SE527801C2 - Målningsklocka - Google Patents

Description

20 25 30 35 527 801 2 av gnistbildning. För att driva spindelaxeln används idag luftturbin för de höga varvtal som krävs. Detta medger att den erforderliga energin i form av tryckluft kan överföras till den elektriskt laddade spindelenheten utan att kravet pà elektrisk isolering påverkas. Vid ökande kapacitetskrav (500 - 2000 cc/min färg) krävs en större energitillförsel till turbinen, vilket av praktiska skäl normalt sker genom att öka tryckfallet i turbinen. En effekt av detta är att luftens expansion i turbinen ger en temperatursänkning, vilket resulterar i att spindelhusets temperatur sänks, vilket medför risken för att fukten i den omgivande luften kondenserar mot kalla ytor, vilken kondens kan negativt påverka målningsresultatet. l vissa fall kan tempera- tursänkningen även medföra isbildning i och i närheten av turbinen, vilket kan äventyra dennas prestanda och funktion. För att reducera dessa nedkylningsproblem av spindeln, förvänns idag ofta den tillförda luften, så att huvudsakligen önskad temperatur kan erhållas och is och kondensproblem undvikas. Ett ytterligare problem med användning av luft utöver risk för kondensering och isbildning är en låg verkningsgrad med hänsyn till tillförd energi och den energi som i slutänden färgen erhåller.

Mot bakgrund av de problem, som är förknippade med målningsspindlar drivna av luftturbin har försök gjorts att istället driva sådana spindlar med elektrisk motor. Normalt är en målningsspindel av här avsett slag anordnad vid yttre änden av en robotarrn, vilket medför att målningsspindeln måste göras så liten och lätt som möjligt, för att öka åtkomst och andvändbarhet vid målning. Dessutom måste màlningsspindeln vara enkel att montera, underhålla och handha.

Ett problem vid målningsspindlar av idag, vilket föreliggande uppfinning avser att lösa, är att enkelt och säkert kunna montera eller demontera målningsklockan på spindelaxeln. Màlningsklockan är normalt medelst en utvändig gänga fastskruvad på en invändig gänga hos spindelaxeln. På gmnd av de stora centrifugalkrafter som verkar på de med högt varv roterande delama har målningsklockan en benägenhet att lossna från spindelaxeln genom att den gängade delen av spindelaxeln expanderar mer än motsvarande del hos målningsklockan.

I förtydligande syfte kommer en målningsspindel i det följande att till sin helhet beskrivas närmare i detalj under hänvisning till ritningen, som visar l: Figur 1 schematiskt en robot, vid änden av sin yttre robotarm uppbärande en målningsspindel, figur 2 ett schematiskt snitt genom en målningsspindel enligt uppfinningen, figur 3A en målningsklocka sedd från dess mot axeln anslutande sida och figur SB ett längdsnitt genom målningsklockan och spindelaxeln, skilda från varandra, figur 4 ett snitt längs linjen lV-IV i figur 2, dock endast av rotor och stator, figur 5 och 6 två olika utföringsformer av målningsspindelns ena husände, 10 15 20 25 30 35 527 801 3 figur 7 schematiskt virvelbildning av luft utanför målningsspindeln, vid dennas användning, figur 8 en utformning för att dämpa virvelbildningen, figur 9 en annan utformning för att dämpa virvelbildningen, figur 10 schematiskt överföring av nödvändig energi och styrinfonnation till målningsspindeln, figur 11 ett exempel på placering av en skyddstransformator, figur 12 schematiskt en annan utformning av överföringen av energi och styrinformation till målningsspindeln, figur 13 kombinerad monteringsbult och eiansiutning, figur 14 kombinerad luftanslutning och eiansiutning, figur 15 schematisk ett tvärsnitt genom målningsspindeln något utanför spindel- axelns ena ände, och figur 16 resp. 17 två olika lägen för ett vridfixeringsorgan av spindelaxeln. lfigur 1 visas schematiskt en robot 1 med en målningsspindel 2 monterad vid yttre änden av den yttre robotarmen, såsom idag är känd teknik.

