SE529885C2 - Dubbelbandsantennarrangemang - Google Patents

Description

529 885 ringar ofta för dessa nackdelar. På grund av nämnda nackdelar lämpar sig emellertid denna typ av konfiguration bäst när fre- kvensbanden är brett separerade, t.ex. när centrumfrekvensen för FB; är approximativt två gånger centrumfrekvensen för FBL Denna typ av dubbelbandantenner är emellertid användbara när ett antennarrangemang skall användas för azimutstyrning. En sådan antennarrangemangsmatris 20 beskrivs i fig. 2. Arrange- manget 2O omfattar två parallella dubbelbandpelare 21, 23 av det slag som beskrivs i fig. 1. Mellan nämnda pelare 21, 23 är anordnad en pelare 22, som är parallell med pelarna 21, 23 och uppvisar enbandselement som arbetar i nämnda andra frekvens- band FB2. Såsom är uppenbart kan antennarrangemanget 20 inne- fatta vilket som helst antal pelare, där varannan är av slaget 21, 23 och varannan av slaget 22. Genom användning av ett an- tennarrangemang såsom visas i fig. 2 kan azimutvinkeln för en utstrålad stråle styras genom pàläggning av en fasförskjutning på en gemensam signal som matas till nämnda pelare, varvid nämnda fasförskjutning i allmänhet är olika för var och en av pelarna, och också för var och en av drivfrekvenserna FB1, FB2 (d.v.s. azimutvinklarna för loberna av strålarna som stràlas ut av elementen som arbetar inom nämnda första frekvensband FB1 resp. nämnda andra frekvensband FB2 kan styras individuellt).

Vidare kan dessa skillnader justeras med hjälp av justerbara fasförskjutningsorgan. Företrädesvis är fasvinkelskillnaden mellan angränsande pelare av element alltid inbördes densamma för att erhålla en vàgfront som väsentligen har formen av en rät linje, varvid azimutvinkeln för denna vågfront kan juste- ras genom att justera nämnda fasförskjutningsorgan.

Ett problem med anordningen som beskrivs i fig. 2 är emeller- tid att den kan införa en tvetydighet beträffande ankomstrikt- ningen (DoA) för en mottagen signal. 10 15 20 25 30 529 885 Följaktligen föreligger det ett behov av ett antennarrange- mang, som kan arbeta i två eller flera åtskilda frekvensband och som kan bestämma en korrekt azimutvinkel för mottagna sändningar.

Sammanfattning av uppfinningen Det huvudsakliga ändamålet med föreliggande uppfinning är att tillhandahålla ett antennarrangemang av det slag som anges i det första stycket ovan, varvid ankomstriktningen för en mot- tagen signal kan bestämmas otvetydigt.

Detta ändamål uppnås genom ett antennarrangemang omfattande en första och tredje uppsättning av antennelement, arrangerade som en första och tredje pelare och inriktade längs en första resp. tredje symmetriaxel, varvid varje pelare omfattar ele- ment som arbetar i ett första frekvensband (fl) och element som arbetar i ett andra frekvensband (f2). Antennarrangemanget omfattar vidare en andra uppsättning antennelement, som är an- ordnade som en andra mellanliggande pelare längs en andra sym- metriaxel, vilken andra symmetriaxel är parallell med nämnda första och tredje symmetriaxlar, och vilka arbetar i nämnda andra frekvensband (f2), varvid förhållandet mellan nämnda andra centrumfrekvens (f2) och nämnda första centrumfrekvens (fl) ligger inom intervallet 1,5-3. Antennarrangemanget känne- tecknas av att avståndet mellan nämnda första och tredje sym- metriaxlar är mindre än eller lika med 0,6 gånger våglängden för nämnda första centrumfrekvens (fl), och avståndet mellan nämnda andra och nämnda första resp. tredje symmetriaxel är mindre än eller lika med 0,6 gånger våglängden för nämnda andra centrumfrekvens (f2). I en alternativ utföringsform är nämnda avstånd mindre än eller lika med 0,5 gånger våglängden för nämnda första resp. andra centrumfrekvenser. 10 15 20 25 529 885 Detta har fördelen att det kan säkerställas att inga gallerio- ber uppträder och därigenom införs inte någon tvetydighet be- träffande ankomstriktningen för en mottagen signal.

