SE527004C2 - Anordning av distribuerat för simulering i distribuerade styrsystem t ex i fordon - Google Patents

Description

l5 20 25 o:- .na de IJ! 527 (194 Föreliggande uppfinning har till ändamål att lösa bl.a. denna problematik och föreslår en anordning som väsentligt förenklar mät-, styr-, analys- och övervakningsarbetet samt åstadkommer en ändamålsenlig uppdelning av mät-, styr-, datainsamlings, verktygs-, simulerings- och protokollsfiirilctionerria.

Det som huvudsakligen kan anses vara kännetecknande för den nya anordningen är bl.a. att till styrsystemet är ansluten eller anslutbar en första enhet som genom kompabilitet med det första protokollet inhämtar och/eller avger uppgifter om funktionerna och/eller strukturerna samt att nämnda första enhet innefattar en enhet för med ingångar för analoga och digitala mätsignaler och utgångar för analoga och digitala utsignaler samt att nämnda första enhet innefattar eller är ansluten till en andra enhet och tranforrnerar åtminstone de delar i det första protokollet som berör uppgifterna om funktionerna och/eller strukturema till ett andra protokoll, medelst vilket nämnda uppgifter är' initier- och/eller behandlingsbara i ett till den andra enheten innefattande eller anslutbart verktygsarrangemang anordnat att arbeta med det andra protokollet. Första avläsningar och/eller ändringar i det första protokollet på grund av analysen och/eller övervakningen är på så sätt verkställbara medelst andra avläsningar och/eller ändringar i det andra protokollet. Det som mera konkret kännetecknar uppfinningen framgår av den kännetecknande delen i patentkravet 1.

Vidareutvecklingar av uppfinningen framgår av de efterföljande underkraven.

Genom det i ovanstående föreslagna löses de inledningsvis Omnämnda problemen.

Verktygsarrangemanget eller grundenheten kan arbeta med informationsstack i flera lager och vara avsett att möjliggöra mätningar, styr-ningar, analys och/eller övervakning av ett eller flera distribuerade styrsystem. En komplett verktygs/mätnings/stymings/analysarrangemangsstack kan logiskt generellt uppdelas i följande funktioner: Grafisk presentationsftirildion In/utdatafurilction Mätningsfunktion Stymíngssfunktion Arialys/Sirnulerings/Bearbetrringsfinilction Databasfurilction Protokollfunktion Nätanslutningsfunktion.

PFIQPPWN? För mycket enkla protokoll kan samtliga fiinktioner utom 3 och 4 utföras inom en PC, men oftast är funktionema 7 och 8 tilldelade en eller två enheter speciellt utvecklad(-e) för det nätverksprotokoll som används i det nätverk som skall analyseras. Kommunikationen mellan PCn och den speciella protokollenheten sker med något protokoll och förbindelse standardiserat för generell utväxling av data mellan PCn och dess periferienheter, exempelvis 10 20 25 00 øflbO 00 5000 I I I 0 0 ID n - c 0 O 9 0 n 5 2 7 0 g 4 3 åš -.I=' ° PCMCIA, V24, USB, etc. Denna kommunikation överför endast data och det använda protokollets egenskaper används inte som grund för arbetet i analysen/bearbetningen eller för databasens egenskaper. Mätningsfunktionen och styrningsfunktionen är ofiast separerade, speciellt under utvecklingsarbetet. När utvecklingsarbetet är slutfört, reduceras mätfunktionerrra så långt som möjligt och sammanförs i en styrenhet, exempelvis för motorstyrning eller växellådsstyrrring som ansluts till det distribuerade styrsystemet. För att lösa de tidigare nämnda problemen utökas arkitekturen enligt följande för ett första nätverksprotokoll (som kan vara generiskt eller speciellt) till vilket ansluts för ett andra protokoll anpassad: l. Gatewayftrrrktion 2. Mätnings/Stymings/Analys/Bearbetningsfimktion 3. Databasanpassningsfirrrktion 4. Protokollfrmktion 5. Nätanslutrringsfurrktion Således kan mellan verktyget och styrsystemet anslutas två eller flera i serie efter varandra anslutna enheter där en av enheterna är ansluten direkt eller via ytterligare enhet(-er) till målsystemet (styrsystemet). Verktygsarrangemanget kan anordnas att första enheter är anordnade att hantera uppgifter i ett övre lager i stacken, dvs. generella uppgifter, medan nämnda andra enhet är anordnad att hantera uppgifter i ett det övre lagret underliggande lager i stacken, dvs. uppgifter av för målsystemet speciell natur. Den övriga enheten kan vara anordnad att hantera uppgifter i ett det det sistnämnda lagret underliggande lager i stacken.

Verktygsarrangemanget kan vara anordnat att arbeta med ett sig tilldelat protokoll och att uppgifter om skillnader i de till den till styrsystemet anslutna enhetens uppgifter i stacken relaterade funktioner och styrsystemets faktiska funktioner är överförbara till verktygsarrangemanget för avläsning eller påverkan av uppgifterna medelst det tilldelade protokollet. En gatewayfunktion eller protokollomvandlare kan transformera uppgifter i ett av styrsystemet utnyttjat protokoll till uppgifter i det tilldelade protokollet, eller vice versa.

Gatewayenheten kan dels vara ansluten till PCn eller PDAn via ett standardprotokoll, exempelvis USB, och dels med andra enheter anslutna till systemet via en variant av samma standardprotokoll utökat med en tidssynkronistionsfirrrktion som medger att alla till gatewayen anslutna enheter kan arbeta gentemot eller relaterat till en gemensam tidsbas.

En för närvarande föreslagen utföringsform som uppvisar de för uppfinningen signifikativa kännetecknen skall beskrivas i nedanstående under samtidig hänvisning till bifogade ritningar där figurl i bloekschemaforrn och principiellt visar verktygens och enhetemas anslutning till styrsystem och ett mätsystem, O IÛIÛ I II o oooo IQ I O o I 0 o o o o ooo du O .. QIO.

Q I I I Ö I o oo oo oo o oo oo oo oo I. ICO O O a I 527 0044 figur 2 i blockschemaform och principiellt visar delar av figur 1 kompletterad med ytterligare delar, figur 3 i blockschemaform visar en mätuppställning av ett turboaggregat som exempel på uppfiningens mätdel, figur 4 i blockschemafonn visar en upppbyggnad av första och andra enhet, figur 5 i blockschemaform visar en mät-, analys- och simuleringsuppställning i ett styrsystem, och figurer 6 och 7 i blockschemaforrn visar ytterligare uttöringsforrner i förhållande till uttöringsforrnen enligt figurerna 1-5.

