SE529528C2 - Automatisk växelmanipulering - Google Patents

Description

20 25 30 529 528 2 der och ett pistongarrangemang.

WO90lO3523 beskriver en alternativ lösning för att dämpa en växelskiftsanordning i dess ändläge. Här finns en mottryckskam- mare utformad som ett utsläckningsspår i pistongens främre yta.

Nämnda kammare innehåller komprimerad luft som frigörs ge- nom en trång passage då pistongen når botten, varvid piston- gens stötkraft reduceras. Mottryckskammaren befinner sig ra- diellt inåt i förhållande till cylinderväggen, så att pistongringarna runt pistongens perimeter inte påverkas av det höga mottrycket.

Alla de tidigare kända pistongdämpningskonstruktionerna är emellertid mekaniskt komplicerade. Således är lösningarna för- hàllandevis felbenägna och/eller dyra att implementera.

SAMMANFATTNING AV UPPFINNINGEN Syftet med föreliggande uppfinning är därför att tillhandahålla en lösning, som medger ett tillförlitligt, kostnadseffektivt och okomp- licerat växelstyrningsorgan vilket har ett mjukt och lågbullrande förfaringssätt.

Enligt en aspekt av uppfinningen uppnås syftet genom det inled- ningsvis beskrivna växelstyrsystemet, varvid växelstyrenheten är anpassad att manövrera växelmanipuleringsanordningen så att, då pistongen befinner sig i det första ändläget och det åt- minstone ett växelstyrkommandot indikerar att pistongen ska förflyttas till det andra ändläget, det första fluidflödet bringas att tillföras genom det första inloppet innan det andra fluidflödet bringas att tillföras genom det andra inloppet. Analogt, då pistongen befinner sig i det andra ändläget och det åtminstone ett växelstyrkommandot indikerar att pistongen ska förflyttas till det första ändläget, bringas det andra fluidflödet att tillföras genom det andra inloppet innan det första fluidflödet bringas att tillföras genom det första inloppet.

En viktig fördel med det här systemet är att det medger en 10 15 20 25 30 529 528 3 mycket okomplicerad cylinder-och-pistongkonstruktion för att manövrera växelskiftsmekanismen. Eftersom den föreslagna dämpningen minskar den mekaniska påfrestningen på cylinder- kroppen kan även växelmanipuleringsanordningen utformas med en relativt tunn godstjocklek. Dessutom kan redan existerande växelstyrsystem enkelt modifieras att implementera det föreslag- na systemet.

Enligt utföringsformer av den här aspekten av uppfinningen är växelstyrenheten anpassad att manövrera växelmanipulerings- anordningen så att (i) tillförseln av det första fluidflödet avbryts senast då tillförseln av det andra fluidflödet initieras (möjligen tillförs inget fluidflöde alls till cylinderkroppen under en period innan tillförseln av det andra fluidflödet initieras), eller (ii) tillför- seln av det andra fluidflödet initieras innan tillförseln av det förs- ta fluidflödet avbryts.

Beroende på implementeringen och det önskade förhållandet mellan hastighet och dämpning kan olika av dessa alternativ vara fördelaktiga. Generellt sett, genom att förkorta intervallet mellan de första och andra fluidflödena ökas dämpningseffkten, och vice versa. Den faktiska dämpningseffekten bestämsde facto av förhållandet mellan de sammanlagda fluidmängderna som tillförs genom det första respektive det andra inloppet. Följ- aktligen kan dämpningseffekten även justeras genom att styra fluidflödenas magnituder.

Enligt andra utföringsformer av den här aspekten av uppfinnin- gen är därför växelstyrenheten anpassad att manövrera växel- manipuleringsanordningen, så att (a) de första och andra fluid- flödena har väsentligen lika stora magnituder i stationärt till- stånd, (b) det första fluidflödet har en magnitud i stationärt till- stånd överstigande en magnitud i stationärt tillstånd hos det andra fluidflödet, eller (c) det andra fluidflödet har en magnitud i stationärt tillstånd överstigande en magnitud i stationärt tillstånd hos det första fluidflödet. 10 15 20 25 30 529 528 Enligt en annan aspekt av uppfinningen uppnås syftet genom det inledningsvis beskrivna motorfordonet, vilket inkluderar det ovan föreslagna systemet.