Antennelement i nämnda första och tredje pelare kan vara an- ordnade på sådant sätt att avståndet mellan centra för två an- gränsande element i en pelare, som arbetar i nämnda första frekvensband (fl), är mindre än eller lika med 0,6 gånger våg- längden för centrumfrekvensen för nämnda första frekvensband.

Detta har fördelen att också strålstyrvinkeln i en riktning som är normal mot nämnda antennarrangemang kan styras otvety- digt.

Antennelementen i nämnda andra pelare är anordnade på sådant sätt, att avståndet mellan centra för ett element i nämnda pe- lare och ett element i nämnda första och/eller tredje pelare, som arbetar i nämnda andra frekvensband är väsentligen lika med -åwë, varvid 22 är våglängden för centrumfrekvensen för nämnda andra frekvensband. Detta har fördelen att eftersom av- ståndet mellan två angränsande symmetriaxlar är lika med eller väsentligen lika med ålq, avstàndskomponenten i riktningen för _ 1 _ symmetriaxlarna mellan nämnda element också är EÅQ, varigenom säkerställs att också strålstyrvinkeln i riktningen normalt mot nämnda antennarrangemang, d.v.s. strålstyrriktningen i ett plan genom nämnda symmetriaxel, kan styras otvetydigt också med avseende på nämnda andra frekvensband, om element i t.ex. nämnda första pelare och nämnda andra pelare drivs sicksack- formigt.

I användning kan element i nämnda tredje pelare, som kan arbe- ta i nämnda första frekvensband, matas med signalen till nämn- da element i nämnda första pelare som arbetar i nämnda första 10 15 20 25 529 885 frekvensband förskjuten med en fasvinkel d, och nämnda element i nämnda andra pelare och element i nämnda tredje pelare, som arbetar i nämnda andra frekvensband, kan matas med signalen som matas till nämnda element i nämnda första pelare som arbe- tar i nämnda andra frekvensband förskjuten med en fasvinkel ß resp. 2ß. Detta har fördelen att en väsentligen plan vågfront i den önskade azimutriktningen kan åstadkommas.

Kort beskrivning av ritningarna Dessa och andra kännetecken och fördelar med föreliggande upp- finning kommer att framgå av den efterföljande detaljerade be- skrivningen, i vilken hänvisning sker till de bifogade rit- ningarna.

Fig. 1 visar ett tidigare känt dubbelbandantennarrangemang; Fig. 2 visar en tidigare känd dubbelbandantennmatris; Fig. 3 visar den övre delen av arrangemanget enligt fig. 2; Fig. 4a visar en första utföringsform av föreliggande uppfin- ning; Fig. 4b-c visar ett antennelement enligt föreliggande uppfin- ning; Fig. 5 visar en alternativ utföringsform enligt föreliggande uppfinning.

Detaljerad beskrivning av föredragna utföringsformer Såsom nämnts ovan visar fig. 2 ett tidigare känt arrangemang för azimutstyrning av en stråle utstràlad från ett antennar- rangemang. Såsom också angivits ovan lider det beskrivna ar- rangemanget av nackdelen att en tvetydighet med avseende på ankomstriktningen för en mottagen signal ofta uppstår. Detta gäller inom högfrekvensbandet FB2 och inom lågfrekvensbandet FB1. Skälet för detta kommer att förklaras i samband med fig. 10 15 20 25 30 529 885 3, som visar en del av arrangemanget enligt fig. 2 mer i de- talj.

