SE529138C2 - Gångled - Google Patents

Description

529 158f# Ett annat exempel på en komplicerad hållardosa som medger justering i horisontell och vertikal riktning står att finna i US,A,5 339 493 (Maclntyre). Denna dosa har stor tjocklek samt uppvisar ett centralt anordnat horisontellt skruvelement för längdinställning samt kräver en kraftigt dimensionerad urfräsning i dörren.

SE, C2, 516 251 och dess internationella motsvarighet WO 01/84261 beskriver en gångled med en, i en hållardosa befintlig, upptagningsdel för upptagning och fasthållning medelst snäpporgan av ett gångledsblad. Denna gångled uppvisar medel för att åstadkomma inställning av dörren i höjd- riktningen och i anslagsriktningen, dvs. en riktning som är vinkelrät mot både gångledsaxeln och dörrens plan.

Ytterligare exempel på teknikens ståndpunkt står att finna i US,A,5 806 144 (Fries), US,A,5 788 351 (Prunty m.fl.) och US,A,4 293 976 (Pittasch m.fl.).

Uppfinningens ändamål Ett ändamål med föreliggande uppfinning är att åstadkomma en gångled som medger enkel och tillförlitlig sidoinställning, i riktning vinkelrätt mot gångledsaxeln och parallellt med dörrens plan, av en vid gångleden fäst dörr.

Ett annat ändamål är att åstadkomma en sådan gångled som medger steglös sidoinställning över ett förhållandevis stort inställningsintervall.

Ytterligare ett ändamål är att åstadkomma en sådan gångled av enkel konstruktion, vars hållardosa uppvisar förhållandevis små inbyggnadsdimensioner, vilken gångled är utförd som massartikel med få ingående delar och tillförlitlig i användning. 529 1saii Åter att annat ändamål är att åstadkomma en sådan gångled med små inbyggnadsdimensioner som medger att såväl sidoinställning som höjdinställning av dörren kan utföras genom inställning av enbart den ena gângledsdelen. Ännu ett ändamål är att åstadkomma en sådan gångled som medger enkel och tillförlitlig inställning i såväl sido- som höjdled genom reglering av hållardosans läge relativt den i hållardosan befintliga upptagningsdelen.

Kortfattad redogörelse för uppfinningen Dessa och andra ändamål uppfylles med en gångled av det i denna beskrivnings första stycke angivna slaget, vilken gångled uppvisar de i kravs 1 kännetecknande del angivna särdragen.

Enligt uppfinningen åstadkommes på så sätt en mycket enkel, kompakt och tillförlitlig konstruktion som möjliggör sidoinställning av dörren, dvs inställning av dörrens läge utmed en linje mellan karmens båda sidostycken. Ett enda inställningsorgan krävs för tillförlitlig sidoinställning av gångledens delar och det kan göras enkelt pâverkbart från dosans utsida.

Om dosan och upptagningsdelen är utformade för att genom en sinsemellan relativ vridningsrörelse åstadkomma sido- inställningen, möjliggörs ett förhållandevis stort sidoinställningsintervall under bibehållande av små inbyggnadsdimensioner för dosan.

Sidoinställningsorganet kan innefatta en skruv-mutter- kombination som medger enkel inställning med ett konventionellt verktyg och som åstadkommer att dosans och upptagningsdelens sinsemellan relativa läge bibehålles efter genomförd inställning. 00 00 oo :I o 0 0 o 0 1 o n n o o 01 I 0 Q 0 o 00 00 Io- 0 0 0 0, o oo 529 1ss~» Om upptagningsdelen vridbart lagras i dosan medelst utskjutande ändtappar åstadkoms en utrymmessparande och tillförlitlig konstruktion.

Genom att utforma upptagningsdelen med en gångledsbladet upptagande kanal som begränsas av sidoväggar som är avsmalnande mot kanalens ändar medges en större vridningsvinkel mellan dosan och upptagningsdelen, i det begränsade rörelseutrymmet inuti dosan.

Genom att utföra dosan rörlig relativt upptagningsdelen även i en riktning som är parallell med gångledsaxeln, erhålles en lösning där såväl sido- som höjdinställning kan utföras genom reglering av en och samma gångledsdel och dessutom genom inställning av det relativa läget mellan endast tvâ komponenter i denna gångledsdel.

En enkel och tillförlitlig höjdinställning åstadkoms genom att utforma höjdinställningsorganet som ett omkring en horisontell axel vridbart excentriskt element.

Om höjdinställningsorganet istället utformas som en gängad tapp-mutter-kombination erhålls likaledes en enkel och tillförlitlig konstruktion som dessutom är utrymmesbesparande och medför att det inställda höjdläget bibehålles.

