SE521135C2 - Ett kommunikationsnät och ett felhanteringsförfarande i ett sådant nät - Google Patents

Description

25 30 (JJ (J'\ 521 155š*ÄIfi%¥-Hïßfï 2 med optiska ringnätsarkitekturer, med cirkulerande signaler och brus.

I FlexBusTM-arkitekturen är alltid en sektion eller ett segment hos fiberringen passiv eller inaktiv med hjälp av op- tiska omkopplare eller förstärkare. Detta avsiktligt införda avbrott eliminerar effektivt alla problem som hör samman med cirkulerande signaler och tillåter således att mindre krets- I fallet med varvid segmentet komponenter med lägre prestanda kan användas. ett rejält fel hos en sektion eller länk, som avsiktligt görs inaktivt ”förflyttas” logiskt från sin tidigare position till den felaktiga positionen genom att gö- ra det inaktiva segmentet aktivt och det felaktiga segmentet inaktivt, vilket också kallas att ”bussen flexar”, och däri- genom återställes trafiken.

Olika utvecklingar av FlexBusTM kan exempelvis hittas i WO 96/31025 och WO 96/24998.

BESKRIVNING AV UPPFINNINGEN Ett problem med FlexBusTM och många andra felhante- ringsalgoritmer i kommunikationsnät är att de endast kan ta hand om ett fel åt gången. I FlexBusTM är detta på grund av det faktunx att när ett deaktiverat segment innefattar ett fel, kan det inte logiskt förflyttas såsom beskrevs ovan in- nan felet är reparerat, på grund av att i annat fall skulle bussen inte fungera.

Ett ändamål med uppfinningen är att lösa detta problem genonl att använda skyddslänkar parallellt med de ordinära länkarna. Om ett fel inträffar kommer det deaktiverade seg- mentet att logiskt förflyttas till felet såsom vanligt. En förbikoppling utföres över skyddslänkarna parallellt med det första deaktiverade segmentet och ett andra deaktiverat seg- ment skapas istället för det nu frånkopplade deaktiverade felaktiga segmentet.

Eftersom det andra deaktiverade segmentet inte innefat- tar något fel är det möjligt att logiskt förflytta det i fal- let med förekomsten av ett andra fel. När det andra deaktive- rade segmentet logiskt har förflyttats till det andra felet lO l5 20 25 30 (JJ (Jl 521 13àš¶¥1ï“® 3 kommer ett tredje deaktiverat segment, på samma sätt, att skapas parallellt med det andra deaktiverade segmentet. Det tredje deaktiverade segmentet är således möjligt att logiskt förflytta i fallet med ett tredje fel o s v. Detta kan själv- klart inte utsträckas för evigt. Det beror på hur nätet med skyddslänkar ser ut och det kan eventuellt inträffa att det nya felet inträffar på en plats där det inte är avhjälpbart.

Det är emellertid sällsynt att det inträffar fler en ett el- ler två fel samtidigt, så i praktiken kommer det inte att va- ra något problem.

Fördelarna med detta är att ett enkelt och billigt fel- hanteringsförfarande åstadkommes, vilket kan ta hand om många förekommande fel.

Om länkarna också är fysiskt parallella kommer ett av- brott i en skyddslänk sannolikt att inträffa samtidigt såsom ett avbrott i en ordinär länk. Detta problem löses i en utfö- ringsform av uppfinningen i det att flerriktningskorspunkter används för att ansluta olika skyddslänkar på ett mer flexi- belt sätt, bildande en sorts nät.

Fördelarna med denna utföringsform är att den är säker, att redan existerande länkar kan användas såsom skyddslänkar och att en mer flexibel bussomkonfigurering är möjlig i fal- let när en stor del av den ordinära ringen är felaktig.

