SE511848C2 - Resursseparering i ett tjänste- och förbindelseseparerat nät - Google Patents

Description

511 848 rlhi l bestämd bärartjänst, mellantwå termineringspunkteri.ett logiskt nät. Det logiska nätet hör till förbindelseskiktet och är en logisk vy av det fysiska nätet. Det logiska nätet används till att dirigera förbindelsen genom det fysiska nätet. Det logiska nätet konfigureras av' nätoperatören. Logiska nät 'kommer att beskrivas närmare nedan.

Exempel på länkar är fiberoptiska ledare, kablar, radiolänkar och andra transmissionsmedia.

I fig. l visas ett exempel på ett enkelt fysiskt nät som innehåller tre väljare 1, 2, 3 vilka är hopkopplade med trunk- ledningar 4 och 5. Varje trunkledning representerar de totala resurserna av nätet mellan de två väljarna. Såsom ett exempel innehåller trunkledningen 4 två 2 Mbit/s länkar mellan väljarna 1 och 2 medan trunkledningen 5 innehåller en 2 Mbit/s länk mellan väljarna 2 och 3. Var och en av de två 2 Mbit/s länkarna består av 32 stycken 64 kbit/s kanaler. Bärartjänsten är i detta exempel STM 64. Således finns det 64 kanaler mellan l och 2, 32 kanaler mellan 2 och 3, varvid varje sådana kanal har en bithastighet på 64 kbit/s. Telefoner 6, 7 och 8 är anslutna till väljarna 1, 2 resp. 3 på det visade sättet. Intelligenta terminaler 9, 10, ll är anslutna till väljarna 1, 2 resp. 3. Det inses att många flera telefoner, terminaler samt andra enheter är kopplade till varje väljare, men dessa visas inte i fig. l. Telefonerna utnyttjar telefonitjänsten POTS i tjänstenätet TNl och de intelligenta terminalerna utnyttjar ett ISDN-tjänstenät TN2.

På nivån för förbindelseskiktet visas två logiska nät LNl och LN2. Varje logiskt nät innehåller en vy av det fysiska nätet.

Närmare bestämt innehåller det logiska nätet LNl en vy och det logiska nätet LN2 en annan vy, som är skild från den för det logiska nätet LNl. Såsom ett exempel antas att det logiska nätet LNl ägs eller hyrs av ett första företag som har lokaler i två olika städer, varvid väljaren 1 är belägen i en första stad och väljaren 2 är belägen i den andra staden. Det logiska nätet LN2 antas vara ägt eller hyrt av ett annat företag som har lokaler 41 511 848 š i två städer, varvid den första staden är densamma som den i vilken väljaren 1 finns och den andra staden är en tillkommande stad i vilken väljaren 3 är belägen. En logisk representation av en väljare benämns väljarkomplex eller nod. Det logiska nätet LNl innehåller väljarkomplexen Fl och F2 och det logiska nätet LN2 innehåller väljarkomplexen F3, F4 och F5. Det logiska nätet LN1 innehåller vidare trunkledningsgrupper 17 och 18. Det logiska nätet LN2 innehåller vidare trunkledningsgrupper 19, 20, 21 och 22. Till var och en av väljarkomplexen Fl-FS hör varsin routing- tabell. I synnerhet hör routingtabell 12 till väljarkomplexet Fl, routingtabellen 13 till F2, 14 till F3, 15 till F4 och 16 till F5. Routingtabellerna används för att dirigera en förbindelse fràn väljarkomplex till väljarkomplex mellan de terminerings- punkter vid vilka de i ett koppel deltagande användarna är belägna.

Varje logiskt nät äger sin egen logiska representation av sina nätresurser, t.ex. väljarkomplex och trunkgrupper, men de logiska näten använder samma fysiska infrastruktur. Detta betyder att resurserna i de två logiska näten är fullständigt separerade. Även de logiska näten är fullständigt separerade.

Trunkgrupperna 17 och 18 representerar vardera 64 kbit/s-resurser som finns i trunkledningen 4, varvid trunkgruppen 17 är den ena änden av trunkledningen 4 vid väljaren 1 och trunkgruppen 18 är den andra änden av samma trunkledning vid väljaren 2. Likartade förhållanden gäller för trunkgrupperna 19 och 20, vilka represen- vilka terar trunkledningen 4 i LN2, och trunkgrupperna 21, 22 representerar trunkledningen 5 i LN2.

