SE516509C2 - En kommunikationsapparat med två radioenheter och en driftmetod därav - Google Patents

Description

25 30 ~ 516 509 2 (Industrial, Scientific and Medical), som är globalt tillgängligt. ISM-bandet ger 83,5 MHz av radiospektrumet.

För att tillåta olika radionätverk att dela på samma radiomedium utan samordning eller styrning tillämpas vanligtvis signalspridning. Vissa styrande myndigheter såsom FCC i USA kräver f n att radioutrustning som arbetar inom 2,5 GHz-bandet tillämpar någon form av signalsprid- ning, när sändeffekten överskrider 0 dBm. Signalspridningen kan antingen utföras vid en symbolnivå genom sprid- ningsspektrum med direktsekvens (DS) eller vid en kanalnivå genom spridningsspektrum med frekvenshoppning (FH). Det senare tillvägagàngssättet är attraktivt, eftersom det medger användningen av kostnadseffektiv radio och bättre hanterar när/fjärran-problem.

Bluetooth stödjer både data- och röstkommunikation.

Röstkommunikation optimeras genom att tillämpa snabb frekvenshoppning med en nominell hastighet pà 800 hopp/s genom hela 2,45 GHz ISM-bandet i kombination med en robust röstkodning. Apparater baserade pà Bluetooth kan skapa s k pikonät (piconet), som består av en masterapparat (såsom en mobiltelefon) och en eller flera slavapparater (såsom periferienheter till mobiltelefoner), som är kopplade till masterapparaten via en pikonät-kanal med frekvenshoppning.

Frekvenshoppsekvensen som används för pikonät-kanalen bestäms fullständigt av adressen eller identiteten hos masterapparaten. Systemklockan hos masterapparaten bestäm- mer fas och hoppsekvensen. I Bluetooth är varje apparat försedd med en frigående systemklocka. Slavapparaterna lägger till en tidsdrift till sina klockor, så att klockor- na är i fas med klockan hos masterapparaten. Genom att använda masteradressen för att välja den lämpliga hopp- sekvensen och genom att använda tidsdriften för att komma i fas med masterklockan, kvarhàlls slavapparaterna i hopp- synkronism med masterapparaten. Masterapparaten och slav- 10 15 20 25 30 35 516 509 3 apparaterna kommer att vara i kontakt genom hoppning synkront med samma hoppbärfrekvens.

När en mobiltelefon är försedd med en integrerad Bluetooth-radioenhet, kan mobiltelefonen tillhandahålla både ett trådlöst gränssnitt för ett brett område till ett mobilkommunikationsnätverk via cellulär radio (GSM, D-AMP, etc) och ett trådlöst gränssnitt för ett lokalt område till tillgängliga slavapparater via Bluetooth-radioenheten. Att kombinera multipelradio i en enskild apparat ger flera möjligheter i området avseende elektromagnetisk kompati- bilitet. Det är mer eller mindre omöjligt att fullständigt förhindra interferens mellan radioenheter, som är anordnade i närheten av varandra (dvs integrerade i samma apparat, såsom en mobiltelefon). Om emellertid frekvensområdena använda av två radioenheter emellertid är väsentligt separerade, kommer den ömsesidiga interferensen huvudsak- ligen att undertryckas genom lämplig filtrering. Därför kan en Bluetooth-radioenhet, som arbetar mellan 2400 och 2483,5 MHz, och en GSM-radiomottagare, som arbetar mellan 935 och 960 MHz, att arbeta samtidigt utan någon särskild inter- ferens, givet att lämplig filtrering tillämpas framför mottagarna hos radioapparaterna.

Om båda radioapparaterna dessutom använder en paket- eller skurbaserad princip, såsom ett tidsluckbaserat Blue- toothsystem och ett TDM-baserat cellulärt system, kan interferens undvikas genom lämplig schemaläggning av paketöverföringarna.