Verktyget eller verktygsarrangemanget består av ett antal moduler eller enheter som schematiskt visas i figur l där enhet l, grundenheten, innefattar en enhet lämpad för kommunikation med människan och med kringutrustning till exempel en PC eller PDA av konventionellt slag. Till enheten 1 är ansluten eller ansluts i en uttöringsform en enhet 2, som utgör ett PC-interface. Anslutningen är utförd via en anslutning 3 som kan vara av gängse typ för att ansluta periferienheten till PC, exempelvis USB, Firewire, PCMCIA, PCI, Bluetooth, etc. Enheten 2 innefattar en mikroprocessor med erforderlig kringutrustning, symbolíserad med 4, och en bussutrustning som innefattar en första kabeldel 5”, en bussanpassningsenhet 5” och en andra kabeldel 5°” som avslutas med en kontaktdel 6 med vilken den är ansluten eller ansluts till systembussen 7 via den med bussen förbundna kontaktdelen 6”. Till systemet anslutna systemmoduler symboliseras med 7”och 7”och 12. Grundenheten I innehåller en för ändamålet ägnad databas 8, en därmed arbetande applikation 9 saint ett applikationsgränssnitt (API) 10 arbetande mot enheten 2. Med databasedition 8' kan användaren redigera databasen och ange hur värden i denna skall tolkas och representeras på bildskärmen i verktyget. Inmatning av tolkningsdata kan ske direkt från PC:s tangentbord eller från en konñgureringsfil. Som exempel på databaseditor kan nämnas ”Navigator Database Editor” från Kvaser AB, SE. Applikationen är skriven i ett vanligt ßrekomrnande språk, exempelvis Delphi, C++ eller Visual Basic. Exempel på en applikation är Kvaser Navigator och på API CANlib från Kvaser AB. Uppbyggnaden visas schematiskt med ll. 10 15 20 In 0000 oo 0000 O O I I I o I 0 O! o U I o co u o o: 00 . o ooo ooø ' Exempel på enheten 2 är LAPcan II och en enhet 5" utgörs av DRVcan 251, dessa också från Kvaser AB. Med den beskrivna uppställningen och exemplifierade produkter kan systemet 7 analyseras och arbeta med protokollet CAN och ett fysiskt gränssnitt enligt specifikationen för Philips CANdriver 82C251. En enhet i systemet 7 kan vara en motorstyrningsenhet 12, exempelvis Bosch DI-Motronic, som styr motorn 13. En modem PC har datakrafi och minnesutrymme tillräckligt för att rymma en avancerad databas och utföra tunga beräknings- och analysuppgifier. En PDA är i detta hänseende mera begränsad varför det kan vara lärnpligt att fördela tyngre och minneskrävande uppgifier till enheten 2 och/eller reducera verktygets kapacitet i en PDAversion. Detta kan exempelvis göras genom att utnyttja PCversionen som ett “programmeringsverktyg” för PDAversionen. Speciella mät- och analysuppställningar och för dessas nödvändiga del av databasen samt en eller flera fixa presentationsuppställningar av mät- och analysresultaten på PDAns skärm. Efter det att man i PCn bestämt sig för vilka uppgifter som skall lösas och hur resultaten skall presenteras, så genereras en konfigurationsfil som sedan nedladdas till PDAn. Konfigureringen kan ske stegvis, exempelvis med en separat konfigurering av presentationsfinilrtionen, en annan för databasfuriktionen, osv. Enheten 2 enligt figuren 1 kan således altemativt utgöras av en PDA- enhet la med förbindelser 3', 3” och 3°” till verktygsdelen 1 (3' = fast och 3”= trådlös) respektive enheten 2, som enligt nedanstående då kan bilda en första enhet, varvid PDA- enheten kan anses ingå i ett verktygsarrangemang med enheten 1.

En lösning enligt uppfinningen visas bl.a.. i figuren två Här införes en mätmodul 200 för mätningar på turboaggregatet 200'. Till denna ansluts med kablagen 204 och 204' ett antal avkänningsorgan som givare/sensorer av olika slag, exempelvis en hastighetspickup 201, ett antal tryckgivare 202, 202', 202", samt ett antal temperturgívare 203, 203' och 203'”, massflödesmätare 216, för mätning av kompressor/turbinenhetens 200" varvtal, ingående och utgående tryck och temperatur, ingående massflöde, etc. med vars hjälp turbons (mätobjektets) egenskaper kan Mätmodulen 200 filterar, insamlar, tidsstämplar och bearbetar mätsignalema på lämpligt sätt och placerar dem i en lokal databas, allt i enlighet med databasens regler. Kompletterande mätningar som utförs av motorstyrenheten 205 kan tappas från CANbussystemet 206 via anslutningen 207, antingen genom avlyssna CANbussen för meddelanden med mätvärden som motorstyrmodulen normalt utsänder, eller på begäran av mätrnodulen. Begäran kan ske enligt CCP (CAN Calibration Protocol). Måtmodulen sänder sedan mätresultaten till PCn för vidare behandling. Mätresiiltaten kan skickas antingen 10 20 25 527* 004 6 via CANbussen i systemet 206, via den exklusiva CANförbindelsen 208, via USBförbindelsen 209 eller via Bluetoothförbindelsen 210. Mätningens karaktär och uppställning avgör vilken väg som är lämplig för överförandet av mätvärdena. Vid tyngre mätningar i provcell kan det vara lämpligt att ha en för mätvärdesanalysen dedicerad PC och överföring via USB, medan man i en provbil kan utföra enklare mätningar och överföra mätvärden via bilens ordinarie CANbus till en PDA.

I vissa fall kan det vara lämpligt att låta mätmodulen vara ett styrrnedel och utföra styrning av funktioner utövade av styrorgan som ställdon, elmotorer, etc. I figur 2 visas hur wastegateventilen 211 styrs med ställdonet 212 vilket med förbindelsen 213 är kopplat till förstärkarenheten 214. Förstärkarenheten erhåller en analog eller digital styrsignal från mätenheten 200 via förbindelsen 215. Mätenheten erhåller styrkommandon från PCn som omsätts till en styrsignal som förstärks av förstärkaren 214 vars utsignal omsätts till ett öppningsläge av ventilen 211 vilket effektueras av ställdonet 212. Alternativt till att PCn ger styrkommando kan en regleralgoritm inläggas i mätenheten så att ventílpositionen styrs återkopplat till adekvata mätsigrialer.

Verktyget enligt figuren 2 består således av en grundenhet 201 och en enhet 216 som omvandlar målsystemets 206 lågnivåprotokoll, exempelvis CAN , till ett standardprotokoll för PC, exempelvis PCMCIA eller USB enligt tidigare beskrivning. Till enheten 216 är ansluten en enhet 200 som i sin tur är ansluten till systemet 206 och till sensorema på mätobjektet 200'.