Till varje väljare är telefoner och terminaler anslutna men eftersom dessa senare enheter hör till tjänstenäten uppträder de inte i de logiska näten. För förbindelseetablering måste accesspunkterna för telefonerna och terminalerna i tjänstenäten avbildas pà motsvarande termineringspunkter i de logiska näten för att de logiska näten skall få kunskap om accesspunkterna i tjänstenäten.

N' 511 :S48 h Det företag som betjänas av det logiska nätet LNl kan ha abonnerat på 32 stycken 64 kbit/s förbindelser medan det företag som betjänas av det logiska nätet LN2 också kan ha abonnerat på 32 stycken 64 kbit/s förbindelser. Detta betyder att av de 64 kanaler som trunkledningen 4 erbjuder får det logiska nätet LNl 32 kanaler och det logiska nätet LN2 också 32 kanaler. Sålunda delar LNl och LN2 på trunkledningen 4. Emellertid kan inte någon av de 32 kanaler som tilldelats det logiska nätet LNl användas av det logiska nätet LN2. På likartat sätt kan inte någon av det 32 kanaler som det logiska nätet LN2 abonnerar på användas av det logiska nätet LNl. Den resurs som består av de 64 kanalerna i trunkledningen.4 är således fullständigt separerad mellan LNl och LN2. Om den ena av de två 2 Mbit/s länkarna går sönder kommer alla de 32 64 kbit/s-kanalerna i den trasiga länken att för- svinna. Antag, att den trasiga länken hör till det logiska nätet LN1. Under sådana omständigheter kan inga förbindelser ställas upp mellan väljare l och väljare 2. Trafiken kommer att fortsätta på den intakta 2 Mbit/s länken mellan väljarna l och 2 och således kommer trafiken mellan väljarna l och 3 i det logiska nätet LN2 inte att störas av den trasiga länken. Även om vissa av de 32 kanalerna som LN2 använder mellan väljarna 1 och 2 inte används för trafik kan sådana lediga kanaler inte användas av LNl eftersom kanalerna har konfigurerats att tillhöra LN2. Detta är en olägenhet som hänger samman med det sätt på vilket de logiska näten konfigureras.

En annan nackdel med det idag existerande sättet att konfigurera logiska nät över fysiska nät avser administrationen, dvs. hantering och underhåll av nätbeskrivningarna för de logiska näten. En nätbeskrivning erfordras för varje logiskt nät.

Eftersom t.ex. en fysisk väljare kan uppträda i flera logiska nät måste de ha flera olika logiska representationer. En likartad situatirwxgäller även för trunkgrupper. Ur administrativ synpunkt går det åt mycket arbete till att konfigurera de logiska näten på den konventionella sättet. 511 848 1 Ö På nivån för tjänsteskiktet innehåller varje tjänstenät funktio- nalitet som hanterar signalering mellan två eller flera par- ter/användare som önskar kommunicera med varandra. Såsom exempel antas att abonnent A önskar ringa upp abonnent B med användande av tjänstenätet TNl, som i detta fall är telefonitjänsten POTS.

När abonnenten A lyfter på luren och slår telefonnumret till B kontrollerar tjänsten om abonnent B är upptagen eller ej. På tjänsteskiktnivå skickas förbindelsebeställningen från access- punkten för A direkt till accesspunkten för B. På nivån för tjänsteskiktet är den interna strukturen av det fysiska nätet gömd, dvs. tjänstenätet ser inte den interna fysiska strukturen.

Från tjänstenätet skickas en förbindelsebeställning ner till för- bindelseskiktet. Förbindelsebeställningen pekar ut det logiska nät som skall användas, i detta fall LNl. Detta anges med pilen 24. Som framgår ur fig. 1 är det logiska nätet LNl en delmängd av det fysiska nätet. I fig. 1 skickar det andra tjänstenätet TN2, t.ex. ISDN, en liknande förbindelsebeställning till sitt logiska nät LN2. Detta anges av pilen 25. I det visade fallet önskar terminal C kommunicera med terminal D. Det bör observeras att abonnent A inte kan kommunicera med terminal C eftersom de inte tillhör samma logiska nät. Som framgår ur fig. l är emellertid trunkledningen 24 en del av såväl det logiska nätet LNl som det logiska nätet LN2 och denna länkresurs är således delad eller separerad mellan tjänstenäten TNl och TN2.