KORT BESKRIVNING AV RITNINGARNA Uppfinningen kommer nu att beskrivas med hjälp av icke- begränsande utföringsformer med hänvisning till de bifogade ritningarna, där: - figur l visar en generell schematisk vy på ett optiskt fi- bernät av WDM-typ som använder den flexibla bussarkitektu- ren, - figur 2 visar ett blockschema på en adderings- och bort- tagningsnod enligt teknikens ståndpunkt med en enkel kon- figurering och avsedd att användas i nätet enligt figur l, - figur 3a visar en generell schematisk vy av ett nät enligt uppfinningen, med ett arbetande deaktiverat segment Sl, 10 15 20 25 30 35 521 135 4 - figur 3b visar nätet i figur 3a med ett icke-arbetande de- aktiverat segment S1 och ett arbetande deaktiverat segment S2, - figur 3c visar nätet i figur 3a, b med ett icke-arbetande deaktiverat segment S1, ett icke-arbetande deaktiverat segment S2 och ett arbetande deaktiverat segment S3, - figur 3d visar nätet i figur 3a, b med ett icke-arbetande deaktiverat segment S1 och ett arbetande deaktiverat seg- ment S2, - figur 4 visar ett blockschema på en flerriktnings- korspunkt. - figur 5a och b visar ett blockschema på en adderings- och borttagningsnod enligt en första utföringsform, - figur 6 visare ett blockschema på en adderings- och bort- tagningsnod enligt en andra utföringsform, - figur 7 visar ett blockschema på en adderings- och bort- tagningsnod enligt en tredje utföringsform, - figur 8 visar ett blockschema pà en adderings- och bort- tagningsnod enligt en fjärde utföringsform, - figur 9 visar ett blockschema på en adderings- och bort- tagningsnod enligt en femte utföringsform, - figur 10 visar ett blockschema på en adderings- och bort- tagningsnod enligt en sjätte utföringsform, - figur ll visar ett blockschema på en adderings- och bort- tagningsnod enligt en sjunde utföringsform.

BESKRIVNING AV FÖREDRAGNA UTFÖRINGSFORMER Det kända FlexBusTM-konceptet kommer att beskrivas mer detaljerat nedan. Det skall inses att även om endast våg- längdsdelningsmultiplexering (WDM) kommer att beskrivas, fun- gerar felhanteringsförfarandet också med andra multiplexe- ringstekniker, med användning av noder med en xnotsvarande konstruktion.

En flexibel grundbusstruktur för WDM-kommunikation och optiska fibrer illustreras i figur 1. Ett flertal optiska ad- derings- och borttagningsnoder N är anslutna till varandra med länkar l för att bilda ett nät eller en buss innefattande 10 15 20 25 30 U) UT 521 135 5 en fysisk ringstruktur vilken såsom grundelement har ett par optiska fibrer 2, 3 anslutna för att bilda två parallella fi- berringar.

Varje fiberring överför ljus som utbreder sig i en be- stämd riktning, för de två varvid utbredningsriktningarna ringarna är motsatta varandra. I en av fiberringarna utbreder sig ljus alltid i motursriktningen, i utföringsformen enligt figur l är det innerringen 2, varvid denna riktning hädanef- ter kallas östriktningen. I den andra 3 av ringarna med paret fiberringar utbreder sig ljus alltid i den motsatta riktning- en, dvs i medursriktningen, såsom framgår i figur l, varvid denna riktning kallas västriktningen. Dessa riktningar erhål- les såsom relaterade till en beaktad nod N hos nätet. I syfte att förstå koncepten med ”öst” och ”väst” korrekt kan det va- ra en hjälp att föreställa sig ringen såsom ekvatorn.

En nod N i busstrukturen är således ansluten fysiskt till två angränsande noder. Anslutningarna för en beaktad nod N innefattar en fysisk västlänk lw innefattande en västled- ningskabel 4w och en fysisk östlänk le innefattande en öst- ledningskabel 4e, varvid den andra änden av varje länk lw, le är ansluten till en angränsande nod.

Varje del 4w, 4e hos ledningskablarna innefattar ett par optiska fibrer 2w, 3w respektive 2e, 3e. I en 2w, 2e av fibrerna hos ett fiberpar i en länk 4w, 4e utbreder sig ljus alltid i en riktning, i motursriktningen såsom framgår i fi- gur l. I den andra 3w, 3e av fibrerna hos fiberparet i en länk 4w, 4e utbreder sig ljus alltid i den motsatta riktning- en, i medursriktningen, såsom framgår i figur 1.

En nod N kan dessutom innefatta mottagare 5 och sändare 6 för att omvandla optiska signaler till elektriska signaler och vice versa, varvid de elektriska signalerna sänds till eller mottages från andra anordningar, länkar eller nät, ej visade.

