SE511855C2 - Anordning och sätt för inmatning av handskriven information till en dator - Google Patents

Description

511 855 2 10 15 20 25 30 35 denna teknik är att den kräver tillgång till en be- röringskänslig skärm.

Genom JP 03265023 är det vidare känt att mata in handskriven text i en dator med hjälp av en penna som i sin spets är försedd med en kula. När man ”skriver” med pennan på ett underlag rullar kulan. Med hjälp av infor- mation om i vilken riktning och hur mycket kulan rör sig kan datorn bestämma hur pennan förflyttas. En nackdel med denna anordning och andra anordningar som är baserade på rörliga mekaniska komponenter är att den rörliga kompo- nenten gör anordningen svårare att tillverka och mindre hållbar.

Sammanfattning av uppfinningen Ett ändamål med föreliggande uppfinning är därför att åstadkomma ett satt och en anordning för inmatning av handskriven information i form av tecken, symboler, kur- vor, teckningar, kalligrafi och liknande handskriven in- formation som definieras av en handrörelse till en dator, vilket sätt och vilken anordning eliminerar ovannämnda nackdelar med den kända tekniken.

Detta ändamål uppnås med en anordning enligt patent- kravet l och ett sätt enligt patentkravet 17 Eöredragna utföringsformer anges i underkraven.

Enligt en första aspekt avser uppfinningen alltså en anordning för inmatning till en dator av handskriven in- formation i form av tecken, symboler, kurvor, teckningar, kalligrafi och liknande handskriven information som defi- nieras av en handrörelse, vilken anordning innefattar en registreringsenhet som är anordnad att förflyttas av en hand som utför handrörelsen och som är anordnad att regi- strera ett flertal bilder med delvis överlappande inne- håll när den förflyttas. Anordningen är vidare anordnad att bestämma bildernas inbördes läge med hjälp av det delvis överlappande innehållet för åstadkommande av en beskrivning i digitalt format av hur registreringsenheten har förflyttats. 10 l5 20 25 30 35 3 511 855 Anordningen bygger sålunda på idén att använda bil- der för att bestämma hur en enhet förflyttas när en an- vändare utför en handrörelse, t ex ”skriver” eller ”ritar” något med enheten. En sådan anordning innehåller inga rörliga delar och kräver inget underlag med sensorer för att den skall fungera. Ur mekanisk synvinkel är den därför enklare att tillverka och har längre livslängd.

Anordningen är vidare mycket enkel att använda eftersom den inte ens behöver vara i kontakt med någon yta vid inmatningen av informationen. Det räcker att den kan registrera bilder av det som befinner sig i dess syn- fält under förflyttningen. De registrerade bilderna måste dock ha ett innehåll som gör att det går att fastställa hur de överlappar varandra.

En mycket stor fördel med anordningen är att bild- registreringfunktionen även kan användas för andra ända- mål, varvid en anordning med flera olika tillämpnings- områden kan åstadkommas. Som ett exempel kan bildregist- reringsfunktionen användas för inmatning av text och bil- der som redan finns definierade på någon form av informa- tionsbärare genom avbildning av texten och/eller bilderna med hjälp av sensorn. Detta ger användaren tillgång till ett helt nytt hjälpmedel som möjliggör ett mera ratio- nellt arbetssätt. Med detta enda hjälpmedel kan använda- ren alltså registrera text- och bildinformation från olika källor och komplettera denna med handgenererad in- formation. Anordningen kan därmed bli ett viktigt hjälp- medel för studenter, tjänstemän och andra personer som arbetar med informationsbearbetning.

Anordningen kan användas för inmatning av all sorts information som kan definieras med en handrörelse, exem- pelvis textinformation i form av tecken eller symboler och grafisk information i form av teckningar, kalligrafi eller kurvor. Registreringsenhetens förflyttning repre- senteras av projiceringen av registreringsenhetens ände på det objekt mot vilket registreringsenheten är riktad. 511 855 4 10 15 20 25 30 35 Med andra ord utför alltså anordningen en digitali- sering av handrörelsen så att en dator kan behandla den information som handrörelsen representerar. Fördelen med att åstadkomma den digitala beskrivningen av handrörelsen i anordningen är att mindre datamängder behöver föras över från anordningen till datorn som skall använda in- formationen.

