SE516306C2 - Telekommunikationssystem, accesslänk och förfarande baserade på IP - Google Patents

Description

516 306 o v ; u o u v vn 2 ningskopplad infrastruktur, så föreligger alltjämt ett behov av att bibehålla så myck- et som möjligt av det ledningskopplade systemet.

UPPFINNINGEN I KORTHET Uppfinningen åstadkommer ett hybridarrangemang som medger att ett existerande ledningskopplat telenät kan utnyttjas fór ett datapaketkopplat nät. I huvudsak är det underliggande ledningskopplade transportnätet ersatt med det för ett IP-baserat data- paketkopplat nät, medan den ledningskopplade infrastrukturen, såsom terminaler, telefonväxlar och liknande bibehålles med modifieringar. I föredragna utföringsfor- mer av uppfmningen är både en abonnent och en lokal telefonväxel kopplade till, och separerade av, ett datanät. Signaleringen mellan abonnenten och växeln utförs med användning av standardanvändar/nätverksprotokol1, såsom V5.1 för PSTN och ISDN grundfrekvent gränssnitt (BRI) eller DSSl för ISDN primärfiekvent gränssnitt (PRI). Detta standardanvändar/nätverksprotokoll är överlagrat ett IP-baserat nät- verksprotokoll, såsom TCP eller UDP. Genom att utnyttja protokoll som är konven- tionellt använda av de motsvarande kretskopplingssystemelementen, kan övergång- en från ledningskopplad till IP-baserad datapaketkopplad nättransport uppnås på ett snabbt och säkert sätt eftersom nätelementen är utbytbara med olika leverantörers ut- rustning. Vidare kommer de existerande tjänsterna, som stöds av standardprotokol- len, att stödas i det datapaketkopplade nätet.

Dessutom möjliggör anslutningen av abonnenten, eller den accessnod till vilken en abonnent är kopplad, till det IP-baserade nätet det fulla framtida utnyttjandet av det IP-baserade nätet utan omfattande modifiering av systemet.

KORT REDOGÖRELSE FÖR RITNINGARNA Ytterligare ändamål och fördelar med den föreliggande uppfmningen kommer att framgå av den följande beskrivningen av föredragna uttöringsformer, som ges i form av exempel under hänvisning till bifogade ritningar, där 20 25 30 516 3 06 3 fig. l schematiskt visar ett telekommunikationsnät enligt den föreliggande uppfin- ningen, fig. 2 visar ett arrangemang for en telefoniserver, fig. 3 visar en accessnod enligt den föreliggande uppfinningen och fig. 4 visar signaleringen mellan de olika elementen i nätet enligt fig. 1, fig. 5 visar interaktionen mellan nätet enligt fig. l och ett närliggande datapaket- kopplat nät, fig. 6 visar en första utfóringsform av ett nätelement anpassat till att interagera med närliggande nät, fig. 7 visar en andra utfóringsforrn av ett nätelement anpassat till att interagera med närliggande nät och fig. 8 visar en tredje utfóringsfonn av ett nätelement anpassat till att interagera med närliggande nät.

DETALIERAD BESKRIVNING AV RITNTNGARNA Fig. 1 visar ett hybridnät enligt den föreliggande uppfinningen, där ett samtal pågår mellan en A-abonnent 10, som representeras av telefonen A till vänster i figuren, och en B-abonnent 20 visad till höger i figuren. Abonnentema är var och en ansluten till en accessnod l 1, 21 och dessa accessnoder 11, 21 är i sin tur kopplade till ett data- eller liknande IP-baserat datapaketkopplat nät 30, som typiskt är internet.