Genom att utforma den gängade tappen hos höjdinställnings- organet axiellt rörlig relativt upptagningsdelen kan dörrens höjdläge ställas in genom att först genomföra inställning av den ena av flera pâ samma dörr anordnade gångleder och att först därefter ställa in de övriga gânglederna.

För att medge enkel montering och demontering av dörren fasthålls lämpligen upptagningsdelen vid gångledsbladet av ett utifrån lösbart snäppförband. 529 15al~ Ytterligare fördelar och kännetecken hos uppfinningen framgår av beskrivningen av utföringsformer nedan och de efterföljande kraven.

Kortfattad figurbeskrivning Fig. 1 är ett snitt ovanifrån av en dörr som är fäst vid ett karmsidostycke medelst en gångled enligt en första utförings- form av uppfinningen. Dörren visas med heldragen linje i stängt läge och med streckad linje i öppet läge.

Fig. 2 är en planvy av en utfälld gångled enligt den första utföringsformen.

Fig. 3 är en sprängskiss av den i fig. 2 visade gångleden.

Fig. 4-6 är snitt ovanifrån av den i fig. 2 och 3 visade gångleden, då denna intar olika sidoinställningslägen. I figurerna visas också en del av en dörr som är fäst vid gångleden.

Fig. 7 är perspektivy av en utfälld gångled enligt an annan utföringsform av uppfinningen.

Fig. 8 är en sprängskiss av den i fig 7 visade gângleden.

Fig. 9-ll är planvyer av den i fig. 7 och 8 visade gångleden, med en del av hållardosan borttagen, då gångleden intar olika höjdinställningslägen.

Detaljerad beskrivning av utföringsformer I fig. 1 visas en dörr 1 som är fäst vid en karm 2 medelst en gångled 3 enligt uppfinningen. I figuren visas dörren i stängt läge med heldragen linje och i öppet läge med streckad linje.

Gångleden 3 innefattar en karmdel 4 och en dörrdel 5 som var och en på sedvanligt vis uppvisar en knorra som omsluter en gångledspinne 6. Gångledspinnens 6 centrala axel, omkring o 0 o o o oloo o o o oooo oo o oo oo oo oo 0 O o o o o 0 o o o 1 o o o o o o o o oo oo oooo lv o o 0 o oo 529 1ss;t vilken dörrdelen 5 och därmed dörren l kan svänga relativt karmen 2 definierar en gångledsaxel A. Dörrdelen 5 innefattar vidare ett gångledsblad nämligen ett dörrdelsblad 7 och en hållardosa 8, i vilket dörrdelsbladet är upptaget och fastsnäppt. Hållardosan 8 är på känt vis medelst skruvar fäst vid dörren l i en därför avsedd urtagning. Hållardosan 8- uppvisar en öppning 19 (fig. 3) eller sidourtagning för införing av dörrdelsbladet 7. Som framgår av figuren är hållardosan 8 orienterad i förhållande till dörren så att öppningen 19 mynnar i dörrens plan.

För inställning av dörren 1 relativt karmen 2 uppvisar gångleden 3 medel för att justera dörrens läge i två riktningar; R1 (se fig. 2) och R2. Den ena riktningen, R1 är parallell med gångledsaxeln A och justering i denna riktning medför således i det visade exemplet en justering av dörrens höjdläge. Den andra riktningen R2 är vinkelrät mot gångledsaxeln A och parallell med dörrbladets huvudplan.

Justering i riktningen R2 medför alltså i det visade exemplet en sidojustering av dörren. I den fortsatta beskrivningen används uttrycket höjdjustering för justering i riktningen Rl och sidojustering för justering i riktningen R2. Det inses emellertid att justering utmed riktningarna R1 och R2 innebär andra rörelser relativt horisontalplanet om gångleden är monterad så att gångledsaxeln inte är vertikal.

Med hänvisning till fig. 2 och 3 beskrivs nedan en första utföringsform av gångleden 3 enligt uppfinningen. I figurerna visas karmdelen 4 som innefattar ett karmdelsblad 9 och två karmknorror l0a, l0b. Karmdelsbladet 9 uppvisar ett antal genomgående hål ll avsedda att upptaga skruvar (ej visade) för fastsättning av gångleden 3 vid karmen. Gångledens 3 dörrdel 5 innefattar karmdelsbladet 7 och en dörrknorra 12. Vid A dörrdelsbladets 7 från dörrknorran 12 vända ände är ett s29 13s genomgående snäpphål 13 upptaget. Karm- 10 och dörrknorrorna 12 omsluter en mellanpinne 6 (fig. 1) och två ytterpinnar med varsitt ändhuvud 14. De båda ytterpinnarna är fixerade i respektive karmknorra l0a, l0b.