I figur 2 betecknar 3 spindelhuset till en màlningsspindel, upptagande en roterande axel 4, som i sin tur upptar ett icke roterande rör 5. Den roterande axeln 4 är lagrad i huset 3 med två radialluftlager 6 och i det visade exemplet två axialluftlager 7 och uppbär vid en ände, den vänstra i figuren, en stympad konformad tratt 8, så kallad målningsklocka, vilken roterar tillsammans med axeln 4. Det stillastående röret 5, vilket via en kanal 5 a leder färg fram till tratten 8, mynnar vid änden av den roterande axeln 4 och inuti klockan 8, såsom framgår av figuren. Axeln 4 roterar i dag normalt med mellan 6 000 och 130 000 rpm. 9 betecknar i spindelhuset anordnade luftkanaler, vilka alstrar en formande luftström 10, vilken får de ur klockan 8, vid dennas rotation, utkastade färgpartiklama att awika i axlell riktning mot det föremål (ej visat), som skall målas. Föremålet har jordpotential och spindeln med färgpartiklama uppvisar en spänningspotential relativt föremålet, liggande i området 30 000 till 130 000 volt, innebärande att färgpartiklama attraheras av föremålet, som skall målas.

Axeln 4 drivs av en elmotor bestående av statonäm 11, statorlinding 12 och en på axeln 4 fastsatt rotor 13. Det som nu beskrivits tillhör känd teknik och torde därför ej behöva en närmare förklaring.

Som energikälla till den elektriska motom kan, förutom nätanslutning via en skyddstransformator, vilken skapar det erforderliga galvaniska snittet mellan de olika, potentialnivåerna (30 000 till 13 000 volt), även nyttjas energilagrande eller energiskapande enheter, såsom exempelvis batterier, kondensatorer eller bränsleceller, galvaniskt skilda från föremålet, som skall beläggas. 10 15 20 25 30 35 527 801 4 Montering av málningsklocka vid spindelaxeln enligt uppfinningen I figur 38 visas i snitt den roterande spindelaxeln 4 med det däri fixerade färgröret 5. 14 betecknar en delkonformad yta hos spindelaxeln 4 och 15 betecknar en invändig gänga hos axeln. Målningsklockan B uppvisar vidare en delkonformad yta 16, samverkande med den delkonformade ytan 14, samt utvändig gänga 17, samverkande med gängan 15 hos spindelaxeln.

För att förhindra att målningsklockan 8 oavsiktligt lossnar från spindelaxeln 4 vid höga rotationshastigheter, har i enlighet med föreliggande uppfinning den gängade delen 17 hos målningsklockan 8 försetts med axiella slitsar 18 bildande segment 19, i det visade fallet sex segment. Detta innebär att när målningsklockan gängas fast på axeln 4, kommer de gängade segmenten 19 hos klockan 8 att fjädra radiellt inåt mot gängorna och gängflankema på axelns 4 gängade del 15, vilket innebar att när axeln 4 roterar, kommer, på grund av centrifugalkraften segmenten 19 att tvingas utåt eller expandera och målningsklockans 8 segment 19 att skapa en radiellt utåtriktad kraft, vilken i sin tur överföres till de mellan spindelaxeln 4 och klockan 8 samverkande gängflankema, vilket även innebär att en axiell kraft bildas som gör att delkonfonnade ytoma 14 respektive 16 "lâser" vid varandra.

Expansionen på grund av centrifugalkraften på de gängade segmenten 19 kommer härmed att låsa fast målningsklockan 8 vid axeln 4 och förhindra att målningsklockan 8 lossnar vid drift. De fjädrande egenskaperna hos de gängade segmenten 19 kommer även att säkerställa, att målningsklockan 8 styrs i låst läge av konan 16 resp. 14 och ej av gängoma 15, 17, vilket minskar toleranskraven mellan respektive kona och gänga hos såväl målningsklockan 8 som pâ spindelaxeln 4.