Det finns å andra sidan andra trådlösa system, som använder ett radioband, vilket varken är tillräckligt avskilt från Bluetoothfrekvensbandet eller är tidsluck- baserat. Ett viktigt exempel är Globalstar-systemet, som används för satellitkommunikation. Globalstar-systemet använder direktsekvensspridspektrum i ett radioband, vilket ligger precis ovanför 2,45 GHz ISM-bandet, som används av Bluetooth. Mera i detalj använder nedåtkanalen hos ett 10 15 20 25 30 35 516 509 f” 4 Globalstar-system ett frekvensband mellan 2483,5 och 2500 MHz. Att integrera en Bluetooth-radio i en Globalstar- satellitterminal kommer därför att vara ett problem pga interferensen genererad av Bluetooth in i Globalstars nedåtlänkkanal. Även om Bluetooth-radioapparaten endast använder frekvenshoppkanaler upp till 2480 MHz, kommer avståndet om endast 3,5 MHz till början av nedåtlänkkanal- bandet att vara otillräckligt för att tillräckligt under- trycka ej önskvärda effekter orsakade av Bluetoothsändaren.

En lösning till detta problem är att tillhandahålla branta och dyra filter i Globalstar-radioapparaten_ En annan lösning skulle vara att tillhandahålla ett längre fysiskt avstånd mellan Bluetooth- och Globalstar-appara- terna. En tredje lösning innehåller att hindra Bluetooth- radion från att användas när Globalstar-radion arbetar.

Uppenbarligen har alla dessa lösningar svåra nackdelar.

Uppfinningen Det är ett ändamål med föreliggande uppfinning att tillhandahålla en bättre lösning till ovan nämnda problem.

Enligt en föredragen utföringsform av uppfinningen är i en kommunikationsapparat med två radioenheter med en Bluetooth-radio såsom en första radioenhet och Globalstar- satellitradio såsom en andra radioenhet en styrenhet hos apparaten anordnad att köra Bluetooth-radion i antingen en första driftmod eller en andra driftmod, beroende på om eller inte Globalstar-satellitradion är i drift. Under tider när Globalstar-satellitradion inte är i drift kommer Bluetooth-radion att hållas kvar i sin första driftmod, där frekvenshoppning kommer att ske i hela Bluetooth frekvens- området. Å andra sidan kommer under tider när Globalstar- radion f n är i drift frekvenshoppning hos Bluetooth-radion att vara begränsad till endast en del av Bluetooth-fre- kvensbandet, nämligen en del som tillhandahåller maximal spektral separation från mottagarbandet hos Globalstar- 10 15 20 25 30 35 . u omogen o 516 509_ 5 satellitradion. Följaktligen tillhandahålls tillräckligt skyddsområde för att undertrycka varje oönskad effekt orsakad av Bluetoothsändaren till en acceptabel nivå.

Om Globalstar-satellitradion sätts i drift, medan Bluetooth-radion f n bibehåller en existerande Bluetooth-länk till en extern Bluetoothapparat, kommer Bluetooth-radioenheterna hos de två apparaterna att förhandla om att växla Bluetoothlänken till sin andra driftmod såsom beskrivits ovan, varvid det begränsade hoppfrekvensområdet kommer att användas. Omvänt, när en Bluetoothlänk skall etableras, medan Globalstar- satellitradion redan är i drift, kommer Bluetoothlänken att initieras i den första driftmoden, som möjligtvis orsakar temporär interferens med mottagaren i Globalstar- satellitradion. Förhandlingarna kommer emellertid omedelbart att äga rum för att sätta Bluetoothlänken i sin andra driftmod, som använder endast det begränsade hoppfrekvensområdet. Sá snart som Globalstar-satellitradion slutar att arbeta kommer Bluetoothlänken att äterställas till sin första driftmod, som återigen använder hela Blue- toothfrekvensområdet.

Andra ändamål, egenskaper och fördelar med upp- finningen blir uppenbara från den följande detaljerade beskrivningen av en föredragen utföringsform, från rit- ningar såväl som från de bifogade kraven.