Dörrdelen 5 innefattar vidare en hållardosa 8 som uppvisar två sammanfogade doshalvor 8a, 8b. Den ena doshalvan 8b uppvisar härför två utskjutande hansnäpporgan 15 som är insnäppta i motsvarande honsnäpporgan 16 i den andra doshalvan 8a. De båda doshalvorna 8a, 8b uppvisar också genomgående hål 17 avsedda att uppta skruvar (ej visade) för fastsättning av hållardosan 8 vid dörren. En kammare 18 är formad inuti dosan 8. Kammaren 18 är öppen utåt vid dosans 8 mot gångledsaxeln A vända lång- sida. Dosans öppning 19 formas av två motstående urtagningar l9a som är upptagna i de båda doshalvorna 8a, 8b.

Urtagningarnas och därmed dosöppningens 19 längd parallellt med gångledsaxeln A är längre än dörrdelsbladets 7 bredd i samma riktning. Skillnaden är sådan att det sammanlagda spelet mellan dörrdelsbladet 7 och dosöppningen 19, i riktning parallellt med gångledsaxeln A, är lika med eller större än den sträcka över vilken gångleden är avsedd att medge höjd- justering av dörren.

En upptagningsdel 20 är upptagen i dosans 8 kammare 18.

Upptagningsdelen 20 är vridbart lagrad i dosan 8 omkring en axel som är parallell med gångledsaxeln A. Upptagningsdelen 20 uppvisar härför en övre 21 och en nedre 22 tapp som är vridbart upptagna i motsvarande övre 23 och nedre 24 lagerurtagningar i de båda doshalvorna 8a, 8b. Den övre tappen 21 uppvisar en övre plan stödyta 2la för ett nedan beskrivet excentriskt element 44. Avståndet mellan lagerurtagningarnas 23, 24 ändytor är längre än avståndet mellan ändytorna på upptagningsdelens 20 tappar 21, 22, för att medge 529 15,8 upptagningsdelens 20 rörelse parallellt med gångledsaxeln A över en sträcka som motsvarar höjdinställningsintervallet.

Upptagningsdelen 20 uppvisar vidare en genomgående kanal 25, som upptar dörrdelsbladet 7. Kanalen 25 begränsas i sidled av sidoväggar 26, 27 (se även fig. 4-6) och dimensionerna hos kanalens 25 tvärsnitt överensstämmer väsentligen med dörrdelsbladets bredd, parallellt med gångledsaxeln A, och tjocklek. Kanalens 25 tvärsnitt är konstant över hela kanallängden medan sidoväggarna 26, 27 är utformade så att deras ytterytor konvergerar i riktning utåt mot kanal- mynningarna, från ett tjockaste parti av upptagningsdelen 20.

Detta tjockaste parti är beläget i linje med upptagningsdelens tappar 21, 22 och dess vridningsaxel.

En mutterdel 28 i form av en invändigt gängad hylsa med två motstående utskjutande ingreppstappar 29 är upptagen i en urtagning 30, som är upptagen i de båda sidoväggarna 26, 27 vid den från gångledsaxeln A vända änden an kanalen 25. Även dörrdelsbladet 7 uppvisar en motsvarande, mutterdelen 28 upptagande, urtagning 37. Mutterdelen 28 fixeras i riktning parallellt med gångledsaxeln A av urtagnings 30 vertikala ändytor och av två bryggor 31 som förbinder de båda sidoväggarna 26, 27, i höjd med urtagningens 30 vertikala ändytor. De båda ingreppstapparna 29 skjuter in i kanalen 25 och står i ingrepp med sidoväggarnas 26, 27 inre ytor, ovanför respektive nedanför urtagningen 30. Ett inställningsorgan i form av en sidoinställningsskruv 32 är gängat upptagen i mutterdelen 28. Skruven 32 sträcker sig vinkelrätt mot gångledsaxeln A och dess rörelse i axiell led begränsas av insidorna av doshalvornas 8a, 8b kammarväggar. För att medge manövrering utifrån av skruven, uppvisar den ena doshalvan 8b ett genomgående manövreringshâl 33 för införing av en insexnyckel. Skruven 32 uppvisar vid sin mot manövreringshålet 33 vända ände en ringformig fläns 34 som tar stöd mot dosväggen omkring manövreringshålet 33. Manövreringshålet 33 har en utsträckning i riktning parallellt med gångledsaxeln A som motsvarar höjdinställningsintervallet.