I det ovan beskrivna exemplet disponerar de logiska näten LNl och LN2 vardera 32 stycken 64 kbit/s kanaler. Antag, att varje nät önskar disponera över 50 kanaler. Det är möjligt att konfigurera näten så att detta går att ordna genom att tilldela 50 kanaler till vart och ett av näten LNl och LN2. De kanaler som LNl och LN2 då har gemensamma kommer de logiska näten LNl och LN2 att tävla om. Om det logiska nätet LNl har belagt en av de gemensamma kanalerna kan den belagda kanalen inte användas av LN2. Således kan spärr uppstå i LN2. lO 511 848 (o Konfigurering av logiska nät Sett ur det fysiska nätets synpunkt, dvs. sett på nivån för det fysiska skiktet, spelar det inge någon roll för det fysiska nätet vad slags enheter som är kopplade till dess väljare och länkar.

Det fysiska nätet bryr sig enbart om sina resurser såsom länkar och väljare, tidluckor på varje länk, resurser anslutna till länkarna, men det bryr sig inte om accessenheterna till det fysiska nätet. Pà likartat sätt bryr sig de logiska näten inte om vilka tjänster de betjänar. Antag, att det endast finns tre väljare l-3 och trunkledningarna 4 och 5. I denna situation kan ingen trafik köras på det fysiska nätet. Därefter adderas accessterminalerna 6-ll. Fortfarande kan inte någon trafik köras på det fysiska nätet. Därefter konfigureras de logiska näten ovanpå det fysiska nätet och de logiska nätens objekt samt routingtabeller skapas. Routingtabellerna är lokala för varje väljarkomplex och anger den trukgrupp som skall användas för en given destination. Den givna destinationen kan vara vilken som helst av användarna i det enskilda logiska nätet. Nu kan trafik starta när en samtalsbeställning mottas av det på detta sätt konfigurerade logiska nätet. Denna metod att tillhandahålla en separat nätbeskrivning för varje logiskt nät är tidsödande och även skapandet och administreringen av nätbeskrivningarna är tidsödande.

NÄRBEsLÄKTAn Känn TEKNIK Amerikanska patentet 5 164 938 avser ett informationssändande system för sändning av olika typer av trafik såsom datasignaler, videosignaler och audiosignaler i blandade ramar. Varje trafiktyp tilldelas en individuell prioritet. Prioritetsinformationen lagras i ett attribut som hör ihop med trafiktypen. Trafik av en typ kan belägga bandbredd från trafik av en annan typ i de blandade ramarna under perioder med spärr i nätet. På detta sätt distribueras resurser i form av bandbredd bland de olika trafiktyperna.

Amerikanska patentet 5 086 460 beskriver en metod att förbättra tillförlitligheten av en teletjänst från en lokalstation, en 0511 848 7 abonnentväxel, en datorterminal eller från avlägsna internatio- nella väljarcentra, genom att anordna varje sådan enhet så att den kopplar in sig till två noder i telekomnätet. Långdis- tanstrafik från en enhet erbjuds endera av de två noderna på proportionell bas, t.ex. 50-50. Andra metoder att välja banor till de två noderna kan användas. Varje koppel ges en dirige- ringsbehandling i enheten. Såsom ett exempel definieras tre olika behandlingstyper. Den trafiknivå (uttryckt i en procentsats) som skall tilldelas var och en av de tre behandlingarna finns bestämd i en routingbehandlingstabell. Summan av procentsatserna skall uppgå till 1009. Således är trafiken uppdelad i. tre behand- lingstyper.

UPPFINNINGEN I SAMMANDRAG Ett ändamål med uppfinningen är att åstadkomma ett nytt sätt att skapa logiska nät på förbindelsenivån och ett nytt sätt att konfigurera logiska nät.

Ett annat ändamål med uppfinningen är att åstadkomma ett nytt sätt att få två eller flera logiska nät att dela på en gemensam pool av resurser i syfte att åstadkomma resursseparering och tävling om resurser genom att utnyttja routinganalys, i synnerhet genom att ange den maximala procentsatsen av resurser som tilldelats ett specifikt logiskt nät. När routinganalys begärs och destinationen ges som ingångsdata till analysen kommer analysens utgångsdata, dvs. analyssvaret, att innefatta den trunkgrupp som skall användas och den maximala beläggningsgraden för denna trunkgrupp i det ifrågavarande logiska nätet. Den på detta sätt erhållna maximala beläggningsgraden jämförs med den aktuella grad med vilken den identififerade trunkgruppen belägger resursen. Om resurser finns tillgängliga i trunkgruppen och om den maximala beläggningsgraden inte har uppnåtts för det ifrågavarande logiska nätet när resursen beställs, kommer en resurs att beläggas i trunkgruppen och den aktuella beläggnings- graden, uttryckt i procent, kommer att uppdateras. Om det inte finns några resurser tillgängliga i trunkgruppen eller om den lO 511 848 HI' “ó maximala beläggningsgraden har uppnåtts för det logiska nätet när resursen beställs, kommer resursbeställningen att tillbakavisas.