Enligt ännu en annan aspekt av uppfinningen uppnås syftet genom den inledningsvis beskrivna metoden, varvid då pis- tongen befinner sig i det första ändläget och ska förflyttas till det andra ändläget metoden inbegriper initiering av en tillförsel av det första fluidflödet genom det första inloppet innan en tillförsel av det andra fluidflödet genom det andra tilloppet initieras.

Naturligtvis kan, beroende på vad som definieras om det första respektive det andra ändläget, metoden lika väl inbegripa initiering av en tillförsel av det andra fluidflödet genom det andra inloppet innan en tillförsel av det första fluidflödet genom det första tilloppet initieras, då pistongen befinner sig i det andra ändläget och ska förflyttas till det första ändläget.

Fördelarna med den här metoden, så väl som de föredragna ut- föringsformerna därav, framgår av diskussionen här ovan med hänvisning till det föreslagna arrangemanget.

Enligt en ytterligare aspekt av uppfinningen uppnås syftet ge- nom ett datorprogram direkt lagringsbart till internminnet i en dator, där programmet innefattar mjukvara för att styra den ovan föreslagna metoden då nämnda program körs på en dator.

Enligt en annan aspekt av uppfinningen uppnås syftet genom ett datorläsbart medium med ett därpå lagrat program, där program- met är ägnat att förmå en dator styra den ovan föreslagna metoden.

KORT BESKRIVNING AV RITNINGARNA Föreliggande uppfinning kommer nu att förklaras närmare med hjälp av utföringsformer, vilka beskrivs som exempel, och med hänvisning till figurerna.

Figur 1a-d illustrerar den allmänna funktionsprincipen hos en 10 15 20 25 30 529 528 5 växelmanipuleringsanordning enligt en utföringsform av uppfinningen; visar diagram som exemplifierar ytterligare utfö- ringsformer av funktionsprincipen hos anordningen i Figur 1a-d; Figur 2a-c Figur 3 visar schematiskt ett motorfordon som inkluderar ett växelstyrsystem enligt en utföringsform av uppfin- ningen; och Figur 4 visar ett fiödesschema som illustrerar den allmänna metoden enligt uppfinningen.

BESKRIVNING AV UTFÖRINGSFORMER AV UPPFlNNlNGEN Vi hänvisar inledningsvis till Figur 1a, som visar en växelmani- puleringsanordning 100 enligt en utföringsform av uppfinningen.

Växelmanipuleringsanordningen 100 är anpassad att effektuera åtminstone en växelskiftoperation med avseende på en växel- låda, det vill säga exempelvis att byta växel upp eller ned), eller att växla mellan ett hög- eller låglägesintervall. Figur 1b-d visar senare faser av en funktionsprocedur enligt den utföringsform av uppfinningen, som initieras i Figur 1a.

Anordningen 100 inkluderar en cylinderkropp 105 som har ett första inlopp 110 och ett andra inlopp 120 för att emotta ett första fluidflöde Fl respektive ett andra fluidflöde F2. Fluid- flödena F1 och F2 kan representeras av komprimerad luft (så väl som andra gaser) eller av en hydraulvätska. Figur 2a-c illust- rerar fluidflödena F1 och F2 som funktioner över tiden enligt olika utföringsformer av uppfinningen.