Kopplade till datanätet 30 är även en telefoniserver 40, som utgör värdservem för abonnenten A 10 och styr uppkopplingen av samtal till och från abonnenten A 10, samt en liknande värdtelefoniserver 50 fór abonnenten B 20. Telefoniservrarna 40, 20 25 30 516 306 4 50 är AXE-växlar med modifieringar såsom beskrivs nedan med hänvisning till fig. 2. De utför den ekvivalenta rollen för en lokal växel eller slutstation i ett lednings- kopplat telefonisystem av standardtyp, med den väsentliga skillnaden att de som växel utnyttjar det IP-baserade datapaketnätet. Varje telefoniserver 40, 50 kan även hantera ledningskopplade växelsamtal och alltså samverka med ett traditionellt led- ningskopplat nät, såsom illustreras med det återgivna gränssnittet i telefoniservem 40 till ett ledningskopplat accessnät 80 samt gränssnittet i telefoniservem 50 till ett ledningskoppiat ssv-nät 90. Även en telefonnummerserver 60 är inkopplad i datanätet 30. Telefonnumrnerser- vem 60 är i huvudsak en databas, som innehåller referenstabeller för att omvandla telefonnummer som identifierar en abonnent, till en IP-adress eller adresser :för värd- telefoniservem 40, 50 för abonnenten, till vilken samtalet skall kopplas. Den har im- plementerats på en standard UNIX DNS-server med BIND mjukvara utnyttjande standard DNS uppteckningstyper, som omvandlar e.164 nummer till IP-adresser för telefoniserverslutpunkter i nätet. Följaktligen är insignalen till referenstabellen en e. 164 destination (B-nummer) eller en del av detta nummer. Utsignalen kan vara en IP-adress eller adresser som indikerar värdtelefoniservem för abonnenten i fråga.

Telefonnummerservem 60 innehåller enbart adresser till de abonnenter som kopp- lade till dess eget nät 30. IP-adressema definieras i förväg och varje abonnent eller är varje fysisk access till IP-nätet tilldelad en adress. IP-adressen identifierar företrä- desvis en UDP-port, som kan vara ett fast förhållande till en tidslits som den utnytt- jar. För vissa UDP-portar kan dirigeringsinforrnationen som ingår i en IP-datapaket innefatta UDP-porten och IP-adressen i porten. Även ett antal telefoniresursanordningar 70 är kopplade till datanätet i olika lägen.

Dessa är allmänna telefoniresurser som utnyttjas av en telefoniserver 40, 50 för stöd av ett samtal. Typiska resurser innefattar, men är inte begränsade till telefonsvarare, konferenssamtalsanordningar, tonsändare/mottagare, tondetektorer, talmeddelande- system och ekosläckare. Det fördelaktigt att dessa resurser är centralt belägna i A20 25 30 516 306 5 datanätet 30 snarare än att vara samordnade med en telefoniserver. Detta skulle av- sevärt öka deras utnyttjandenivå och göra dem mer kostnadseffektiva. Men efiersom telefoniresursema av det ovan angivna slaget redan är tillgängliga i en konventionell AXE-växel behålles dessa resurser i telefoniservem 40 vid den föredragna utförings- formen enligt fig. 1.

Fi g. 2 visar en schematisk representation av en telefoniserver 40. Telefoniservems 40 element innefattar konventionell kopplingshårdvara 41 för säkerställande avled- ningskopplade anslutningar i det anslutna ledningskopplade nätet. Ett antal termina- ler 42 är anslutna till kopplingshårdvaran och innefattar normalt en Tl-sändnings- serviceterminal och en El -sändningsserviceterminal Varje terminal är kopplad till ett tillhörande ledningskopplat nät, i fig. 2 representerat av nätet 80. Kopplingshård- varan 4l är vidare kopplad till en mellarmätlinje 43, som innefattar en PCM/IP- adapter för omvandling av en PCM-kodad 64 kbps kanal till IP-datapaket för sänd- ning via det IP-baserade nätet och vice versa. PCM/IP-omvandlaren 43 packar i hu- vudsak 64 kbps bitströmmen avsedd att sändas över datanätet 30 i IP-kompatibla da- tapaket eller datagram och packar på liknande sätt upp datapaket som ankommer till telefoniservern 40. Vidare är en IP-kopplingsreglerare 44 anordnad för att säkerställa den virtuella kopplingen som bildas av datanätet 30 för samtal som utnyttjar datanä- tet. IP-kopplingsregleraren 44 har i huvudsak en. logisk vy av IP-nätet 30 såsom en elektronkopplare med in- och utgångspunktema på kopplaren utgörande de olika mediamellannätlinjerna från telefoniservem 40, såsom mellannätlinjen 43, och abon- nentaccessnoderna 1 1, 12. IP-kopplingsregleraren 44 behöver access till hårdvara för att den skall kunna kommunicera med och styra de olika mediamellarmätlinjema, men den behöver inte innefatta någon hårdvara i sig utan snarare samma IP-näthård- varagränssnitt som mellannätlinjen 43. Telefoniservem innefattar vidare en reglerare 45 för att styra de olika elementens 41, 43, 44 kopplingsfunktion. Regleraren 45 hanterar även samtaluppkoppling och sänder de erforderliga meddelandena enligt det överenskomna användar/nätprotokollet, exempelvis V5 .x eller DSSl, till abon- nentema 10 som hanteras av servern 40. Regleraren 45 innefattar en dirigeringsfunk- tion för hantering av alla typer samtalsöverfóringsvägar, dvs samtal som helt sändes 20 25 30 516 306 6 » inom det ledningskopplade nätet, samtal som sändes mellan det ledningskopplade nätet och datanätet samt samtal som sändes inom datanätet.