Ett segment av ringstrukturen är alltid deaktiverat, jämför länken 7 i figur 1, så att åtminstone ingen ljusöver- förande trafik som skall sändas i nätet kan passera igenom, i någon riktning. Ren signalering kan tillåtas att passera det 10 15 20 25 30 DJ U! 521 1ssï*.}f 6 aktiverade segmentet, t.ex. genom att använda en speciell ka- nal för signalering som förbikopplar noden i en speciell ba- na. På ett sätt kan således också det aktiverade segmentet betraktas såsom en del av bussen.

Det deaktiverade segmentet förhindrar att ljussignaler och ASE-brus cirkulerar ut med ringstrukturen i flera varv, varvid ASE-brus är förstärkt spontan emission i synnerhet från optiska förstärkare i linje som vanligen ingår i noderna N.

När det finns ett fel i en länk mellan angränsande no- der N, kan nätet omkonfigureras så att denna länk/segment se- dan kommer att vara den deaktiverade, under det att det tidi- gare deaktiverade segmentet 7 nu är deaktiverat och fungerar som de andra aktiva länkarna 1 i ringstrukturen genomsläppan- de trafik i de två motsatta riktningarna. Detta kommer i den- na ansökan att betecknas såsom ”att förflytta” ett deaktive- rat segment, varvid ”att förflytta” i detta sammanhang inne- bär ”att logiskt förflytta”. En flagga sättes någonstans in- dikerande att det föreliggande deaktiverade segmentet inne- fattar ett fel och således inte kan "förflyttas".

En grundstruktur hos en nod N i den flexibla grundbuss- strukturen enligt figur l visas i blockschemat enligt figur 2. Den optiska WDM-trafiken flertal WDM- kanaler med bestämda, separata våglängder, varvid varje kanal innefattar ett upptar ett våglängdsband runt våglängden hos kanalen, kommer in i noden från vänster eller väst- och från höger eller öst- riktningarna på fibrerna 2w respektive 3e.

De inkommande signalerna kan förstärkas i valfria op- tiska förstärkare Pw respektive Pe. Det inkommande ljuset uppdelas sedan i avtappningskopplare llw, lle. Dessa kopplare är optiska effektdelare som matar en del av den totala effek- ten av ljuset som utbreder sig i en riktning i bussen, via en optisk kombineringskopplare eller effektkombinerare 12, adde- rar de avböjda effektdelarna från varje riktning till varand- ra, till en bank 13 med filter, som också kan kallas en op- tisk demultiplexor, med ett eller flera bandblockerande fil- ter för våglängder som används i sändningen i nätet. Filter- 10 15 20 25 30 35 521 135 7 banken 13 filtrerar således ut kanaler, varvid varje kanal överför information i ett bestämt våglängdsband som sedan vi- darebefordras till opto-elektriska mottagare 5, varvid en op- tisk mottagare är anordnad för varje mottagen kanal.

Den återstående delen av ljuseffekten uppdelad i av- tappningskopplarna llw, lle vidarebefordras via noden N, via valfria bandblockerande filter l7e, l7w och blandas i adde- ringskopplare l4e, l4w med ny trafik som skall adderas i no- den. Denna nya trafik erhålles från elektro-optiska sändare 6, där varje sändare sänder optiska signaler med ett våg- längdsband eller en kanal skild från den för de andra sändar- na. Utsignalerna från sändarna 6 adderas till varandra i en optisk kombineringskopplare eller optisk multiplexor 15. Den resulterande signalen uppdelas i en delningskopplare 16 i två delar med lika stor effekt, varvid var och och en av de två delarna sänds till en av adderingskopplarna l4e, l4w.

Ljussignalerna erhållna från adderingskopplarna l4e, l4w för varje riktning matas till fibrerna 3w, 2e, vilka in- nefattas i länkarna anslutna till noden och överför ljus som går ut från noden, via valfria optiska boosterförstärkare Be, Bw.

Västsidans eller östsidans förstärkare Pw, Bw eller Pe, Be kan respektive användas för att deaktivera de respektive länkarna eller segmenten som ansluter noden till de två an- gränsande noderna i det fall då denna länk skall vara den de- aktiverade länken, såsonx är fallet med ett fel hos denna länk, vilket kan förorsakas av exempelvis att en av fibrerna hos paret med länkar avbryts eller genom att en av de optiska förstärkarna anslutna till denna länk är felaktig.