Vi återgår nu till Figur la, där en växlingspistong 130 är rörlig mellan ett första ändläge 150 och ett andra ändläge 160 inuti cylinderkroppen 105. Pistongen 130 förflyttas mot det första ändläget 150 som ett resultat av det första fluidflödet F1, och mot det andra ändläget 160 som ett resultat av det andra fluid- flödet F2. En pistongstång 140 är förbunden med pistongen 130, 10 15 20 25 30 529 528 och företrädesvis ett påverkansorgan 145 anslutet vid pistong- stàngens 140 distala ände. Organet 145 är i sin tur anpassat att manipulera en primär växlingsfunktion då det befinner sig i en första position A motsvarande att pistongen 130 befinner sig i det första ändläget 150, och en sekundär växlingsfunktion B motsvarande att pistongen 130 befinner sig i det andra ändläget 160. Figur 1a visar således en situation där den primära väx- lingsfunktionen möjliggörs. Nu, vid t = 0, antar vi att växelmani- puleringsanordningen 100 beordras att effektuera den sekun- dära växlingsfunktionen. Enligt uppfinningen matas initialt det första fluidflödet F1 genom det första inloppet 110, så att innan- dömet av cylinderkroppen 105 till vilket pistongen 130 ska för- flyttas förtrycksätts. Detta alstrar nämligen den önskade dämp- ningseffekten med avseende på pistongrörelsen.

Sedan, vid en något senare tidpunkt t = t1, tillförs det andra fluidflödet F2 genom det andra inloppet 120. Den här situationen visas i Figur 1b. Vid t = t1 kan det första fluidflödet F1 antingen avbrytas så som visas i Figur 2a, eller fortsätta så som illust- reras i Figur 2c. Som ännu ett alternativ kan det första fluidflö- det F1 ha avbrutits redan före t = t1. Denna utföringsform av uppfinningen illustreras i Figur 2b.

Efter t = t1, då det andra fluidflödet F2 fortsätter att tillföras cy- linderkroppen 105, förflyttas växlingspistongen 130, pistongstån- gen 140 och påverkansorganet 145 i en riktning SD mot det and- ra ändläget 160 respektive den andra positionen B. Figur 1c vi- sar en fas vid ytterligare en senare tidpunkt t = tg under denna förflyttning. Ett reverserat fluidflöde ut ur det första inloppet 110 betecknas här F3. Slutligen, vid en tidpunkt t = t3, har positio- nerna 160 och B uppnåtts, och pistongen 130 stannar. Denna fas visas i Figur 1d. Därmed kan fluidflödena avbrytas.

Vi återgår nu till Figur 2a där vi ser ett diagram över de ovan diskuterade fluidflödena som funktioner av tiden. De vertikala axlarna återspeglar en flödesmagnitud f, och de horisontella ax- larna indikerar tiden t. Det första fluidflödet F1/F3 representeras 10 15 20 25 30 529 528 7 här medelst en streckad linje, medan det andra fluidflödet F2 representeras medelst en heldragen linje. Som framgår av Figur 2a avbryts det första flödet F1 omkring t = tj, det vill säga då till- förseln av det andra fluidflödet F2 initieras. Därför initieras lika- ledes det reverserade flödet F3 ut från det första inloppet 110 omkring t = tj. Förutsatt att de första och andra inloppen 110 respektive 120 har samma, eller åtminstone jämförbara karak- täristika (exempelvis vad gäller flödesresistans), F2 z F3. I den här utföringsformen av uppfinningen har det första fluidflödet F1 en magnitud f1 i stationärt tillstånd, vilken överstiger en mag- nitud f2 i stationärt tillstånd hos det andra fluidflödet F2. Givet en positiv flödesriktning in i cylinderkroppen 105 har fluidflödet F3 en magnitud -f3 i stationärt tillstånd med ungefärligen samma absolutvärde som magnituden f2 i stationärt tillstånd hos det andra fluidflödet F2.

Figur 2b visar ett diagram över en utföringsform av uppfinningen varvid funktionsproceduren inkluderar en period under vilken inget fluidflöde tillförs cylinderkroppen 105 innan tillförseln av det andra fluidflödet F2 initieras. Redan vid t = t11 (där tj > t11 > 0) avbryts nämligen det första fluidflödet F1. Således emottar inte cylinderkroppen 105 något fluidflöde via inloppen 110 eller 120 under t = t11 to t = tj. Istället läcker under denna period en liten mängd fluid ut ur det första inloppet 110 i form av ett fluid- flöde F3.

