SE528164C2 - Uppsamlingsanordning för anslutning till åtminstone ett provrör - Google Patents

Description

20 25 30 35 528 164 2 ningen och det år önskvärt att avlägsnandet av svavelsyra minimeras, eftersom koncentrerad svavelsyra är dyr och miljövådlig. Således bör förbränningen och uppsamlings- systemet anordnas på sådant sätt att avlägsningen av oönskade ångor från förbehandlingen inte innebär ett avsevärt spill av svavelsyra.

Ett lågt spill av svavelsyra kan uppnås på olika sätt. Kokningen kan regleras så att den kokande svavelsy- ran hålls på en låg nivå i provröret, varvid förångad svavelsyra från kokningen kan kondenseras i provröret och återgå till förbränningsprocessen utan att nå uppsam- lingssystemet. Detta innebär dock att kokningen sker långsamt och att förbehandlingen av provet tar lång tid.

Alternativt kan uppsamlingssystemet ha ett långt kopplingsrör som ansluts till provröret. Förångad svavel- syra kan då kondenseras i kopplingsröret och därmed återgå till förbränningsprocessen innan den när en kol- lektor hos uppsamlingssystemet som skulle föra bort sva- velsyran. Detta innebär dock att uppsamlingssystemet blir skrymmande.

Sammanfattning av uppfinningen Ett ändamål med uppfinningen är att åstadkomma en förbättrad uppsamlingsanordning för anslutning till åt- minstone ett provrör. Ett särskilt ändamål med uppfin- ningen är att åstadkomma en uppsamlingsanordning som kan göras kompakt och håller spill av reagens från förbrän- ning i provröret på en låg nivå.

Dessa ändamål med uppfinningen uppnås med en uppsam- lingsanordning enligt det självständiga kravet. Före- dragna utföringsformer av uppsamlingsanordningen framgår av de osjälvständiga kraven.

Uppfinningen tillhandahåller således en uppsamlings- anordning för anslutning till åtminstone ett provrör, i vilket ett prov utsätts för en våtförbränningsprocess.

Uppsamlingsanordningen innefattar ett kollektorrör, som är anordnat för uppsamling och avledning från provröret Züfiñ-0¿~Ol 11:92 V;“ AR\DATïHïk_NoFam-ly\ L.doc ¶fiCrqanisaiiot\FÜS3 ANAl¥T;GAL ar\2lOlää5ê\2l51465š Applicationtextïoinstructor LGD 2994-07-21 10 15 20 25 30 35 528 164 3 av ångformiga produkter från våtförbränningsprocessen, och åtminstone ett kopplingsrör, vilket har en första öppning som ansluter kopplingsröret till kollektorröret och en andra öppning som är anpassad att införas i prov- röret. Kollektorröret innefattar åtminstone en utskjut- ning som sträcker sig från det inre av kollektorröret för uppvisande av en kondenseringsyta för kondensering av reagens i de ångformiga produkterna.

Uppsamlingsanordningen enligt uppfinningen möjliggör en effektiv våtförbränningsprocess i ett provrör utan större förluster av reagens från förbränningsprocessen.

En effektiv förbränningsprocess kan erhållas genom att kokningen av ett prov i provröret tillåts ske till en hög nivå i provröret. Detta innebär samtidigt att risken ökar för att reagens som föràngas i förbränningsprocessen kom- mer att stiga upp i kollektorröret. Tack vare uppfin- ningen kan reagens tillåtas att stiga upp emot eller i kollektorröret utan att gå förlorat. Reagensen kommer i kontakt med en inre utskjutning i kollektorröret som tillhandahåller en extra kondenseringsyta utöver väggarna hos kopplingsröret. Reagensen kan kondensera mot den extra kondenseringsytan och därmed återföras till provrö- ret. Den inre utskjutningen tillåter att reagens återförs utan att ett långt kopplingsrör behövs mellan kollektor- röret och provröret, vilket gör systemet av provrör och uppsamlingsanordningen kompakt. Kollektorröret och kopp- lingsröret kan anordnas utanför värmesköldar hos ett upp- värmningssystem för provrören, varför temperaturen i kol- lektorröret kan hållas klart lägre än i provröret och kondensering kommer att ske då ångor från förbrännings- processen kommer i kontakt med kondenseringsytan.

Utskjutningen kan innefatta en inre kanal som har en öppning som står i förbindelse med omgivande atmosfär.