Det mesta av busstrukturen och nodkonstruktionen enligt figurerna 1, 2 beskrivs i den ovan citerade artikeln av B.S.

Johansson o.a. och i den citerade US 08/421,734.

I figur 3a visas enligt uppfinningen ett kommunika- patentansökan tionsnät med, såsom ett exempel, åtta noder Nl-N8 anslutna i en ring såsom ett FlexBus“Lnät som beskrivits ovan. Någon- stans är ett deaktiverat segment S1 beläget. Extra dubbel- 10 15 20 25 30 521 1säï=àïï;*«f' 8 riktningslänkar Ll-Lll för skydd är anslutna mellan de olika noderna Nl-N8, via flerriktningskorspunkter Cl-C3 eller di- rekt mellan noderna. Om ett fel inträffar i det ordinära kom- munikationsnätet, riktas trafik istället via en eller flera av skyddslänkarna Ll-Lll så att felet förbikopplas.

Anslutningarna mellan noderna Nl-N8 kan se ut på olika sätt, såsom kan framgå i figur 3a. Det viktiga är att det finns ett extra sätt att komma från en nod till en annan nod, utan att använda de ordinära länkarna.

Självklart är det möjligt att ha en dubbelriktad re- servring parallellt med den ordinära ringen, liksom den nion- de skyddslänken L9 mellan de femte och sjätte noderna N5, N6.

Om man emellertid oavsiktligt kapar den ordinära ringen kom- mer man sannolikt då att också kapa reservringen. Att använda flerriktningskorspunkter kommer inte endast att göra det säk- rare, utan tillåter redan existerande länkar att användas och tillåter också en flexiblare bussomkonfigurering i det fall när en stor del av den ordinära ringen är felaktig. 3a lite närmare. Om ett första fel Fl exempelvis inträffar mellan den Låt oss studera kommunikationsnätet i figur första noden Nl och den andra noden N2 kommer det deaktivera- de segmentet Sl, oberoende av var det är placerat från bör- jan, att förflytta sig till den felaktiga delen av kommunika- tionsnätet, det vill säga till länken mellan den första noden Nl och den andra noden N2, jämför figur 3b.

En flagga kommer att sättas, indikerande att det deak- tiverade segmentet S1 innefattar ett fel och således inte kan förflyttas till dess att felet är reparerat. Bussen kommer att fungera, men om ett annat fel skulle inträffa kommer bus- sen inte längre att fungera, eftersom det deaktiverade seg- mentet inte skulle förflyttas om det fanns ett fel i länken.

Ett ”icke-arbetande” och ej flyttbart deaktiverat segment Sl innefattande ett fel erhålles således.

Detta problem löses av uppfinningen i det att när ett fel har inträffat skapas en anslutning över skyddslänkarna som förbikopplar det icke-arbetande deaktiverade segmentet S1. Ett extra ”arbetande” och rörligt deaktiverat segment S2 lO l5 20 25 30 35 521 155 9 skapas således mellan den första noden Nl och den andra noden N2 med användning av länkarna Ll och L2 via den första kors- punkten Cl. Det icke-arbetande deaktiverade segmentet S1 frånkopplas från bussen och förbikopplas av det arbetande de- aktiverade segmentet S2, vilket istället utgör en del av bus- sen.

Självklart är det inte strikt nödvändigt att placera det nya arbetande deaktiverade segmentet S2 exakt mellan sam- ma två noder Nl, N2 såsom det gamla icke-arbetande deaktive- rade segmentet Sl såsom visas i figur 3b. Det är möjligt att förbikoppla det icke-arbetande deaktiverade segmentet Sl med en vanlig aktiv länk och placera det nya arbetande deaktive- rade segmentet S2 någon annastans på bussen, exempelvis mel- lan den sjätte N6 och sjunde N7 noden.

När felet är reparerat, nollställes det icke-arbetande deaktiverade segmentet S1 och fungerar återigen och är en del av bussen. Skyddsbanorna och det andra deaktiverade segmentet S2 används inte längre, och situationen är återigen den en- ligt figur 3a, men med det deaktiverade segmentet Sl mellan de första och andra noderna Nl, N2.