Beskrivning av ritningarna En föredragen utföringsform av föreliggande upp- finning kommer nu att beskrivas mera i detalj med hänvis- ning till de bifogade ritningarna, på vilka FIG l är en schematisk översiktsvy av ett användar- fall, som involverar en kommunikationsapparat med två radioenheter kopplad både genom en Bluetoothlänk till en extern apparat och genom en Globalstar-satellitlänk till en Globalstar-satellit, 10 15 20 25 30 35 FIG 2 är ett schematiskt blockdiagram av en radio- kommunikationsapparat med två radioenheter enligt den föredragna utföringsformen, FIG 3 år ett frekvensdiagram, som illustrerar fre- kvensbandet använt av Globalstar-satellitradiomottagaren såväl som frekvensbandet använt av Bluetooth-radioenheten i sin första driftmod, FIG 4 är ett frekvensdiagram, som illustrerar fre- kvensbandet använt av Globalstar-satellitradiomottagaren såväl som frekvensbandet använt av Bluetooth-radioenheten i sin andra driftmod och FIG 5 är ett timingdiagram, som illustrerar förhand- lingen mellan Bluetoothenheter, som växlar mellan den första och andra driftmoden.

Detaljerad beskrivning av en föredragen utföringsform En föredragen utföringsform av tvåbandskommunika- tionsapparaten enligt föreliggande uppfinning illustreras i FIG 1 i form av en Globalstar-satellitterminal 100, vilken har en första radioenhet 100 för att förbinda satellit- terminalen 100 via en första radiolänk 212 med en mobil- telefon 130. Satellitterminalen 100 har också en andra radioenhet 120 för att förbinda terminalen 100 med Globalstar-satelliten 140, earth orbit) används såsom en handenhet för att genomföra talkommuni- som antas färdas i ett LEO (low kretslopp runt jorden. Mobiltelefonen 130 kation via satellitterminalen 100 och Globalstar-satelliten 140. Satellitbaserade kommunikationssystem för trådlös röstkommunikation är allmänt kända inom teknikområdet och beskrivs inte mera i detalj häri.

Den trådlösa länken 112 mellan satellitterminalen 100 och mobiltelefonen 130, som fungerar såsom en handenhet för satellitterminalen, är en Bluetoothlänk, vilken arbetar vid 2,45 GHz i ISM-bandet, enligt vad som beskrivits ovan. Mot 10 15 20 25 30 35 5 1,6 509%* denna ände innefattar satellitterminalen 100 en Bluetooth- radiosändare/mottagare 110, som är anordnad att upprätta och bibehålla en Bluetoothlänk 112 till mobiltelefonen 130, som också innefattar en Bluetooth radiosändare/mottagare.

Mobiltelefonen 130 är i sig själv en allmänt känd cellulär telefon, såsom en GSM- eller D-AMPS-telefon, med Bluetooth- funktionalitet. Mobiltelefonen 130 kan därför också användas för konventionell mobilkommunikation med ett mobiltelekommunikationsnätverk 150 över en trådlös GSM- eller D-AMPS-radiolänk 152, som företrädesvis arbetar vid 900 MHz och/eller 1800 MHz. Bluetooth-radiosändaren/mot- tagaren hos mobiltelefonen 130 kan dessutom också användas för att ansluta mobiltelefonen 130 till andra externa apparater, såsom telefonperiferienheter, på ett allmänt känt sätt. I Fig. 1 illustreras mobiltelefonen 130 såsom varande ansluten till en digital kamera 160 via en första Bluetoothlänk 164 och till en printer/fax/kopieringsmaskin 162 via en andra Bluetooth-länk 166. Mobiltelefonen 130 och olika apparater, som emellertid kan vara kopplade till den, utgör ingen del av uppfinningen och refereras inte mera i detalj här.

Såsom ett alternativ till det ovan beskrivna kan mobiltelefonen 130 bytas ut mot en specifik handenhet, som innehåller en Bluetooth-radiosändare/mottagare för anslut- ning till den första radioenhet 110 hos satellitterminalen 100 över Bluetoothlänken 112, på ett sätt som är huvudsak- ligen identiskt med vad som har beskrivits ovan med hän- visning till mobiltelefonen 130. Om den såsom 130 illustre- rade enheten i Fig. 1 realiseras som en specifik handenhet för satellitterminalen 100 kommer en sådan handenhet 130 uppenbarligen inte att ha någon kapacitet för anslutning till mobiltelekommunikationsnätverket 150, eftersom radio- länken 152 inte är stödd.