Såsom nämnts tidigare är ett antal telefoniresurser tillgängliga i den konventionella AXE-växeln. Dessa representeras i telefoniservem 40 av blocket 46. Beläggningen av dessa resurser för ett samtal styrs av regleraren 45. Resursema vidareleds sedan till samtalet via kopplingshårdvaran 41 eller ledningskopplade överfóringsvägar el- ler mellannätlinjen 43 om samtalet inbegriper en abonnent på det datapaketkopplade nätet 30.

De olika elementen i telefoniservem 40, som representeras av hårdvaran 41 och ter- minalema 42, behövs enbart för att möjliggöra att en talväg skall ledas genom tele- foniservem till ett ledningskopplat nät. Om samtalet uppkopplas mellan två abon- nenter 10, 20 som är anslutna till IP-nätet, kommer dessa element inte att vara någon del av kommunikationen. Mellannätlinjen 43 utnyttjas även för mellannätsamtal, men den kan även fordras för att alstra en talväg när telefoniresursema 46 är lokali- serade såsom illustreras i telefoniservem 40. Således inser fackrnarmen på området att dessa element inte behöver utgöra en del av en telefoniserver som inte tjänar som ett gränssnitt till ett ledningskopplat nät och som inte innefattar några telefoniresur- SGI.

Nätet innefattar vidare en TNS-resolver 46 för att hantera gränssnittet mellan telefo- niservern 40 och telefonnummerservem 60. Den upprättar en förbindelse med tele- fonnummerservern 60 när telefonnummerservem 60 skall aktiveras. F öreträdesvis kommer den även att hantera administreringen av IP-adresserna till telefonnummer- servem 60 såsom att definiera nya nummer samt att uppdatera telefonnummerser- vern 60 när abonnenter inkopplas eller bortkopplas. Även om TNS-resolverns 46 administreringsfunktioner ingår i telefoniservem 40, så inser fackmannen på ornrå- det att en separat nätadministrationsnod på avstånd från telefoniservem 40 skulle kunna utföra denna funktion. 20 25 30 7 Accessnoden 11 visas i fig. 3. Ett antal abonnenter A, C och D är anslutna till ac- cessnoden 11. Abonnentema får access till denna nod ll på det traditionella led- ningskopplade sättet, det vill säga via en tvåtråds PSTN-terrninal för abonnenten A, en ISDN BA (basic rate access, 2B+D) terminal för abonnenten C eller en ISDN PRA (primary rate access, 3OB+D) terminal för abonnenten D, som har illustrerats som en PABX. PSTN- och ISDN BA-terminalema är anslutna till en signalerings- funktion 12, som i huvudsak utför uppgiften för en konventionell V5.x accessnod. I denna funktion 12 samlas signaleringen till eller fiån tvåtrådsabonnenten och sändes in i eller ut från en 64 kbps signaleringskanal med 2 Mbps pulskodsmodulation (PCM). En PCM/IP-omvandlare 13 kopplas till denna signaleringsfunktion 12 och packar 64 kbps kanalen till IP-datapaket och leder dessa datapaket till den korrekta destinationen i IP-nätet. Denna dirigering utförs under styming av telefoniservern 40. PCM/IP-omvandlaren utför även den omvända omvandlingen och packar upp IP-datapaketen till en 64 kbps bitström. Gränssnittet för primärfrekvensaccess (PRA) är likaledes försett med en PCM/IP-omvandlare 14 som utför en likartad funktion. Även om dessa omvandlare 13, 14 avbildas som separata enheter i fig. 3 så inser fackrnarmen på området att samma funktionella block kan utföra packnings-, uppacknings- och dirigeringsfuriktioner för båda gränssnitten.