Kommunikationen mellan enheten 201 och enheten 216 sker med ett första protokoll symboliserat med 217, mellan enheten 216 och systemet 206 med ett andra systemgemensamt protokoll 218 och enheten 200 med ett tredje protokoll symboliserat med 219. Kommunikationen mellan enheten 200 och 201 sker med ett fjärde protokoll 220. I begreppet protokoll menas här ett grundprotokoll inklustive bíthastighet kompletterat med högre lager. Dessa lager avviker fiän lageruppdelningen enligt den gängse använda OSI- modellen. Många uppgifter som enligt OSI-modellen handhas av de lägsta lagren kan lösas av högre lager. Exempelvis kan protokollet 217 vara baserat PCMCIA kompletterat med API- funktioner som är skräddarsydda för en viss enhet 216 och protokollet 220 baserat på lämplig variant av USB, exempelvis USB Highspeed, USB Fullspeed eller USB Lowspeed, kompletterat med API-funktioner som är skräddarsydda för enheten 200. Med variant av ett protokoll menas således dylika stärre eller smärre förändringar. Dessa anpassningar kan vara l0 15 20 5 2 7 0 0 4 7 - I=É slutligt specificerade eller modifierbara med ett modifieringsprotokoll. Som jämförelse kan nämnas J 1939 som exempel på ett slutligt specificerat protokoll baserat på grundprotokollet CAN och som exempel på modifierbara protokoll kan nämnas CanKingdom, detta också baserat på CAN, med vilket ett slutligt protokoll kan definieras i detalj. Motsvarande principer kan tillämpas för allmäna grundprotokoll som USB, TCP/IP, etc. för att erhålla lämpliga protokoll för kommunikation mellan verktyg dess gränsyta mot målsystem. Ytterligare protokoll kan föreligga, speciellt anpassade för att användas i en konfigurerings- eller uppstartningsfas. De hittills kända verktygen är behäñade med begränsningar beroende på arkitektur. Hittills uppbyggda kommunikationsprotokollet varit en del som är så oberoende av applikatíonema som möjligt. dess har systemen varit med synsättet att Som fiamgått av beskrivningen, så arbetar uppfinningen med flera protokoll där även API ingår och där detaljer i kommunikationsprotokollet som bithastighet anpassas till applikationerna och där databasens struktur och regler hålls gemensam oavsett vilket grundprotokoll för kommunikationen som används. Systemprotokollets datastrukturer används genomgående. Om systemprotokollet exempelvis år J 1939, så används PGAer och SPNer i enlighet med J 1939-71 även om kommunikationsprotokollet är USB eller Bluetooth.

Vid analys av händelser och mätningar i system av beskrivet slag är det väsentligt att kunna relationsställa dessa i tiden. I lösningen enligt uppfinningen som framgår av figuren 2 kan detta enkelt göras för mätningarna utförda av enheten 200 med en klockfunktion i densamma.

Mätvärden från 205 kan grovt relationsställas med mätvärden i 200 genom att tidsstämpla i enheten 200 lämpligt valda mottagna meddelanden från systemet 206. En del av dessa utvalda meddelanden kan innehålla mätvärden eller händelser som standardmässigt utsändes i systemet 206. Kvaliteten är dock beroende på hur väl man känner tidsfördröjningen mellan mätningen och utsändandet av respektive mätsignal i systemet 206. Ett altemativ är att ansluta enheterna 200 och 205 till en och sanuna givare, exempelvis massflödesmätaren 216.

Mätsignalerna från de båda enhetema kan i PCn tidsrelateras till varandra genom att korrelera massflödesvärdena mellan respektive enhet eftersom de baseras på en gemensam sensor.

Verktygsarrangemanget kan innefattar en avancerad del 201 och en mindre avancerad del (PDA) 221. Förbindelsema 209, 222,223, 224 är anordnade på motsvarande sätt som 3, 32 3” och 3"”. 000000 10 20 0 0000 0 00 0 0 0 0 I 0 0 0 0 000 uyl 0 O 0 00 00 0000 00 0000 O I O O O 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 00 00 00 i 52 7 00 4 8 I det föregående exemplet har antagits att turbosystemet endast innehåller en turbo. Idag är dock trenden mot mera avancerade system med dubbla eller tredubbla system där någon turbo kan vara elassisterad eller helt driven av elektricitet. Flera sådana lösningar finns beskrivna i facklitteraturen, exempelvis artiklar utgivna av 3K-Warner Turbosystems GmbH i seien Academy (httpz//tvxvvaturbosbwauto.com/): “Regulated Two-Stage Turbocharging - 3K- Warner's New Charging System for Commercial Diesel Engines” av Dipl.-Ing. Frank Pflüger, “Der eBooster” av Dr. S. Miínz et.al. och “Moderne Aufladekonzepte fiir PKW- Dieselmotoren” av P. Hoecker et.al. Sådana system kräver väsentligt mera mätningar än vad en mätenhet 200 klarar av. Lösningen på problemet är att koppla samman flera mätenheter till en eller flera gemensamma bussar. Varje mätenhet mäter och eventuellt också reglerar en turbo i flerturbosystemet. Via en av bussarna synkroniseras eller relationsställs klockorna i vardera mätenheten så att en gemensam tidsbas erhålles och som kan användas för att koordinera mätvärden och börvärden i tiden. En utföringsform av ett distribuerat mästsystem med enheterna 303, 303', 304 och 310 visas i figur 3. Till en förbränningsmotor 300 är anslutet två lika tvåstegs turboaggregat 301 och 301' som matar motorn med trycklufi via kylama 302 och 302'. Mätmoduler finns av två slag. En enkel, 303, med en mätdel, en processor, en CANbussanslutning och en USBanslutning. En sådan enhet klarar av mät-och regleruppgifter för en turbo. Den mera avancerade enheten 304 har, förutom vad den enkla enheten uppvisar, också ytterligare en processor med flera nätanslutningar, exempelvis Bluetoothanslutning, USBanslutningar, altemativt flera CAN anslutningar eller kombination av dessa med vilka ett mätsystemnätverk kan byggas upp av en avancerad enhet tillsammans med en eller flera enkla och/eller avancerade enheter. Den enklare enheten 303 är kopplad till lågtrycksturbon 305 via anslutningskablaget 306 vilket i sin tur är kopplat till erforderliga sensorer för mätningens genomförande som tidigare visats exempel på. Enheten 304 är kopplad till högtrycksturbon 307 samt även till laddluftkylaren 302 för mätningar. Dessutom reglerar den bypassventilen 308 och avgasfördelningsventilen 309. På samma sätt är det identiskt lika turbosystemet 301' uppkopplat till mätenhetema 303' och 310. Mätmodulen 310 är av samma typ som 304, men har här också en sammankopplingsfunktion mellan de olika mätmodulema och PCn. Som gemensamt meddelandeöverföringsprotokoll har valts USB.

Mätmodulen 310 förbindes med mätrnodulema 303, 303' och 304 med respektive anslutningar 312, 312' och 312" och med PCn med anslutningen 313. I sin enklaste form har 310 funktionen av en USB-hub och sammanställning av mätvärden för analys gör då av PCn. Det som skiljer mätsystemets USB-nätverk från ett standardnätverk är att USBprotokollet mellan l0 15 20 25 co. neon o o n , 527 0049 mätenhetema har ett tillägg med vilket en gemensam tid erhålles i mätsystemet. Mätrnodulen 310 har dock kapacitet att exekvera avancerade program som avlastar PCn. Detta är speciellt värdefullt om PCn utbytes mot en enhet med mindre prestanda, exempelvis en PDA, eller om systemet skall användas för självständig mätvärdesinsarnling då all beräkning kan utföras av de ingående enheterna och lagras i minnen hos de avancerade mätenhetema. Generella moduler av typ 303och 304 kan således enkelt med hjälp av instruktioner anpassas till speciella uppgifter och mätkonfigurationer som dänned blir standardiserade vilket underlättar både mätningar och tolkning av mätresultat. Många små mätsystem kopplas ihop och bildar större system. Genom de små systemens enkelhet, kan ingenjörer med uppgift att skapa modeller av maskiner och stor kunskap om simulering, men med begränsad kunskap om mätning, själva arrangera mätuppställningarna så att de på bästa sätt ger besked om sirnuleringsmodellemas kvalitet. Mätuppställningarna för delsystem kan så enkelt coh utan störningar integreras i större mätarrangemang med andra mål. På så sätt kan mättillfállen för helt andra uppgifter tas tillvara för verifiering av modeller. Exempelvis kan en mätning för att belysa en motors kylsystem eller elsystem utnyttjas för verifiering av modeler av turbosystemet.