För att åstadkomma lösbar fasthållning av dörrdelsbladet 7 i upptagningsdelen 20, uppvisar denna en hylsdel 35 som skjuter ut i sidled från den ena sidoväggen 26, mitt för snäpphålet 13 på dörrdelsbladet 7. I hylsdelen 35 är ett axiellt rörligt snäppelement i form av ett stift 39 och en fjäder 40 som tar stöd mot en i hylsdelens mynning indriven plugg 41 och som pressar stiftet 29 i riktning mot kanalen 25 upptagna. Hylls- delens 35 inre utrymme är förbundet med kanalen 25 genom ett hål (inte visat) i sidoväggen 26 som medger att stiftet 39 skjuter in i kanalen 25 och dörrdelsbladets 7 snäpphål 13.

Ett snäppmanövreringshål 36 är upptaget i den andra sidoväggen 27, mitt för hålet mellan hylsan 35 och kanalen 25. Även doshalvan 8b är försett med ett motsvarande snäppmanövrerings- hål 38 som medger införande av ett långsmalt snäpp- manövreringsverktyg, exempelvis en skruvmejsel i snäpp- manövreringshålet 36 på sidoväggen 27 och snäpphålet 13 på dörrdelsbladet 7. Doshalvans 8b snäppmanövreringshåll 38 har en utsträckning i riktning parallellt med gångledsaxeln A som motsvarar höjdinställningsintervallet.

Doshalvan 8a uppvisar en yttre ihålig hylsdel 43 som upptar upptagningsdelens 20 hylsdel 35. Den yttre hylsdelens 43 inre dimensioner är sådana att upptagningsdelens 20 hylsdel 35 är fri att röra sig i den yttre hylsdelen 43 då upptagningsdelen 20 rör sig relativt hållardosan 8 under höjd- och sidoinställning av gångleden 3.

När dörren 1 med därvid monterad hållardosa 5 ska monteras på det medelst karmdelen 4 vid karmen 2 fästa dörrdelsbladet 7, co O I I UIQ D I O o u oc!! O! 529 13 8 10 förs dörrdelsbladets 7 fria ände in i dosöppningen 19 och vidare in upptagningsdelens 20 kanal 25. Ett spetsigt parti 42 av dörrdelsbladets 7 fria ände pressar in stiftet 39 i hylsdelen 35 mot fjäderns 40 verkan.

Då dörrdelsbladet 7 är fullt inskjutet befinner sig snäpphålet 13 i dörrdelsbladet 7 mitt för hålet mellan kanalen 25 och hylsdelen, varvid stiftet under inverkan av fjädern 40 snäpper in i snäpphålet 13 och fixerar dörrdelsbladets läge i upptagningsdelen 20. När dörren 1 ska tas loss är det möjligt att föra in en skruvmejsel eller liknande genom hållardosans 8 och upptagningsdelens 20 respektive snäppmanövreringshål 38, 36 för att pressa in stiftet 39 i hylsdelen 35 och därmed frigöra stiftets 39 ingrepp med snäpphålet 13.

Hållardosan 8 upptar vidare ett höjdinställningsorgan i form av ett excentriskt element 44. Det excentriska elementet 44 uppvisar ett antal excentriskt anordnade plana mantelsegment 45 och två motriktade, i axiell riktning utskjutande, lager- tappar 46, 47. Lagertapparna 46, 47 är vridbart lagrade omkring en horisontell axel i lagersäten 48, 49, som är upptagna i de båda doshalvorna 8a, 8b. Den i doshalvan 8b lagrade lagertappen 47 uppvisar en i änden upptagen insexurtagning 50 för vridpåverkan utifrån medelst en insexnyckel. Lagertappen 47 sträcker sig härför in i ett genomgående höjdmanövreringshål 51 som är upptaget i doshalvan 8b, koncentriskt med lagerurtagningen 49.

Med hänvisning till fig. 4-6 beskrivs nedan sidoinställning i riktningen R2, som är parallell med dörrbladets huvudplan och vinkelrät mot gångledsaxeln A, av den ovan beskrivna gångleden 3. I fig. 4 visas gångleden då den är inställd i ett mittläge, som i figuren representeras av avståndet Xomellan karmdels- bladet 9 och hållardosan 8 då gångleden 3 är i ett läge som 529 138 ll motsvarar stängd dörr, dvs. det i fig. 1 med heldragna linjer visade läget. Vinkeln mellan dörrens plan och dörrdelsbladet 7 hos gångleden är i detta läge 90°. Det är nu möjligt att från detta mittläge X0 ändra dörrens sidoinställning, så att dosan och dörren i stängt läge intar det i fig. 5 visade läget xmx relativt karmdelsbladet 9.