De olika fonnema av signalering som uppträder mellan de olika elementen över da- tanätet 30 sammanfattas summariskt i schemat enligt fig. 4. Alla protokoll bärs av IP. De överlagrade protokollen är företrädesvis ”standard” eller vanligen använda protokoll som medger att nätelement kan bytas mot utrustning fi'ån olika fabrikat.

De så kallade standardprotokollen är företrädesvis väletablerade ITU-protokoll, som lätt förstås av motsidans ledningskopplade nätelement. Detta medger även bibehål- landet av de olika hanteringama som stöds av vanligen använda protokoll. Följakt- ligen utriyttjar signaleringen mellan accessnoden ll och telefoniservern 40 vid sam- talsuppkoppling samt för kommunicerande dirigeringsinforrnation till accessnoden ll ett trafikprotokoll A] såsom V5.x eller liknande över UDP. För ISDN primärfie- kvent access utnyttjas DSS1 över UDP. Ett anslutningsprotokoll B] är även anordnat och kan nonnalt vara V5.x BCC över TCP. Kommunikation mellan två telefoniserv- 20 25 30 516 306 8 rar kopplade till det IP-baserade nätet utnyttjar ett trafikprotokoll D], som normalt är ett SS7 ISUP över TCP. Ett anslutningsprotokoll E] är även anordnat, som kan vara en del av ISUP eller ligga utanför ISUP. Telefoniservrama 40, 50 kommunicerar med telefonnummerservem 60 för begäran av den destinerande IP-adressen som hör sarmnan med ett visst b-nurnmer som använder ett lämpligt protokoll C], som före- trädesvis är ett DNS-protokoll över TCP. Slutligen är ytterligare två protokoll anord- nade för kommunikation mellan en telefoniserver 40, 50 och telefoniresursema 70.

Dessa innefattar ett protokoll F] för beläggning och styrresurser samt F”] anslut- ningsdelen av F]. och F °] behöver inte vara standardprotokoll eftersom telefoni- resursnodema 70 är helt nya element som inte har någon motsvarighet i ett lednings- kopplat system. För den aktuella datapakettransporten användes IETF protokoll.

Detsamma gäller för lägre adressupplösningar och nya nätelement.

Innan samtal tillåts över accessnoden ll måste en signaleringskanal upprättas mel- lan signaleringsfunktionsdelen 12 för denna accessnod ll eller PABX samt värdtele- foniservern 40. Detta innebär upprättandet av ett LAPV5- respektive ett LAPD-data- skikt. En administrativ procedur initierar en order från telefoniservern 40 till PCM/ IP-omvandlaren 13, 14 i fråga att starta sändning eller mottagning av IP-datapaket som* innehåller information fi-ån 64 kbps signaleringskanalen i 30B+D eller V5.x gränssnittet. PCM/IP-omvandlaren 13, “14 behandlar denna signaleringskanal som en ren 64 kbps bitström, men den kan kärma igen LAPV5- eller LAPD-ramforrnatet och sända dessa ramar såsom UDP/IP-datapaket. Uppenbarligen måste samma han- tering av signaleringskanalen utföras på båda sidor av länken. PCM/IP-omvandlaren i telefoniservems 40 mellarmätlinje 41 opererar alltså pâ samma sätt som access- nodens ll omvandlare 13, 14. Efter denna procedur utförs de normala startprocedu- rema mellan en V5.1 accessnod eller PABX och värdtelefoniservem. Signaleringen till och från telefoniservem 40 kan sedan vara transparent för PCM/IP-omvandlama 13, 14.

När ett samtal skall uppkopplas eller nedkopplas mottager PCM/IP-omvandlaren 13, 14 ytterligare order från värdtelefoniservern 40 för upprättande eller friställande av 10 20 25 30 516 306 9 vägar. Upprättandet av en väg innebär att leda den överenskomna 64 kbps bitström- men mellan telefoniservem 40 och PABX eller signaleringsfurilctionen 12, att packa denna i UDP/IP-datapaket eller uppacka den från UDP/IP-datapaket samt att dirigera dem eller den till den destination som anges av telefoniservem 40.

Om telefoniresurserna 70 skall utnyttjas i ett samtal som initierats av abonnent A till abonnent B, så måste dessa resurser först beläggas av värdtelefoniservem 40 med ut- nyttjande av protokoll F] som beskrivits ovan. Därefter skall resursfunktionen diri- geras genom accessnätet ll som ansluter den anropande abonnenten A. Alltså, om en tonsändare har belagts som en resurs, skall 'ton-' datapaket sändas från telefoni- resursnoden 70 till abonnenten A, medan taldatapaket utväxlas mellan abonnenterna A och B under en konversation.