Nu kan det hända att ett andra fel F2 inträffar innan det första felet Fl reparerats, exempelvis mellan den fjärde I detta fall förflyttas det arbetande deaktiverade segmentet S2 till noden N4 och den femte noden N5, jämför figur 3c. den felaktiga delen av bussen och blir icke-arbetande och in- te längre en del av bussen. Ett nytt arbetande deaktiverat segment S3 skapas via de femte L5 och sjätte L6 länkarna och den andra korspunkten C2, således förbikopplande det nu icke- arbetande deaktiverade segmentet S2.

Det kan istället inträffa att det andra felet F2 in- träffar i länken närmast länken med det första felet Fl, det vill säga mellan den andra noden N2 och den tredje noden N3, jämför figur 3e. I detta fall kan ett alternativ vara att förbikoppla både det första felet Fl och det andra felet F2 samtidigt om noden N2 mellan de två felen kan undvaras. Detta utföres genom att omarrangera det arbetande deaktiverade seg- 10 15 20 25 30 -» -w 521 10 mentet S2, för att istället således omfatta skyddslänkarna Ll och L3.

Konstruktionen av en flerriktningskorspunkt är enkel, jämför figur 4 för ett exempel med en möjlighet att ansluta fyra externa dubbelriktningslänkar. förförstärkare Pl, P2, P3, P4, fyra boosterförstärkare Bl, B2, B3, B4, fyra effektdelare 21, 22, 23, 24 och fyra effekt- kombinerare 25, 26, 27, 28. På varje inkommande extern länk Det finns fyra valfria finns det en förförstärkare Pl, P2, P3, P4 ansluten till en effektdelare 21, 22, 23, 24 ansluten med tre av effektkombi- nerarna 25, 26, 27, 28. Varje effektkombinerare 25, 26, 27, 28 är i sin tur ansluten till en boosterförstärkare Bl, B2, B3, B4.

Detta arrangemang tillåter anslutning med valfria två externa dubbelriktningslänkar, genom att helt enkelt aktivera förförstärkarna Pl, P2, P3, P4 och boosterförstärkarna Bl, B2, B3, B4 på de två externa länkarna som skall anslutas och genom att deaktivera de andra förstärkarna.

För att bestämma vilka förstärkare som skall aktiveras och vilka som inte ska aktiveras, kan exempelvis en separat signaleringskanal användas, som inte överför någon trafik, utan endast information angående statusen hos nätet, instruk- tioner för att flexa och ansluta skyddslänkar och sådant.

Om nätet med skyddslänkar inte är alltför komplicerat kan instruktionerna för att ansluta skyddslänkarna också vara enkla. Om felet exempelvis är på västsidan av noden, såsom för den första noden Nl i figur 3b, kan instruktionerna i detta fall vara ”sväng vänster till dess att nästa nod nås", vilket i detta fall skulle vara den andra noden N2. Instruk- tionerna från den andra noden N2 till den första noden Nl skulle sedan samtidigt vara ”sväng höger till dess att nästa nod nås”. Anslutningarna i flerriktningskorspunkterna, i det- ta fall endast en, kommer att sättas upp i överensstämmelse därmed.

En nod i ett nät som använder uppfinningen kan se ut på många sätt. Vissa av dem kommer att beskrivas nedan, vilka alla mer eller mindre använder WDM-noden i figur 2 såsom en 10 15 20 25 30 35 521 155 ll grund. Samma hänvisningsbeteckningar kommer att användas för motsvarande egenskaper. Det är möjligt att konstruera nya no- der genom att kombinera kännetecken från olika figurer. Också noder i FDM- och TDM-nät kan självklart modifieras på ett motsvarande sätt. 1 En utföringsform av en nod visas i figur Sa, vilken är omarrangerad i den ekvivalenta figur 5b endast för klarhets skull. Förutom de två vanliga valfria förförstärkarna Pe, Pw och de två boosterförstärkarna Be, Bw, finns det en tredje valfri förförstärkare Pp och en tredje boosterförstärkare Bp för anslutning till en skyddslänk. Det finns också sändare 6 med multiplexorer 15, mottagare 5 med demultiplexorer 13, ef- fektdelare lle, llw, llp, 16, 18p, l8e, l8w, effektkombinera- re 12, l4p, l4e, 17e, 17w.