Beskrivningen innefattar lämpligen ett flertal för- flyttningsvektorer som var och en indikerar hur enheten har förflyttats mellan registreringen av två bilder. För- flyttningsvektorerna kan beskrivas med hjälp av koordina- terna för en viss punkt i en första bild och koordina- terna för samma punkt i den andra bilden uttryckt i något lämpligt koordinatsystem. Förflyttningsvektorerna utgör ett minnesbesparande sätt att lagra beskrivningen av hur registreringsenheten har förflyttats.

I vissa tillämpningar kan det vara en fördel att datorn vet hur registreringsenheten har vridits under handrörelsen. Detta kan exempelvis vara fallet om man vill mata in kalligrafi eller annan information som mot- svarar icke jämntjocka linjer. För detta ändamål kan be- skrivningen innefatta vridningsangivelser, som var och en indikerar hur registreringsenheten har vridits mellan registreringen av två bilder.

I en utföringsform är anordningen vidare anordnad att bestämma med vilken hastighet registreringsenheten har förflyttats mellan registreringen av två bilder. I denna utföringsform kan anordningen alltså bestämma hastigheten i olika delar av den rörelsebana som defi- nieras av handrörelsen. Detta kan t ex vara intressant om man skall kontrollera autenciteten hos en namnunder- skrift, varvid anordningen för detta ändamål vidare kan vara anordnad att jämföra den bestämda hastigheten med i förväg registrerade hastighetsdata för att kontrollera att den som gör en underskrift verkligen är samma person som den som gjort den tidigare underskriften, från vilken de registrerade hastighetsdatana är hämtade. lO 15 20 25 30 35 s 511 855 Såsom redan nämnts i inledningen utgörs den infor- mation som man vill behandla i en dator ofta av text, dvs tecken av olika slag. Anordningen är därför med fördel inrättad att med hjälp av beskrivningen i digitalt format av hur registreringsenheten har förflyttats, identifiera tecknen och lagra dem i teckenkodat format. För detta ändamål används företrädesvis En fördel ICR-programvara. med att lagra den inmatade informationen i teckenkodat format i anordningen är att den kräver mindre minnes- utrymme.

Anordningen har med fördel ett ljuskänsligt sensor- organ med en tvàdimensionell sensoryta för registreringen av bilderna. Med tvådimensionell sensoryta menas här att sensorytan skall kunna avbilda en yta med en matris av bildpunkter så att bilder med överlappande innehåll kan registreras. Exempel på lämpliga sensorer är en CCD- sensor och en CMOS-sensor.

Bestämningen av bildernas inbördes läge bör ske i både horisontell och vertikal led för att det skall bli möjligt att mata in information som definieras av god- tyckliga handrörelser.

Under förflyttningen av registreringsenheten riktas denna mot en yta som avbildas med hjälp av bilderna. En- heten kan föras över ytan i kontakt med denna, varvid handrörelsen utförs på liknande sätt som om man skrev eller ritade på ytan med en penna. Alternativt kan den hållas på avstånd från ytan, som alltså inte behöver vara någon jämn yta utan kan ha vilken som helst topografi, varvid handrörelsen utförs på samma sätt som om man skrev eller ritade i luften. I båda fallen är syftet att re- gistreringsenheten löpande utefter sin rörelsebana skall ta bilder av det som befinner sig i dess synfält.

För att göra det enklare för användaren att ”se” vad han skriver eller ritar med registreringsenheten inne- fattar anordningen företrädesvis spårorgan för indikering på ytan av hur enheten förflyttas. Spårorganen kan natur- ligtvis innefatta en pennfunktion, men företrädesvis läm- 511 855 e 10 15 20 25 30 35 nar de inga bestående spår pà det underlag mot vilket de riktas. De kan till exempel innefatta ett belysningsorgan som är anordnat att projicera ljus på ytan.