I det fall som illustreras i fig. 1, där telefonresurser är tillgängliga som en del av tele- foniservem 40, måste en °talväg' initialt upprättas mellan accessnoden ll för abon- nenten och telefoniservem 40 när samtalet uppkopplas vid digital mottagning for att möjliggöra att telefoniresursema görs tillgängliga for samtalet. Detta indikeras med den streckade linjen mellan telefoniservem 40 och accessnoden ll i fig. 1. En lik- nande väg skall uppkopplas för taldatapaket om abonnenten A skall koppla eller mottaga ett samtal till eller från en abonnent som är ansluten till det ledningskoppla- de accessnätet 80. I fig. 1 indikeras de UDP/IP-taldatapaket som utväxlas mellan abonnenten A och abonnenten B på likartat sätt med en streckad linje över det data- paketkopplade nätet 30.

Såsom angivits ovan med hänvisning till fig. 1 innehåller telefonnummerservem 60 bara adressinformation för ändpunkter inom det nät till vilket den är ansluten. Om ett samtal är destinerat till en abonnent som är ansluten till angränsande nät, kommer telefonnumrnerservem 60 i nätet 30 inte att ha någon destinationsadress. F i g. 5 illu- strerar situationen när samtal korsar två separata IP-baserade datapaketkopplade nät, nätet A och nätet B. I fig. 5 anses elementen i nätet B vara lika dem i nätet A och har betecknats med samma hänvisningsbeteckningar modifierade med ett primtecken. I 20 25 30 516 306 10 fig. 5 är IP-nätgränsmellannätlinjer 61, 61 ' anslutna till varje datanät 30, 30”. Dessa mellarmätlinjer 61, 61 ° kan vara separata element i nätet eller så kan de utgöra en del av den tillhörande telefoniservem 40, 40”. Nätgränsmellannätlinjerna 61, 61 ' hante- rar kommunikation mellan olika IP-baserade nät eller IP mellan IP-baserade nät som drivs av olika operatörer. Det sätt varmed så sker beror av hur operatörema för an- gränsande nät kommer överens om att samverka.

Enligt en första utföringsforrn av den föreliggande uppfinningen håller varje telefon- nummerserver 60, 60” i ett första nät 30 adresserna för nätgränsmellarmätlinjer 61, 61 ' till närliggande nät. När ett samtal fi-ån nätet A är destinerat till nät B kommer telefonnummerservem 60 i nätet A att förse telefoniservem 40 i nätet A med IP- adressema för nätgränsmellarmätlinjen 61 ' till det begärda slut- eller transitnätet, i detta fall nätet B. När samtalet kommer till slutnätet via förbindelsepunkten mellan näten A och B kommer slutnätgränsmellarinätlinjen 61' att begära att dess telefon- numrnerserver 60' skall bestämma var samtalet skall avslutas. Ett samtal mellan nä- ten framkallar alltså två anmaningar till telefonnummerservrarna 60, 60', nämligen en anmaning från telefoniservem 40 till telefonnumrnerservern 60 i nätet A samt en anmaning från nätgränsmellarmätlinjen 61 ' till telefonnumrnerservem 60” i nätet B.

I en andra utföringsforrn enligt den föreliggande uppfirmingen innehåller telefon- nummerservern 40 i ett nät inte adresserna för nätgränsmellannätlinjema 61 ° i frärn- mande nät utan håller i stället adresserna för nätgränsmellannätlinj ema 61 i sitt eget nät. Telefonnumrnerservern 60 innehåller således bara adresserna för verkliga änd- punkter i sitt eget nät. Nätgrärismellannätlinjerna 61 lagrar då adressema för angrän- sande näts gränsmellarmätlinjer som inmatats av operatörerna av dessa nät. Samtliga samtal mellan angränsande nät skulle då tvingas gå via dessa nätgränsmellarmätlin- jer.

Fig. 6 - 8 visar exempel på nätgränsmellannätlinjer 61, 61 ' som opererar i enlighet med den senare utföringsfonnen. I dessa utföringsformer är nätgränsmellannätlinj er- na 61, 61 ' separerade från telefoniservem 40, 40' och är avsedda för både inkom- 20. 25 30 516 306 ll mande och utgående samtal. Likartade delar har angivits med samma hänvisnings- beteckningar i dessa tre figurer.