Figur 4 visar schematiskt uppbyggnaden av en enhet 303 enligt figuren 3, här betecknad 400.

För tydlighetens skull är den försedd med två mikroprocessorer, men uppgiften kan lösas med en mikroprocessor. Enheten 400 anslutet på ena sidan med ett system 401 via kontakterna 402, 403 och anslutningsledningen 404. Via anpassningselektroniken 405 kan signalerna på bussen läsas av mikroprocessom 406. Med hjälp av instruktioner lagrade i minnet 407 kan signalema tolkas i enlighet med det i systemet rådande protokollet 408. I sin enklaste form kan tolkningen innebära att endast det mottagna bitmönstret överföres, men tolkningen kan vara av en omfattande art där mycket tilläggsinformation givet av protokollets regler tillföres av mikroprocessom. Applikationsmjukvara, dvs. instruktioner för en eller flera applikationer som bearbetar för mikroprocessom tillgänglig information, finns också lagrad i minnet 407, symboliserat med 407'. Den så tolkade informationen överförs till det dubbelportade minnet 409. Till den tolkade informationen kan läggas ytterligare information av intresse, exempelvis tidsstämpling när informationen inhämtades från systemet. Tídpunkten hämtas från klockan 410 som triggas på lärnpligt sätt av anpassningselektroniken, exempelvis när mottagande av ett meddelande påbörjas. lnforrnationen lagras i det dubbelportade minnet på ett organiserat sätt enligt ett regelverk anpassat efter systemprotokollets krav så att specifik information 10 15 20 »una .- ÜÜÜ' UU. . o " o .- o Ü Û Û I Q Û Û u u e o o u e o o Û C' IIIÛÜ' I Û 527 004 10 lagras på specifik plats indikerar med tabellen 411. Det dubbelportade minnet 409 kan läsas av mikroprocessom 412 som kan kommunicera enligt ett andra protokoll med hjälp av regler lagrade i minnet 413 och fysiskt via anpassningselektroniken 414 med ett andra system 415 via kontakterna 416 och 417. I minnet 413 firms även lagrat regler för hur informationen lagrat i 409 enligt reglerna i 407 och 411 omvandlas enligt reglerna för andraprotokollet 418.

I enklare system kan andraprotkollet kan vara baserat på CAN och flera enheter 400', 400", etc. av typen 400, samt ansluta på tidigare beskrivet sätt en enhet 425 av typen 201 eller 221.

Det andra protokollet är således anpassat för kommunikationen mellan enheter ingående i ett mät eller analyssystem. På så sätt kan ett separat mätsystem och/eller analyssystem enkelt skapas där data, information och kommandon utväxlas med hjälp av ett för systemet gemensamt protokoll som är oberoende av målsystemets protokoll. Enheten 400 innehåller en del i mikroprocessorarrangemanget 406, visat med 406a (I/0), som arbetar med digitala och/eller analoga funktioner. Delen 406a innefattar in- och/eller utgångar till multiplex- och förstärkardelen 408 vilken i sin tur är ansluten till kablaget 409 för nämnda funktioner.

Förstärkardelen 408 kan innhålla elektronik för betjäning av temperatursensorer, exempelvis K-element. På samma sätt som tidigare beskrivits innehåller enheten 400 också regler för ett tredje protokoll med anpassningsenheten 419 och anslutníngsdonen 420 och 421 vilka ansluter till förbindelsen 422 med protokollet 423. Ett lämpligt protokoll kan vara baserat på USB. Enheten 400 kan ha ett enkelt interface emot människan i form av ljusdioder 424, 424', etc. för indikering av spänningstillförsel, kommunikation, diverse fel, etc.

En mera avancerad enhet kan bestå av en modul som 400 som ansluts via en lärnplig anslutning, exempelvis en USB-anslutning, till en enhet 450 med en mikroprocessor med kringutrustning speciellt anpassad att hantera kommunikations- och beräkningsproblem. Ett sådant arrangemang har många fördelar. De analoga och hårt realtidsnära problemen löses av modulen 400 medan de beräkningstunga och mindre realtidskritiska uppgiftema löses av enheten 450. Denna enhet är väl ägnad att begära in information från målsystemet som finns tillgängligt, såväl enligt CCP eller liknade kalibreringsprotokoll som diagnosinforrnation enligt ISO 15765 eller liknande protokoll, då dessa är skapade för att handhas på en högre, ej realtidskritisk, nivå. Konstruktíonsmässigt är det stor skillnad mellan de två enheterna vilket kräver skilda kunskaper och erfarenheter hos konstruktörema. Genom USB-förbindelsen och därtill hörande protokoll erhålles ett väl definierat gränssnitt mellan modulerna vilket underlättar en parallell och till stor del oberoende utveckling av de båda enhetema. Vidare kan 10 15 20 25 527 004 3..=-.I= - " ' ll enheterna tillverkas som separata enheter men också enkelt konstrueras som en enhet med en intern USB-kommunikation, antingen på ett och samma PCB eller som sandwichkonstruktion.

Modulen 450 ansluts direkt till en eller en eller flera moduler 400 med anslutningsdon som är visade med 451, 452, 451', 452', etc. Kommunikationskretsar 453, 453' är anslutna till en mikroprocessor 454 med ingående kringutrustning, bl.a. minne(-n). I dessa minnen igår applikatíonsmjukvara, dvs. instruktioner för en eller flera applikationer som bearbetar för mikroprocessom tillgänglig information. Ett minneskort 455 är anordnat för loggutrustning, in- och avspelningsmöjlighet, etc. Ett till mikroprocessom anslutet minne 456 är skriv- och avläsningsbart från två (båda) hål1(-en), dvs. från både systemsidan och verktygssidan Minnet kan vara uppdelat i ett antal delminnen med olika algoritmer 456', som skyddas eller är , skyddade med lösenord. Innehållet kan ävenledes vara krypterat. Verifikationer och signalering är skyddade med koder, lösenord, etc. I funktionen kan ingå kryptering enligt PGP (Pretty Good Privacy). Klockan 456 kan synkroniseras eller koordineras med klockan i förstaenheten 410 via protokollet eller med en separat klocksynkroniseringsförbindelse. För exempel på synkronisation via protokoll hänvisas till CanKingdom eller TTCAN (ISO 11898- ' 4). På så sätt kan alla förstaenheter anslutna till en andraenhet vara tidssynkroniserade. På samma sätt kan andraenheter sinsemellan vara tidssynkroniserade. Genom tidssynkronisation av de olika enheterna kan exekveringen av applikationerna i de olika enheterna synkroniseras eller tidsrelateras till varandra. Exekvering av applikationer eller applikationsdelar som svarar för mätning kan på så sätt samordnas med exekvering av applikationer eller applikationsdelar som svarar ßr kommunikation inom och mellan de olika enheterna Detta medför bland annat att meddelanden sända enligt ett händelsestyrt protokoll, exempelvis CAN, kan uppträda på ett tidsstyrt sätt eftersom applikationer för utsändande av meddelanden exekveras samordnat i tiden. Genom att exekvering av applikationer för mätningar samordnas med avsändande av mätresultat, så erhålles en tidsrelation mellan mätningen och mätresultatets distribution i systemet i form av meddelanden. Samma sak kan givetvis göras för indikerade händelser och meddelande med information om respektive händelse. Enheten 450 kan tillsammans med enheten 400 även med lämplig mjukvara simulera helt eller delvis en ECU i ett ordinarie CAN-system i ett fordon. Enheten 450 kan programmeras för testning av varjehanda slag. Vid godkärmande av testet kan ett organ (lampa, klocka, etc.) 457 aktiveras. Om utrustningen och däri inprogrammerade testfunktionen får negativ indikation på att fordonet/bilen (föremålet) ej uppfyller ställda krav aktiveras organet 458. Organen 457, 458 kan utgöras av ett organ som arbetar med olika färger, signaler, etc. se ovanstående. Enheten 450 kan vara utrustad CO OCIO OO c u o I O I o o c o n 00 in 10 15 20 25 szv 004 12 000 :oo "av oo med organ för kommunikation med andra nätverksprotokoll, exempelvis Bluetooth 459 och TCP/IP 460 för kommunikation mellan ett nätverk av enheter 450 och/eller verlctygsenhet implementerade i PC eller PDA. Som alternativ till minnesdisk kan såkallade memorysticks för USB anslutas till en USB-anslutning. För kommunikation över telenät kan enheten vara utrustad med en GSM-modul 461 och för tidssynkronisation eller klocksynkronisation med en GPS-modul 462 vilken även kan utnyttjas för lägesbestämnming. Till mikroprocessorn 454 är även ansluten en slumpgenerator 463 som genererar slumptal vid kodfunktioner, m.m.