Kylning av statorn Vid användning av en elektrisk motor 11, 12, 13 (se figur 2), som drivkälla för spindelaxeln 4 bildas förlustvärme i motorns statorjärn 11, statorlindning 12 och rotor 13, utöver den av friktionsförlustema bildade värmen. För att ej riskera spindelaxelns 4 funktion, exempelvis på grund av allt för hög upphettning och därmed en ej hanterbar expansion, är det nödvändigt att transportera bort en tillräckligt stor del av den bildade förlustvärmen, dvs. kyla spindeln 4.

Detta sker genom att överskottsvärmen bortleds med hjälp av den för den formande luftströmmen 10 avsedda och till anordningen tillförda tryckluften. Denna tryckluft, eller åtminstone en del av denna, inleds enligt det i figur 2 visade exemplet genom en eller flera kanaler 9 i huset 3 till kontakt med den elektriska motoms statorlindning 12. l figuren visas med hjälp av pilar tryckluften passerande genom statorlindningen 12 i kanaler 20 hos denna.

Figur 4 visar ett tvärsnitt IV-IV genom statom i figur 2, vari dennas Iindningar betecknas 12. Dessa lindningar är försedda med anslutande genomgående kanaler 20 för tryckluftens (formluftens) passage genom statom och anordnade, i enligt denna figur, på den 10 15 20 25 30 35 527 801 5 sida av lindningarna, som är vänd från rotom 13, kanaler 20 kan givetvis vara placerade på lindningens insida eller mellan lindningstrådarna i respektive lindningsspår i statorn.

Härigenom erhålles en effektiv kylning av statom liksom delvis kylning av rotorn. För att kylluften dock ej skall läcka ut till spalten mellan rotom och statom, är statom kladd med ett läckagehindrande foder 21 (se figur 2 och 4).

Den formande luftströmmen 10 lämnar kanalerna 20 i statom 11 mellan dennas lindningsåndar, antytt med pilama vid statorlindningens 12 ändar i figur 2.

Vridfixering av i spindelaxeln gentemot spindelhuset utan att odefinierade radiallaster uppstår Ett problem är att demontera (eller montera) målningsklockan 8 (se figurema 2, 15- 17) från spindelaxeln 4, utan att skada dennas lagringar 6 i spindelhuset 3. Normalt är klockan 8 gängad på spindelaxeln 4, varför ett vridmoment krävs vid klockans av- och påmonteríng, innebärande att ett motmoment måste pàläggas spindelaxeln. Detta motmoment åstadkommas idag av att en momentarm - en tapp - anbringas i spindelaxeln, normalt vid dess från klockan vända ände, vilken tapp används manuellt eller med hjälp av ett anslag som mothåll. Detta innebär vid av- och pámonteringens påförda vridmoment, att spindelaxeln 4 kommer att utsättas för en radialkraft under detta arbete, vilket medför att spindelaxeln 4 kommer okontrollerat att stödja mot lagerytoma med okontrollerade lagerlaster, som därmed kan orsaka skador på lagren. l figurema 15-17 visas en anordning, där lagerytoma ej okontrollerat kommer att radialbelastas av spindelaxeln 4 vid anbringandet av vridmomentet för av- eller påmon- teringen av klockan 8, enär anordningen är så utformad, att motmomentet överföres till spindelhuset 3 med tillåtande av fri translation av spindelaxeln 4 i radialplanet X-Y men förhindrande av rotation av spindelaxeln 4 relativt spindelhuset 3.