Med hänvisning tillbaka till satellitterminalen 100 är den andra radioenheten 120 en Globalstar-satellitradio- schema W U 20 25 30 35 sändare/mottagare, som kan förbinda satellitterminalen 100 med Globalstar-satelliten 140. Satellitlänken 122 arbetar vid ett frekvensband, som är precis ovanför förutnämnda 2,45 GHz ISM-bandet använt för Bluetooth; i realiteten sträcker sig mottagar(Rx)-bandet hos Globalstar-systemet från 2483,5 MHz till 2500 MHz, såsom illustreras mera i detalj i Fig. 3.

Med hänvisning återigen till Fig. 3 illustreras det också att ISM-frekvensbandet använt av Bluetooth radio- enheten 110 är nära Globalstar mottagarbandet. ISM-bandet är idag globalt tillgängligt och det finns inget krav på licens för att använda frekvensbandet. Styrande myndigheter såsom FCC i USA har emellertid upprättat speciella regler för att ge varje förekommande radioenhet en rättvis chans att använda ISM-bandet. Dessa regler föreskriver signal- spridning, om sändareffekten överskrider en speciell tröskel. För frekvenshoppspridning kräver FCC att radion använder åtminstone 75 frekvenskanaler. Varje frekvenser- kanal har en 1 MHz bandbredd i Bluetooth; därför använder varje Bluetooth-radio, som innehåller den första radio- åtminstone 802.11 standarden använder Bluetooth 79 hoppbärfrekvenser i 2,45 enheten 110 hos satellitterminalen 100 i Fig. 1, 75 MHz av frekvensspektrumet. Enligt WLAN system MHz ISM-bandet, såsom illustreras i Fig. 3. Den första hoppbärfrekvensen definieras vid 2402 MHz, medan den sista hoppbärfrekvensen uppehåller sig vid 2480 MHz. Eftersom hela ISM-bandet sträcker sig från 2400 MHz till 2483 MHz finns det därför lite skyddsområde tillgängligt vid den lägre och övre änden av ISM-bandet, som främjar under- tryckande av oönskade effekter.

Normalt, är kraven ovan tillräckliga för att förhind- ra interferens mellan externa radiosystem, som arbetar även i närheten av ISM-bandet. För situationen illustrerad i Fig. 1, där satellitterminalen 100 innefattar första och andra radioenheter 110, 120, vilka arbetar väldigt nära nunno- a o nunnan 10 15 20 25 30 35 .- ~ > « n nu 516 509 9 varandra, uppkommer emellertid en mycket svårare situation.

Enligt vad som framgår av Fig. 3 finns det endast 3,5 MHz skyddsområde mellan den sista hoppbärfrekvensen hos Bluetooth-radion 110, dvs 2480 MHz, och början av Globalstar-mottagarbandet, dvs vid 2483,5 MHz. Hade lösningen enligt den föreliggande uppfinningen inte funnits tillgänglig skulle därför oönskade effekter ha genererats av Bluetooth-radion 110, närhelst hoppbärfrekvenser använ- des i den övre delen ISM-bandet. Sådana oönskade effekter skulle ha fallit in i Globalstarmottagarbandet. Det faktum att mycket låga effektniváer erfars i signalerna mottagna över satellitlänken 110 av mottagaren hos satellitradio- enheten 120 är detta problem ännu mer uttalat.

Enligt uppfinningen är därför kommunikationsapparaten 100 med två radioenheter (satellitterminalen i den före- dragna utföringsformen illustrerad i Fig. 1) försedd med första och andra driftmoder, som administreras och styrs av en styrenhet 230 hos kommunikationsapparaten 200 med två I Fig. 2, tisk illustration av de mest viktiga komponenterna hos satellitterminalen 100, 110 och 120 i Fig. 1, en Bluetooth-radioenhet 110, vilken representerar den radioenheter visad i Fig. 2. som visar en schema- illustreras första radioenheten 110 (Bluetooth-radion) i Fig. 1.

Bluetooth-radioenheten 210 innefattar en Bluetoothsändare 212 och Bluetooth-mottagare 214, av vilka båda är anslutna till en antenn 216. Bluetooth-sändaren och mottagaren 212, 214 är också kopplade till styrenheten 230.