I en tänkbar utföringsform kan anordningen utöver den rörliga registreringsenheten, innefatta en stationär del, som t ex utgörs av en PC, till vilken registrerings- enheten är kopplad. I en föredragen utföringsform är emellertid hela anordningen rörlig och förflyttas, så att den blir ett hjälpmedel som är enkelt att med sig för användaren och som därmed smidigt kan utnyttjas i alla tänkbara situationer. Speciellt fördelaktig blir anord- ningen när den innehåller den dator till vilken informa- tionsinmatningen skall ske, eftersom datorn då själv kan utföra den nödvändiga behandlingen av de registrerade bilderna.

I en speciellt föredragen utföringsform är anord- ningen dessutom omställbar till en arbetsmod i vilken den är anordnad att registrera i förväg definierad informa- tion, i synnerhet text, som finns på en informations- bärare genom avbildning av informationen med hjälp av ett flertal bilder med delvis överlappande innehåll. I denna utföringsform utnyttjas anordningens förmåga att regist- rera bilder dubbelt, vilket naturligtvis är attraktivt för användaren som inte behöver utnyttja två olika hjälp- medel med olika tekniska lösningar för dessa funktioner.

Anordningen är dessutom med fördel omställbar till ytterligare en arbetsmod i vilken den är anordnad att av- bilda ett objekt som finns på avstånd från anordningen. I denna arbetsmod har anordningen alltså funktionen av en kamera. Denna arbetsmod kan kräva att anordningen är för- sedd med ett flyttbart linssystem som medger skarp av- bildning även på längre avstånd.

Anordningen kan dessutom med fördel vara försedd med en sändtagare för trådlös kommunikation med en extern enhet. Härigenom kan information föras över mellan anord- ningen och exempelvis en extern dator. Sändtagaren kan lO 15 20 25 30 35 7 511 855 vara en IR-sändtagare, en mobilradiosändtagare eller någon annan lämplig sändtagare.

I en andra aspekt av uppfinningen avser denna ett sätt att till en dator mata in handskriven information i form av tecken, symboler, kurvor, teckningar, kalligrafi och liknande handskriven information som definieras av en handrörelse, innefattande stegen att förflytta en anord- ning med en hand som utför handrörelsen, registrera ett flertal bilder med överlappande innehåll under förflytt- ningen av anordningen och bestämma bildernas inbördes läge med hjälp av det delvis överlappande innehållet för åstadkommande av en beskrivning i digitalt format av hur anordningen har förflyttats. Sättet har samma fördelar som angivits ovan för anordningen.

I en tredje aspekt av uppfinningen avser denna ett sätt att bestämma läget för en anordning som är inrättad att ta ett flertal bilder när den förflyttas, varvid bilderna tas med ett delvis överlappande innehåll som används för att bestämma läget för anordningen. Denna aspekt av uppfinningen kan exempelvis användas för att lösa problemen med positionsbestämningen för tredimen- sionella möss. En tredimensionell mus är ett styrdon med åtminstone sex frihetsgrader. Idag använder man accelera- tionsmätare för att bestämma hur den tredimensionella Nackdelen med dessa accelerationsmätare De kan alltså musen förflyttas. är att de bara kan bestämma relativa lägen. inte avgöra när styrdonet har förflyttats på så sätt att det är tillbaka till utgångsläget. Om en tredimensionell mus istället förses med en eller flera anordningar som är uppbyggda på det sätt som beskrivits ovan kan varje an- ordning användas för att bestämma translationsläget längs och rotationsläget kring en axel genom att ta bilder med delvis överlappande innehåll. Genom att jämföra varje bild med bilden i utgångsläget kan man bestämma när an- ordningen kommer tillbaka till utgångsläget. Genom be- stämning av bildernas inbördes läge och med kännedom om bildregistreringsfrekvensen kan man vidare bestämma has- 511 *ii U'1 20 25 30 35 855 8 tigheten för förflyttningen, förflyttningssträckan och -riktningen och därmed den aktuella positionen.