Detta innebär att kalluft från den omgivande atmosfären kan komma i direkt kontakt med utskjutningen och reagens- àngorna, vilket effektivt håller utskjutningens tempera- tur låg och underlättar kondensering av reagens mot kon- Zf-*Ufzï-Ûfi-*ffí ilrüê =f:\. ilofirgaswi EIšTÃ_,_I\Ec-F¿ur.:lyßfifllül-ä-áb-ê'x 10 15 20 25 30 35 528 164 4 denseringsytan på utskjutningen och även tillhandahåller direkt kondensering av reagens som kommer i kontakt med kalluften.

Det förekommer ett utsug av oönskade ångor genom kollektorröret, vilket innebär att ângor från förbrän- ningsprocessen kan förhindras att komma ut i den omgi- vande atmosfären genom den inre kanalen i utskjutningen.

Istället kan kalluft sugas in i kopplingsröret genom kanalen.

Utskjutningen kan sträcka sig från ett parti av en inre sidovägg hos kollektorröret, vilket parti är beläget motsatt en anslutning av den första öppningen hos kopp- lingsröret till kollektorröret. Detta innebär att ut- skjutningen är riktad mot kopplingsrörets öppning in i kollektorröret. Därmed kan reagens som kondenseras på kondenseringsytan hos utskjutningen droppa direkt till- baks in i kopplingsröret och vidare ner i provröret och därmed genast återgå till förbränningsprocessen.

Utskjutningen kan vidare sträcka sig åtminstone del- vis in i kopplingsröret. Detta innebär att en kondense- ringsyta tillhandahålls inuti kopplingsröret. Därmed er- hålls en ännu bättre kontroll att reagens som kondenseras på utskjutningen verkligen kommer att falla tillbaks in i provröret.

Kopplingsröret och kollektorröret kan vara ömsesi- digt anordnade så att den första öppningen hos kopplings- röret är anordnad i en position inuti kollektorröret.

Detta gör att risken för överhörning, d v s att reagens som förángats i ett provrör faller tillbaks i ett annat provrör, är liten. Eventuellt kondenserad reagens som hamnat på botten i kollektorröret kan inte falla ner i något kopplingsrör, eftersom kopplingsröret sträcker sig in i kollektorröret. I kombination med att utskjutningen sträcker sig delvis in i kopplingsröret är risken för överhörning minimal.

Utskjutningen kan vara lateralt förskjuten i förhål- lande till den första öppningens position i kollektorrö- -&ti0ï1\F"š3-*3 šlíålïfTïáíhL -fi-.âlülfíšñ-:I Apjsii:atisntextTcvïxistrvßcto: LGI* 2064-07-21 10 15 20 '25 30 35 528 164 5 ret i en riktning för ett flöde av ångformiga produkter i kollektorröret, varvid kollektorröret är försett med en inre yta för ledande av kondenserat reagens mot den för- sta öppningen. Eftersom utskjutningen är lateralt för- skjuten från inkopplingen av kopplingsröret i kollektor- röret kan kondenserat reagens inte falla tillbaks direkt ner i kopplingsröret. Istället är utskjutningen så anord- nad att de àngformiga produkterna kommer att färdas med flödet i kollektorröret från kopplingsröret till utskjut- ningen. Vidare är kollektorröret försett med en inre yta som kan leda tillbaks kondenserat reagens från utskjut- ningen till kopplingsröret. Kollektorrörets inre yta skulle kunna vara sluttande så att kondenserat reagens rinner längs ytan mot den första öppningen.

Uppsamlingsanordningen kan vidare innefatta ett va- rierbart temperaturetyrningselement som är anordnat i termisk kontakt med utskjutningen för styrning av en tem- peratur hos kondenseringsytan för variering av graden av reagenskondensering. Kondenseringsytans temperatur styr hur effektivt reagens kommer att kondenseras mot ytan.

Genom att kondenseringsytans temperatur regleras erhålls därmed en kontroll över reagenskondenseringen. Exempelvis skulle kondenseringsytan kunna värmas under en första del av förbränningsprocessen då väsentligen ingen reagens föràngats och då vattenånga bortförs från processen. Kon- denseringsytan skulle sedan kunna kylas för åstadkommande av en effektiv kondensering under senare del av förbrän- ningsprocessen.

Utskjutningen kan vara konformad. Utskjutningen kan då vara anordnad att avsmalna mot kopplingsrörets första öppning och därmed rikta kondenserat reagens att falla tillbaks ner i kopplingsröret.