I fig. 3 visas den övre delen av arrangemanget enligt fig. 2, d.v.s. den övre delen av ett arrangemang omfattande två pelare av element 21, 23, var och en omfattande en uppsättning av en- bandselement 34, och en uppsättning av dubbelbandselement 33 inriktade längs parallella symmetriaxlar 35, 37. Vidare är en mellanliggande pelare 22 av enbandsantennelement 38, inriktade längs en symmetriaxel 36 som är parallell med nämnda axlar 35, 37, införd mellan pelarna 21, 23. Antennelementen är arrange- rade på sådant sätt, att mellanelementavståndet dyl mellan två dubbelbandelement 34 inom en pelare är väsentligen lika med våglängden A1 för centrumfrekvensen av nämnda första frekvens- band FB1. Mellanelementavståndet dy; mellan två enbandselement 33 är väsentligen lika med våglängden A2 för centrumfrekvensen för nämnda andra frekvensband, d.v.s. när den andra centrum- frekvensen är cirka två gånger nämnda första centrumfrekvens, cirka hälften av nämnda första avstånd dyk Vidare är mellanelementavståndet dxl mellan två dubbelbandele- ment 34 i angränsande dubbelbandpelare också väsentligen lika med våglängden Ål för centrumfrekvensen för nämnda första fre- kvensband. På samma sätt är mellanelementavståndet dxz mellan två enkelbandelement 33 i angränsande pelare väsentligen lika med våglängden A2 för centrumfrekvensen för nämnda andra fre- kvensband FB2.

Vidare är mellanelementavståndet ett resultat av det faktum att antennelementen har en minsta erforderlig fysisk dimen- sion, d.v.s. de kräver typiskt en area av cirka A/2*Å/2, där A är arbetsfrekvensen för nämnda element, för att fungera kor- rekt. Följaktligen kräver element med lägre frekvensband en area aV Ä1/2*Ä1/2, som i en lösning enligt fig. 3 innebär, att mellanelementavståndet i x-riktningen av geometriska skäl lO 15 20 25 529 885 överstiger Å/2, d.v.s. i detta fall med en faktor 2, när cent- rumfrekvensen för FB2 är cirka två gånger centrumfrekvensen för FB1.

Ett problem med användning av ett mellanelementavstånd enligt ovan är att gallerlober kommer att uppträda. Detta kommer att förklaras i det följande.

Betrakta en grupp av element positionerade längs en y-axel med ett mellanrum d och mät vinkeln Q från den normala x-axeln till nämnda gruppaxel. Om en stråle styrs till en önskad vin- kel oo med användning av en enhetlig fasförskjutning ß mellan elementen följer att denna fasförskjutning BO mellan på var- andra följande element längs y-axeln är: BO = -2nd/Å*sin(p0) (l) Det är sedan väl känt att ytterligare maxima eller gallerlober är möjliga vid vinklar omm om: -znduwsinnpw + zna/zwsinuogflfl) = +/- 2 nm för vissa hel- tal m = l,2,3m Gallerloberna kommer sålunda att uppträda vid: sin(o%m)= sin (mo) +/- mA/d (2) Från (2) erhålls villkoret för att en gallerlob skall uppträda i det synliga utrymmet, d.v.s. 0 S pg š 2n SOm= 2 2 |sin(@g)~ øin(o0| 2 Å/d (3) eller d/Å 2 h (4)- När villkoret i ekvation (4) uppfylls kan följaktligen en sig- nal som anländer från po förorsaka en tvetydighet och det kom- mer inte att vara möjligt att separera den från en signal som anländer från pg. På samma sätt, om en signal sänds i riktning- en po kommer verkningsgrad att förloras genom sändning av en gallerlob mot mg. Såsom är uppenbart mot bakgrund av ovanståen- 10 15 20 25 30 529 885 de ekvationer skall mellanelementavståndet d därför företrä- desvis vara í 2 A.

Om elementen i en enkel pelare styrs för att variera den ver- tikala strålstyrningsvinkeln kan gallerlober vanligen tolere- ras. Stràlstyrningsvinkeln är vanligen liten, d.v.s. den avvi- ker inte mycket fràn en riktning som går normalt mot nämnda grupp, d.v.s. den horisontella riktningen för en vertikal grupp. När detta är faller kommer gallerloben att uppträda långt från oo-riktningen (jämför ekvation 2 ovan). Därigenom kommer det att vara uppenbart att signaler tas emot från loben i oo-riktningen och inte från en gallerlob. Vidare kommer ele- mentfaktorn att undertrycka dessa gallerlober.