Kort beskrivning av ritningarna I det följande skall föreliggande uppfinning beskri- vas genom ett exempel som visar hur uppfinningen kan rea- liseras. Beskrivningen hänvisar till bifogade ritningar, på vilka Fig l schematiskt visar en utföringsform av en an- ordning enligt uppfinningen; Fig 2 är ett blockschema över elektroniken i en ut- föringsform av en anordning enligt uppfinningen; Pig 3 är ett flödesschema och visar anordningens funktion; Fig 4 är en schematisk bild som visar hur en yta av- bildas vid inmatning av handgenererad information; Fig 5 visar hur den inmatade informationen kan visas pà en display; Fig 6 är ett flödesschema och visar hur anordningen används i en scannermod; och Fig 7a-7e visar schematiskt hur text registreras i scannermoden.

Beskrivning av en föredraget utföringsexempel I den i fig 1 visade utföringsformen av anordningen enligt uppfinningen har denna ett hölje l med ungefär samma form som en konventionell överstrykningspenna. Höl- jets ena kortände nar ett fönster 2, vilket är avsett att ligga an mot eller hållas på avstånd från en yta när in- formation skall matas in till en dator med hjälp av an- ordningen. Fönstret 2 är något indraget i höljet så att det inte slits mot pappret. en elek- Höljet 1 inrymmer i huvudsak en optikdel 3, tronikdel 4, till vilken information matas in, och en strömförsörjning 5.

Optikdelen 3 innefattar en lysdiod 6, ett linssystem 7 och en ljuskänslig sensor 8 som utgör gränssnitt mot elektronikdelen 4. 10 20 25 30 35 9 511 855 Lysdioden 6 har till uppgift att belysa en yta som för tillfället finns under fönstret. En diffusor 9 är monterad framför lysdioden 6 för att sprida ljuset.

Linssystemets 7 uppgift är att projicera en bild av den yta som befinner sig under fönstret 2 på den ljus- känsliga sensorn 8 på ett så korrekt sätt som möjligt. Om sensorn 8 har mindre ljuskänslig area än fönstret 2 måste linssystemet 7 också förminska bilden.

Den ljuskänsliga sensorn 8 utgörs i detta exempel av en tvådimensionell, kvadratisk CCD-enhet (CCD = charge coupled device, laddningskopplad anordning) med inbyggd A/D-omvandlare. Sådana sensorer är kommersiellt tillgäng- liga. Sensorn 8 är monterad i liten vinkel mot fönstret 2 och på ett eget kretskort ll.

'F Strömförsörjningen till pennan erhålls från ett bat- teri l2 som är monterat i ett separat fack 13 i höljet.

I blockschemat i Pig 2 visas elektronikdelen 4 sche- vilken via en matiskt. Den innefattar en processor 20, buss 21 är kopplad till ett läsminne 22, i vilket proces- sorns program är lagrade, till ett skriv-läsminne 23, vilket utgör processorns arbetsminne och i vilket bil- derna från sensorn samt identifierade och tolkade tecken samt till sensorn 8 lagras, till en styrlogikenhet 24, och lysdioden 6. Styrlogikenheten 24 är i sin tur kopplad till ett antal periferienheter, som innefattar en display 25, som är monterad i höljet, en IR-sändtagare 26 för överföring av information till/från en extern dator, knappar 27, medelst vilka användaren kan styra anord- ningen och speciellt ställa om anordningen mellan en första mod i vilken handgenererad information skall läsas in, en andra mod i vilken anordningen fungerar som en scannner, och en tredje mod i vilken anordningen fungerar som kamera, en spårlysdiod 28, som sänder ut en ljusstrå- le, vilken gör det lättare för användaren att veta vilken information som han matar in, samt en indikeringsanord- ning 29, t ex en lysdiod, som indikerar när pennan är redo för registrering av information. I styrlogikenheten 511 855 'i 10 15 20 25 30 35 10 24 genereras styrsignaler till minnena, sensorn och peri- ferienheterna. Styrlogiken hanterar även generering och prioritering av avbrott till processorn. Knapparna 27, IR-sändtagaren 26, displayen 25 och spårlysdioden 28, och lysdioden 6 nås genom att processorn skriver och läser i ett register i styrlogikenheten. Knapparna 27 genererar avbrott till processorn 20 när de aktiveras.