Beträffande nämnda protokoll, jfr ovanstående. Användaren kan ange att det som skickas skall gå mot speciella verktyg identifierade med ID, t.ex. KVASER's ID, varvid KVASER tillhandahåller aktuell ID. Utrustningen kan vara anordnad att arbeta med hårdkodade serienummer och ID för säkerställande av att rätta exemplar av utrustningen erhåller rätta inställningar. Minnesarea som är skrivbart och läsbart från PC-sidan " föreligger därvid.

Kundnummer för system och PC kan utnyttjas. Verifikationer och signeringar är anordnade att ske med hårdkodade nycklar. PDA-enheten kan ersättas med en enklare enhet med nämnda funktioner för godkännande och icke godkännande, dvs. enheten har en än mer än PDA begränsad kommunikation till användaren. Den kraftfulla PC-delen kan rådfrågas eller ta över provningen vid icke godkänt resultat. PDA-enheten kan i en utföringsforrn lösa endast kända problem. Samverkningar kan ske med data och/eller röst. Problem som inte löses på PDA- nivån löses på PC-nivå och införes i databasen, varvid såväl problemet som dess lösning blir känt och kan därefler t.ex. ingå i det som skall lösas med PDA eller ifrågavarande enhet.

Signalering och verifiering kan ske med asymmetriskt chiffer både mellan PC och PDA samt PDA och fordon/bilar (föremål) för att säkerställa att obehörig manipulation av föremål försvåras och att man i efterhand skall kunna spåra hur manipulering gått till. Hårdkodade ID och digitala signeringar utnyttjas således dels för att säkerställa att obehörig eller oavsiktlig manipulation förhindras eller försvåras och att utförda manipulationer får spårbarhet och för att olika användare av ett och sarnma verktyg skall kunna särskiljas och ha till gång till olika data och utnyttjandemöj ligheter.

Traditionellt är analoga och digitala mätningar separerade från kommunikationen i ett nätverk. Vidare är mätsystemen uppdelade i moduler efter mätningens art. En mätenhet kan vara uppbyggd av en kommunikationsmodul, en eller flera temperaturmätningsmoduler, en eller flera analogmoduler, etc. Kommunikationsmodulen används för att kommunicera mätvärden. De i uppfinningen beskrivna modulerna 400 har kapacitet att utföra alla typer av 10 15 20 25 527 0011; mätningar samt att deltaga i mätobjektets nätverkskommunikation. Analoga mätningar kan även företas på nätet med anslutningsdonet 426 via kabeln 427 och korreleras till på bussen uppträdande meddelanden. På så sätt kan en och samma modul 400 användas för indata till verktyg för både analys av nâtverkskommunikation och för analys av fysikaliska förlopp i ett målsystem samt för simulering av moduler.

Vanligtvis presenteras mätvärden som funktion av tid. I turbosarnmanhang vill man dock ofta ha mätvärdena sammanställda till det aktuella tillståndet i kompressoms eller turbinens map.

Detta är speciellt värdefullt under provköming. En enhet 450 har kapacitet att bearbeta informationen så att resultatet kan presenteras som en drifipurilct i en kompressor eller turbinmap. Testföraren kan på sin PC eller PDA i reltid se hur aktuell driftpunkt ligger i förhållande till aktuell kompressormap. Han kan med kommandon från sin PDA initiera loggning av mätvärden när driftpunkten ligger i för utvecklingen intressanta områden.

Enheten 450 kan också ges triggvillkor för loggning av data så att detta endast sker vid intressanta punkter, vilket kraftigt reducerar minnesbehov för loggning och förenklar senare analys. Andra intressanta triggvillkor kan ställas upp, exempelvis vid oljud, höga eller låga temperaturer, etc. Enheten 450 är speciellt lämpad för specialprograrnrnering eftersom tidskritisk och komplicerad mätning görs av enheten 400 och förbindelsen 422 med protokollet 423 utgör ett effektivt och väldefinierat gränssnitt mellan de båda uppgifterna.

Figuren 5 visar schematiskt ett exempel på en mätuppställning. Målsystemet består av två kommunikationsbussar 501 och 551 som förenas via en gateway 550. Till bussarna är anslutna ett antal enheter 502, 503, 504 och 505 respektive 552 och 553. En modul 554 skall utvecklas för att ingå i systemet och anslutas till bussen 551. Erforderliga indata finns tillgängliga i enheten 555 vilken ansluts med kabelaget 555' till förstaenheten 556 vilken motsvarar en mätmodul 400. Förstaenheten 556 är via USB-ßrbindelsen 557, modifierad för tidsynkronisation av mätsystemet, ansluten till andraenheten 558 vilken motsvarar en modul 450. Enheten 556 är inkopplad på bussen 551 med förbindelsen 556'. Enhetema 556 och 558 simulerar tillsammans modulen 554 i systemet. Enheten 558 är förbunden med systemsamordningsenheten 559 av typ 550 via USB-förbindelsen 559', vilken också är modifierad för tidssynkronisation. Bithastigheten i USB-förbindelsema 557 och 559' olika och kommunikationsprotokollen anses då vara av skilda varianter, även om bara kan vara 10 20 25 to OOII to IDO! 0 O 0 tenøoo 0 527 004 14 bithastigheten skiljer dem åt. Systemsamordningsenheten 559 kan förbindas till ett verktyg på mångahanda sätt. Kommunikationskretsar för Blåtand och USB (t.ex.) anges med 560, 561.

Anslutningsdon 562, 563 möjliggör anslutning av förenklad verktygsdel 564 (PDA) och avancerad verktygsdel 565, vilka delar även kan anslutas med kretsen 560 i Blåtandsfallet.