Utskjutningen kan alternativt vara cylinderformad.

Detta innebär att en större kondenseringsyta kan erhål- las. Det inses att en mängd andra former pà utskjutningen är möjliga. Exempelvis skulle utskjutningen kunna vara rörformad. 2006-06-01 12:02 V:\_!lf:Organiaatš.o:1\ï13SS Al-IALRITECAL AEs\.P.f\_TENT\ r-Iošflinzi.ly\3hï\21014eâàlzlzïláóâé Eappli-:ationtexrïoïnsrrxactor LGD 2004~O7-«;3. 3 .dec 10 15 20 25 30 35 528 164 6 Uppsamlingsanordningen kan innefatta ett flertal kopplingsrör som är anordnade att införas i var sitt provrör och ett motsvarande flertal utskjutningar, vilka var och en är förknippad med ett av flertalet kopplings- rör, varvid en utskjutning är förknippad med varje kopp- lingsrör. Detta innebär att uppsamlingsanordningen kan användas för bortförande av oönskade ångor och återvin- ning av reagens för våtförbränningsprocesser i ett fler- tal provrör samtidigt.

Kopplingsröret och kollektorröret kan vara utformade i ett stycke. Detta innebär att det inte finns någon risk för läckage av ångor mellan kopplingsröret och kollektor- röret.

Uppsamlingsanordningen kan innefatta en bricka som är anordnad runt kopplingsröret för tätning mellan kopp- lingsröret och provröret. När kopplingsröret förs ner i provröret kan således brickan anligga mot provrörets öpp- ning, vilket förhindrar att ångor från våtförbränningen läcker ut till omgivande atmosfär.

Uppsamlingsanordningen kan vidare innefatta medel för àstadkommande av god tätning mellan brickan och prov- röret. Exempelvis skulle en inre kärna av brickan kunna vara utformad i ett tungt material, såsom bly, vilket skulle innebära att brickan med hjälp av gravitationen trycks mot provröret. Alternativt, skulle en fjäder kunna vara anordnad mellan kollektorrörets utsida och brickan för tryckande av brickan mot provröret för àstadkommande av god tätning. Detta innebär att läckage av àngor kan förhindras även om häftiga reaktioner sker i vátförbrän- ningen, vilka ger plötsliga tryckökningar i provröret.

Brickans undersida, vilken kommer i kontakt med provröret, är företrädesvis konformad så att brickan av- smalnar i radiell riktning ut från kopplingsröret. Detta innebär att brickan kan sluta tätare mot provröret och att reagens som kondenserar mot brickans undersida kommer att rinna längs brickans undersida mot en central del av 203 Û -C Ii 1 1:02 *J:\_tlo(3rg=¿r1is -:-Lt.i0n\ ÅEJIKLYTICLL f~BXPA'l'EIš«'1“\ _I*-1oIl-*a1nily'\:5E\2lül=lf3Sf \2 .LD lf: 654 .ë-.pjgvliæatinntexfäoï riarrvacfcir LGD 2004-07 -išl l . tåfxc 10 15 20 25 30 35 528 164 7 provröret. Härigenom är risken minimal att kondenserat reagens kommer ut på utsidan av provröret.

Kort beskrivning av ritningarna Uppfinningen kommer nu i exemplifierande syfte att beskrivas mer i detalj under hänvisning till bifogade ritningar.

Fig 1 visar en perspektivvy av en uppsamlingsanord- ning enligt en första utföringsform av uppfinningen.

Fig 2 visar ett längdsnitt längs linjen II-II av uppsamlingsanordningen i fig 1, där uppsamlingsanord- ningen införts i ett provrör.

Fig 3 visar ett tvärsnitt längs linjen III-III av uppsamlingsanordningen i fig l.

Fig 4 visar ett längdsnitt motsvarande fig 2 för en uppsamlingsanordning enligt en andra utföringsform av uppfinningen.

Fig 5 visar ett längdsnitt motsvarande fig 2 för en uppsamlingsanordning enligt en tredje utföringsform av uppfinningen.

Fig 6 visar ett längdsnitt motsvarande fig 2 för en uppsamlingsanordning enligt en fjärde utföringsform av uppfinningen.

Fig 7 visar ett längdsnitt motsvarande fig 2 för en uppsamlingsanordning enligt en femte utföringsform av uppfinningen.

Fig 8 visar ett längdsnitt motsvarande fig 2 för en uppsamlingsanordning enligt en sjätte utföringsform av uppfinningen.