Kommunikationsapparaten 200 med två radioenheter innefattar dessutom även en Globalstar-radioenhet 220, som motsvarar den andra radioenhet 120 (Globalstar-radion) hos satellitterminalen 100 visad i Fig. 1. Globalstar-radio- enheten 220 innefattar en Globalstarsändare 222 och en Globalstar-mottagare 224 av vilka båda är kopplade till en antenn 226 och är även anslutna till styrenheten 230. Styr- enheten 230 kan vara realiserad på flera olika sätt såsom i n u vunna: q u ccnano 10 15 20 25 30 35 ø>" _ _ , . H u , ', . . . . .o . . - c nu A l O O t I l i i I l g I n. u. - - ß 0 v v v H' - ' o 0 ~ so 1 0 0 c u v I C I I O OI ll' Il II V., Ü. form av en programmerbar mikroprocessor (CPU), en applika- tionsspecifik integrerad krets (ASIC), eller en annan elektronisk logikenhet som uppfyller funktionskraven upp- satta nedan. Delar av styrenheten 230 kan också vara realiserad i form av mjukvaruprograminstruktioner, som är lagrade i ett elektroniskt minne 232 och kan läsas och exekveras av styrenheten 230. Minnet 232 är kopplat till styrenheten 230 och kan vara realiserat exempelvis såsom ett RAM-minne, ROM-minne, EEPROM-minne, flash-minne etc.

Hela styrenheten 230 och/eller dess minne 232 eller särskilda delar därav kan alternativt vara integrerade med Bluetooth-radioenheten 210 och/eller Globalstar-radio- enheten 220.

I den första driftmoden använder kommunikationsappa- raten 100, 200 med två radioenheter hos den föredragna utföringsformen 79 hoppbärfrekvenser, som enligt Fig. 3 upptar huvudsakligen hela ISM-bandet eller mera speciellt mellan 2402 MHz och 2480 MHz. å andra sidan kommunikationsapparaten 100, 200 endast 23 I sin andra driftmod använder hoppbärfrekvenser, vilka alla är belägna inom den nedersta delen av ISM-bandet, såsom illustreras i Fig. 4. Enligt vad som visas i Fig. 4 är den sista hoppbärfrekvensen av dessa 23 frekvenser belägen vid 2424 MHz, som ger ett väsentligt utökat spektralt avstånd till början av Globalstar- mottagarbandet. Mera specifikt har detta avstånd utökats till mer än 59 MHz jämfört med bara omkring 3,5 MHz i den första driftmoden.

Beroende av styrande föreskrifter kan radiokommunika- tionsapparaten 100, 200 med två radioenheter vara anpassad till att begränsa sin sändareeffekt när den används vid den andra driftmoden. Anledningen till detta kan vara aktuella FCC krav, skrider 0 dBm måste frekvenshoppningsspridspektrumet som som fastställer att närhelst sändareffekten över- arbetar i ISM-bandet använda åtminstone 75 hoppbärfrekven- ser. Även om sändarfrekvensen emellertid är begränsad på u .-na- 10 15 20 25 30 35 en . . anna no a o q .oo 516 509%* ll detta sätt i den andra driftmoden, är kortdistans Bluetooth-tillämpningarna fortfarande tillräckligt under- stödda. Driftsområdet i den andra driftmoden kan dessutom ytterligare ökas genom att förbättra mottagarkänsligheten Bluetooth-radion.

Kommunikationsapparaten 100, 200 arbetar normalt i sin första driftmode, som använder den fullständiga 79 hoppsekvensen. Den andra driftmoden används endast när Globalstar-radioenheten 120, 220 är i drift. När Globalstar-länken 122 därefter frigörs átergàr Bluetooth- radioenheten 110, för att åstadkomma så mycket interferensimmunitet som möjligt. Om en Globalstar-länk är upprättad, medan en Bluetooth-länk för närvarande pågår vid den första drif- moden, sänder Globalstar-radioenheten 120, 200 en styr- signal till styrenheten 230. Vid mottagning av en sådan styrsignal från Globalstar-radion 120, 200 ger styrenheten 230 Bluetooth-radioenheten 110, 210 kommando att starta förhandling med Bluetooth-radiosändaren/mottagaren på den andra sidan Fig. 1) om att gà in i den andra driftmoden.