Förbindelsema 566, 567, 568, 569 kan vara trådbundna eller trådlösa. PDA 564 kan således vara trådlöst förbunden .med kretsen 560 (se 568) och delen 565 (se 569). Ett protokoll 570 kan vara baserat på USB och ett protokoll 571 är baserat på Blåtand. Ett protokoll 572 kan vara baserat på TCP/IP (Ethernet) för kommunikation på intemet LAN eller World Wide Web. Modulen 559 samordnar även delsystemen 572 och 573. Delrnätsystemet 572 mäter på objektet 502' till nätverksmodulen 502. Mätningen omfattar tre olika delar i objektet 502' som betjänas av mätrnodulerna 574', 574'” respektive 574'” av typen 400 som i sin tur är förbundna med subsamordningsmodlen 574 kommunicerande med protokollet 581.

Mätrnodulen 574'” Delmätsystemet 572 kan därmed inte bara koordinera mätningarna med busstrafiken utan är förbunden med systembussen 501 via förbindelsen 575. också lämna information om och analysera densamma. Modulen 574 kommunicerar med samordningsmodulen 559 med protokollet 582. Mätobjektet 504' i delmätsystemet 573 betjänas endast av mätmodulen 576 vilken är direkt förbunden med modulen 559. Modulen 576 är också ansluten till bussen 501 och dessutom mätkopplad till densamma med inkopplingsorganet 577. Modulen 576 kan därmed utföra detaljerade analoga analyser av på nätet förekommande meddelandesignaler. Ytterligare en variant på användandet av moduler typ 400 (alt. 400+450) visas med modulen 578 som är analogt ansluten till de båda bussarna med 579 resp. 580 och kommunikativt ansluten med 579' resp. 580'. Med denna uppkoppling kan en detaljerad analys av kommuniktionsförloppen såväl digitalt som analogt göras på resp. buss var för sig och i kombination över gatewayen 550. Resultatet av analysen kan kommuniceras över endera bussen till mätsystemet, eller i alternativet med den kombinerade modulen 400+450 lagras i 450-delens minne.

Enheten 559 är således navet i ett avancerat mät- och analyssystem som kan arbeta självständigt eller i kombination med andra enheter i ett verktygssystem. Då varje enhet i mätsystemet innefattar en eller flera microprocessorer, en del optimerade för mätningar och analys, speciálioerade för vissa uppgifter med hårda realtidskrav, andra för krävande beräkningsuppgifier och loggning av resultat och data, erhålles ett totalt mät- och analyssystem med mycket stor kapacitet men som enkelt kan omkonfigureras och underhållas 10 15 20 25 med överordnade standardenheter anpassade för kommunikation och resultatpresentation för människan, såsom PC och PDA, direkt eller via allmänna kommunikationssystem. Såväl kommunikationsorienterade som mätorienterade problem kan analyseras och lösas.

Lösningar, tester, diagnostik och simuleringar kan införas i systemet och systemet ger möjlighet till att betjäna och betjänas av många människor med olika specialiteter parallellt på ett säkert sätt. Som beskrivits i det föregående kan verktygets olika delar kommunicera med varandra utnytjande olika protokoll och protokollvarianter. Beroende på uppgiftens art som verktyget skall lösa, ställs olika krav på protokollen. I de delar som arbetar nära målsystemet är realtidskrav och tidsstämpling av meddelanden och händelser viktiga, varför protokollvarianter med tidssynkronisationsegenskaper gärna användes. För rena analysuppgifter är realtidsegenskaper mindre viktiga varför standardprotokoll med fördel används som grund. Om behov av trådlös kommunikation eller kommunikation över allarnänna kommunikationsnät förkommer, så används varianter på vanligen förekommande kommunikationsprotokoll som Bluetooth, TCP/IP, GSM, etc. Härvid efterstävas att så långt som möjligt behålla de i målsystemets protokoll förekommande organisation och uppbyggnad av signaler och kommandon och så sent som möjligt bryta upp dem i sina beståndsdelar.

Exempelvis behålles strukturer med SPNer och PGNer i målsystem av J l939-typ fram til dess att informationen behandlas i den verktygsdelen residerande i en PC eller PDA.

En ytterligare utformning visas i figur 6. Ett distribuerat styr-, mät- eller datainsamlingssystem 601 arbetar med ett första protokoll 602 och innefattar ett antal moduler 603 och 604 för olika uppgifter. Exempelvis är modulen 603 anordnad att utföra temperatur-mätning med sensom 606 medan modulen 604 kan utföra flera uppgifter 606, 607, vilka kan väljas med kommandon. Kommandon il, i3 och kommandosvar il', i3', samt signaler i2, i4 och signalsvar i2', i4' utväxlas med utnyttjande _av förstaprotokollet via förbindelsen 608. En första enhet 609, anordnad för kommunikation med systemet samt åtminstone viss analys av detsamma med utnyttjande av det första protokollet, ansluts till förbindelsen och kan utväxla signaler och kommandon il, il', i2, i2', i3, i3', med en första struktur och funktion anpassat efier systemets och det första protokollets krav. Förstaenheten innefattar en omvandlingsenhet 610 som kan omvandla signaler och kommandon av första struktur och funktion enligt det första protokollet och systemets krav till en andra struktur och funktion anpassat till ett system, verkligt eller virtuellt, arbetande med ett andra protokoll 611 med liknande krav. Via förbindelsen 612 överförs de omvandlade signalerna och 10 15 20 25 00 00 0 0 0 0 0 0 00 0000 0 0 0 0 0 0 0 000 I' 00 0000 b) C 0 0000 0 0000 0 0 0 0 00 0 I I I I 0 n 0 0 0 0 OI Il II 00 0000 I 0 I I 00 527 004 16 kommandona, helt eller delvis, markerat i figuren med iil-ii4', till en andra enhet 613 anordnad att arbeta med det andra protokollet och att vidarebefordra dessa i mer eller mindre bearbetad form till verktyget 614. Verktyget 614 är anordnat att arbeta med det andra protokollet och systemet med egenskaper som avskanning av meddelanden 615, styrfunktioner 616, analysfunktioner 617 och strukturfimktioner 618. Det beskrivna flödet kan ske i omvänd riktning från verktyget till det första systemet varvid signaler och kommandon genererade för det andra systemet och protokollet sänds via den andra enheten till den första enheten där signaler och kommandon omvandlas till struktur och funktion enligt kraven för det första systemet och det första protokollet. Inom uppfinningstanken ligger också att utnyttja en arman modul 619 i systemet som gateway för kommunikationen mellan förstaenheten och verktyget. I fordon kan lämplig sådan modul vara en ägnad för telefonkommunikation mellan fordonet och allmänna telenätet eller en modul för lagstiftad diagnosinformation, såkallad “OnBoard Diagnostics” (OBD), och lämpligt andraprotokoll kan då vara ett standardiserat diagnosprotokoll, exempelvis en variant av KWP 2000 för CAN (ISO 15765). Med variant av protokollet KWP avses exempelvis bilmärkesspecifika implementationer av standarden. Den till datom eller den första delen (PC) anslutbam enheten (PDA eller liknande) eller andra delen är kapabel att utföra del av uppgifterna som är möjliga för PC:n. Dessa uppgifter ställs upp i PC:n och laddas ned till PDA:n i konfigurationsfiler. PDA:n eller motsvarande kan utgöras av en standardenhet som saknar aktuellt gränssnitt, t.ex. CAN-gränssnitt. PDA:n kan ersättas av en enklare enhet med indikationer, t.ex. lampa, lampor, signalorgan, etc., som anger om det med enheten testade, simulerade, etc. systemet uppfyller förutbestämda funktioner eller specifikationer. PDA:n eller enheten har begränsad kommunikation med användaren och på så sätt kan förenklade tillvägagångssätt utnyttjas vid testning eller motsvarande. Om PDA (Personal Digital Assistent) eller enheten ger signal om att testet eller motsvarande inte kan utföras, kan den anslutas till den mera krafifulla PC:n, som kan nedladda ytterligare eller andra uppgifter till PDA:n t.ex. efier det att den utfört analys, simulering, etc. av den uppkomna informationen. PDA:n eller motsvarande kan även bortkopplas med speciellt ej visade bortkopplingsorgan från PC:n efter nedladdningen och utnyttjas för andra system än de visade. Flera PDA kan laddas från PC:n och utdelas till olika tekniker i fält.