Fig. 6 visar två nätgränsmellarmätlinjer 61, 61 ” NGBl och NGB2, som är samman- länkade med ett ledningskopplat gränssnitt. En första nätgränsmellarmätlinje 61 till- hör nätet A som ägs av en första operatör. Den andra nätgränsmellarmätlinjen 61 ' tillhör ett nät som ägs av en andra operatör. Gränsen mellan de båda IP-baserade nä- ten A och B illustreras med den streckade linjen. Varje nätgränsmellannätlinje 61, 61 ” innefattar en signalerande mellannätlinje SG1 611, SG2 611' för utväxling av standard telefoniprotokollmeddelanden och ett kopplingssignaleringsprotokoll CONSIG samt en meddelandemellannätlinje MGl 612, MG2 612” för utväxling av taldata. Övergången mellan ett IP-baserat format till ett ledningskopplat format ökar fördröjningen av talströmmen, men gränssnittet är relativt enkelt att övervaka med avseende på statistiska fimktioner och styming eller liknande. Gränssnittet mellan nätgränsmellannätlinjema 61, 61 ' är ett telefonigränssnitt av standardtyp, såsom ISUP över El. Signaleringsmellarmätlinjen 1 SG1 mottager en adress för tal fiån den lokala telefoniservem 40 bestående av en IP-adress och UDP-port i CONSIG- protokollet. Denna adress pekar på A-abonnentsidan och användes av MG1 till att dirigera talets IP-datapaket, som har sitt ursprung i abonnenten B och mottages via en tidslits på det ledningskopplade gränssnittet, till abonnenten A. Adressen för tal- j strömmen, som har sitt ursprtm g i abonnenten A, till abonnenten B alstras av nät- gränsmellannätlinj en NGB2 61 ° efter det att den har avfrågat sin lokala telefonnum- merserver. Den sändes till NGB1 61 av signaleringsmellarmätlinjen SG2 via CONSIG-protokollet. Talströmmen från A till B sändes från Ai datapaket med en destinationsadress för MG 1 . MG1 packar upp talströmmen och inför den i en tid- slits. MG2 återpackar talströmmen i IP-datapaket med destinationsadressen för B.

Den omvända processen sker för talströmmen fiån B till A. I denna utföringsform behöver IP/UDP-adressema för de båda näten inte koordineras. Nätgränsmellarmät- linjema NGB1 och NGB2 behöver bara vara associerade via CIC-tidslitsar per sam- talsbasis. .20 25 30 516 306 12 I utföringsformen som visas i fig. 7 passerar talströmmen via IP-nätet såsom illustre- ras med nätet av anslutna dirigerare R. Nätgränsmellannätlinjerna 61, 61 ” omfattar sålunda inte någon meddelandemellarmätlinje utan har bara en signaleringsmellan- nätlinje SG 611. Liksom för den föregående utföringsformen utväxlar signalerings- mellarmätlinjerna 611, 611' ISUP/TCP-meddelanden och CONSIG/TCP-meddelan- den (båda över IP) med element inom sina egna nät. Dessa meddelanden utväxlas emellertid även i gränssnittet mellan nätgränsmellarmätlinjerna 61, 61 *, som är ett IP-baserat gränssnitt. CONSIG-protokollet är inte avslutat. CONSIG-protokollet transporterar adressema för A till B och B till A. Taldatapaketen överförs direkt ge- nom det IP-baserade nätet utan styrning av nätgränsmellarmätlinjema 61, 61”.

Gränssnittet mellan de båda närliggande näten A och B är emellertid så utformat att all taltIafik mellan operatömäten alltid går mellan ett tilldelat par eller en tilldelad grupp av dirigerare. Detta illustreras med de heldragna linjema mellan dirigerarna R som representerar möjliga vägar. På detta sätt kan mätnings- och övervakningsfunk- tioner alltjämt utföras i dessa tilldelade dirigerare.