Sedan, från och med t = tj, är funktionsproceduren analog med den med hänvisning till Figur 2a ovan beskrivna proceduren. Här har emellertid de första och andra fluidflödena F1 och »F2 väsentligen samma magnituder f1 respektive f2 i stationärt tills- tånd.

Figur 2c visar et diagram över en utföringsform av uppfinningen varvid, till skillnad mot de ovan beskrivna utföringsformerna, funktionsproceduren inkluderar en period under vilken de första och andra fluidflödena F1 och F2 överlappar varandra i tiden t.

Följaktligen initieras tillförseln av det andra fluidflödet F2 innan 10 15 20 25 30 529 528 8 tillförseln av det första fluidflödet F1 avbryts. I det här specifika exemplet fortsätter det första fluidflödet till t = t21 (där t21 > t1).

Under en period t = t1 till t = t21 ”emottar” alltså cylinderkroppen 105 fluidflöden via bägge inloppen 110 och 120. Förutsatt att cy- linderkroppen 105 inte har några öppningar utöver dessa inlopp 110 och 120, måste naturligtvis nettofluidflödet med avseende på cylinderkroppen 105 vara noll. Därför, om exempelvis f2 > f1 så som illustreras i Figur 2c, kommer det första inloppet 110 att leverera ett utgående flöde (det vill säga F3) då t1 < t < t21. Från och med t = t21 och framåt är funktionsproceduren analog med den med hänvisning till Figur 2a ovan beskrivna proceduren.

Icke desto mindre har det andra fluidflödet F2 i utföringsformen enligt Figur 2c en magnitud f2 i stationärt tillstånd, som över- stiger en magnitud f1 hos det första fluidflödet F1 i stationärt till- stånd.

Så som nämnts tidigare är godtycklig kombination tänkbar av förhållanden mellan magnituderna f1 respektive f2 i stationärt tillstånd och tidpunkten för då det andra fluidflödet F2 initieras i förhållande till då det första fluidflödet F1 avbryts enligt vad som beskrivits ovan enligt uppfinningen. Detta är konstruktions- parametrar som väljs beroende på tillämpningens speciella krav.

Figur 3 visar schematiskt ett motorfordon 300, vilket inkluderar ett växelstyrsystem enligt en utföringsform av uppfinningen. Sy- stemet inkluderar en växellåda 320 och en växelstyrenhet 330.

Växellâdan 320 är i sin tur anordnad på en drivlina hos fordonet 300. Typiskt sett innebär detta att växellådan 320 har en meka- nisk förbindelse 325a med en kraftkälla, exempelvis en motor 310, och en annan mekanisk förbindelse 325b med en drivhjuls- axel 340, så att ett drivande moment kan överföras från kraft- källan 340 till axeln 340 via växellådan 320. Växellådan 320 har också en växelmanipuleringsanordning 100 som är anpassad att effektuera åtminstone en växelskiftoperation med avseende på växellådan 320. Växelmanipuleringsanordningen 100 är i sin tur 10 15 20 25 30 529 528 9 konfigurerad enligt vad som beskrivits ovan med hänvisning till Figur 1a-d.

Växelstyrenheten 330 är anpassad att manövrera växelmanipu- leringsanordningen 100 som svar på åtminstone ett växelstyr- kommando (visas inte i Figur 3). Detta kommando kan antingen initieras manuellt, exempelvis om växellådan 320 är av manuellt slag, eller vara automatiskt alstrat, exempelvis om växellådan 320 är av automatisk typ. Växelstyrenheten 330 är vidare anpas- sad att manövrera växelmanipuleringsanordningen 100 enligt funktlonsproceduren som beskrivs ovan med hänvisning till Figur 1a-d och 2a-c. Således, då pistongen 130 befinner sig i det första ändläget 150 och det åtminstone ett växelstyrkomman- dot indikerar att pistongen 130 ska förflyttas till det andra änd- läget 160 bringas det första fluidflödet F1 att tillföras genom 'det första inloppet 110 innan det andra fluidflödet F2 bringas att till- föras genom det andra inloppet 120. På analogt sätt, då piston- gen 130 befinner sig i det andra ändläget 160 och det åtminstone ett växelstyrkommandot indikerar att pistongen 130 ska förflyttas till det första ändläget 150 bringas det andra fluidflödet F2 att till- föras genom det andra inloppet 120 innan det andra fluidflödet F2 bringas att tillföras genom det första inloppet 110.