Figur 7 visar en variant på utnyttjande av uppfinningen. I ett första skede är verktyget 701 som är implementerat på en PC 702, vilken anslutes till en andra enhet 703 och en tredje CO OOUI IC 'CCI O IOOI I 0 I 0 0 0 OI 0 I O I I I IC ID 1 u 0 0 Q g O 1 I 0 0 Q I nu 0 a 527 004 tät- 17 oo one fl 0 g u: o: u-'o ~.

I Û 0 0 0 I : 0 0. 0 : 00 cl Ill non none nu on; uno 0 enhet 704, utrustat med ett utökat fast minne och/eller med ett temporärt anslutningsbart minne 705. Vertygsarrangemanget är anslutet till ett system 706 och uppkopplat för direkt analys av systemet, utfört av en mänsklig användare 707. Användaren skaffar sig erfarenhet av vad som är väsentligt att kontrollera och verifiera i systemet för att säkerställa en pålitlig funktion. När erfarenheten är uppnådd genereras regler för hur analysen kan automatiskt upprepas för att rätt diagnos skall ställas, exempelvis vilka meddelanden som skall bevakas, sekvenser av meddelanden på ömse sidor om ett givet meddelande med givet innehåll som skall sparas för vidare analys, vilka meddelanden som skall sparas vid uppträdande av felmeddelanden, aktiv utsändning av meddelanden vid givna situationer, etc. Dessa regler sparas i form av en datafil som kan nedladdas till tredjeenheten 704. Vidare utarbetar användaren regler för en deldatabas anpassad för en PDA och regler för hur insamlad information och analysresultatet skall presenteras i en PDA. Dessa regler sammanfattas i en eller flera filer som kan tolkas av en PDA med lämplig programvara. Dessa filer är också nedladdningsbara till tredjeenheten. I detta första skede tjänstgör tredjeenheten 704 som interface mellan systemet och verktygets övriga delar.

I ett andra skede laddas de genererade filema ned till en eller flera tredjeenheter. Detta kan ske direkt med seriell kommunikation eller via ett temporärt minne. Med instruktioner fi-ån dessa filer kan sedan tredjeenheten självständigt samla och bearbeta för analysen väsentlig information och spara den i det utökade minnet. På ett enkelt sätt kan så ett stort antal tredjeenheter anslutas till ett lika stort antal system, exempelvis en fordonsflotta.

Tredjeenhetema fiinktionerar i detta andra skede som avancerade dataloggar.

I ett tredje skede kan en tekniker 708 med en PDA 709 ansluta densamma till en tredjeenhet 704'“ som arbetat en tid i systemet 706m. PDAns programvara 710 börjar med att via en Bluetoothßrbíndelse 711 ladda upp de filer som finns lagrade i den med Bluetoothinterface 712 utrustade tredjeenheten med uppgifter om hur analysen skall presenteras i PDAn, hur databasen skall vara organiserad och hur den fortsatta analysen skall utföras. På så sätt kan ett stort antal tekniker analysera och diagnosticera ett stort antal system på ett rationellt sätt. I detta tredje skede fimgerar tredjeenhetema tillsammans med respektive PDA som ett skräddarsytt analysverktyg. aocnvo 0 øøohvø 0000 00 0000 0000 00 00 0 0 0 0 0 00 0000 0 0 0 0 0 00 00 0 0 0 00 10 0 0 000 0-00 00 527 00418 Om test eller diagnos misslyckas kan teknikem 708 i ett fiärde skede via allmänna kommunikationsmedel kontakta användaren 707 som besitter all kunskap om systemet.

Användaren 708 kan då använda teknikern 707 samt bidirektionell dataöverföring mellan modulen 704'“, teknikems PDA 709 och verktyget i PCn 702 f;r att analysera varför testet eller diagnosen misslyckats. Genom analyser och simuleringar kan han komma till rätt diagnos, göra en Standardiserad analys för att ställa diagnosen, spara den i en databank och distribuera den till teknikem 707 och alla hans kollegor.

Uppfinningen är inte begränsad till den i ovanstående såsom exempel visade utfóringsforrnen utan kan underkastas modifikationer inom ramen för efterföljande patentkrav och uppfinningstanken.

Claims (14)

10 15 20 25 30 1°l PATENTKRAV

1. l. Arrangemang innefattande en första enhet (200, 303, 304, 400) som utnyttjar analoga och digitala signaler i fysikaliska förlopp hänförbara till ett mätobjekt (2002 305, 307) som arbetar med åtminstone en funktion (200”, 211, 302, 308, 309) och denna avkännande avkänningsorgan (201, 202, 205) samt utnyttjande ett distribuerat styrsystem (206) som arbetar med ett första protokoll (218), k ä n n e t e c k n a t därav, att den första enheten (200) är ansluten till styrsystemet (206) och anordnad att genom kompabilitet med det första protokollet (218) utväxla meddelanden med styrsystemet, att den första enheten (200) är anordnad att inhämta och avge fysikaliska signaler för mätning av olika slag och kombinationer av funktioner och/eller avkänningsorgan samt bearbeta de fysikaliska signalema, att den första enheten är ansluten till en andra förbindelse (209) arbetande med ett andra protokoll (418), att den andra förbindelsen ingår i en länk i ett verktygsarrangemang, att den första enheten via den andra förbindelsen (209) kommunicerar med en andra enhet (450 och/eller 201, 221) i verktygsarrangemanget, att den första enheten är programme- rings- och/eller inställningsbar via en förbindelse som arbetar med det första och/eller det andra protokollet(-en) eller variant(-er) därav, att den andra enheten (450) är ansluten till den första enheten (400), och att såväl den första som den andra enheten uppvisar åtminstone en mikroprocessor.