Anordningens funktion beskrivs i det följande, var- vid det antas att användaren först vill mata in hand- skriven text. Användaren riktar anordningen mot en yta med någon form av mönster. Ytan kan t ex vara ett papper med text på, en vägg eller ett fat med karameller. Han trycker på en knapp 27 för aktivering av anordningen och I ”skriver' därefter den text han vill mata in i med anord- ningen riktad mot den valda ytan. På ytan indikerar spår- lysdioden 28 successivt rörelsebanan med en ljuspunkt så att användaren får en uppfattning om rörelsen. När använ- daren aktiverar pennan, styr processorn 20 lysdioden 6 till att börja stroboskcpera med en förutbestämd frek- vens, lämpligen ca 25 Ez, varvid de av sensorn registre- rade bilderna lagras i läs-skrivminnet 23. När användaren har skrivit den information som han vill mata in släpper han knappen 27, varvid processorn 20 stänger av lysdioden 6. Användaren kan nu styra pennan till att visa den in- matade informationen pa displayen 25 eller till att föra över den till en extern dator via IR-sändtagaren 26. Möj- ligheten att visa den inmatade informationen direkt på displayen har visat sig vara mycket väsentlig eftersom en användare ofta vill verifiera att rätt information har lästs in.

I flödesschemat i fig 3 visas mera i detalj hur an- ordningen fungerar vid inmatning av handgenererad infor- mation. I steg 30l läses bilder med överlappande innehåll in under det att anordning förflyttas relativt den yta vilken den är riktad. mot De inlästa bilderna lagras i läs-skrivminnet 23. De lagras just som bilder, dvs med 20 25 30 11 511 855 hjälp av ett flertal bildpunkter, som var och en har ett gråskalevärde i ett intervall från vitt till svart.

Så snart en bild har registrerats påbörjas en be- stämning av hur den aktuella bilden överlappar den när- mast föregående bilden, steg 302, dvs i vilket inbördes läge man får den bästa överensstämmelsen mellan innehål- För detta ändamål undersöks varje tänkbar sett på bild- let i bilderna. överlappningsposition mellan bilderna, punktsnivå, och bestäms ett överlappningsmàtt enligt följande: l) För varje överlappande bildpunktsposition summe- ras gråskalevärdena för de båda ingående bildpunkterna om dessa inte är vita. En sådan bildpunktsposition i vilken ingen av bildpunkterna är vita betecknas en plusposition. 2) Gråskalesummorna för alla pluspositioner summe- ras. 3) Grannarna till varje bildpunktsposition under- söks. Om en överlappande bildpunktsposition inte är gran- ne till någon plusposition och består av en bildpunkt som är vit och en bildpunktsposition som inte är vit sub- traheras gråskalevärdet för den icke-vita bildpunkten, eventuellt multiplicerat med en konstant, från summan under punkt 2). 4) Den överlappningsposition som ger det högsta överlappningsmåttet enligt ovan väljs. I den hoppassade bilden används medelvärdet av gråskalevärdet för de över- lappande bildpunkterna. På detta sätt kan brus under- tryckas i överlappningsområdet. Hoppassningen sker alltså i både vertikal och horisontell led. Om det detekteras att bilderna vid hoppassningen inte hamnar på en horison- tell linje, injusteras den hoppassade bilden lämpligen så att den blir horisontell, exempelvis genom vridning av den hoppassade bilden.

I vår svenska patentansökan nr 9704924-l och mot- svarande amerikanska ansökan nr 024 641 beskrivs ett alternativt sätt att matcha bilderna för att hitta den 511 855 12 20 25 30 35 bästa överlappningpositionen. Innehållet i dessa an- sökningar inkorporeras härmed i denna ansökan.