En liknande mekanism används för att åstadkomma resursseparering och resurstävlan mellan resurser, såsom t.ex. hjälporgan som är grupperade i pooler och som tillhör olika logiska nät. I stället för routinganalys utförs resursanalys och som ingàngsdata för resursanalys anges identiteten för det logiska nät som beställer IGSUISQII.

FIGURBESKRIVNING Uppfinningen kommer att beskrivas närmare nedan i anslutning till de bifogade ritningarna, i vilka fig. l är en förenklad schematisk vy, partiellt i blockform av ett tjänste- och förbindelseseparerat telekomnät som konfigurerats i enlighet med känd teknik, fig. 2 är ett förenklat blockschema som visar ett tjänste- och förbindelseseparerat telekomnät som konfigurerats i enlighet med föreliggande uppfinning, fig. 3 är ett kombinerat flödesschema och blockschema som visar en implementation av en konfigureringsmetod och av en resursallokeringsmetod i enlighet med uppfin- ningen, fig. 4 är likartad fig. 3 och visar en andra utföringsform av konfigurerings- och resursallokeringsmetoderna i enlighet med uppfinningen, fig. 5 är likartad fig. 3 och visar en tredje utföringsform av konfigurerings- och resursallokeringsmetoderna i enlighet med uppfinningen, -511 848 'Ü fig. 6 är likartad fig. 3 och visar ännu en utföringsform av konfigurering och resursallokeringsmetoderna i enlig- het med uppfinningen, och fig. 7 är ett kombinerat flödesschema och blockschema lik- artat det i fig. 4, varvid figuren visar en allmänn analystabell som används för allokering av en resurs, t.ex. hjälpanordningar som är grupperade i en pool, till Olika logiska nät.

DETALJERAD BESKRIVNING AV SPECIFIKA UTFÖRINGSFORMER Fig. 2 är ett blockschema som liknar det i fig. 1 och som visar uppbyggnaden av telekomnätet 1-5. Telekomnätet l-5 i fig. 2 är identiskt med det i fig. 1 pà nivån för förbindelseskiktet. I enlighet med uppfinningen framställs endast en logisk represen- tation av var och en av de resurser som finns pà nivån för det fysiska skiktet. Sålunda skapas endast ett väljarkomplex Fl för den fysiska väljaren l, endast ett väljarkomplex F2 för den fysiska väljaren 2 och endast ett väljarkomplex F3 för väljaren 3. Pà likartat sätt ansluts det till varje väljarkomplex endast en trunkgrupp per destination. Varje trunkgrupp innehàller alla de resurser som finns i trunkgruppens intilliggande väljarkom- plex. Det är möjligt att använda denna informationsmodell eftersonl det föreligger en 1-till-l korrespondens mellan en fysisk enhet och dess logiska representation. I enlighet med uppfinningen skapas de logiska näten eller LNl och LN2 i fig. l med hjälp av routingtabeller. Närmare bestämt finns det en routingtabell.per väljarkomplex och 1ogiskt:nät. Routingtabeller- na 24, 25, 26 tillhör samtliga ett och samma logiska nät, t.ex.

LNl. Routingtabellerna 27, 28, 29 tillhör samtliga ett och samma logiska nät LN2. Om mer än två logiska nät förekommer finns det tillkommande uppsättningar av routingtabeller, en uppsättning per logiskt nät. Varje uppsättning av routingtabeller innehåller lika många routingtabeller som det finns noder i den logiska represen- tationen av det fysiska nätet. På detta sätt behövs således endast en enda nätbeskrivning. Detta är i motsats till den kända tekniken enligt vilken det behövs lika många nätbeskrivningar som 5112848 ny. /0 det finns logiska nät. Den logiska representationen i enlighet med uppfinningen består av en enda nätbeskrivning. Således behöver också bara en enda nätbeskrivning ändras om det fysiska nätet ändras. Eftersom det bara finns en trunkgrupp mellan två noder och eftersom det finns många logiska nät (vilka definieras av routingtabellerna) råder det en helt öppen tävlan om resurser- na mellan de logiska näten.