Nämnda anordning innefattar en låsbricka 53 i form av en ring, vars inre diameter är något större än spindelaxelns 4 ytterdiameter. Låsbrickan 53 är försedd med ett första par inre, diametralt motriktade medbringartappar 54 samt ett par andra diametralt i förhållande till varandra utåtriktade medbringartappar 55, vilka är anordnade vinkelrätt mot medbringar- tappama 54. Spindelaxelns 4 ände är försedd med ett antal spår 56 (i det i figur visade exemplet är åtta spår anordnade). Spåren 56 är dimensionerade så, att de kan uppta medbringartappama 54, medan de andra medbringartappama 55 är upptagna i spår 57 i spindelhuset 3. Låsbrickan 53 är begränsat rörlig i axiell riktning i förhållande till spindelaxeln 4 på så sätt, att medbringartappama 54 kan bringas i och ur ingrepp i spåren 56 medan medbringartappama 55 förskjuts i spåren 57, jämför figurema 16 och 17. Axiellt utanför låsbrickan 53 är ett halvcirkelformigt sig stráckande ok 58 anordnat (ok 58 är för att förtydliga ej snittat i figur 16 och 17), likaså begränsat rörligt i axelled. Okets 58 fria ändar ingriper på utsidan av låsbrickan 53, och enligt det visade exemplet ovanpå de andra medbrin- 10 15 20 25 30 35 527 801 6 gartappama 55. Med hjälp av oket 58 kan sålunda låsbrickan 53 förflyttas axiellt mellan ett läge (se figur 16), i vilket låsbrickan 53 av i spindelhuset 3 försänkta fjädrar 59 hålls förskjuten så, att medbringartappama 54 är ur ingrepp med spindelaxeln, och ett andra läge (se figur 17), i vilket låsbrickan 53 mot tjädramas 59 verkan hålls nedtryckt med medbringartappama 4 och 55 i ingrepp med spindelaxelns spår 56 respektive spindelhusets 3 spår 57. Manövreringen av oket 58 sker med hjälp av ett axiellt mot en fjäder 60 förskjutbart manöverorgan 61. Manöverorganet 61 är försett med en sned eller kilformad yta 62, vilken ingriper under oket 58, lämpligen under en i figurema 16 och 17 antydd klack 63.

När manöverorganet 61 av fiädem 62 hålls i utfört läge enligt figur 16, är låsbrickan 53 av fjädrama 59 utförd i det läge, ivilket rnedbringartappama går fria från spåren i spindelaxeln.

Genom att mot fjädems 60 kraft trycka in manöverorganet 61, kommer klacken 63 att pressas uppåt, samtidigt som oket 58 svänger omkring ett mothåll 64 hos spindelhuset, vilket mothåll medför, att oket 58 verkar som en hävarm, med vridpunkten i mothållet 64, och därmed kommer att pressa ner låsbrickan 53 så att rnedbringartappama 54 ingriper i spåren 56. Spindelaxeln förhindras härmed att rotera relativt spindelhuset men kan fritt röra sig i radialled. Frigöres manöverorganet 61 trycks detta ut och oket med låsbrickan 53 förs av fiädramas 59 kraft ur ingrepp med nämnda spår. Manöverorganets 61 utåtriktade rörelse begränsas naturligtvis pà lämpligt sätt.

Skyddande av utloppet för radiallager från att kontamineras av färg Ett stort problem idag är att färg ansamlas på spindelaxeln 4 (se figurer 2, 5, 6) vid det ena eller båda radialluftlagren 6, 6. Detta medför efter en tid, att den i radiallagret verkande luften hindras från att fritt lämna lagerspalten, vilket negativt påverkar lagrets lastfömiåga så väl som kylning, reducerande målningsspindelns 2 funktion och livslängd på ett avgörande sätt.

För att förhindra denna ansamling av färg på spindelaxeln 4, störande främre och/eller bakre radialluftlagrens 6 resp. 6 funktion, är omedelbart utanför lagret eller lagren och i anslutning till lagerspalten en kammare 22 anordnad, löpande runt om och med en spalt 23 öppen mot spindelaxeln 4. Den med övertryck arbetande lagerluften, som lämnar lagerspalten och inströmmar i kammaren 22, bildar ett visst övertryck i denna, medförande att en mindre del av lagerluften verkar som spärrluft och utströmmar i spalten mellan spindelaxeln 4 och den runt denna löpande läppen mellan kammaren 22 och ett utrymmet 25, hindrande färg att intränga i kammaren, medan huvuddelen av lagerluften avleds ur kammaren på vedertaget sätt (ej visat), undvikande att ett skadligt mottryck uppstår vid lagren.