När det inbördes läget för de två bilderna har be- stämts, bestämmer processorn 20 i steg 303 en förflytt- ningsvektor, som anger hur långt och i vilken riktning anordningen har flyttats mellan registreringen av bilder- na. Förflyttningsvektorn lagras i minnet som en del av en digital beskrivning av hur anordningen förflyttats. Pro- cessorn bestämmer även hur den andra bilden är vriden i förhållande till den första, dvs hur anordningen har vridits mellan registreringen av bilderna. Vridningen lagras som en vridningsangivelse i minnet och utgör även den del av beskrivningen av hur anordningen har förflyt- tats. När detta steg är utfört kastas den första bilden och den andra bilden görs till den första bilden, var- efter hoppassningen av nästa inlästa bild med denna nya första bild påbörjas.

När anordningen detekterar att inmatningen av en informationsenhet är klar, exempelvis genom att använ- daren släpper knappen 27 eller genom att anordningen hålls stilla minst en förutbestämd tid, avgör anordningen om den inmatade informationen skall tolkas eller ej, steg 304. Om användaren genom knapptryckningar har angivit att den inmatade informationen är textinformation som skall tolkas läser processorn 27 in förflyttningsvektorerna i den aktuella informationsenhetens beskrivning till en ICR-programmodul som identifierar vilket tecken som för- flyttningsvektorerna representerar. Det identifierade tecknet lagras därefter i teckenkodat format i minnet. Om användaren så anger med knapptryckningar kan det tolkade tecknet visas på displayen 25. Om användaren inte angivit att informationen skall tolkas utförs inga ytterligare åtgärder för denna informationsenhet utan anordningen är redo att registrera ytterligare informationsenheter.

I fig 4 visas schematiskt hur bilder tas med över- lappande innehåll när en ovan beskriven anordning riktas mot ett papper och anordningen förs i en rörelsebana som 10 15 20 25 30 35 13 511 855 bildar bokstaven "R". innehållet i bilderna i fig 4.

För åskådlighetens skull visas inte I fig 5 visas hur en inmatad bokstav R kan återges på anordningens display på basis av de av anordningen be- I detta fall inmatade teck- stämda inbördes lägena för bilderna i fig 4. visar anordningen alltså en ”bild” av det net med hjälp av förflyttningsvektorerna och inte ett tolkat tecken.

Ovan har beskrivits hur anordningen kan användas i en första mod för inmatning av handgenererad information.

Anordningen kan emellertid också i en andra mod användas som en scanner, dvs för inläsning av text och bildinfor- mation som redan finns definierad på en informations- bärare. Om användaren önskar använda anordningen på detta sätt indikerar han detta med hjälp av lämpliga knapp- tryckningar.

Antag i det följande att användaren önskar scanna in text från ett papper. Användaren riktar då anordningen mot pappret med texten på det ställe han vill börja re- gistrera en sekvens av tecken. Han trycker på knappen 27 för aktivering av pennan och förflyttar den över den text som skall registreras, varvid han följer texten på det sätt som man gör när man läser texten. Spårlysdioden 28 utsänder en ljusstråle som underlättar radföljningen. När användaren aktiverar pennan, styr processorn 20 lysdioden 6 till att läsa in bilder på samma sätt som beskrivits ovan i samband med inmatning av handgenererad informa- tion. När användaren har fört anordningen över den valda texten eller kommit till slutet av en teckenrad lyfter han pennan från papperet och släpper aktiveringsknappen, varvid processorn 20 stänger av lysdioden 6.

I flödesschemat i fig 6 visas mera i detalj hur an- ordningen fungerar i denna mod. I steg 601 läses bilderna med överlappande innehåll in och lagras på motsvarande sätt som i den första moden.

I steg 602 bestäms den bästa överlappningspositionen för varje par av bilder på motsvarande sätt som beskri- 511 855 14 15 20 25 30 35 vits ovan för den första moden. Bilderna passas ihop i detta läge till en hel hoppassad bild som innehåller ett flertal tecken , eventuellt en hel rad.

I steg 603 delar processorns 20 programvara in den hoppassade bilden i delbilder som var och en innehåller endast ett tecken. Syftet med detta är att skapa insig- naler till den OCR-programvara som skall tolka tecknen.