Genom att tillhandahålla endast en logisk representation av det fysiska telekomnätet kommer denna logiska representation att representera en individuell bärartjänst som kan användas av vilket tjänstenät som helst. På så sätt behöver nätoperatören inte bry sig om vilka tjänstenät som utnyttjar bärartjänsten.

Naturligtvis kan nätoperatören erbjuda många olika bärartjänster som använder ett och samma fysiska nät. I ett sådant fall kan det bli nödvändigt att tillhandahålla en nätbeskrivning för varje bärartjänst.

Varje routingtabell 24-29 hör ihop med varsitt logiskt nät. Varje routingtabell har en tabellingång som avser destinationsadressen och till varje tabellingång hör en tabellutgàng som ger den trunkgrupp vilken skall användas för dirigeringen av den önskade förbindelsen mot nästföljande väljarkomplex.

I enlighet: med den. mest föredragna utföringsformen av upp- 24-29 information avseende den maximala beläggningsgraden med vilken finningen innehåller varje routingtabell därutöver ett individuellt logiskt nät tillåts använda resurserna i trunkgruppen. Denna information, i. synnerhet procentsiffran, skickas till trunkgruppen, t.ex. till trunkgruppen 17, när en förbindelsebeställning skickas till trunkgruppen. På detta sätt förses trunkgruppen med information, vilken information trunk- gruppen använder för att hålla reda på hur många procent den beläggs med av varje logiskt nät. På detta sätt är det möjligt att åstadkomma antingen en total öppen tävling om en enskild resurs mellan de olika logiska näten eller att åstadkomma en på 511 848 ll förhand bestämd fördelning av resurser bland de enskilda logiska näten.

Om en länk går sönder kommer alla logiska nät att påverkas i samma grad av felet och någon situation liknande den som beskrivits ovan i samband med fig. l kommer inte att inträffa.

Således uppstår inte någon situation där 32 kanaler till väljare 3 inte kan användas av det logiska nätet LNl till följd av att de 32 kanalerna är permanent tilldelade till det logiska nätet LN2.

Fig. 3 är dels ett blockschema och dels ett flödesschema som visar utseendet av routingtabellerna 24 och 27 och vad som kommer att hända när ett tjänstenät gör en förbindelsebeställning. Fig. 3 hänvisar till fig. 2 och det antas att trunkledningarna 4 och är de som beskrivits i samband med fig. l. Närmar bestämt finns det två 2 Mbit/s länkar mellan väljare l och 2 samt en 2 Mbit/s länk mellan väljare 2 och väljare 3. Bärartjänsten är STM 64.

Således finns 64 kanaler tillgängliga mellan väljare 1 och 2 och 32 kanaler finns tillgängliga mellan väljare 2 och väljare 3. För enkelhets skull antas att väljare 3 är belägen i stad Cl, väljare 2 i stad C2 och väljare 3 i stad C3. Betraktas exempelvis väljarkomplexet Fl skapar nätoperatören en trunkgrupp 17 som för enkelhets skull ges trunkgruppsidentiteten TG-ID=4 eftersom den avser trunken 4. Med denna trunkgruppsidentitet TG-ID=4 associe- ras resurser i form av 64 kbit/s-kanaler, i detta speciella fall 64 sådana kanaler. För trafik som originerar från stad S1 och vars destination är antingen stad S2 eller stad S3 skall samma trunkgruppsidentitet TG-ID=4 användas utmed trunken från stad Cl till stad S2. Detta införs i routingtabellerna 24 och 27 vid motsvarande tabellingàngar. I detta enskilda fall finns det ett logiskt nät LNl som har abonnenter i städerna S1 och S2 och som är anslutna till resp. nod i resp. stad. Vidare finns ett logiskt nät LN2 som har abonnenter i stad Sl och S3. De två logiska näten beställer en viss kapacitet av den operatör som har hand om de logiska näten LNl och LN2. Antag, att det logiska nätet LNl önskar förfoga över åtminstone 32 (=50%) kanaler och maximalt 48 511 848 . HL. /2. (=75%) kanaler. Detta betyder att nätverksoperatören kan erbjuda det logiska nätet LN2 som minst 16 (=25%) kanaler och som mest 32 (=50%) kanaler. Detta i sin tur betyder att de två logiska näten LNl och LN2 kommer att tävla om 16 kanaler. Varje logiskt nät har emellertid garanterat en minsta servicenivå. Dessa procentsiffror 75% och 50% förs in vid de visade tabellingångarna i routingtabellerna 24 resp. 27 i samband med att nätoperatören konfigurerar det fysiska nätet.