Det är även tänkbart att utanför den visade kammaren 22 anordna en ytterligare, andra kammare 26, såsom visas ifig. 6 . Till kammaren 26 tillföres skyddsluft med ett över- 10 15 20 25 30 35 527 801 7 tryck. Denna skyddsluft dräneras dels till kammare 22 och dels till utrymmet 25 (kanal för lufttillförsel av skyddsluft till kammare 26 visas ej).

Vid utförandeformen där spindelhuset är förlängt och omsluter mâlningsklockan och en spalt bildas mellan málningsklockans ytterperiferi och spindelhuset (se figur 6), kan separata extra kanaler (ej visade) leda till utrymmet 25, för att kunna åstadkomma ett önskvärt tryck i utrymme 25.

Ytbehandling av spindelaxeln Ett annat sätt än det ovan beskrivna, eller ett komplement till detta, att hindra att färg vidhäftar och ansamlas på spindelaxeln 4 (se figur 2) l anslutning till det ena eller båda radialluftlagren 6, är att spindelaxeln 4 åtminstone på en del av sin axiella utsträckning är belagd med en ytbeläggning, minskande färgens möjlighet att vidhäfta spindelaxeln. vilket i annat fall påverkar lagerluftens utflöde från lagren 6, minskande lagrens lastförrnåga liksom dess kylning.

Som exempel på ytbeläggning är teflon®.

Styrning av den formande luftströmrnen (figurer 7, 8 och 9) Som tidigare nämnts tillföres den forrnande luftströmmen 10 med hög hastighet huvudsakligen axiellt mot målningsklockan 8, för att i samverkan med den elektrostatiska kraften avlänka de av klockan utslungade färgpartiklama mot objektet, som skall målas. Den formande luftströmmens 10 avlänkningsfunktion av färgpartiklama mot objektet är ej helt effektiv, utan uppstår en viss virvelbindning utanför klockan 8, när den forrnande luften strömmar ut på dess utsida och drar med sig den omgivande luften, en virvelbildning som har en tendens att även dra med sig färgpartiklar, som därvid kan avsätta sig på anordningens utsida. Detta antyds med pilar 27 ifigur 7.

För att förhindra denna olägenhet, som förekommer vid màlningsspindlar av idag, är ett ledskeneorgan 28 (figur 8 och 9) anordnat sträckande sig på utsidan av målnlngsspindeln 2 och i anslutning till klockan 8 och forrnluftens 10 utlopp 9 (jämför även fig 6) från anord- ningen. Ledskeneorganet, som visas såsom exempel i figur 8, styr den av den forrnande luften 10 meddragna, omgivande luften ien huvudsakligen laminär luftström över klockan 8, varigenom virvelbindningen 27 (tig 7) i anslutning till klockans 8 utsida dämpas eller uteblir.

Ledskeneorganet 28 kan ha fonnen av en runt om löpande "ring" eller vara uppdelad i flera sektioner. Med 29 betecknas bärflänsar för ledskeneorganet 28, vilka lämpligen till antalet kan vara två eller flera. Ledskeneorganet 28 med dess bärflänsar 29 monteras och demonteras från spindelhuset 3 i axiell riktning , bärflänsama 29 snäppes fast på spindel- huset 3 i de försänkningar som finnes i anslutning med spindelns monteringssknlvar (ej visat).