Sådan sidoinställning till maximalt spel mellan dörren och gångledssidan av dörrkarmen utförs genom att först öppna dörren. Därefter vrids den högergängade sidoinställnings- skruven 32, medelst en insexnyckel, i moturs riktning. Skruven 32 är förhindrad att röra sig i axiell riktning relativt dosan 8, på grund av skruvspetsens 32a anliggning mot doshalvans 8a inre kamarvägg och den ringformade flänsens 34 anliggning mot doshalvans 8b inre vägg omkring manövreringshålet 33. För att förhindra att skruven ska kärva kan emellertid ett ringa axiellt spel vara anordnat mellan skruven och de båda doshalvorna 8a, 8b. Upptagningsdelen 20 är fixerad vid dörrdelsbladet 7 och ingreppet hos mutterdelens 28 ingreppstappar 29 med insidan av kanalens 25 sidoväggar 26, 27 är sådant att mutterdelen endast tillåts vrida sig omkring axeln genom ingreppstapparna 29, relativt upptagningsdelen 20.

Under moturs vridning av inställningsskruven 33 gängas skruven 33 ut ur mutterelementet 28, varvid skruvens 33 fläns 34 förskjuts i riktning från mutterelementet 28. Flänsen 34 pressar härvid, genom anliggning mot doshalvans 8b innervägg omkring sidomanövreringshâlet 33, hållardosan 8 att vrida sig moturs omkring vridningsaxeln genom upptagningsdelens 20 övre 21 och nedre 22 tapp. Härigenom kommer även dörren att vridas moturs relativt dörrdelsbladet 7, så att vinkeln dem emellan blir större än 90°. När dörren l åter stängs gör denna större vinkel mellan dörren 1 och dörrdelsblad 7 att dörren kommer till anliggning/anslag mot karmens anslagsyta innan dörrdels- 529 138 h 12 bladet 7 fullföljt sin vridning i stängningsriktningen omkring gångledsaxeln A till det tidigare stängda läget då dörrdels- bladet 7 var parallellt med karmdelsbladet 9. Dörrdelsbladet 7 och karmdelsbladet 9 bildar således i det nya stängda läget, efter genomförd sidoinställning en spetsig vinkel, vilket innebär att hållardosan 8 och dörren 1 befinner sig på ett avstånd Xmx som är större än Xofrån karmdelsbladet 9. Dörren 1 har alltså bibringats en sidoinställning i riktning från det karmsidostycke vid vilken gångleden är fäst.

I figur 6 visas ett sidoinställningsläge Xmm för hållardosan 8 och dörren där spelet mellan dosan 8 och karmdelsbladet 9 är minimalt. Inställningsskruven 32 har härvid, då dörren är i öppet läge, vridits medurs till dess skruven 32 är fullt ingängad i mutterdelen 28. Skruvspetsen 32a har då pressat mot insidan av doshalvan 8a och därvid bringat dosan 8 att vrida sig medurs relativt upptagningsdelen 20 så att även dörren 1 vrider sig medurs relativt dörrdelsbladet 9. Härigenom blir vinkeln mellan dörrens plan och dörrdelsbladet 9 mindre än 90° så att, då dörren åter stängs, dörrdelsbladet 7 kan vridas omkring gångledsaxeln A till ett läge där dörrdelsbladet passerat parallellitet med karmdelsbladet 9 innan dörren 1 kommer till anslag mot karmen. Hållardosan 8 och dörren 1 har då intagit ett nytt sidoinställningsläge där avståndet Xmn mellan dosan 8 och karmdelsbladet 9 är mindre än Xmm och X0.

Vid den exemplifierande ovan beskrivna utföringsformen av en gângled enligt uppfinningen medges sidoinställning av dörren med 1 4mm utifrån mittläget X9. Det inses att inställning kan åstadkommas steglöst till vilket som helst värde inom intervallet. Åter hänvisande till fig. 3 beskrivs nedan höjdinställning av dörren i riktningen Rl för den ovan beskrivna utföringsformen I! 0 I n 529 138 13 av uppfinningen. Höjdinställning av dörren utföres då dörren är i öppet läge. En insexnyckel förs in i insexurtagningen 50 hos det excentriska elementets 44 lagertapp 47, varefter det excentriska elementet 44 vrids omkring sin horisontella vridningsaxel genom de båda lagertapparna 46, 47. Moturs vridning av det excentriska elementet 44 medför att plana mantelsegment 45 på successivt större avstånd från det excentriska elementets 44 vridningsaxel, kommer till stödjande anliggning mot den övre horisontella stödytan 2la hos upptagningsdelens 20 övre tapp 21. Upptagningsdelen 20 och dess stödyta 21a är fixerade i höjdled relativt dörrdelsbladet 7 och därmed karmen. Det excentriska elementet 44 är genom lagertapparnas 46, 47 lagring i hållardosans 8 lagringssäten 48, 49 väsentligen orörlig i höjdled relativt dosan 8. Ett visst litet radiellt spel mellan laggringstapparna 46, 47 och lagersätena 48, 49 kan emellertid tillåtas för att motverka friktion under vridningsrörelsen. Hållardosan 8 är, såsom beskrivits ovan, rörlig i höjdriktningen relativt upptagnings- delen 20. Då de plana mantelsegmenten 45 på successivt större avstånd från det excentriska elementets 44 axel kommer till anliggning mot stödytan 21a kommer således det excentriska elementets 44 axel och därmed hållardosan och dörren att successivt förskjutas upp relativt stödytan 2la och därmed karmen. Dörrens 1 höjdinställning relativt karmen justeras således uppåt. På motsvarande sätt sänks dörren relativt karmen då det excentriska elementet 44 vrides medurs och gravitationens inverkan pâ dörren pressar plana mantelsegment 45 på successivt mindre avstånd från det excentriska elementets 44 axel till anliggning mot stödytan 2la.