Beskrivning av föredragna utföringsformer av uppfinningen En uppsamlingsanordning 10 enligt en första utfö- ringsform av uppfinningen kommer nu att beskrivas med hänvisning till fig 1-3. Uppsamlingsanordningen 10 har åtminstone ett kollektorrör 12, i vilket oönskade àngor från en process i ett provrör ska samlas upp och föras bort. Kopplingsrör 14 är anslutna till en undre del 16 av Zfxflïål-Oêflíll 11:02 V: *'~ AB ä PATBIJT \__I»I:>Fa1r.i1jf\ l . dec 'ctï-rfgarvï ræatio-:PæQfS-S Pàïltlïïlílâl, :.~;\2 LM lf 'fiñäïzliïlà 654 Agzpl itaticntextToïrlfs-t rurtor LGD Züüâ-Cfl-Zl 10 15 20 25 30 35 528 16-4 8 kollektorröret 12. Kopplingsrören 14 är anordnade att föras in i provrör och leda ångor från provröret in i kollektorröret 12.

Såsom framgår av fig 2, har kopplingsröret 14 en första öppning 18 som ansluter kopplingsröret 14 till kollektorröret 12 och en andra öppning 20 som förs in i ett provrör 22. Kollektorröret 12 har en utskjutning 24 i anslutning till varje kopplingsrör 14. Utskjutningarna 24 sträcker sig från en övre del 26 i det inre av kollektor- röret 12 och uppvisar en extra kondenseringsyta 28 utöver väggarna hos kopplingsröret 14. Förångad reagens från provröret 22 kan kondensera mot den extra kondenserings- ytan 28 och återföras till provröret 22. Tack vare kol- lektorrörets 12 utskjutning 24 uppvisas en relativt stor yta på vilken kondensering kan ske. Kondenseringsytan 28 sträcker sig mot kopplingsrörets 14 första öppning 18 så att kondens kommer att falla från kondenseringsytan 28 tillbaks ner i kopplingsröret 14 och vidare ner i provrö- ret 22. Kondenseringsytan 28 kan sträcka sig till och med delvis ner i kopplingsröret 14, vilket ytterligare säker- ställer att kondens kommer att falla tillbaks ner i kopp- Utskjutningen 24 är konformad så att kon- dens kommer att rinna längs utskjutningen 24 och riktas lingsröret 14. ner genom kopplingsrörets 14 första öppning 18.

Uppsamlingsanordningen 10 innefattar vidare en bricka 30 som är anordnad runt kopplingsröret 14. Brickan 30 har ett centralt hål 32 för upptagning av kopplings- röret 14 däri. När kopplingsröret 14 förs ner i ett prov- rör 22 ligger brickan 30 an mot provröret 22 så att dess öppning sluts. Brickan 30 har en undre konisk yta 34 som ligger an mot en övre kant hos provröret 22. Brickans undre koniska yta 34 gör att brickan 30 sträcker sig del- vis in i provröret 22 och därmed sluter tätare mot prov- röret 22. Vidare förhindras att kondens på brickan 30 rinner ut på utsidan av provröret 22 genom att kondenset leds via brickans koniska yta 34 mot centrum av provröret 22. Uppsamlingsanordningen 10 kan ha en fjäder 38 som zsee-oz~ø1 11=o2 w=*_naofga¿ ABXPATENTX_MoPamily\3E\2101= 1.doc i0n\FÜS$ ÅNÅLYTICAL :é\21014¿S4 Apç1icationtextToInstructor LSD 2004-07-21 10 15 20 25 30 35 528 164 9 sträcker sig mellan kollektorrörets 12 undre och brickan 30. Fjädern 38 trycker brickan 30 mot provröret 22 för ytterligare tätning av anslutningen mellan uppsamlingsan- ordningen 10 och provröret 22. Vidare sker ett gasflöde i kollektorröret 12, vilket ger ett utsug av gas från prov- röret 22 genom kopplingsröret 14. Detta utsug ger också en tryckskillnad mellan brickans 30 undre och övre sida, som ytterligare trycker brickan 30 mot provröret 22.

Kopplingsrörets 14 nedre del är formad som en tratt.