Företrädesvis inkluderar Växelstyrenheten 330 ett datorläsbart medium, eller är knutet till ett sådant medium, som lagrar ett program för att styra enheten 330 enligt den ovan föreslagna principen.

I syfte att summera kommer nu den allmänna metoden enligt uppfinningen för att styra växelmanipuleringsanordningen 100 att beskrivas med hänvisning till flödesschemat i figur 4.

Ett första steg 410 kontrollerar huruvida växlingspistongen ska förflyttas eller inte (det vill säga antingen från det första änd- läget till det andra, eller från det andra till det första). Om inget sådant kommando har mottagits loopar proceduren tillbaka och stannar i steget 410. Annars följer ett steg 415. Detta steg 415 10 15 20 25 30 35 529 528 10 kontrollerar huruvida växlingspistongen för närvarande befinner sig i det första ändläget, och om så är fallet, följer ett steg 420. I annat fall, det vill säga om växlingspistongen för närvarande be- finner sig i det andra ändläget, följer ett steg 440.

Steget 420 initierar en tillförsel av det första fluidflödet F1 ge- nom det första inloppet 110 till cylinderkroppen 105. Därefter följer, beroende på tillämpningen, antingen ett steg 425 som stoppar det första fluidflödet F1, eller ett steg 430, varvid en till- försel av det andra fluidflödet F2 genom det andra inloppet 120 till cylinderkroppen 105 inleds. I vilket fall som helst fullbordas steget 425 innan proceduren fortsätter till ett efterföljande steg 435. Detta steg 435 kontrollerar huruvida växlingspistongen har nått det andra ändläget eller inte, och om så är fallet, loopar proceduren tillbaka till steget 410. Företrädesvis avkänner en sensor om pistongen har nått ändläget, eller så används en ti- mer. I det senare fallet testar steget 435 huruvida timern har löpt ut eller inte. Om det i steget 435 konstateras att växlings- pistongen ännu inte har nått det andra ändläget loopar procedu- ren tillbaka till steget 430 för ytterligare tillförsel av det andra fluidflödet F2.

Steget 440 initierar en tillförsel av det andra fluidflödet F2 genom det andra inloppet 120 till cylinderkroppen 105. Därefter följer, beroende på tillämpningen, antingen ett steg 445 som stoppar det andra fluidflödet F2, eller ett steg 450, varvid en till- försel av det första fluidflödet F1 genom det första inloppet 110 till cylinderkroppen 105 inleds. I vilket fall som helst fullbordas steget 445 innan proceduren fortsätter till ett efterföljande steg 455. Detta steg 455 kontrollerar huruvida växlingspistongen har nått det första ändläget eller inte, och om så är fallet, loopar pro- ceduren tillbaka till steget 410. Företrädesvis avkänner en sen- sor om pistongen har nått ändläget, eller så används en timer. l det senare fallet testar steget 455 huruvida timern har löpt ut eller inte. Om det i steget 455 konstateras att växlingspistongen ännu inte har nått det andra ändläget loopar proceduren tillbaka till steget 450 för ytterligare tillförsel av det andra fluidflödet F1. 10 15 20 25 30 529 528 11 Samtliga de procedursteg, såväl som godtycklig delsekvens av steg, beskrivna med hänvisning till figur 4 ovan kan styras med hjälp av en programmerad datorapparat. Dessutom, även om de ovan med hänvisning till figurerna beskrivna utföringsformerna av uppfinningen innefattar en dator och processer utförda i en dator, utsträcker sig uppfinningen till datorprogram, speciellt datorpro- gram på eller i en bärare anpassad att praktiskt implementera uppfinningen. Programmet kan vara i form av källkod, objektkod, en kod som utgör ett mellanting mellan käll- och objektkod, såsom i delvis kompilerad form, eller i vilken annan form som helst läm- plig att använda vid implementering av processen enligt uppfin- ningen. Bäraren kan vara godtycklig entitet eller anordning vilken är kapabel att bära programmet. Exempelvis kan bäraren inne- fatta ett lagringsmedium såsom ett flashminne, ett ROM (Read Only Memory), exempelvis en CD (Compact Disc) eller ett halv- ledar-ROM, EPROM (Electrically Programmable ROM), EEPROM (Erasable EPROM), eller ett magnetiskt inspelningsmedium, exempelvis en floppydisk eller hårddisk. Dessutom kan bäraren vara en överförande bärare såsom en elektrisk eller optisk signal, vilken kan ledas genom en elektrisk eller optisk kabel eller via ra- dio eller på annat sätt. Då programmet gestaltas av en signal som kan ledas direkt av en kabel eller annan anordning eller organ kan bäraren utgöras av en sådan kabel, anordning eller organ. Al- ternativt kan bäraren vara en integrerad krets i vilken programmet är inbäddat, där den integrerade kretsen är anpassad att utföra, eller för att användas vid utförande av, de aktuella processerna.