Varje förförstärkare Pp, Pw, Pe är ansluten till en av tre första effektdelarna 11p, llw, lle. Varje första effekt- 14w och tre valfria blockeringsfilter 17p, delare 11p, 11w, 11e är i sin tur ansluten till, å ena sidan demultiplexorerna 13 via en effektkombinerare 12, och å andra sidan de tre andra effektdelarna l8p, l8e, 18w, antingen di- rekt eller via ett av de valfria blockeringsfiltren 17p, 17e, 17w.

Varje andra effektdelare 18p, l8e, 18w är ansluten till två av effektkombinerarna l4p, l4e, 14w. Varje effektkombine- rare l4p, l4e, 14w är således ansluten till två av de andra effektdelarna 18p, l8e, 18w, men också till en av boosterför- stärkarna Bp, Be, Bw och till en effektdelare 16 ansluten till multiplexorerna 15.

Anslutningarna är således gjorda för att åstadkomma an- slutning mellan öst och väst, mellan öst och skyddslänken el- ler mellan väst och skyddslänken.

Självklart skulle det också vara möjligt att ha två skyddslänkar anslutna till noden; en för östriktningen och en för västriktningen, och ll.

Uppfinningen kan också användas i mer komplicerade no- jämför de övre delarna hos figurerna 10 der. I den följande beskrivningen visar figurerna 6, 8 och 10 10 15 20 25 30 35 521 12 noder som är användbara för alla trafikfall; under det att i figurerna 7, 9 och ll visas noder för användning i system som återanvänder våglängder i kombination i en situation när alla trafikkanaler är mellan angränsande noder. De är alla ritade på ett omarrangerat sätt såsom i figur 5b endast för klarhet.

Förfarandet för att återanvända våglängder är bortom omfatt- ningen för denna ansökan och kommer endast att beskrivas kortfattat. istället till de svenska ansökningarna SE9802070-4 och SE980207l-2.

En våglängdskanal sägs vara avslutad i en nod om den Intresserade läsare hänvisas mottages i noden, dvs om det finns en mottagare 5 för denna kanal i noden. En våglängdskanal sägs vara återanvänd om den används för sändning från en nod, dvs om det finns en sändare 6 för denna våglängd i noden, och samma våglängd samtidigt används för att sända information i samma riktning med en an- nan nod utan överlappning av sändningsbanorna. Avslutning el- ler återanvändning av våglängder kan åstadkommas genom att använda blockeringsfilter i linje l7e, l7w, l7pe, l7pw.

Vart och ett av blockeringsfiltren l7e, l7w, l7pe, l7pw i den beaktade noden blockerar endast de respektive vågläng- der vilka är avslutade i noden för respektive riktning. Alla våglängder som inte avslutas i noden, passerar bara genom no- den i öst- eller västriktningen på ett huvudsakligen opåver- kat sätt.

I figur 6 är varje mottagare Se, 5w ansluten till en omkopplare 37e, 37w, vilken väljer om våglängden hos mottaga- ren skall mottagas från västförförstärkaren Pw, via västde- multiplexorer 13w eller från östförförstärkaren Pe, via öst- demultiplexorerna l3e. På ett motsvarande sätt är varje sän- dare 6e, 6w ansluten till en omkopplare 38e, 38w, vilken väl- jer om våglängden hos sändaren skall sändas till västbooster- förstärkaren Bw, via västmultiplexorerna l5w eller östboos- terförstärkaren Be, via östmultiplexorer l5e.

I detta fall är den valfria skyddsförförstärkaren Pp och skyddsboosterförstärkaren Bp var och en anslutna till en omkopplare 31 respektive 32. Dessa omkopplare 31, 32 tjänar syftet att välja öst- eller västgående våglängder. 10 15 20 25 30 35 521 135 13 I syfte att åstadkomma detta är de två utgångarna hos omkopplaren 31 hos skyddsförförstärkaren Pp var och en an- slutna till en effektkombinerare 33w, 33e följt av en effekt- delare 34w, 34e. ansluten till utgången hos en förförstärkare Pw, Pe, det att varje effektdelare 34w, bandblockeringsfilter l7e, Varje effektkombinerare 33w, 33e är också under 34e är ansluten till ett l7w och till en av demultiplexo- rerna l3w, l3e.