Detta innebär att brickan 30 kommer att ligga an mot en del av kopplingsröret 14 som utvidgar sig, vilket gör att brickans 30 centrala hål 32 sluter mot kopplingsröret 14 samt att brickan 30 förhindras att falla av kopplingsrö- ret 14. Brickan 30 kan vara utformad i två delar som snäpps ihop runt kopplingsröret 14 vid tillverkning. Ut- suget från provröret 22 genom kopplingsröret 14 förhind- rar även läckage ut ur provröret 22 mellan kopplingsröret 14 och brickan 30. Ett eventuellt gasflöde mellan kopp- lingsröret 14 och brickan 30 skulle istället föra in om- givande atmosfär i provröret 22.

Gasflödet sker i kollektorrörets 12 längdriktning.

Detta gasflöde tar upp oönskade àngor från processerna i provrören 22 och för bort dessa. Kollektorröret 12 kan därvid vara ansluten till en pump (ej visad) för skapande och reglering av gasflödet i kollektorröret 12. Kollek- torröret 12 kan också vara ansluten till en rengöringsan- ordning (ej visad), såsom en skrubber, för omhänderta- gande av bortförda gaser. Såsom framgår i fig 3, finns utrymme för gasflödet i kollektorröret 12 förbi en ut- skjutning 24 vid sidan av utskjutningen 24 och ovanför kopplingsrörets 14 första öppning 18.

Kollektorröret 12, kopplingsrören 14 och utskjut- ningarna 18 är företrädesvis utformade i ett stycke av exempelvis glas. Detta åstadkommas genom blåsning av glas till önskad form. Glas är ett lämpligt material, eftersom det tål att utsättas för höga temperaturer samt krävande kemiska miljöer utan att det ändrar sin form. Kollektor- 2Uü¿~Cü-Ü1 11:02 ?:X_NoOrqanisati0n\?0S$ ANåLYTICàL AB\PATE§T\w3oFami1yïsEK21014á54\2Lüldäâà âpplicat1ontextToïnsrructor LGD 20O4~OT-21 l.doc 10 15 20 25 30 35 528 164 10 röret 12, kopplingsrören 14 och utskjutningarna 18 skulle alternativt kunna vara utformade av PTFE eller Teflon®, ett emaljerat material, en keram eller ett rostfritt rör belagt med PTFE. Brickan 30 är också lämpligen utformad i glas, av en keram, PTFE eller någon annan härdplast.

En andra utföringsform av uppsamlingsanordningen 110 kommer nu att beskrivas med hänvisning till fig 4; I denna utföringsform är kopplingsröret 114 anordnat så att det sträcker sig delvis in i kollektorröret 112. Kopp- lingsrörets 114 första öppning 118 är således anordnad ovanför en undre yta hos kollektorröret 112. Kondens som ligger på botten i kollektorröret 112 kan då inte komma in i kopplingsröret 114 och falla ner i provröret 122.

Detta innebär att överhörning mellan provrör förhindras, d v s att ångor från ett provrör efter kondensering fal- ler ner i ett annat provrör. Ångor som kondenserat i kol- lektorröret 112 mot andra ytor än utskjutningarnas 124 kondenseringsytor 128 kan hamna på kollektorrörets 112 botten, men alltså inte återföras till provrör 122. Över- hörning förhindras också genom att överkok från provröret 122, som kokat över kopplingsrörets 114 första öppning och på så vis hamnat i kollektorröret 112, inte heller kan återföras till provrör 122.

Anordnandet av den första öppningen 118 inuti kol- lektorröret 112 innebär också att en vätskeansamling av kondenserat reagens kan skapas kring den del av kopp- lingsröret 114 som sträcker sig in i kollektorröret 112.

Denna vätskeansamling häller en temperatur som är under reagensens daggpunkt, vilket innebär att förångat rea- gens, när det kommer in i kollektorröret 112 möter en tillräckligt låg temperatur för att kondenseras. Detta stimulerar kondensering av föràngat reagens och återfö- ring av reagensen till processen i provröret 122.

En tredje utföringsform av uppsamlingsanordningen 210 kommer nu att beskrivas med hänvisning till fig 5.

Utskjutningarna 224 är nu något förskjutna ovanför kopp- lingsrören 214. Utskjutningarna 224 är förskjutna i rikt- ZUOKZ-ÜG--Iïl 11:02 Si:\__l*íoí'firgffanisntionVFÖSS .ÅNALYTïCAL AAPATEFITXQëOFænLly\5E\2lCL-fláêïflllllàêñßl Agapilurationtextïolzxstrlattor LGD 2=)=34-O?-'?1 .Laine 10 15 20 25 30 35 528 164 11 ningen för gasflödet genom kollektorröret 212. Detta in- nebär att föràngad reagens som kommer in i kollektorröret 212 via kopplingsröret 214 har större sannolikhet att på- träffa kondenseringsytan 228 pà utskjutningen 214 även om ett kraftigt gasflöde förekomer i kollektorröret 212.