I den tredje utföringsformen som visas i fi g. 8 är arrangemanget av nätgränsmellan- nätlinjerna 61, 61 ” mycket likt det som visas i fig. 7 med undantag för att operatörer- na av näten A och B inte kan införa några fysikaliska begränsningar vad avser den väg som taltrafiken kommer att taga inom nätet. Det IP-baserade nätet kan även ägas av en separat operatör. För att operatörerna av det nät där samtalet har sitt ursprung och där det avslutas, skall kurma begränsa taltrafiken till att passera en viss punkt i IP-nätet, exempelvis för möjliggörande av mätning, har en dirigeringsstyrfunktion införts i nätgränsmellannätlinjerna 61, 61 '. Dirigeraren kan ligga utanför nätgräns- mellarmätlinjema 61. 61 * såsom visas i fig. 8 eller vara integrerade med nätgräns- mellannätlinjema 61, 61 ' på det sätt som gäller för meddelandemellannätlinjen 612 enligt fig. 6. Signaleringsmellannätlinjen 611 kommer då inte bara att förbimata slutpunktadresserna i CONSIG-protokollet. I stället kommer en adress som mottages av signaleringsmellarmätlinjen 611 att överföras på. en ny adress som sändes (som en företrädare) och ett styrgränssnitt, illustrerat med en tjock linje i fig. 8, och protokol- 516 306 l3 let G kommer att beordra en dirígerare att mata en talström, som inkommer på ett gränssnitt, till att ledas ut genom ett armat gränssnitt.

Arrangemanget av telefonnummerservem 60 alstrar väsentligen an plan, icke hierar- kisk struktur, där varken IP-adressema eller e. 164 numreringsplanen behöver vara koordinerade med andra nätadrninistrationer. Den enda koordinationen som behövs avser interkoordinationspunktema eller nätgränsmellarmätlinjer 6 till andra nät. Den- na struktur utnyttjar sålunda fördelarna med IP-koppling och med den mer välstruk- turerade e. 164 numreringsplanen, där varje nätadministrator har större frihet i att de- finiera numreringen.

De ovan beskrivna arrangemangen ger ett medel för att bringa ett IP-baserat nät när- mare abonnenten genom att ersätta det underliggande ledningskopplade transportnä- tet med ett IP-baserat datapaketkopplat nät under det att kostsamma element i ett kretskopplat nät bibehålles.

Claims (22)

20 25 30 - 516 506 . . - ø . .a 14 Patentkrav

1. l. Förfarande för uppkoppling av ett telefonsamtal mellan en abonnent och en ytter- ligare part, kännetecknat av att abonnenten av ett datanät (30) är separerad från en telefonväxel (40) för styrning av telefonitrafik till och från abonnenten, varvid förfarandet innefattar: bildande av meddelanden med användning av användar/nätprotokoll (Aj, B]) för uppkoppling av ett telefonsamtal, samt utväxling av dessa meddelanden mellan abonnenten och telefonväxeln i ett IP-baserat nätprotokollformat över nämnda data- nät (3 O).

2. Förfarande enligt patentkrav 1, kännetecknat av att abonnenten förses med diri- geringsinformation som indikerar adressen till den ytterligare parten samt av att en talförbindelse uppkopplas åtminstone delvis över datanätet mellan abonnenten och den ytterligare parten.

3. Förfarande enligt patentkrav l eller 2, kännetecknat av användningen av telefon- växeln (40), avfrågning av en omvandlaranordning (60) för att erhålla adressen till den ytterligare parten.

4. Förfarande enligt patentkrav 3, kännetecknat av att omvandlaranordningen (60, 60°) tillhandahåller adressen för en terminalanordning (61, 61”) i ett närliggande nät (30') när den ytterligare parten inte är direkt eller indirekt ansluten till datanätet (3 o).

5. Förfarande enligt patentkrav 3, kännetecknat av att omvandlaranordningen (60, 60') tillhandahåller adressen för en terminalanordning (61) i samma nät som omvandlaranordningen, vilket förfarande vidare innefattar avfrågning av terminalanordningen för erhållande av adressen till den ytterligare parten. 20 25 30 5'|6 31365 15 - | u ~ . n»

6. Förfarande enligt något av föregående patentkrav, kännetecknat av åstadkom- mande av telefoniresurser (45, 70) kopplade till datanätet (3 0), varvid förfarandet vi- dare innefattar: beläggning av nämnda telefoniresurser (70) och upprättande av en överföringsväg mellan telefoniresursema och abonnenten.

7. F örfarande enligt patentkrav 6, kännetecknat av att överföringsvägen är en tal- väg som utnyttjar ett IP-baserat nätprotokollformat.