När det galler azimutstyrning av en stràle som utstrålas från nämnda antennarrangemang är emellertid strålstyrningsvinkeln vanligen väsentligt större och därför kommer dessa gallerlober att förorsaka den ovan nämnda tvetydigheten beträffande an- komstriktningen för en mottagen signal. Såsom angivits ovan är denna tvetydighet ett resultat av ett alltför stort mellanele- mentavstànd, varigenom gallerlober börjar uppträda när mellan- elementavståndet överstiger halva våglängden Å för arbetsfre- kvensen för nämnda element. Eftersom mellanelementavståndet i x-riktningen i fig. 3 är väsentligen lika med Ål och Å; för lågfrekvensbandet resp. högfrekvensbandet kommer dubbelbandar- rangemang av det beskrivna slaget att lida kraftigt av galler- lober (såsom inses uppstår ovannämnda problem inte när en an- tenngruppmatris består av enbandselementpelare enbart, efter- som dessa pelare kan placeras tätt och därigenom kan ett mel- lanelementavstånd av Å/2 säkerställas).

I fig. 4a visas ett arrangemang enligt föreliggande uppfin- ning, vilket löser eller åtminstone mildrar de beskrivna pro- blemen. 10 15 20 25 30 529 835 Det visade arrangemanget består huvudsakligen av två invid varandra placerade och parallella pelare 41, 42 av antennele- ment, 4la-e, 42a-e, varvid vart och ett av nämnda element 4la- e, 42a-e består av dubbelbandelement, i detta fall antennele- ment som arbetar i GSM 900 bandet och GSM 1800 bandet. Alter- nativt kan det andra frekvensbandet vara vilket som helst fre- kvensband från gruppen: DCS 1800, GSM/EDGE 1800, GSM/EDGE 1900 MHz, UMTS 2100. Varje dubbelbandelement 4la-e, 42a-e motsvarar dubbelbandelementen enligt fig. 3, dock med den skillnaden att varje element har roterats cirka 45 grader runt elementets centrum. Detta indikeras genom högfrekvensdelarna 4la'-4le', 42a'-42e', som såsom framgår klart roterats 45 grader runt sina centrumaxlar. Vidare är làgfrekvensdelarna av elementen 4la-e, 42a-e avfasade för att åstadkomma oktagonformen som vi- sas i figuren. För tydlighetens skull visas ett element enligt fig. 4a inskrivet i ett element enligt fig. 3 i fig. 4b. Denna avfasning producerar vidare fria utrymmen 43a-e, vilka är fyllda av högfrekvenselement, såsom visas i figuren. Med andra ord är en pelare av högfrekvenselement införd i det frigjorda utrymmet mellan pelarna 41, 42.

Detta arrangemang av antennelement har ett antal gynnsamma ef- fekter. För det första är avstànden a mellan elementen 4la-e, 42a-e väsentligen lika med A1/2, d.v.s. lågfrekvensfunktionali- teten för antennelementet kan säkerställas. För det andra är avstànden b mellan högfrekvenselementen 43a-e och högfrekvens- delarna av lägfrekvenselementen väsentligen lika med A2/2, och följaktligen kan lågfrekvensfunktionaliteten för dessa antenn- element likaså säkerställas. Högfrekvensdelarna av elementen 41a'-41e', 42a'-42e' förblir oförändrade.

Vidare är mellanelementavståndet c mellan element som arbetar i frekvensbandet FB1 A1/2, det vill säga att det kan säkerstäl- las att inga eller väsentligen inga azimutgallerlober kommer 10 l5 20 25 30 529 885 10 att uppträda under azimutstrålstyrning av en làgfrekvent an- tennlob.