Uppsamlingsanordningen 210 har ett cylindriskt kopp- lingsrör 214 med en radie som väsentligen motsvarar prov- rörets 222 radie. Kopplingsrörets 214 andra öppning 220 har en väsentligt mindre radie än kopplingsröret 214 och är därför anordnad i en gavelvägg 221 hos kopplingsröret 214. Detta innebär att utsuget i kollektorröret 212 fort- farande kan skapa ett tillräckligt stort utsug ur provrö- ret 222 för att förhindra läckage av àngor ut ur provrö- ret 222 mellan provröret 222 och kopplingsröret 214.

En fjärde utföringsform av uppsamlingsanordningen 310 kommer nu att beskrivas med hänvisning till fig 6.

Utskjutningarna 324 är nu förskjutna i förhållande till kopplingsrören 314 i riktningen för gasflödet genom kol- lektorröret 312. Utskjutningen 324 är därmed inte anord- nad ovanför respektive kopplingsrör 314. Gasflödet i kol- lektorröret 312 kommer att säkerställa att förângad rea- gens som kommer upp ur ett kopplingsrör 314 förs genom kollektorröret 312 till den utskjutning 324 som är asso- cierad med kopplingsröret 314. Reagensen kondenseras på denna utskjutning 324 och kommer därefter att falla till kollektorrörets 312 botten. Kollektorrörets 314 botten sluttar mot kopplingsröret 314 i motsatt riktning till gasflödet i kollektorröret 314. Detta innebär att konden- serad reagens kommer att rinna längs bottnen tillbaks mot kopplingsröret 314 och àterförs till processen.

En femte utföringsform av uppsamlingsanordningen 410 kommer nu att beskrivas med hänvisning till fig 7. Ut- skjutningen 424 är nu cylinderformad och sträcker sig ner i kopplingsröret 414 längs en stor del av kopplingsröret 414. I likhet med uppsamlingsanordningen 10 enligt den första utföringsformen har kopplingsröret 414 en tratt- form och omges kopplingsröret 414 av en bricka 430 som är 01 3.102 2":2"ëíafârgaxxi*sationürêalfiåffi .ïEJSxLEITIQíAL Eï“¿T\p_r1oE*ax::riïjf"~.3E\2l0lfsà5ê\21.t*lfâ1354 êxpplicatiøntextTolnstrzwztor LGI' 2004-07-21 10 15 20 25 30 35 '2ÛÛF~9¿-Cl 528 16-4 12 anordnad att sluta mot provrörets 422 öppning. Utskjut- ningen 424 kan fylla en stor del av kopplingsrörets 414 radie. Detta innebär att en mycket stor kondenseringsyta 428 erhålls och att därmed en effektiv kondensering av förångad reagens kan åstadkommas.

I denna femte utföringsform visas också ett varier- bart temperaturstyrningselement 440, som är anordnat på utsidan av kollektorröret 412 och sträcker sig in i en rörform hos utskjutningarna från kollektorrörets 412 utsida. Det varierbara temperaturstyrningselementet 440 kan styras för att värma eller kyla utskjutningarna 424 så att deras temperatur styrs. På så vis kan graden av kondensering av àngor från provröret 422 styras.

Det inses att ett temperaturstyrningselement även kan kombineras med vilken som helst av de tidigare be- skrivna utföringsformerna.

Temperaturstyrningselementet kan exempelvis realise- ras som ett Peltier-element, vilket enkelt kan ställas om mellan kylning och värmning genom byte av strömriktning genom elementet. Peltier-elementet kan beläggas med ett material med hög värmeledningsförmåga, exempelvis en silikonpasta för effektiv överföring av värme mellan Peltier-elementet och utskjutningarna 424.

En sjätte utföringsform av uppsamlingsanordningen 510 kommer nu att beskrivas med hänvisning till fig 8.