Enigt en inte visad utföringsform kan det excentriska elementet uppvisa en krökt mantelyta med kontinuerligt ökande avstånd från axeln, i stället för ett antal plana 529 138 14 mantelsegment. En sådan utföringsform medger steglös höjdinställning men uppvisar samtidigt nackdelen att det excentriska elementet måste spärras efter utförd höjdins- tällning för att motverka att gravitationen återför dörren till det lägsta inställningsläget. Vid utförandet med ett antal plana mantelsegment 45, som anligger mot den plana stödytan 2la krävs ingen sådan extra spärrning eftersom den plana kontakten i sig förhindrar gravitationen från att återföra dörren till det lägsta läget.

Vid den i fig. 3 visade utföringsformen medges höjdinställning av dörren inom intervallet -3,0 mm till +4,5 mm utifrån ett neutralläge.

Med hänvisning till figur 7 och 8 beskrivs nedan ytterligare en utföringsform av gångleden 3' enigt uppfinningen. Denna utföringsform överensstämmer helt med den i figur 2 till 6 visade utföringsformen vad beträffar karmdelen 4, dörrdels- bladet 7, dess snäppinfästning i upptagningsdelen 20' och medlen för att åstadkomma sidoinställning av dörren. I det följande beskrivs det som skiljer denna utföringsform från de ovan beskrivna.

Den i figur 8 visade utföringsformen innefattar ett höjd- inställningsorgan 99 innefattande ett mutterelement 100.

Mutterelementet 100 innefattar en övre cylindrisk lagringsdel 101 och en nedre cylindrisk manövreringsdel 102 med större diameter än lagringsdelen 101. Ett antal radiella manövreringshål 103 är upptagna i manövreringsdelen 102 för att medge manövrering av mutterelementet 100 utifrân, medelst ett spetsigt verktyg. Mutterelementet 100 är roterbart lagrat i lagerurtagningar 101a, 10lb i respektive halva 8a' 8b' av hållardosan 8'. Lagerurtagningarna l01a, l0lb uppvisar respektive halvcirkelformade lagringsytor 104a, 104b för 529 138 15 vridlagersamverkan med lagringsdelens 101 mantelyta.

Lagringsurtagningarna l0la, lOlb uppvisar också nedre lO5a, l05b och övre l06a horisontella bärytor (i fig.8 är den i doshalvan 8b' anordnade övre bärytan inte synlig). De nedre bärytorna lO5a, l05b samverkar med en motsvarande nedre bäryta 107 och de övre bärytorna l06a med en övre horisontell bäryta 108 hos mutterelementets 100 manövreringsdel 102 för att förhindra relativ axiell rörelse mellan mutterelementet 100 och hållardosan 8' och för att överföra vertikala krafter dem emellan. Ett visst litet axiellt spel mellan mutterelementet 100 och lagringsurtagningarna 101a och lOlb kan emellertid tillåtas. I doshalvan 8b' är vidare ett genomgående hål 109 upptaget för att medge att det spetsiga manövreringsverktyget förs in i de radiella manövreringshålen 103 hos mutterelementet 100, utifrån hållardosan 8'.

Höjdinställningsorganet 99 innefattar också en gängad tapp 110 som vid sidoinställning av gångleden motsvarar upptagnings- delens 20 övre tapp 21, vid den i figur 2-6 visade utförings- formen. Den gängade tappen 110 är gängat upptagen i mutter- elementet 100 och axiellt rörlig relativt upptagningsdelen 2l', parallellt med gångledsaxeln A. Upptagningsdelen 20' uppvisar härför en tappkanal lll som sträcker sig utmed upptagningsdelens 20' vridningsaxel från en övre ändyta 112 och som mynnar i kanalen 25. Den gängade tappen 110 innefattar vid sin nedre ände en fläns 113 som uppvisar väsentligen samma tvärsnittsgeometri som tappkanalen 111, för att förhindra vridning av den gängade tappen 110 relativt upptagningsdelen 20'. Flänsen 113 uppvisar två nedåt utskjutande stödklackar 1l4a, ll4b som då den gängade tappen är i sitt nedersta läge relativt upptagningsdelen 20' tar stöd mott dörrdelsbladets 7 övre yta 7a på ömse sidor om en brygga (inte visad) som är anordnad i tappkanalen lll, vid dess mynning i upptagnings- 529 1138 16 delens 20' kanal 25. För att medge hållardosans 8' vertikala rörelse relativt den gängade tappen 110 är en tappurtagning 1l5a upptagen i respektive doshalva 8a', 8b' ovanför lagrings- urtagningarna l0la, 10lb (den i doshalvan 8b anordnade tappurtagningen är inte synlig i figurerna).