2. Arrangemang enligt patentkravet 1, k ä n n e t e c k n at därav, att den första enheten förekommer i två varianter, varav en bildar en första variant (303) med mät- del, processor, en CANbussanslutning och en USBanslutning, vilken första enhets- variant är anordnad att utföra mät- och regleruppgifier i ett mätobjekt, t.ex. en turbo, samt bildar en andra enhetsvanant (304) med liknande utrustning som ingår i den första enhetsvarianten kompletterat med en ytterligare processor med fler nätanslut- ningar, exempelvis Bluetoothanslutningar, fler USBanslutningar, altemativt fler 10 15 20 25 30 527 ÛÛ4 m CAN anslutningar eller kombination av dessa, med vilka ett mätsystemnätverk är upp- byggbart.

3. Arrangemang enligt patentkravet 2, k ä n n e t e c k n at därav, att den första enhetsvarianten (303) är kopplad antingen till ett mätobjekt, t.ex. i form av en lågtrycksturbo (305), via ett anslutningskablage (306), vilket i sin tur är kopplat till erforderliga avkänningsorgan eller sensorer för mätningens genomförande, eller till dels en annan del av mätobjektet, t.ex. till en högtrycksturbo (307), dels en ytterligare del av mätobjektet t.ex. till en laddluflkylare (302) för mätningar, och att den första enhetsvarianten i sistnämnda fall även reglerar fimktionsutövningsorgan i mätobj ektet, t.ex. en bypassventil (308) och avgasfördelningsventil (309).

4. Arrangemang enligt patentkravet 2 eller 3, k ä n n e t e c k n a t därav, att mätobjektet innefattar två väsentligen lika delar, t.ex. två turbosystem, till vilka är anslutbart anordnade två väsentligen identiska par av första och andra enhetsvarianter (303, 304 respektive 303', 310), och att det ena parets enhetsvariant (310) är anord- nad med en sammankopplingsfirnlction mellan utnyttjade olika mätmoduler och en i verktygsarrangemanget ingående datorenhet och att den sistnämnda enhetsvarianten (310) är anordnad med kapacitet att exekvera program som avlastar datorenheten, vilket är speciellt värdefiillt om datorenheten består av en enhet med mindre prestanda, exempelvis i form av en PDA, eller om systemet som sådant är avsett att användas för självständig mätvärdesinsamling då all beräkning är anordnad att ske av de ingående enheterna och lagras i minnen hos respektive andra enhetsvariant.

5. Arrangemang enligt något av patentkraven 1-4, k ä n n e t e c k n at därav, att den första enheten (400) är ansluten med ett system (401) via kontakter (402, 403) och anslutningsledning (404), och anpassningselektronik (405) som avläser den första enhetens signaler på en buss medelst en mikroprocessor (406) samt tolkar med hjälp av instruktioner lagrade i minnet (407) nämnda signal hänförbara till i systemet rådande protokoll (408), och att den första enheten är anordnad att till den tolkade informationen lägga ytterligare information, exempelvis tidsstäinplingsinforrnation avseende tidpunkter då si gnalema inhämtas från systemet. 10 15 20 25 30 527 ÛÛ4 til

6. Arrangemang enligt något av patentkraven 1-5, k ä n n e t e c k n at därav, att den första enheten (400) innefattar en del i ett mikroprocessorarrangemang (406, 406a, (I/0)).

7. Arrangemang enligt något av patentkraven l-6, k ä n n e t e c k n at därav, att den första enheten bildar en avancerad enhet innehållande en första enhetsdel ansluten via en anslutning, exempelvis en USB-anslutning, till en ytterligare enhetsdel som är anordnad att-hantera kommunikations- och beräkningsproblem för lösning av analoga och realtidsnära problem medelst den första enhetsdelen, för lösning av de beräkningstunga och mindre realtidskritiska uppgifterna medelst den ytterligare enhetsdelen.

8. Arrangemang enligt patentkravet 7, k ä n n e t e c k n at därav, att den första enhetsdelen och den ytterligare enhetsdelen är förbundna genom en USB-förbindelse och därtill hörande protokoll för åstadkommande av ett definierat gränssnitt mellan enhetsdelarna, vilket underlättar en parallell och till stor del oberoende utveckling av enhetsdelama som dessutom blir tillverkningsbara som separata enheter men också alternativt konsturerbara som en enhet med en interna USB-anslutning, antingen på ett och samma PCB eller som sandwichkonstnilrtion.

9. Arrangemang enligt patentkravet 7 eller 8, k ä n n e t e c k n a t därav, att den ytterligare enhetsdelen är ansluten direkt till en eller flera första enhetsdelar med anslutningsdon, att den ytterligare enhetsdelen innefattar kommunikationskretsar (453, 453”) anslutna till en mikroprocessor (454) med ingående kringutrustning, bl.a. minne(-n), att ett minneskort (455) är anordnat för loggutrustning, in- och avspel- ningsmöjlighet, etc., att ett till mikroprocessom anslutet minne (456) är skriv- och avläsningsbart från två (båda) håll(-en), dvs. från både innevarande systemsida och verktygssida, att minnet företrädesvis är uppdelat i ett antal delminnen med olika algo- ritmer, som skyddas eller är skyddade med lösenord, och eventuellt även är krypte- rade, och att en klockfunktion är synkroniseringsbar eller koordinerbar med en klocka (410) i respektive första enhetsdel via aktuellt protokoll eller med en separat klock- synkroniseringsförbindelse. 10 15 20 25 30 527 ÛÛ4 zz

10. Arrangemang enligt patentkravet 7, 8 eller 9, k ä n n e t e c k n at därav, att för möjliggörande av kommunikation över tele- och/eller datanät den ytterligare enhetsdelen är utrustad med en GSM-modul (461) och för möjliggörande av tidssynk- ronisation eller blocksynkronisation med en GPS-modul (462), vilken kan utnyttjas för lägesbestämning, genererar slumptal vid kodfirnlrtioner, m.m.

11. ll. Arrangemang enligt något av patentkraven 8-10, k ä n n e t e c k n at därav, att den första enhetsdelen hanterar indata till verktyg för både analys av nätverks- kommunikation och analys av fysikaliska förlopp i ett målsystern samt för simulering, och att den andra enhetsdelen är anordnad med kapacitet att bearbeta informationen så att resultatet är presenterbart, t.ex. som en driftpunkt i en turbokompressor eller turbinmap, varvid testaren på sin PC eller PDA har möjlighet att i realtid fastställa var aktuell drifipunkt är belägen i förhållande till aktuell kompressormap, och därvid med kommandon från en PDA initiera loggning av mätvärden när drifipunkten ligger i eftersträvat område.

12. Arrangemang enligt något av patentkraven 8-11, k ä n n e t e c k n at därav, att den ytterligare första enhetsdelen är tilldelad första triggvillkor för loggning av data så att denna sker endast vid förutbestämda punkter, vilket kraftigt reducerar rninnesbehov för loggningen och förenklar efterföljande analys, och/eller att andra triggvillkor, exempelvis vid oljud, höga och låga temperaturer, etc., är uppställbara.

13. Arrangemang enligt något av patentkraven 8-12, k ä n n e t e c k n at därav, att den andra enhetsdelen är lärnpad för specialprogrammering genom att den första enhetsdelen utför tidskritisk och komplicerad mätning och en förbindelse (422) med protokollet (423) utgör ett effektivt och väldefinierat gränssnitt mellan aktuella olika uppgifter.

14. Arrangemang enligt patentkravet 1, k ä n n et e c k n at därav, att den första enheten (576, 578) är anordnad att samtidigt mäta analoga värden på och mottagna meddelanden från bussen.