Uppfinningen är inte begränsad till de i figurerna beskrivna utföringsformerna, utan kan varieras fritt inom patentkravens skyddsomfång.

Claims (17)

10 15 20 25 30 35 529 528 12 Patentkrav

1. Ett växelstyrsystem innefattande: en växellåda (320) anpassad att vara anordnad på en for- donsdrivlina (325a, 325b), där växellådan (320) har en växelma- nipuleringsanordning (100) anpassad att effektuera åtminstone en växelskiftoperation med avseende på växellådan (320), där växelmanipuleringsanordningen (100) innefattar: en cylinderkropp (105) med ett första inlopp (110) och ett andra inlopp (120), och en växlingspistong (130) vilken är rörlig mellan ett första ändläge (150) och ett andra ändläge (160) inuti cylin- derkroppen (105) som svar på ett första fluidflöde (F1) till- fört via det första inloppet (110) respektive ett andra fluid- flöde (F2) tillfört via det andra inloppet (120), och _ en växelstyrenhet (330) anpassad att manövrera växelmani- puleringsanordningen (100) som svar på åtminstone ett växelstyr- kommando, kännetecknat av att växelstyrenheten (330) är anpassad att manövrera växelmanipuleringsanordningen (100) så att: då pistongen (130) befinner sig i det första ändläget (150) och det åtminstone ett växelstyrkommandot indikerar att piston- gen (130) ska förflyttas till det andra ändläget (160) det första fluidflödet (F1) bringas att tillföras genom det första inloppet (110) innan det andra fluidflödet (F2) bringas att tillföras genom det andra inloppet (120), och då pistongen (130) befinner sig i det andra ändläget (160) och det åtminstone ett växelstyrkommandot indikerar att piston- gen (130) ska förflyttas till det första ändläget (150) det andra fluidflödet (F2) bringas att tillföras genom det andra inloppet (120) innan det första fluidflödet (F1) bringas att tillföras genom det första inloppet (110).

2. Systemet enligt krav 1, kännetecknat av att växelstyrenhe- ten (330) är anpassad att manövrera växelmanipuleringsanord- ningen (100) så att tillförseln av det första fluidflödet (F1) avbryts (t1, t11) senast då tillförseln av det andra fluidflödet (F2) initieras (U)- 10 15 20 25 30 529 528 13

3. Systemet enligt krav 2, kännetecknat av att växelstyren- heten (330) är anpassad att manövrera växelmanipuleringsan- ordningen (100) så att inget fluidflöde tillförs cylinderkroppen (105) under en period (t1 - t11) innan tillförseln av det andra fluidflödet (F2) initieras.