Med hänvisning till fig. 9-ll beskrivs i det följande höjdinställning i riktning R1 av gångleden enligt den i figur 7 och 8 visade utföringsformen. I fig. 9 visas gângleden 3' då hållardosan 8' befinner sig i höjdmittläge relativt karmdelen 4. Utifrån detta mittläge är det möjligt att höja hållardosans 8' läge relativt dörrdelsbladet 7 och därigenom lyfta den vid hållardosan 8' fästa dörren (inte visad). Detta sker genom att föra in ett spetsigt verktyg genom hålet 109 i doshalvan 8b (se fig. 7) och in i ett av manövreringshâlen 103 i mutterelementet 100 samt att därefter upprepade gånger vrida det högergängade mutterelementet 100 åt höger i figuren.

Mutterelementet 100 förskjuts då, genom gängsamverkan med den gängade tappen 110 som med sina stödklackar ll4a, l14b (fig. 8) tar stöd mot dörrdelsbladets 7 övre kant 7a, utmed tappen 110 i riktning uppåt. Vid denna förskjutning uppåt anligger mutterelementets 100 övre bäryta 108 mot lagringsur- tagningarnas l0la, 10lb övre bärytor 106a, varvid hållardosan 8' och därmed dörren förskjuts uppåt till det i fig. 10 visade övre läget. Liksom vid den i fig. 3 visade utföringsformen medger längden av hållardosans 8' nedre lagringsutrymme 24 att hållardosan 8' kan förskjutas uppåt utan att upptagningsdelens 20' nedre tapp 22 slår emot bottnen avlagringsutrymmet 24.

För att sänka dörren till det i fig. 11 visade läget, vrids mutterelementet 100 istället åt vänster i figuren, varvid mutterelementet 100 förskjuts nedåt utmed den gängade tappen 110, så att hållardosan 8' och dörren under inverkan av gravitationen, som håller stödklackarna 114a, 114b vid 52 9 1 3 8 17 anliggning mot dörrdelsbladet 7, sänks. Under denna nedåtriktade rörelse av hållardosan 8' medger tapp- urtagningarna 1l5a att dosan 8' kan röra sig nedåt omkring den gängade tappens 110 övre del.

-Med den i fig. 7-10 visade utföringsformen medges således steglös höjdinställning av dörren. Så länge gängvinkeln hos mutterelementet 100 och den gängade tappen 110 inte är alltför stor krävs ingen separat spärrning av mutterelementet 100 vid det inställda läget. I och med att den gängade tappen är axiellt rörlig relativt upptagningsdelen 20' medger konstruktionen även att en dörr med exempelvis två ovanför varandra anordnade gångleder inställes i höjdled genom att först ställa in exempelvis den övre gångleden och därefter den nedre. Under inställning uppåt av den övre gångledens hållardosa kommer den gängade tappen i den nedre gångleden att följa med dörrens rörelse uppåt. När inställningen av den övre gångleden är klar vrids mutterelementet i den nedre gångleden åt höger, så att den gängade tappen rör sig nedåt till dess stödklackarna ll4a, l14b kommer till anliggning mot den nedre gångledens dörrdelsblad.

Den i figur 7-10 visade utföringsformen medger höjdinställning av dörren inom intervallet -3,2 mm till +4,8 mm utifrån ett neutralläge.

Vid en alternativ, inte visad utföringsform kan den gängade tappen vara fixerad vid upptagningsdelen. En sådan utföringsform medger att hållardosan och därmed dörren kan förskjutas i den gängade tappens båda axiella riktningar även utan gravitationens inverkan på dörren och hållardosan, exempelvis vid montering av gångleden så att gångledsaxeln A och därmed inställningsriktningen Rl är horisontell. 529 138 , 18 Vid de ovan beskrivna utföringsformerna är gångledsbladen, knorrorna och gångledspinnarna utförda i stål, hållardosan i_ zink och upptagningsdelen i något förhållandevis höghållfast metalliskt material. Det är emellertid vid vissa tillämpningar även möjligt att tillverka de ingående komponenterna i andra, exempelvis polymera, material.