Figur 9 visar en utföringsform, där en utfyllnad 30 är anordnad som en integrerad förlängning av spindelhuset 3 sträckande sig över klockans 8 periferi, varigenom en jämnare 10 15 20 25 30 35 527 801 8 luftströmning hos den av den fonnande luftströmmen meddragna luften erhålles i över- gången från hus till klocka, ijämförelse med utförandet enligt figur 8. 31 betecknar i figurerna fäste för målningsspindeln. Utfyllnaden 30 har en yttre form, som är lämpligt formad att ansluta till ledskeneorganets 28 insida.

Anordning av axialluftlager För att åstadkomma en så kort och kompakt målningsspindel och därmed målar- utrustning som möjligt, vilket är av stor betydelse för underlättande av dess användning, är placeringen av de vanligen två axialluftlagren av stor betydelse.

En optimal lösning är därvid att anordna de två axialluftlagren 7 (se figur 2) på var sin sida av och i anslutningen till rotom 13 på spindelaxeln 4. Samtidigt som inbyggnaden av axiallagren 7 blir kompakt, kommer rotorn att erbjuda ett naturligt stöd för axialluftlagren i den axiella riktningen. Speciella, spindelaxeln 4 förlängande inbyggnadsåtgärder för axialluft- lagren är ej behövliga.

Genom användande av enkelverkande axiallager, där den axiella motriktade kraften åstadkommes av ett magnetfält (ej visat utförande). När axialluftlagret ej är i funktion kan ytan, mot vilken axeln pressas av magnetfältet, användas som friktionsyta, för att bromsa spindelaxelns rotation.

Kodnlng av rnålningsspindel Allt oftare förekommer bruket att använda piratkomponenter tillsammans med en originalprodukt. Detta är i vissa fall vanskligt och kan få förödande konsekvenser om pirat- komponenten ej håller den kvalitet (mått, materialval osv.), som krävs av en originalprodukt.

För att förhindra användandet av en pirattillverkad målningsspindel 2 (se figur 2), vid exempelvis utbyte av en ursprunglig originalspindel hos en originalanordning enligt uppfin- ningen, föreslås att de målningsspindlar som tillverkas, förses med en kod, som avläses av anordningens styrutrustning, och gör det möjligt att endast en rätt kodad målningsspindel 2 kan användas i originalanordningen. Avsaknad av kod eller felaktig kod medför att målningsspindels styrutrustning reagerar och gör anordningen obrukbar, exempelvis genom frånkoppling av elmotoms kraftförsörjning.

Genom kodning av målningsspindeln är det även möjligt att följa och samla upp data under anordningens drift och ur dessa data erhålla en basinformation, för att kunna öka produktens tillförlighet och prestanda. Detta kan exempelvis ske genom att varje målnings- spindelindivid identifieras och via ett kontrollsystem, ingående i anordningen, och data sändes till ett spindelövervakningssystem hos leverantören, varigenom historisk driftsdata för denna spindelindivid kan insamlas.

Varvtalsstyrnlng av spindeln, se figurerna 10, 11, 12 En elmotordriven målningsspindel av här avsett slag är normalt uppburen i yttre änden på armen hos en målningsrobot, så som visas i figur i. Med hänsyn till robotannens 10 15 20 25 30 35 527 801 9 snabba rörelseförlopp och därmed sammanhängande moment och belastningar på roboten, föreligger en strävan att minimera vikten hos målningsspindeln 2.

I fig. 12 betecknar 32 en strömkälla med växelström, vars frekvens är ändringsbar.

Den från strömkällan 32 matade växelströmmen leds till en skyddstransfonnator 33, vari växelströmmen omvandlas till en làgspänd likström, exempelvis 40 V, vilken likström kommer att innehålla en övertagrad frekvens, vilken är proportionell mot den frekvens med vilken motom skall varvtals styras. Denna frekvens detekteras av en i màlningsspindeln integrerad styrelektronik 34 (se även figur 13, 14), där likströmmen med utnyttjande av den överlagrade växelspänningen omvandlas till den önskade matningsfrekvensen, som bringar elmotom (11, 12, 13) hos målningsspindeln (se figur 2) att rotera med det önskade varvtalet.