Om länken öst om noden således är icke-arbetande är om- kopplaren 31 hos skyddsförförstärkaren Pp placerad i sin ”östposition” och våglängderna som kommer från östriktningen mottages via skyddslänken.

På ett liknande sätt är de två ingångarna hos omkoppla- ren 32 hos skyddsboosterförstärkaren Bp var och en ansluten till en effektdelare 36w, 36e föregången av en effektdelare 35w, 35e. Varje effektdelare 36w, 36e är också ansluten till ingången hos en boosterförstärkare Bw, Be, under det att var- je effektkombinerare 34w, 34e är ansluten till ett av band- blockeringsfiltren l7e, l5w, l5e.

Om länken öst om noden således är icke-arbetande är om- l7w och till en av nmltiplexorerna kopplaren 32 hos skyddsboosterförstärkaren Bp placerad i sin ”östposition” och östvåglängderna sänds över skyddslänken.

Figur 7 är mycket iik figur 6. En skillnad är att mot- tagarna 5e, 5w är anslutna direkt till demultiplexorerna l3e, l3w och att omkopplarna 41e, 4lw istället är anslutna mellan demultiplexorerna l3e, l3w och effektdelarna 34w, 34e. På ett motsvarande sätt är sändarna 6e, 6w anslutna direkt till mul- 42w är istället l5w och effektdelarna tiplexorerna l5e, l5w och omkopplarna 42e, anslutna nællan nmltiplexorerna l5e, 35w, 35e.

Figur 8 är också mycket lik figur 6. I detta fall finns det emellertid två boosterförstärkare Bpw, Bpe, istället för en förförstärkare/ skyddsförförstärkare Ppw, Ppe och två boosterförstärkare med en omkopplare.

Figur 9 liknar i sin tur figur 7, med undantaget att det finns två skyddsförförstärkare Ppw, Ppe och två booster- 10 15 20 25 30 521 155 14 förstärkare Bpw, Bpe, i stället för en förförstärka- re/boosterförstärkare med en omkopplare.

Figur 10 är en kombination av figur 8 och figur 5b.

Varje förförstärkare Ppw, Ppe, Pw, Pe är ansluten till demul- tiplexorerna l3e, l3w, omkopplarna 37e, 37w och nwttagarna 5e, 5w såson1 i figur 8, via en första effektdelare 5lpw, två effektkombinerare 54e, 54w. De första effektdelarna 5lpw, 5lpe, 5lw, 5le är också var och en 5lpe, 51w, 5le och en av ansluten till en andra effektdelare 52pe, 52pw, 52e, 52w, via l7pw, l7e, andra effektdelarna 52pe, 52pw, 52e, 52w är också var och en ett bandblockeringsfilter l7pe, l7w vardera. De ansluten till en skyddande och en ”normal” boosterförstärkare Bpe, Bpw, Be, Bw, via effektkombinerare 53pe, 53pw, 53e, 53w. 53pw, 53e, 53w anslutna till multiplexorerna l5e, l5w, omkopplarna 38e, 38w Slutligen är" också effektkombinerarna 53pe, och sändarna 6e, 6w såsom lare 55e, 55w.

Samma gäller för figur ll, vilken är en kombination av i figur 8, via en av två effektde- figur 9 och figur 5b. Varje förförstärkare Ppw, Ppe, Pw, Pe är ansluten till omkopplare 4le, 4lw, demultiplexorer l3e, l3w, och mottagare 5e, 5w såsom i figur 9, via en första ef- fektdelare 5lpw, 5lpe, 5lw, 5le och två av fyra effektkombi- nerare 6le, 6lw, 62e, 62w. De första effektdelarna 5lpw, 5lpe, 5lw, 5le är också var och en ansluten till en andra ef- fektdelare 52pe, 52pw, 52e, 52w, via ett bandblockeringsfil- ter l7pe, l7pw, l7e, 52pw, 52e, skyddande och en ”normal” boosterförstärkare Bpe, Bpw, Be, l7w vardera. De andra effektdelarna 52pe, 52w är också var och en ansluten till en Bw, via effektkombinerare 53pe, 53pw, 53e, 53w. effektdelarna 53pe, 53pw, 53e, kopplare 42e, 42w, multiplexorer l5e, l5w, Slutligen är 53w också anslutna till om- och sändare 6e, 6w, såsom i figur 8, via två av fyra effektdelare 63e, 63w, 64e, 64w.