4. Systemet enligt krav 1, kännetecknat av att växelstyren- heten (330) är anpassad att manövrera växelmanipuleringsan- ordningen (100) så att tillförseln av det andra fluidflödet (F2) ini- tieras innan tillförseln av det första fluidflödet (F1) avbryts (t21).

5. Systemet enligt något av föregående krav, kännetecknat av att växelstyrenheten (330) är anpassad att manövrera växel- manipuleringsanordningen (100) så att det första och andra fluidflödena (F1, F2) har väsentligen lika stora magnituder (f1, f2) i stationärt tillstånd.

6. Systemet enligt något av kraven 1 till 4, kännetecknat av att växelstyrenheten (330) är anpassad att manövrera växelma- nipuleringsanordningen (100) så att det första fluidflödet (F1) i stationärt tillstånd har en magnitud (f1) överstigande en magni- tud (f2) i stationärt tillstånd hos det andra fluidflödet (F2).

7. Systemet enligt något av kraven 1 till 4, kännetecknat av att växelstyrenheten (330) är anpassad att manövrera växelma- nlpuleringsanordningen (100) så att det andra fluidflödet (F2) i stationärt tillstånd har en magnitud (f2) överstigande en magni- tud (f1) i stationärt tillstånd hos det första fluidflödet (F1).

8. Ett motorfordon (300) kännetecknat av att det innefattar växelstyrsystemet enligt något av kraven 1 till 7.

9. En metod för att styra en växelmanipuleringsanordning (100) hos en växellåda (320) i ett motorfordon, där växelmani- puleringsanordningen (100) innefattar en cylinderkropp (105) och en växlingspistong (130) vilken är rörlig mellan ett första 10 15 20 25 30 529 528 14 ändläge (150) och ett andra ändlåge (160) inuti cylinderkroppen (105) som svar på ett första fluidflöde (F1) tillfört via ett första inlopp (110) respektive ett andra fluidflöde (F2) tillfört via ett andra inlopp (120), kännetecknad av, då pistongen (130) befin- ner sig i det första ändläget (150) och ska förflyttas till det andra ändläget (160), metoden innefattar: initiering av tillförsel av det första fluidflödet (F1) genom det första inloppet (110) innan initiering av tillförsel av det andra fluidflödet (F2) genom det andra inloppet (120).

10. Metoden enligt krav 9, kännetecknad av att tillförseln av det första fluidflödet (F1) avbryts senast (t1, t11) då tillförseln av det andra fluidflödet (F2) initieras (t1).

11. Metoden enligt krav 10, kännetecknad av att, innan tillför- seln av det andra fluidflödet (F2) initieras, metoden innefattar en period (t1 - tu) under vilken inget fluidflöde tillförs cylinderkrop- pen(105)

12. Metoden enligt krav 9, kännetecknad av initiering (t1) av tillförseln av det andra fluidflödet (F2) innan tillförseln av det första fluidflödet (F1) avbryts (t21).

13. Metoden enligt något av kraven 9 till 12, kännetecknad av att de första och andra fluidflödena (F1, F2) har väsentligen lika stora magnituder (f1, f2) i stationärt tillstånd.

14. Metoden enligt något av kraven 9 till 12, kännetecknad av att det första fluidflödet (F1) i stationärt tillstånd har en magni- tud (f1) överstigande en magnitud (f2) i stationärt tillstånd hos det andra fluidflödet (F2).

15. Metoden enligt något av kraven 9 till 12, kännetecknad av att det andra fluidflödet (F2) i stationärt tillstånd har en magni- tud (f2) överstigande en magnitud (f1) i stationärt tillstånd hos 529 528 15 det första fluidflödet (F1).

16. Ett datorprogram direkt nedladdningsbart i internminnet hos en dator, där programmet innefattar mjukvara för att styra stegen enligt något av kraven 9 till 15 då nämnda program körs pà datorn.

17. Ett datorläsbart medium (335) med ett därpå lagrat program, där programmet är ägnat att förmå en dator att styra stegen enligt något av kraven 9 till 15.