Såsom exempel kan nämnas att om det skall råda öppen tävlan mellan LNl och LN2 om de 64 kanalerna då skall procentsiffran 100% införas på motsvarande tabellingångar i de två routingtabel- lerna 24, 27.

När tjänstenätet TNl beställer en bärartjänst från det logiska nätet vid nod Fl kommer ett programvarupaket 30 i denna nod att motta en förbindelsebeställning som innehåller identiteten (LN- ID) av det logiska nätet, ursprunget (adressen A) samt destina- tionen (adressen B). Programvarupaketet 30, som körs i en ej visad processor, genomsöker sina routingtabeller och hittar den routingtabell som hör ihop med det logiska nätet LNl och väljarkomplexet 1. Programvarupaketet hittar vid tabellingången C2, den plats där abonnent B finns, trunkgruppsidentiteten TG- ID=4, vilken erhålls som resultat från routinganalysen. vid samma tabellutgång och såsom utgångsdata från routinganalysen erhålls även procentsiffran 75% vilket är den maximala grad vid vilken detta logiska nät LN1 kan ta resurser från denna trunkgrupp.

Förbindelsebeställningen i det logiska nätet LNl betecknas 31, sökningen efter motsvarande tabellingång i routingtabellen representeras av pilen 32 och resultatet av sökningen represente- ras av pilen 33. Mjukvarupaketet 30 använder nu detta utgàngsdata till att söka efter motsvarande trunkgrupp, i detta fall efter den trunkgrupp som har TG-ID=4. Denna trunkgrupp illustreras av tabellen 34. Mjukvarupaketet 30 skickar därefter en förbindelse- beställning till trunkgruppen 34. Förbindelsebeställningen representeras av pilen 35. Trunkgruppen kontrollerar därvid: (a) om det finns några lediga kanaler och (b) om antalet kanaler som __ 511 848 ß ~. det logiska nätet LNl för tillfället använder är mindre än den maximala procentsatsen, i detta fall 75%. Om (a) och (b) är uppfyllda beläggs en kanal och procentsiffran uppdateras. I det beskrivna exemplet antas procentsiffran vara 50% när förbindelse- beställningen kommer in och procentsiffran kommer att ändras till 52% när den beställda kanalen har belagts. Om villkor (a) eller (b) eller om både (a) och (b) inte är uppfyllda när beställningen görs så kommer förbindelsebeställningen att tillbakavisas. Pilen 36 anger om förbindelsebeställningen godkändes eller till- bakavisades.

En likartad procedur kommer att upprepas när det från tjänstenä- tet 2 kommer en förbindelsebeställning som beställer en för- bindelse mellan abonnenterna C och D. En sådan förbindelsebes- tällning representeras av pilen 37. Mjukvarupaketet 30 söker fram den routingtabell som svarar mot LN2, vilken sökning illustreras av pilen 38 och analysresultatet, dvs. trunkgruppsidentiteten TG- uttryckt i procent ID och den maximala beläggningsgraden rapporteras tillbaka till mjukvarupaketet, pil 39. Mjukvarupake- tet söker' därefter upç> den trunkgrupp som har den angivna trunkgruppsidentiteten, i detta fall TG-ID=4. Den trunkgrupp som har TG-ID=4 hittas och den löpande procentsiffran för det logiska nätet LN2 kontrolleras och uppdateras om det finns några lediga kanaler.

Istället för att ha en routingtabell per väljarkomplex och logiskt nät i enlighet med fig. 3 är det möjligt att använda en per väljarkomplex och förse denna enda LN-ID som enda routingtabell routingtabell med en logiskt-nät-identifierare identifierar det enskilda logiska nätet. En sådan routingtabell visas vid 40 i fig. 4. Routingtabellen 40 ersätter således de två routingtabellerna 24 och 27 i fig. 2. Routingtabellen 40 innehåller en tillkommande ingångsdata-kolumn betecknad LN-ID avseende logiskt-nät-identifierare. Eftersom en förbindelsebes- tällning från ett logiknät innehåller logiknätets identitet kommer programvarupaketet 30 inte att ha några problem att hitta motsvarande routingtabellingång. l5 511 -848 1A Istället för att ha en routingtabell per väljarkomplex och logiskt nät i enlighet med fig. 3 är det möjligt att använda en routingtabell per logiskt nät och bärartjänst. Sådana routingta- beller för bärartjänsterna STM64 visas vid 4l och 42 i fig. 5.