Fördelen med att koppla skyddstransformatom 33 i nätet före styrenheten 34 är, att skyddstransfonnatom 33 kan tillåtas arbeta med väsentligt högre frekvens än den för motorn önskade. Detta i sin tur innebär, att transfonnatom kan göras kompakt, dvs. med mindre volym och mindre vikt, då det som framgår av figur 11 är önskvärt att placera skyddstransformatorn 33 i robotarmen. Det är naturligtvis även möjligt att bygga samman transfonnatom 33 och styrenheten 32 till en enda enhet om så önskas. lnforrnation mellan strömkällan och motorstymingen, för att åstadkomma önskade driftegenskaper, såsom acceleration, retardation och varvtal, sker genom kommunikation med enheter anslutna till transformatorns primär- resp. sekundärsida via information överiörd via ljus, ljud, radiokommunikation eller information i den överförda energin eller en kombination därav. Rotationshastigheten kan exempelvis avläsas optiskt eller via ljud- impulser, vilka kan användas utan att kravet på elektrisk isolering påverkas.

Lämpligen matas skyddstransformatom 33 med en växelspänning, vars frekvens är en multipel av det önskade varvtalet på spindelaxeln 4, exempelvis 12-9 gånger varvtalet.

Härigenom är det möjligt att minimera transformatorns fysiska storlek och vikt. Den i styrelek- troniken (antydd med hänvisning 34 i figur 12) erhållna växelspänningen skall ha en frekvens, som är en faktor lägre än den frekvens, som skyddstransformatorn 33 matas med, för att utgöra den önskade frekvensen för att driva spindelaxeln 4 med det önskade varvtalet.

Genom att variera frekvensen hos den från strömkällan 32 till skyddstransformatom 33 matade växelströmmen, kan därmed spindelaxelns 4 varvtal ändras.

Figur 10 visar schematiskt en konfiguration, som till skillnad mot vad som visas i figur 12 har styrelektroniken 35 och strörnförsörjningsenheten 32 placerade invid roboten, medan de tre skyddstransformatorema 33 är placerade i robotarmen och vilka i detta utförandet kommer att arbeta med motoms önskade frekvens och därigenom bli betydligt tyngre. 10 15 20 25 30 35 527 801 10 Figur 12 visar en utföringsform, vid vilken styrelektroniken 34 är inbyggd i själva huset hos målningsspindeln 2. Den i figuren visade strömkällan 32 och skyddstransformatorn 33 kan givetvis vara inbyggda till en enhet.

Användande av anslutningsorgan för elanslutning En elmotordriven màlningsspindel kräver för sin funktion dels elanslutningar för motoms drift (vanligen 3-fas och därmed tre anslutningar, vid i spindeln integrerad styrelektronik krävs 2 anslutningar för likström), liksom anslutningar för dels kylluft och dels formningsluft. Härutöver erfordras bultar för málningsspindelns montering vid änden av en robotarrn. Vid fallet av tre monteringsbultar krävs sàlunda vid renovering eller utbyte av målningsspindeln manipuleringen av tre stycken elanslutningar, en kabel för styrinformation, två stycken luftanslutningar samt tre bultanslutningar.

Dessa åtta, från varandra skilda anslutningar innebär vid av- och påmontering av målningsspindeln på en robotann onödigt, tidskrävande arbete. Avsikten är därför att minska antalet anslutningar och låta monteringsbultarna även tjäna som elanslutningar eller luftan- slutningama även tjäna som elanslutningar eller en kombination där både monteringsbult och luftanslutning kan tjäna som samtidig elanslutning.