Indelningen görs genom att för varje bildpunktsrad och varje bildpunktskolumn i den hela bilden summera grå- skalevärdena för bildpunkterna. Genom att studera de lokala intensitetsminimana för de erhållna radsummorna och kolumnsummorna kan gränslinjer för varje teckens utsträckning i bilden bestämmas.

I steg 604 skalas var och en av delbilderna ned till förutbestämt ett ildpunktsformat genom att delbilden delas in i grupper av bildpunkter, som var och en ersätts med en bildpunkt vars gråskalevärde motsvarar medelvärdet av de i gruppen ingående bildpunkternas gråskalevärde. En motsvarande skalning kan vid behov göras mellan andra steg i sättet enligt uppfinningen. Vidare centreras teck- net med avseende på tyngdpunkten och normaliseras grå- skalevärdena så att summan av kvadraten på gråskalevärdet får ett fixt värde. i steg 605, för varje bildpunkt Härefter tolkas, varje tecken i den hop- passade bilden av den avbildade teckensekvensen. Grå- skalevärdena för de bildpunkter som tillsammans utgör en delbild som innehåller endast ett tecken matas då som in- signaler till en OCR-programvara. I steg 606 lagras det identifierade tecknet med något förutbestämt teckenkod- i läs-skrivminnet 23 i en format, exempelvis ASCII-kod, minnesarea för tolkade tecken. När teckenidentifieringen och lagringen i teckenkodat format är klar, aktiverar processorn indikeringsanordningen 29 för att informera användaren om att den är redo för registrering av en ny teckensekvens, steg 607. steg 601.

Därefter går den tillbaka till 10 l5 20 25 30 35 15 511 855 Den ovan beskrivna stegen i både den första och den andra moden genomförs alltså av processorn 20 med hjälp av de tillhörande enheterna och lämplig programvara.

Sådana program kan åstadkommas av fackmannen med hjälp av anvisningarna ovan i den mån de inte finns kommersiellt tillgängliga.

I fig 7a-7e åskådliggörs hur sättet enligt uppfin- ningen fungerar vid inläsning av teckensekvensen ”Flygande bäckasiner”. I fig 7a visas texten på ett PaPPeff svarta fläckar. som också har visst ”punktbrus” i form av små I fig 7b visas de bilder som registreras med hjälp av sensorn. Såsom framgår här överlappar inne- hållet i bilderna delvis vartannat. Bokstaven l förekom- mer t ex helt i bild nr l och delvis i bild nr 2. Graden av överlappning beror på överstrykningshastigheten, dvs den hastighet med vilken användaren drar anordningen över texten i förhållande till den frekvens med vilken inne- hållet i sensorn läses ut. I figur 7c visas hur den hela hoppassade bilden ser ut. Observera att bilden fortfaran- de är lagrad i form av bildpunkter. I 7d åskådliggörs in- delningen av den hela bilden i delbilder. I fig 7e visas de skalade och normaliserade bokstäverna som används som insignaler till det neurala nätet. Efter genomförande av förfarandet finns texten ”Flygande bäckasiner” lagrade i anordningens skriv-läsminne som ASCII-kod. även användas Anordningen kan, såsom angivits ovan, i en tredje mod, nämligen kameramoden, för att ta bilder på föremål som befinner sig på avstånd från anordningen.

För att åstadkomma skarpa avbildningar på olika avstånd kan linssystemet 7 var förflyttbart mellan två fasta lägen, varvid det ena används i scannermoden och det andra i kameramoden. Linssystemet 7 läge kan alternativt vara glidande förflyttbart för åstadkommande av en auto- fokusfunktion. Förflyttningen av linssystemet kan åstad- kommas med samma teknik som används i kameror.

Claims (19)

511 855 av l0 15 20 25 30 35 16 PATENTKRAV

1. l. Anordning för inmatning till en dator av hand- skriven information i form av tecken, symboler, kurvor, teckningar, kalligrafi och liknande handskriven informa- tion som definieras av en handrörelse, innefattande en registreringsenhet som är anordnad att förflyttas av en hand som utför handrörelsen och som är anordnad att regi- strera ett flertal bilder med delvis överlappande inne- håll när den förflyttas, k ä n n e t e c k n a d av att anordningen vidare är anordnad att bestämma bildernas in- bördes läge med hjälp av det delvis överlappande innehål- let for àstadkommande av en beskrivning i digitalt format av hur enheten har förflyttats.