Routingtabellerna 41 och 42 liknar routingtabellerna 24 och 27 i fig. 3 och innehåller en tillkommande ingångsdata-kolumn betecknad F-ID avseende väljarkomplex-identitet som används för att utföra dirigering på väljarkomplexnivà. Vid tabellingången F-ID anges identiteten av det väljarkomplex i vilket vägdirige- ring utförs. Routingtabell 41 avser det logiska nätet LNl och routingtabell 42 avser det logiska nätet LN2. Ännu en möjlighet att utföra konfigureringsmetoden och resursal- lokeringsmetoden. visas i fig. 6. I fig. 6 används en enda routingtabell för samtliga logiska nät. Denna routingtabell visas vid 43 och liknar routingtabellen i 40 i fig. 4. Jämfört med routingtabellen 40 har en ingångsdatakolumn F-ID tillkommit, vilken avser identiteten av det väljarkomplex i vilket vägdirige- ringen äger rum.

Routingtabellerna 24, 27, 40, 41, 42, 43 i fig. 3, 4, 5 och 6 visas ha tabellingångar som är tomma. Sådana tomma tabellingángar används av ett väljarkomplex som har mer än en väg utmed vilken ett samtal kan dirigeras.

Om nya logiska nät adderas till det existerande fysiska nätet behöver nätoperatören lägga till routinganalysen och, om så erfordras, även ändra på de procentsiffror som avser den maximala grad med vilken de olika logiska näten tillåts belägga en resurs.

Om en av de två 2 Mbit/s länkarna går sönder i fig. 2 kommer 32 kanaler att blockeras och kan inte användas för trafik. Eftersom kanalerna i den trunkgrupp som har identiteten TG-ID=4 inte är dedicerade för användning av något enskilt logiskt nät kommer alla logiska nät som deltar i trafiken över trunken 4 att påverkas i samma utsträckning. I en sådan situation kommer det totala antalet kanaler att reduceras från 64 till 32, men de lO a. 511 848 /5 återstående 32 kanalerna är tillgängliga för trafik för de logiska näten i enlighet med de individuella procentsatserna som enligt routingtabellerna. gäller för resp. nät. Trafiken kan alltså upprätthållas i de två logiska näten LNl och LN2 men trafiken fortgår i reducerad utsträckning. Således spelar det inte någon roll om nya resurser adderas till systemet eller om resurser tas bort från systemet ty den trunkgrupp som har identiteten TG-ID=4 påverkas inte och trafiken kan dirigeras i enlighet med vad som anges i routingtabellerna.

I fig. 7 visas ett kombinerat blockschema och flödesschema likartat det i fig. 3 med den skillnaden att fig. 7 avser tilldelning, även kallat allokering, av en resurs Rl till olika logiska nät. Närmare bestämt avser resursen Rl i fig. 2 en pool av resurser som delas mellan väljarna l, 2, 3 i telenätet och som även delas mellan de logiska näten LNl och LN2. Poolen Rl kan exempelvis bestå av dyra enheter såsom t.ex. talsvarsmaskiner.