Utskjutningen 524 innehåller nu en kanal 542 som är öppen direkt mot omgivande atmosfär eller ansluten till atmo- sfär via en slang 544 och en luftbehandlingsanordning 546, som exempelvis kan innefatta element för värmning eller kylning av luften, filter för filtrering av luften samt en pump. Eftersom ett gasflöde sker genom kollektor- röret 512 kommer luft från den omgivande atmosfären att sugas in i kollektorröret 512. Detta ger ett inflöde av kalluft genom kanalen 542, vilket kommer att kyla ut- skjutningen 524 och därmed öka graden av kondensering mot utskjutningens 524 kondenseringsyta. Alternativt kan kalluft pumpas in i kanalen 542 via slangen 544. Utskjut~ ÉLZÜZ Ü:\“NfiOrganï&atiønÄFO2S ANRLYTICAL AB\PßTE§~1T*-.__NoFanxi1;\3fi.\2 iølêáßêïziøiméßà Applf»rat:cntexflolnstrrxqtsr Lea .ämm-Oval Idel-ff: 10 15 20 25 30 35 528 164 13 ningen 524 är nu smalare än i den femte utföringsformen, vilket underlättar nedkylning av utskjutningen 524 med hjälp av omgivande atmosfär.

Användning av uppsamlingsanordningen kommer i det följande att beskrivas med avseende på förbehandling av ett prov för Kjeldahl-analys, vid vilken en vätförbrän- ning av provet sker i koncentrerad svavelsyra. Det inses dock att uppsamlingsanordningen även kan användas för andra processer, vid vilka en våtförbränning sker. Upp- samlingsanordningen kan användas vid avdunstning eller koncentrering av ämnen i ett provrör och speciellt i sam- band med att ett prov kokas i svavelsyra, såsom exempel- vis vid koncentrering av hydroxyprolin för bestämning av kollageninnehåll i kött eller vid bestämning av kemisk syreförbrukning i ett vattenprov.

Vid förbehandling av ett prov för Kjeldahl-analys spjälkas provet genom vâtförbränning i kokande, koncen- trerad svavelsyra med en tillsats av en katalysator, t ex kvicksilver, koppar, selen eller titan och ett salt, exempelvis kaliumsulfat. Saltet höjer svavelsyrans kok- punkt, vilket skyndar på spjälkningsprocessen samt säker- ställer att provet kan spjälkas. Spjälkningen kräver en temperatur om 370-400°C.

Våtförbränningen sker i ett provrör. Ett flertal provrör anbringas i ett värmeblock för uppvärmning av provrören. En uppsamlingsanordning 10 enligt uppfinningen anbringas på provrören. Uppsamlingsanordningen 10 kan an- bringas så att kopplingsrör 14 sträcker sig ner i ett flertal provrör. Tack vare den kompakta utformningen av uppsamlingsanordningen 10 med utskjutningar 24 som till- handahàller en kondenseringsyta 28 kan uppsamlingsanord~ ningen 10 anordnas på provrören så att hela systemet ryms i små dragskàp.

Vid uppvärmning av proven i provrören kommer inled- ningsvis vatten att förångas ur proven. Detta sker innan svavelsyran kan börja koka. I detta skede kan ett kraf- tigt utsug anbringas i kollektorröret så att vattenàngan z-fifwívaflfi-lëi, inc-z vn :mcrganieatjonavi>ss .ßienirfrïcrfls Asxvafrrw\_neFam11;HšE\2io14¿s4\21@14as4 App:iqarianrexrwoznsrrußtsr ren zoo4~ov-21 lnàc-c 10 15 20 25 30 528 164 14 förs bort. Det finns ingen risk för att svavelsyra förs bort, eftersom svavelsyran har mycket högre kokpunkt än vatten. Det är då önskvärt att vattenàngan inte kondense- ras och återgår till förbränningsprocessen. Utskjutning- arna 24 eller luft som förs in i en kanal 542 genom ut- skjutningarna 24 kan värmas under denna period av proces- sen för att ytterligare förhindra att kondensering av vattenånga sker mot utskjutningarna.

Efter en stunds uppvärmning, normalt ca 10 minuter, har allt vatten i provet förångats. Det tar sedan normalt ytterligare ca 5 minuter innan proven värmts tillräckligt för att svavelsyran skall koka. Det finns således gott om tid att ställa om temperaturstyrningen av utskjutningarna från uppvärmning till nedkylning. Dessutom sänks utsuget i kollektorröret 12 till en låg nivå, så att föràngad svavelsyra inte ska transporteras bort i ett måttligt gasflöde.