Såsom antyds i figurerna kan hållardosans utsida förses med exempelvis tryckta, graverade eller gjutna inställnings- markeringar och -instruktioner i närheten av respektive inställnings-/manövreringsöppning genom hållardosans vägg, för att underlätta inställningsarbetet.

Uppfinningen är naturligtvis inte begränsad till de ovan beskrivna utföringsformerna utan kan varieras inom ramen för de efterföljande patentkraven.

Claims (12)

529 138 19 Krav

1. l.Gångled (3, 3') med karmdel (4) och dörrdel (5), vilken dörrdel uppvisar en hållardosa (8, 8') för montering vid en dörr (1) eller motsvarande och ett med dosan lösbart för- bindbart gângledsblad (7), vilken dosa innefattar en sido- urtagning (19) för gångledsbladet, och en i dosan befintlig upptagningsdel (20, 20') för gångledsbladet, kännetecknad av att dosan (8, 8') är rörlig relativt upptagningsdelen (20, 20') genom påverkan utifrån av ett inställningsorgan (32) för att åstadkomma sidoinställning av dosan och dörren i dörrens plan, vinkelrätt mot gångledens axel (A) och av ett fjäderpåverkat snäppelement (39) för lösgörbar fixering av gångledsbladets (7) läge i upptagningsdelen, vilken upptagningsdel uppvisar en sidledes utskjutande företrädesvis förslutbar hylsdel (35) som upptar snäppelementet.

2.Gångled enligt krav 1, vid vilken dosan (8, 8') och upptagningsdelen (20, 20') är utformade att genom påverkan av inställningsorganet (32), utföra en sinsemellan relativ vridrörelse kring en med gångledsaxeln (A) parallell axel.

3.Gångled enligt krav 2, vid vilken inställningsorganet uppvisar en skruv (32) som är axiellt spärrad relativt dosan (8, 8') och samverkar med en mutterdel (28) som, vid skruvens omvridning, genom ingrepp med upptagnigsdelen (20, 20') åstadkommer den relativa vridrörelse.

4.Gångled enligt krav 2 eller 3, vid vilken upptagningsdelen (20, 20') uppvisar utskjutande ändtappar (21, 22, 110) som är lagrade i dosan (8, 8') för den relativa vridrörelsen.

5.Gångled enligt krav 4, vid vilken upptagningsdelen (20, 20') uppvisar motstående sidoväggar (26, 27) som begränsar en mellanliggande kanal (25) för gångledsbladet (7), vilka sidoväggars ytterytor konvergerar i riktning utåt från upptagningsdelens vridningsaxel. 529 138 20

6.Gångled enligt något av krav 1 - 5, vid vilken hållardosan (8, 8') är inställbart rörlig relativt upptagningsdelen (20, 20') i en riktning parallellt med gångledsaxeln (A), för att medge höjdinställning av dörren (1).

7.Gångled enligt krav 5, med ett höjdinställningsorgan i form av ett utifrån påverkbart, vinkelrätt mot gångledsaxeln (A) i dosan (8) vridbart lagrat, excentriskt element (44) som ingriper mot ett parti (2la) av upptagningsdelen (20).

8.Gångled enligt krav 6, med ett höjdinställningsorgan innefattande ett i dosan (8') roterbart lagrat, utifrån påverkbart, i axiell led relativt dosan spärrat mutterelement (100) i ingrepp med en gängad tapp (110), som tar stöd mot gångledsbladet (7) varvid, vid mutterelementets rotation på tappen, elementets höjdrörelse överföres till dosan.

9.Gângled enligt krav 8, vid vilken tappen (110) är rörlig relativt upptagningsdelen (20') i riktning parallellt med gångledsaxeln (A).

10.Gångled enligt 8 eller 9, vid vilken tappen (110) uppvisar en mot gångledsbladet (7) stödande fläns (113), som är upptagen och styrd i en därför avsedd kanal (111) i upptagningsdelen (20').

11. l1.Gångled enligt krav 10, vid vilken flänsens (113) ingrepp mot gångledsbladet (7) är sådant att då höjdinställning av dörren (1) i riktning uppåt sker genom påverkan av ett övre gångledsmutterelement, medföljer en nedre gångleds fläns- försedda tapp (110) i den dörren bibringade rörelsen.

12.Gång1ed enligt något av kraven 1-11, vid vilken hållardosan (8, 8') uppvisar en motsvarande, sidledes utskjutande hylsdel (43) av större dimensioner för att medge relativ rörelse 529 158 21 mellan upptagningsdelens (20, 20') och dosans (8, 8') hylsdelar (35, 43).