Följaktligen matas i drift element i pelaren 42, som drivs i nämnda första frekvensband FB1 av signalen till motsvarande element i nämnda första pelare 41, som arbetar i nämnda första frekvensband, men förskjuten med en fasvinkel d. Därigenom kan azimutvinkeln för en stråle som utstrâlas från nämnda pelare styras på sådant sätt att inga eller väsentligen inga galler- lober kommer att uppträda och lobriktningen kan därigenom fastställas på ett otvetydigt sätt.

Såsom också framgår av figuren är mellanelementavstàndet dl resp. d2 i x-riktningen mellan angränsande element i nämnda pe- lare 41-43, som arbetar i högfrekvensbandet FB; lika med eller väsentligen lika med A2/2.

Följaktligen kan i drift elementen i pelaren 43 och elementen i pelaren 42, som arbetar i nämnda andra frekvensband, matas av signalen som matas till elementen i pelare 41, som arbetar i nämnda andra frekvensband, förskjutet med en fasvinkel ß resp. 2ß, vilket resulterar i att azimutvinkeln för en högfre- kvent stråle också kan styras på sådant sätt att inga eller väsentligen inga gallerlober kommer att uppträda och därigenom kan också högfrekvensloben fastställas på ett otvetydigt sätt.

Mot bakgrund av ovanstående ger arrangemanget som visas i fig. 4 en väsentlig mellanelementavståndsförbättring jämfört med den kända tekniken, vilket resulterar i en väsentligt förbätt~ rad funktion av antennmatrisen.

Såsom framgår av figuren är högfrekvenselementen i angränsande pelare förskjutna relativt varandra i y-riktningen med en sträcka e. Denna sträcka e är också lika med A2/2. Följaktligen ligger högfrekvenselementen inte i linje längs en horisontell axel. Detta har emellertid en negligerbar inverkan på lob- 10 15 20 25 30 529 885 ll mönstren jämfört med inverkan av ett mellanelementavstånd som överstiger Å/2.

I fig. 4 har endast två dubbelbandpelare och en enkelbandpela- re visats. Såsom torde vara uppenbart kan emellertid antennar- rangemangmatrisen vara arrangerad att innefatta vilket som helst antal pelare, varvid varannan pelare är av typen 41 och varannan av typen 43. Det är förut känt för en fackman pà om- rådet att ju större antalet pelare är desto större är möjlig- heterna att uppnå ett önskat lobmönster.

Givetvis kan signalerna som matas till antennelementen i en individuell pelare vara fasförskjutna för att variera den ver- tikala strålstyrvinkeln, varvid företrädesvis fasvinkelskill- naden mellan angränsande antennelement alltid är inbördes av i samma storleksordning för att erhålla en vågfront som väsent- ligen har formen av en rät linje. Den vertikala strålstyrvin- keln för olika pelare kan styras individuellt eller alterna- tivt kan den vertikala strålstyrvinkeln för två eller flera eller samtliga pelare styras gemensamt, vilket sålunda tillå- ter väsentligen obegränsade styrmöjligheter för en utstrålad stråle.

Med avseende på den vertikala lobvinkeln för högfrekvensele- menten drivs dessa företrädesvis på ett sicksackformigt sätt, d.v.s. element i pelare 41 och pelare 43 drivs som en enda grupp för att uppnå det önskade mellanelementavståndet av A2/2 i y-riktningen och element i pelare 42 och en ej visad pelare, motsvarande pelare 43, till höger om pelare 42, drivs som en enda grupp i den vertikala riktningen. Såsom inses drivs pe- larna fortfarande individuellt med avseende på lobstyrning i azimutriktningen.

Dubbelbandelementen kan bestå av vilken som helst typ av dub- belbandelement, t.ex., såsom indikeras i figurerna, kan ele- menten bestå av patch-antennelement, såsom antennelement inne- 10 15 20 25 30 529 885 12 fattande ett par strålande patchar, en mindre patch som kan drivas i det övre frekvensbandet och en större patch som kan drivas i det undre frekvensbandet. Patch-antennelementen kan bilda enkel- eller dubbelpolarisationselement.