När provet värmts till ca 370-400°C startar vàtför- bränningsprocessen. Under denna process kokar provet i svavelsyran. Illaluktande ângor av svaveloxid uppsamlas och bortförs i kollektorröret 12. Förångad svavelsyra kondenseras mot utskjutningarna 28 och återförs till samma provrör 22, såsom beskrivits ovan. Denna process fortgår normalt i ca 60 minuter, varefter förbehandlingen av provet är slutförd. Uppsamlingsanordningen 10 kan nu lyftas ur provrören 22 och provet i provrören 22 är efter svalning redo för Kjeldahl-analys.

Det inses att en mängd modifieringar av de ovan be- skrivna utföringsformerna av uppfinningen är möjliga inom uppfinningens ram, såsom definierad av de efterföljande patentkraven. 2306-015-- 11202 V:*uívotlrganifaatiorfiïüßíš? .TQIRLYTICAL âE'~.PATE%š'I“~._b1oFan1i1y\:šš;\2ïßßiláéßäfllülfnššé ayiplivationtcxtTolnstructor LGD 3394-07-21 lucia-c

Claims (10)

10 15 20 25 30 35 528 164 15 PATENTKRAV

1. Uppsamlingsanordning för anslutning till åtmin- stone ett provrör, i vilket ett prov utsätts för en våt- förbränningsprocess, vilken uppsamlingsanordning innefat- tar ett kollektorrör, som är anordnat för uppsamling och avledning från provröret av ångformiga produkter från vàtförbränningsprocessen, och åtminstone ett kopplinge- rör, vilket har en första öppning som ansluter kopplinge- röret till kollektorröret och en andra öppning som är an- passad att införas i provröret, k ä n n e t e c k n a t a v att A kollektorröret innefattar åtminstone en utskjutning som sträcker sig från det inre av kollektorröret för upp- visande av en kondenseringsyta för kondensering av rea- gens i de ångformiga produkterna.

2. Uppsamlingsanordning enligt krav 1, vid vilken utskjutningen innefattar en inre kanal som har en öppning som står i förbindelse med omgivande atmosfär.

3. Uppsamlingsanordning enligt krav l eller 2, vid vilken utskjutningen sträcker sig från ett parti av en inre sidovägg hos kollektorröret, vilket parti är beläget motsatt en anslutning av den första öppningen hos kopp- lingsröret till kollektorröret.

4. Uppsamlingsanordning enligt krav 3, vid vilken utskjutningen sträcker sig åtminstone delvis in i kopp- lingsröret.

5. Uppsamlingsanordning enligt något av.ovanstående krav, vid vilken kopplingsröret och kollektorröret är öm- sesidigt anordnade så att den första öppningen hos kopp- lingsröret är anordnad i en position inuti kollektorrö- ret. 23134-12-20 lfšLïïí-I “Jfimrlfifirgení sa.tfion\_Ff)S-*É~ Pfll-XLYTILÉAL AB\PATEïET\_I~ïol-"an|i1y\SB\2l01-2é54 kêlßlflií-S-f! ApplicatiortextToInstructot LGD '2064-07-'23 ludoc 10 15 20 25 30 528 164 16

6. Uppsamlingsanordning enligt något av krav 1 eller 2, vid vilken utskjutningen är lateralt förskjuten i för- hållande till den första öppningens position i kollektor- röret i en riktning för ett flöde av àngformiga produkter i kollektorröret och vid vilken kollektorröret är försett med en inre yta för ledande av kondenserat reagens mot den första öppningen.

7. Uppsamlingsanordning enligt något av ovanstående krav, vidare innefattande ett varierbart temperaturstyr- ningselement som är anordnat i termisk kontakt med ut~ skjutningen för styrning av en temperatur hos kondense- ringsytan för variering av graden av reagenskondensering.

8. Uppsamlingsanordning enligt något av ovanstående krav, vid vilken utskjutningen är cylinderformad.

9. Uppsamlingsanordning enligt något av ovanstående krav, vilken innefattar ett flertal kopplingsrör som är anordnade att införas i var sitt provrör och ett motsva- rande flertal utskjutningar, vilka var och en är förknip- pad med ett av flertalet kopplingsrör, varvid en utskjut- ning är förknippad med varje kopplingsrör.

10. Uppsamlingsanordning enligt något av ovanstående krav, vidare innefattande en bricka som är anordnad runt kopplingsröret för tätning mellan kopplingsröret och provröret. 2004-12-20 1322M21 V:*=___2~7oOrga11isationVFCfSS PiJï-xFíTICïAL ïíßšPßxTßšlTLklofaru.1y\S.E\21Û14654\2l01ê65-1 AnplicationtextToïxzatrxzrttor LG? lüfiá-OT-Qï .r DC