Figur 13 visar schematiskt en màlningsspindel, vilken medelst exempelvis tre monteringsbultar 36 (endast en visad) är monterad vid exempelvis änden av en robotarm via en vid amten fastsatt monteringsfläns 31. Monteringsflänsen 31 är för respektive bult försedd med en försänkning 37, i vilken försänkning 37 en bronsmutter 38 är upptagen, medelst en isolering 39 galvaniskt skild från försänkningens 37 väggar och därmed från monterings- flänsen 31. Med sin skalle 40 i en ansats hos målningsspindelns hus 3 sig stödjande monteringsskruv 36 sträcker sig isolerad genom huset 3 och är fastgängad i bronsmuttem 38. Med muttern 38 är elektriskt ansluten en elkabel 41 (en av ledama). Med 34 betecknas schematiskt på ritningen motorns styrelektronik, vilken i det visade exemplet erhåller sin ström medelst en elektriskt ledande brygga 42, vilken är elektriskt isolerad (antytt med hänvisningsbeteckning 44 i figur 13) från màlningsspindelns hus 3 men som à ena sidan är elektriskt ledande fasthàllen av monteringsbultens 36 skalle 40 och â andra sidan medelst en skruv 43, som i det visade exemplet sträcker sig genom styrelektroniken 34 och gängat elektriskt ledande fasthåller bryggan 42. l det fall målningsspindelns 3 monteringsbultar är utformade på det här beskrivna sättet inses lätt, att montering och demontering av målningsspindeln från monteringsflänsen 3 enkelt sker genom att endast lossa bultama 36, eftersom luftanslutningarna (ej visade) utgöres av plana ytor som då spindeln är monterad sluter tätt. 10 15 20 25 30 35 527 801 11 I figur 14 visas hur på motsvarande sätt en luftanslutning även utgör elanslutnlngen till målningsspindelns styrelektronik och motor. Luftledningen i målningsspindeln är beteck- nad med 45. Såsom beskrivits i anslutning till figur 14 är även här monteringsflänsen 31 för- sedd med en försänkning 37. lförsänkningen 37 är en första bussning 39 anbríngad. Buss- ningen 39 omger och från monteringsflänsen isolerar en elektriskt ledande första hylsa 46.

Till denna hylsa 46 är elektriskt ansluten en elkabel 47.

På motsvarande sätt är i målningsspindelns hus 3 anordnad en andra isolerande bussning 48, vilken omsluter en andra elektriskt ledande hylsa 49, vilken medelst en elkabel 50 är elektriskt förbunden med målningsspindelns styrelektronik 34 eller motor.

Luftledningen 45 liksom den till monteringsflänsen 3 anslutna luftledningen 51 består av exempelvis elektriskt ickeledande slangar, vilka respektive delvis sträcker sig in i ett bussningama 46, 49 genomgående häl, såsom framgår av figur 14. Mellan respektive slangs 51 och 45 ändar i bussningama 46 och 49 har det genomgående hålet hos buss- ningama en mindre diameter, vilken svarar mot slangarnas innerdiametrar och bildar sålunda därmed bussningarna 46 och 49 själva en del av luftledningen. Mellan bussningamas 46 och 49 ledande kontaktyta med varandra, runt det bildade hålet, är en tätningsring anordnad, hindrande luftläckage.

Härav framgår att så snart målningsspindeln monterats på monteringsflänsen 31, erhålles automatiskt målningsspindelns samtidiga anslutning till luft och el. :__-í-

Claims (2)

10 527 801 12 Patentkrav

1. Anordning vid en måiningsspindei innefattande en roterbart tagrad spindeiaxei (4) och en vid anden därpå gangat fastsatt målningsklocka (8), varvid spindeiaxeln (4) uppvisar en inre gänga (15) och màiningskiockan (8) uppvisar på en rörforrnad det en yttre gänga (17), k ä n n e t e c k n a d av att málningskioclcans (8) gänga (17) ar försedd med axietia, genomgående slitsar (18), bildande minst tre gängade segment (19) hos den rörfonnade. gängade delen. '

2. Anordningeniigtkrav 1, kä n nete ckn ad avattspindeiaxein (4)och mål- níngskiockan (8) år försedda med samverkande, màtningskiockan (8) vid spindelaxeln (4) eentrerande deikonformade ytor (14 respektive 16).