På nivån för förbindelseskiktet representeras poolen Rl av ett poolobjekt 44. I enlighet med uppfinningen styrs allokeringen av talmaskiner till olika logiska nät med en analysprocess liknande den som beskrivits i samband med routinganalys. Istället för att konfigurera de enskilda talsvarsmaskinerna till enskilda logiska nät görs konfigureringen en gång för alla i analystabeller som liknar routingtabellerna. En beställning om att belägga en resurs kan följa med eller vara resultatet av en förbindelsebeställning från något av de olika tjänstenäten. En sådan förbindelsebeställ- ning betecknas med pilen 45 resp. 46. Beställningen att belägga en resurs innehåller identiteten av det logiska nätet som önskar belägga resursen och även identiteten av resursen, i detta fall resurs Rl. Beläggningen av en resurs följer samma process som beskrivits i samband med fig. 3 och kommer därför inte att beskrivas i detalj. Programvarupaketet 30 tar emot beställningen och söker igenom analystabellerna 47 för att hitta den tabell som motsvarar resursen Rl. När den rätta analystabellen har hittats analyseras ingångsdatat, som i detta fall består av logiknätiden- titet LN-ID, för att hitta destinationen till resursen, i detta fall den resurspool som har resurspoolidentiteten RP-ID=5 och för 511 848 /lø att ta fram den maximala procentsats med vilken det enskilda logiska nätet får belägga resurspoolen. Utgångsdatat skickas till den resurspool som har identiteten RP-ID=5, i detta fall betecknad med 44, som håller reda på varje individuell talmaskin i poolen; och som även håller reda på det logiska nät som har belagt en individuell maskin. Som ingångsdata till resurspoolen 40 med resurspoolidentiteten RP-ID=5 ges logiknätidentiteten LN- ID och den maximala procentsiffran med vilken resursen kan beläggas. Innan en anordning beläggs av ett nät kontrollerar resursen villkoren (a) och (b) ovan och accepterar eller tillbakavisar beläggningsbeställningen. I fig. beställning från det logiska nätet LN2 att tillbakavisas eftersom 7 kommer en den löpande procentsiffran redan uppgår till 75%, vilket framgår vid tabellingången LN2 i resurspoolen, när beställningen görs.

Claims (13)

'511 848 /l PATENTKRAV

1. l. Sätt att i ett tjänste- och förbindelseseparerat nät distribuera ett fysiskt näts (l-ll) resurs (4) bland logiska nät (LNl, LN2), vilka använder det fysiska nätet för etable- ring av förbindelser, kännetecknat av mappning av det fysiska nätets resurs på ett enda abstrakt logiskt nät, användning av analystabellorgan (34) för bildning av delmängder av logiska nät ur det abstrakta logiska nätet, initial fördelning av det fysiska nätets resurs bland de bildade logiska näten genom att varje logiskt nät tilldelas varsin andel av det abstrakta lo- giska nätets resurs, vilken andel anger den maximala grad med vilken ett enskilt logiskt nät tilläts belägga resursen, och därefter löpande fördelning av det abstrakta logiska nätets resurs bland de logiska näten under iakttagande av att ett en- skilt logiskt näts maximalt tillåtna beläggningsgrad inte får överskridas.

2. Sätt enligt krav l, kännetecknat av att den löpande för- delningen innebär att innan resursen beläggs av ett specifikt logiskt nät jämförs det specifika logiska nätets aktuella be- läggningsgrad med dess enskilda maximalt tillåtna beläggnings- grad, och att i beroende av utfallet av jämförelsen resursen (4) beläggs resp. tillåts ej bli belagd.

3. Sätt enligt krav 2, kännetecknat av att resursen är för- knippad med en tabell (24) innehållande, för varje logiskt nät, uppgift om den maximala beläggningsgraden.

4. Sätt enligt krav 1, kännetecknat av att den löpande för- delningen av resursen sker i samband med routinganalys. 511 848 . ny. /íí

5. Sätt enligt krav 4, kännetecknat av att resursen är be- lägen i flera olika noder i det fysiska nätet.

6. Sätt enligt krav 4, kännetecknat av att resursen är be- lägen i en resurspool (44) i det fysiska nätet.

7. Sätt enligt krav 4, kännetecknat av att som ingångsdata till routinganalysen ges en önskad förbindelses destination och att som utgångsdata/resultat av routinganalysen identifie- ras (a) resursen förknippad med denna destination, (b) det en- skilda logiska nätet som begär resursen och (c) det identifie- rade logiska nätets maximalt tillåtna beläggningsgrad av den identifierade resursen.

8. Sätt enligt krav 7, kännetecknat av att jämförelsen ut- förs i den identifierade resursen.

9. Sätt enligt krav 8, kännetecknat av att utgångsda- tat/resultat av routinganalysen skickas till den identifierade IGSUISGD.

10. Sätt enligt krav 3, kännetecknat av att den initiala fördelningen görs sådan, att varje enskilt logiskt nät garan- teras en minsta mängd av resursen.

11. ll. Sätt enligt krav 10, kännetecknat av att den initiala fördelningen görs sådan, att de logiska näten tävlar om en an- del av den totala resursen. 511 848 M

12. Sätt enligt krav 10, kännetecknat av att den initiala fördelningen görs sådan, att fullständig resursseparering àstadkoms mellan de logiska näten.

13. Sätt enligt krav 3, kännetecknat av att den initiala fordelningen görs sådan, att de logiska näten öppet tävlar om IGSUISGH .