Claims (6)

10 15 20 25 30 521 135 Éfíïfíï-ífïfifííï- 15 PATENTKRAV

1. Ett kommunikationsnät innefattande åtminstone två noder (Nl, N2, N3, N4, N5, N6, N7, N8), vilket nät har två kommuni- kationsbanor (2, 3) som överför trafik i motsatta riktningar och fungerar såsom en dubbelriktningsbuss, vilket nät alltid har ett första inaktivt segment (S1) som inte överför någon trafik och vilket nät är anordnat att tillåta att det första inaktiva segmentet (S1) görs aktivt och ett annat segment i synnerhet i fallet med ett fel (Fl) i det andra segmentet, varvid aktiveringen och inaktiveringen fram- görs inaktivt, står såsom att logiskt förflytta det första inaktiva segmen- tet (S1), kännetecknat av att ytterligare skyddsbanor (L1, L2, L3, L4, L5, L6, L7, L8, L9, LlO, Lll) finns mellan noder- na (Nl, N2, N3, N4, N5, N6, N7, N8) anordnade att tillåta att det felaktiga segmentet (S1) förbikopplas och att ett ytter- ligare felaktigt segment (S2) på bussen görs inaktivt.

2. Ett kommunikationsnät enligt krav 1, kännetecknat av att skyddsbanorna (L9) väsentligen är parallella med kommunika- tionsbanorna.

3. Ett kommunikationsnät enligt krav 1, kännetecknat av att skyddsbanorna (L1, L2, L3, L4, L5, L6, L7, L8, LlO, L11) är kopplade via flerriktningskorspunkter (Cl, C2, C3) för att bilda ett nät mellan noderna (Nl, N2, N3, N4, N5, N6, N7, N8).

4. Ett kommunikationsnät enligt något av kraven 1-3 känne- tecknat av att noderna innefattar mottagare (5), sändare (6) och organ (Pw, Pe, Bw, Be) för att skapa ett inaktivt segment (S1) i en av kommunikationslänkarna (2, 3) ansluten till no- den, att noderna också innefattar organ (llp, 12, l4p, 16, 18e, 18w,31, 33e, 33w, 32, 36e, 36w, 51pe, 54e, 54w, 52e, 52w, 53pe, 53pw, 55e, 55w, 61e, 61w, 62e, 62w, 63e, 63w, 64e, 64w) 51pw, för att ansluta en eller flera av skyddslänkarna (Ll, L2, L3, L4, L5, L6, L7, L8, L9, LlO, Lll). 10 15 20 -v -H . - 1 - » w. 521 135 /6

5. Ett kommunikationsnät enligt krav 4 kännetecknat av att noderna också innefattar organ (Pp, Bp, Ppw, Ppe, Bpw, Bpe) för att skapa ett inaktivt segment (S2, S3) i skyddslänken eller länkarna (Ll, L2, L3, L4, L5, L6, L7, L8, L9, LlO, Lll).

6. Förfarande för felhantering i ett kommunikationsnät inne- fattane åtminstone två noder (N1, N2, N3, N4, N5, N6, N7, N8), vilket nät har tvâ kommunikationsbanor (2,3) som överför trafik i motsatta riktningar och fungerar såsom en dubbel- riktningsbuss, vilket nät alltid har ett första inaktivt seg- ment som inte överför någon trafik, innefattande följande steg: att detektera ett fel (Fl) i ett felaktigt segment (S1), när felet (Fl) inte är i det första inaktiva segmentet, att göra det inaktiva segmentet aktivt och det felaktiga segmen- tet inaktivt, kännetecknad av att detektera ett fel (F2) ment (S2) på bussen, i ett ytterligare felaktigt seg- att förbikoppla det felaktiga segmentet (S1) och att göra det ytterligare felaktiga segmentet (S2) inaktivt.