8. Förfarande enligt något av föregående patentkrav, kännetecknat av att datanätet (30) är Intemet.

9. Telekommunikationssystem innefattande minst en abonnent för taltrafik och en telefonväxel (40, 50) för styrning av telefonitrafik till och från abonnenten, känne- tecknat av att ett datanät (30) är inlagt mellan abonnenten och telefonväxeln (40, 50) och organ (13, 14, 43) är anordnade vid abonnenten och telefonväxeln (40, 50) för omvandling av meddelandena i ett användar/nätprotokollformat (A], B]) till ett IP-baserat nätprotokollformat för överföring mellan abonnenten och telefonväxeln (4o,so)

10. Telekommunikationssystem enligt patentkrav 9, kännetecknat av att telefon- växeln (40, 50) är ansluten till ett PSTN- och/eller ISDN-nät (80, 90).

11. Telekommunikationssystem enligt patentkrav 9 eller 10, kännetecknat av att användar/nätprotokollet är ett av en V-series signalerings- och trafikprotokoll och DS S 1.

12. Telekommunikationssystem enligt något av patentkraven 9 - 11, kännetecknat av organ (60, 60°) med gränssnitt till datanätet (3 0) för omvandling av ett nununer, som identifierar en anropad part, till en datanätadress. 20 25 30 516 306 16

13. Telekommunikationssystem enligt patentkrav 12, kännetecknat av organ (47) i telefonväxeln (40) för sändning av en omvandlingsbegäran till omvandlingsorganet (70) med användning av ett IP-baserat nätprotokoll (C]).

14. Telekommunikationssystem enligt något av patentkraven 9 - 13, kännetecknat av organ (44) i telefonväxeln för uppkoppling av en överföringsväg mellan abonnen- ter (10, 11, 20, 21) anslutna till datanätet (30).

15. Telekommunikationssystem enligt något av patentkraven 9 - 14, kännetecknat av ett nätavslutande organ (61) för överföring av adressinfonnation mellan parterna till ett samtal i närliggande IP-baserade nät.

16. Telekommunikationssystem enligt patentkrav 15, kännetecknat av att det nätav- slutande organet (60) är anordnat att avfråga omvandlingsorgan (61) i nätet för er- hållande av dirigeringsinformation avseende en anropad part när ett samtal från ett närliggande nät (30”) dirigeras till det nätavslutande organet (60).

17. Telekommunikationsyustem enligt patentkrav 12 eller 13, kännetecknat av att omvandlarorganet (61) innefattar dirigeringsinforrnation för dirigering av ett samtal till avslutande organ (60) beläget i samma IP-baserade nät (3 0”) när en anropad part ligger utanför nätet (30) som är anslutet till omvandlingsorganet (61).

18. Telekommunikationssystem enligt något av patentkraven 9 - 17, kännetecknat av organ (45, 70) för att alstra telefoniresurser innefattande organ (40, F], F°]) för uppkoppling av en talväg mellan resursorganen (70) och en part till ett samtal som utnyttjar ett användar/nätprotokoll i ett IP-baserat protokollforrnat över datanätet (so).

19. Telekommunikationssystem enligt patentkrav 18, kännetecknat av att telefoni- resursorganen (70) är belägna på avstånd från telefonväxeln och innefattar gräns- snittorgan för datanätet (30). 20 516 306 17

20. Telekommunikationssystem enligt patentkrav 18, kännetecknat av att telefoni- resursorganen (45) är belägna i telefonväxeln.

21. Accesslänk mellan en abonnent för taltraflk och en telefonväxel (40, 50) för styrning av trafik till och från abonnenten, kännetecknad av att ett IP-baserat data- nät (30) är inlagt mellan abonnenten och växeln, varvid accessorgan (1 l, 21) är anordnade för möjliggörande av abonnentens access till det IP-baserade nätet, vilka accessorgan innefattar: organ (13, 14) for omvandling av meddelanden i användar/telefonnätprotokollmed- delandefonnat till ett IP-baserat nätprotokollmeddelandefonnat; i organ (13, 14) för omvandling av meddelanden mottagna från telefonväxeln i IP- baserat nätprotokollmeddelandeformat till användar/telefonnätprotokollmeddelande- format; och organ ( 13, 14) som gränssnitt till datanätet (30) för sändning och mottagning av meddelanden mellan abonnenten och telefonväxeln med användning av det IP- baserade nätprotokollet.

22. Accesslänk enligt patentkarv 21, kännetecknad av att accessorganen vidare om- fattar organ (13, 14) fór omvandling av taldata till datapaket i ett IP-baserat nätpro- tokoll.