2. Anordning enligt krav l, varvid nämnda beskriv- ning innefattar ett flertal förflyttningsvektorer som var och en indikerar hur registreringsenheten har förflyttats mellan registreringen av två bilder.

3. Anordning enligt krav 1 eller 2, varvid nämnda beskrivning innefattar vridningsangivelser, som var och en indikerar hur registreringsenheten vridits mellan registreringen av två bilder.

4. Anordning enligt något av föregående krav, varvid anordningen är anordnad att på basis av det överlappande innehållet i bilderna bestämma med vilken hastighet registreringsenheten har förflyttats mellan registre- ringen av två bilder.

5. Anordning enligt krav 4, varvid anordningen är anordnad att jämföra hastigheten med i förväg registre- rade hastighetsdata för kontroll av autenciteten hos den inmatade informationen.

6. Anordning enligt något av föregående krav, varvid den inmatade informationen innefattar tecken och varvid anordningen vidare är anordnad att identifiera tecknen med hjälp av beskrivningen i digitalt format och att lagra de identifierade tecknen i teckenkodat format. 10 15 20 25 30 35 17 511 855

7. Anordning enligt något av föregående krav, varvid anordningen har ett ljuskänsligt sensororgan (8) med två- dimensionell sensoryta för registreringen av bilderna.

8. Anordning enligt något av krav 2-8, varvid an- ordningen är anordnad att bestämma bildernas inbördes läge i både horisontell och vertikal led.

9. Anordning enligt något av föregående krav, varvid registreringsenheten är anordnad att under förflyttningen riktas mot en yta som avbildas med hjälp av nämnda fler- talet bilder.

10. Anordning enligt något av föregående krav, (28) av registreringsenhetens förflyttning. vidare innefattande spårorgan för indikering på ytan

11. Anordning enligt krav 10, varvid spårorganen (28) på ytan. innefattar ett belysningsorgan som projicerar ljus

12. Anordning enligt något av föregående krav, var- vid hela anordningen är rörlig och anordnad att förflyt- tas av handen som utför handrörelsen.

13. Anordning enligt något av föregående krav, var- (24).

14. Anordning enligt något av föregående krav, vid anordningen innefattar nämnda dator var- vid anordningen är omställbar till en arbetsmod i vilken den är anordnad att registrera i förväg definierad infor- mation, företrädesvis text, som finns på en informations- bärare, ett genom avbildning av informationen med hjälp av flertal bilder med delvis överlappande innehåll.

15. Anordning enligt något av föregående krav, var- vid anordningen är omställbar till en arbetsmod i vilken den är anordnad att avbilda ett objekt som finns på av- stånd från anordningen.

16. Anordning enligt något av föregående krav, vidare innefattande en sändtagare för trådlös kommunika- tion med en extern enhet.

17. Sätt att till en dator (24) mata in handskriven information i form av tecken, symboler, kurvor, teck- 511 855 18 lO 20 ningar, kalligrafi och liknande handskriven information som definieras av en handrörelse, innefattande stegen att - förflytta en anordning med en hand som utför hand- rörelsen; - registrera ett flertal bilder med överlappande innehåll under förflyttningen av anordningen; och - bestämma bildernas inbördes läge med hjälp av det delvis överlappande innehållet för àstadkommande av en beskrivning i digitalt format av hur anordningen har för- flyttats.

18. Sätt enligt krav 17 eller l8, varvid informa- tionen som definieras av en handrörelse innefattar tecken och vidare innefattande stegen att identifiera tecknen med hjälp av beskrivningen och att lagra dem med i teckenkodat digitalt format.

19. l9. Sätt att bestämma läget för en handhållen anord- ning som är inrättad att ta ett flertal bilder när den förflyttas, k ä n n e t e c k n a t av att bilderna tas med delvis överlappande innehåll som används för att be- stämma läget för anordningen.