Ett annat exempel på användbara antennelement är dipolantenn- element. I fig. 5 visas ett antennarrangemang motsvarande an- tennarrangemanget i fig. 4a, där dipolantennelement används i stället för patch-antennelement. Dipolelementen har motsvaran- de krav beträffande erforderligt avstånd mellan elementen, d.v.s. längden av dipolerna måste vara en viss längd för att arbeta korrekt, d.v.s. varje hälft av en dipol måste vara Å/4 eller en multipel därav. Följaktligen är utrymmeskraven för dipolelement praktiskt taget desamma som för patch-antennele- ment, och därför gäller föreliggande uppfinning även för di- polantennlösningar. I fig. 5 visas en del av ett antennarran- gemang motsvarande det i fig. 4a, bestående av dubbelband- dipolelement 501 uppvisande högbanddipoler 504 och lågbanddi- poler 503, och enkelbanddipolelement 502 uppvisande högbanddi- poler 505. Eftersom dipolerna kan arrangeras på en gemensam basplatta, d.v.s. gemensam för fler än en grupp eller pelare finns inte något behov av några synliga antennelementgränser och därför indikeras dessa gränser schematiskt med streckade linjer.

I fig. 4 har antennelementen 4la-4le, 42a-42e visats som ele- ment av det slag som visas i fig. 3 roterade 45 grader. Dessa element kan emellertid även vara icke roterade, jämför fig. 4c. Om så är fallet skall emellertid högfrekvensdelen (eller patchen eller dipolen om sådana antennelement används) hos nämnda antennelement vara roterat 45 grader för att ligga i linje med elementen i pelare 43.

I den ovanstående beskrivningen har ett antennarrangemang vi- sats, där förhållandet av nämnda andra centrumfrekvens (f2) 529 885 13 till nämnda första centrumfrekvens (fl) är lika med 2. Före- liggande uppfinning är emellertid också tillämpbar för andra förhållanden mellan nämnda frekvenser, d.v.s. förhållanden som sträcker sig från 1,5 till 3. Ändring av förhållandet resulte- rar i en motsvarande ökning eller minskning av oktagonsidan f, varvid ett ökande förhållande resulterar i en minskande sträcka f, och vice versa.

Claims (16)

10 15 20 25 30 529 885 14 P A T E N T K R A V

1. l. Antennarrangemang för mottagning och/eller sändning av elektromagnetiska signaler i åtminstone två åtskilda frekvens- band innefattande ett första frekvensband uppvisande en första centrumfrekvens (fl) och ett andra frekvensband uppvisande en andra centrumfrekvens (f2), omfattande: - en första och tredje uppsättning antennelement, arrangerade som en första och tredje pelare och liggande i linje längs en första resp. tredje symmetriaxel, varvid varje pelare omfattar element som kan drivas i nämnda första frekvens- band (fl) och element som kan drivas i nämnda andra fre- kvensband (f2), - en andra uppsättning antennelement, arrangerade som en andra mellanliggande pelare längs en andra SymmetriaXel, varvid nämnda andra symmetriaxel är parallell med nämnda första och tredje symmetriaxlar och vilka kan drivas i nämnda andra frekvensband (f2), - varvid förhållandet av den andra centrumfrekvensen (f2) till nämnda första centrumfrekvens (fl) ligger inom inter- vallet 1,5 till 3, kännetecknat av att - avståndet mellan nämnda första och tredje symmetriaxlar är mindre än eller lika med 0,6 gånger våglängden för nämnda första centrumfrekvens (fl), - avståndet mellan nämnda andra och nämnda första resp. tred- je symmetriaxlar är mindre än eller lika med 0,6 gånger våglängden för nämnda andra centrumfrekvens (f2),

2. Antennarrangemang enligt krav l, käI1ne1:e<:kr1at av att: nämnda antennelement i nämnda första och tredje pelare är anordnade på sådant sätt, att avståndet mellan centra för två 10 15 20 25 30 529 885 15 angränsande element i en pelare som drivs i nämnda första fre- kvensband (fl) är mindre än eller lika med halva våglängden av centrumfrekvensen för nämnda första frekvensband.