Enligt vad som visas i Fig. 5 skickas ett kontroll- meddelande från den första Bluetooth-radiosändaren/mot- tagaren (Bluetooth-radioenheten 110 i Fig. 1, märkt "Blue- toothenhet A" i Fig. 5) sändaren/mottagaren (dvs Bluetooth-radion hos mobiltele- till den andra Bluetooth-radio- fonen eller handenheten 130 i Fig. 1, märkt "Blue- tooth-enhet B" i Fig. 5). Detta styrmeddelande innehåller en begäran från Bluetooth-enheten A att Bluetooth-enheten B skall växla från en normal 79-hoppsekvens F (dvs den första driftmoden) till en begränsad 23-hoppsekvens G (dvs den Detta kontrollmeddelande kan även inne- (eller klock- värdet) i den aktuella 79-hoppsekvensen, att hoppväxlingen andra driftmoden). hålla en indikation om den aktuella fasen skall ske. Denna fas skulle vara flera hopp in i framtiden 210 företrädesvis i den första driftmoden (dvs vid mobiltelefonen eller handenheten 130 i .own-u a con 10 15 20 25 30 35 nunnan . n nunnan 1 nu - n n e ~ nu- 516 509 12 för att medge Bluetooth-enheten B att bekräfta mottagandet av kontrollmeddelandet och förbereda för den aktuella växlingen. I Fig. 5 begär exempelvis Bluetoothenheten A att en växling från hoppsekvensen F till hoppsekvensen G skall ske vid tidpunkten k+4. Bluetooth-enheten B kvitterar mot- tagandet av detta kontrollmeddelande och startar förbered- else för en växling till hoppsekvensen G. Vid tidpunkten k+4 växlar båda Bluetooth-enheterna A och B från den full- ständiga 79-hoppsekvensen F till den begränsade 23-hopp- sekvensen G, dvs från den första driftmoden till den andra driftmoden. Om Globalstar-länken 122 därefter frigörs återgår Bluetooth-enheterna A och B till den första drift- moden. Proceduren beskriven ovan repeteras emellertid i omvänd ordning, varvid en växling utförs från den begrän- sade 23hoppsekvensen G till den fullständiga 79-hoppsekven- sen F.

Om en Globalstarlänk 122 för närvarande existerar och en Bluetooth-länk 112 skall upprättas kan Globalstar-länken temporärt störas, eftersom ingen Bluetooth-länk existerar än, och eftersom inga förhandlingar har skett än har Blue- tooth-enheten B ingen vetskap om existensen av Globalstar- länken 122 mellan satellitterminalen 100 och Globalstar- satelliten 140. Proceduren för att upprätta en Bluetooth- förbindelse 110 mellan Bluetooth-enheterna A och B kommer därför att använda den normal 79-hoppsekvensen. Sá snart som förbindelsen har upprättats kan emellertid Bluetooth- enheterna A och B förhandla för att gå in i den andra driftmoden, som endast använder den begränsade 23-hopp- sekvensen. Under uppstart- och förhandlingsprocedurerna, vilka endast upptar en 1-2 sekunder, kan följaktligen Bluetooth-radion 110, Globalstar-radion 120, 210 orsaka interferens med 220, när hoppbärfrekvenserna används i den övre delen av ISM-bandet. Felkorrigeringskapacitet i Globalstar-systemet tar emellertid troligtvis hand om sådana mindre störningar. .og-»Q U I 10 15 20 25 30 Föreliggande uppfinning har beskrivits ovan med hänvisning till en föredragen utföringsform. Andra utföringsformer än den som illustrerats är emellertid lika möjliga inom uppfinningstanken, såsom den definieras av de bifogade patentkraven. Beroende pà de aktuella kraven pá undertryckande av oönskade effekter kan exempelvis hoppbär- frekvenserna, som utgör den begränsade hoppsekvensen i den andra driftmoden, alternativt vara belägna i en andra del av det totala frekvensbandet än i den undre delen därav. Om den andra radioenheten har sitt mottagarband under fre- kvensbandet upptaget av den första radioenheten skulle speciellt den begränsade hoppsekvensen företrädesvis använda hoppbärfrekvenser belägna i den övre delen av frekvensbandet. Den begränsade hoppsekvensen kan alterna- tivt vara belägen i centrum av hela frekvensbandet för att förhindra oönskade effekter både ovanför och under frekvensbandet. Spridspektrumbandet för frekvenshoppningen hos den första radioenheten har dessutom hänvisats ovan som 2,45 ISM-bandet. Andra frekvensband är emellertid också möjliga inom uppfinningstanken.

