, var- vid nämnda nätelement och länkar i konnektivitetsnätet kan vara av olika nätteknik, olika version, olika fabrikat, olika typ eller av olika teknisk lösning. 14. 5 15. 10 16. 15 20 25 ones- u 4 o - -. no I U unna noovov 4 522 409 .*@»:àïš@, m Ett förfarande enligt något av patentkrav 9 till 13, inne- fattande att 0 dela upp styrorganet i självständiga skikt, 0 med gränssnitt mellan skikten identifiera beroenden mellan skikten, I med nämnda gränssnitt överföra information mellan skikten pà ett väldefinierat sätt. Ett förfarande enligt patentkrav 14, varvid varje skikt har sitt eget hanterings- och driftsystem. Ett förfarande enligt patentkrav 14 eller 15, varvid 0 ett skikt hanterar information om nämnda avrop och förmedling av nättjänster, t ex produktdefinitioner, leveranstider, avtalsinformation och/eller nyttjande- information, mellan en tjänsteleverantör och nämnda nätleverantör, 0 ett skikt hanterar lagring av information, som defi- nierar nämnda nättjänster, 0 ett skikt allokerar adresser, portar och andra resur- ser i konnektivitetsnätet och definierar data i nämn- da nätelement och nämnda länkar för nämnda nättjänst, I ett skikt anpassar signal- och kommandoformat, som används för att allokera resurser, till nämnda nät- element och för att definiera data i nämnda nätele- ment.