3. Antennarrangemang enligt krav 1 eller 2, kär1ne1:ec1<- r1at av' a1:t nämnda antennelement i nämnda första och tredje pelare är anordnade på sådant sätt, att avståndet mellan cent- ra för två angränsande element i en pelare som drivs i nämnda andra frekvensband (f2) är mindre än eller lika med våglängden för centrumfrekvensen hos nämnda andra frekvensband.

4. Antennarrangemang enligt något av kraven l-3, kär1ne- te<:kr1at av' at:t nämnda antennelement i nämnda andra pela~ re är arrangerade på sådant sätt, att avståndet mellan centra för två angränsande element i nämnda pelare är mindre än eller lika med våglängden för centrumfrekvensen hos nämnda andra frekvensband.

5. Antennarrangemang enligt krav 4, kär1ne1:e<:kr1at av at't nämnda antennelement i nämnda andra pelare är arrangerade på sådant sätt, att avståndet mellan centra för ett element i nämnda pelare och ett element i nämnda första och/eller tredje pelare, som drivs i nämnda andra frekvensband, är väsentligen J? lika med -5-ÅF där Å, är våglängden för centrumfrekvensen hos nämnda andra frekvensband,

6. Antennarrangemang enligt något av de föregående kraven, k ä n n e t e c k n a t a v a t t nämnda antennelement i nämnda andra pelare är arrangerade på sådant sätt, att avståndet i symme- triaxelns riktning mellan centrum för ett element i nämnda andra pelare och centrum för ett angränsande element i nämnda första eller tredje pelare är väsentligen lika med 0,6 gånger våglängden för nämnda andra centrumfrekvens (f2).

7. Antennarrangemang enligt något av de föregående kraven, k ä n n e t e c k n a t a v a t t nämnda antennelement i nämnda andra 10 15 20 25 529 885 16 pelare är arrangerade på sådant sätt, att avståndet i symme- triaxelns riktning mellan centrum för ett element i nämnda andra pelare och centrum för ett angränsande element i nämnda första eller tredje pelare är väsentligen lika med 0,5 gånger våglängden för nämnda andra centrumfrekvens (f2).

8. Antennarrangemang enligt något av de föregående kraven, där nämnda antennelement är patch-antennelement.

9. Antennarrangemang enligt något av kraven 1-8, där nämnda antennelement är dipolantennelement.

10. Antennarrangemang enligt något av de föregående kraven, där nämnda symmetriaxlar är väsentligen vertikalt orienterade.

11. ll. Antennarrangemang enligt något av de föregående kraven, där nämnda andra centrumfrekvens (f2) är väsentligen två gång- er nämnda första centrumfrekvens (fl).

12. Antennarrangemang enligt något av de föregående kraven, där nämnda symmetriaxlar är arrangerade i ett gemensamt plan.

13. Antennarrangemang enligt något av de föregående kraven, k ä n n e t e c k n a t a v a t t nämnda antennelement som arbetar i nämnda första frekvensband (fl) har en väsentligen oktagonal utformning.

14. Antennarrangemang enligt något av de föregående kraven, där i användning - element i nämnda tredje pelare, som arbetar i nämnda första frekvensband, matas av signalen till nämnda element i nämnda första pelare, som arbetar i nämnda första frekvensband, för- skjutna med en fasvinkel d, och nämnda element i nämnda andra pelare och element i nämnda tredje pelare, som arbetar i nämnda andra frekvensband, matas med signalen som matas till nämnda element i nämnda första pe- 529 885 17 lare, som arbetar i nämnda andra frekvensband, förskjuten med en fasvinkel ß resp. Zß.

15. Antennarrangemang enligt något av de föregående kraven, k ä n n e t e c k n a t a v a t t stràlvinkeln för en stràle utstrå- lad från nämnda antennarrangemang är anordnad att vara fjärr- styrd.

16. Mobiltelefonkommunikationssystem, käx1ne1:ec:kr1at av a tt. det omfattar ett antennarrangemang i enlighet med något av kraven 1-15.