Kommunikationsapparaten med de två radioenheter enligt föreliggande uppfinning kan realiseras med andra enheter än satellitterminalen 100 visade i Fig. 1. De första och andra enheterna hos denna kommunikationsapparat med två radioenheter kan dessutom vara av andra typer än en Bluetooth-radio och en Globalstar-satellitradio.

I Fig. 1 illustreras dessutom den första och andra radioenheten 110, 120 som fysiskt separata enheter, vilka tycks vara förbundna med ledningar till satellitterminalen 100. Denna illustration har emellertid endast exemplifie- rande ändamål. Var och en av den första och andra radio- enheten 110, 120 kan likaväl vara integrerad med kommunika- tionsapparaten 100.

Claims (8)

N U 20 25 30 35 14 PATENTKRAV

1. En radiokommunikationsapparat (100, 200) med två radioenheter med en första radioenhet (110, 210) för användning i ett första frekvensband, den andra radio- enheten (120, 200) för användning i ett andra frekvensband, nära det första frekvensbandet, och en styrenhet (230) kopplad till den första och andra radioenheten, k ä n n e- t e c k n a d av att den första radioenheten (110, 210) driftmod, som använder ett första frekvensområde, och en har en första andra driftmod, som använder ett andra frekvensområde, varvid det andra frekvensområdet är mindre än det första frekvensområdet, varvid styrenheten (230) är anordnad att ställa in den första radioenheten i sin andra driftmod, när den andra radioenheten (120, 220) är i drift, och annars ställa i den första radioenheten i sin första driftmod.

2. En kommunikationsappart med två radioenheter enligt krav 1, varvid den första radioenheten (110, 210) innefattar en spridspektrumsändare (212) för frekvens- hopning, som använder en första uppsättning hoppbärfre- kvenser inom det första frekvensområdet i den första driftmoden, och som använder en andra uppsättning hoppbär- frekvenser inom det andra frekvensområdet i den andra driftmoden.

3. En kommunikationsapparat med två radioenheter enligt krav 1 eller 2, varvid den första radioenheten (110, 210) är en Bluetooth-radio.

4. En kommunikationsapparat med två radioenheter enligt något av föregående krav, varvid den andra radio- enheten (120, 220) är en Globalstar-satellitradio.

5. En kommunikationsapparat med tvá radioenheter enligt krav 2, varvid den andra uppsättningen hoppbär- frekvenser är en delmängd av den första uppsättningen hoppbärfrekvensen.

6. En kommunikationsapparat med två radioenheter enligt krav 5, varvid den första driftmoden använder 79 10 15 20 25 15 hoppbärfrekvenser separerade med omkring 1 MHz och som börjar vid omkring 2,4 GHz och varvid den andra driftmoden använder de första 23 av dessa 79 hoppbärfrekvenser,

7. En metod för att driva en kommunikationsapparat med två radioenheter (100, 200) med den första radioenheten (110, 210) för användning vid ett första frekvensband och den andra radioenheten (120, 220) för användning vid ett andra frekvensband, i närheten av det första frekvens- bandet, k å n n e t e c k n a d av stegen att: a) bestämma om den andra radioenheten (120, 220) är i drift; b) för den första radioenheten använda ett frekvens- omrâde, om svaret i steg a) är negativt; och c) för den första radioenheten använda ett andra frekvensomráde, varvid det andra frekvensområdet är mindre än det första frekvensområdet, om svaret i steg a) är jakande.

8. ) En metod enligt krav 7, varvid den första radio- enheten (110, 220) är av frekvenshoppningsspridspektrumtyp, varvid steg b) involverar användningen av en första upps- ättning hoppbärfrekvenser, som är distribuerade över de första frekvensområdet, och varvid steg c) involverar användningen av en andra uppsättning hoppbärfrekvenser, som är distribuerade över det andra frekvensområdet.