SE515927C2 - Ett förfarande och en apparat för att identifiera ett batteri - Google Patents

Description

515 927 2 telligent sätt bestämma huiuvida laddningen i ett batteri är tillräcklig for deras be- hov eller om laddning av batteriet krävs.

Ur en andra synvinkel och för att hjälpa användaren att uppnå en sådan maximal prestanda från batteriet är det emellertid vikti gt att själva den cellulära telefonen kan uppnå maximal prestanda från ett anslutet batteri, t.ex. vid laddning och urladdning av batteriet enligt givna specifikationer. Sådana specifikationer är vanligtvis angivna som parametrar och kan innefatta minsta möjliga och största möjliga laddnings- och urladdningstemperaturer, största möjliga laddningsström och spänning etc.

På grund av det faktum att sådana specifikationer är batterispecifika, för att kunna uppnå maximal prestanda, är en välkänd lösning inom området för batteridriven ut- rustning att tillhandahålla ett s.k. "smart" batteri eller batterisystem. Ett sådant batte- risystem innefattar ett batteri och en mikroprocessor eller tillståndsmaskin som är kapabel att leverera batteriinformation till den batteridrivna utrustningen, t.ex. en cellulär mobiltelefon.

Batterisystem som används i små, handbuma elektroniska utrustningar, i synnerhet mobiltelefoner, skiljer sig från vanli ga batterisystem genom att låg vikt och timmar för användning, d.v.s. tid då utrustningen kan användas utan att batteriet behöver laddas, är extremt viktig i konkurrensen med andra försäljare av mobiltelefoner och tillbehör för mobiltelefoner.

För att minimera kostnaden för tillverkning används således endast en del av min- net. Följaktligen måste batteriinformationen som lagras i batteripaketet packas så mycket som möjligt. Detta kan uppnås genom att begränsa batteriinformationen som lagras i batteripaketet, t.ex. genom att återge batteriparametrar med en förhållande- vis låg upplösning. 51 5 9 2 7 _ 3 När det gäller minneskapacitet i batteridrivna utrustningar är emellertid en förhål- landevis stor minneskapacitet tillgänglig på grund av de befintliga avancerade kret- sarna för hantering av den komplexa fimktionaliteten av den batteridrivna utrust- ningen. Således kan den batteridrivna utrustningen innehålla förhållandevis avan- cerad batteriinformatioii, t.ex. genom att återge batteriparametrar med en förhållan- devis hög upplösning.

Det amerikanska dokumentet nr 5,35 0,993 visar ett batteripaket som är selektivt an- slutningsbart till elektrisk utrustning och till en batteriladdare. Den elektriska utrust- ningen eller batteriladdareii bestämmer huruvida det anslutna batteripaketet är en kompatibel anordning. Om det anslutna batteriet anses vara lämpligt överförs elekt- risk energi från batteripaketet till den elektriska utrustningen eller fiån batteri- laddaren till batteripaketet. Den elektriska utrustningen eller batteriladdaren tar' emot en elektrisk signal, från batteripaketet, och som innehåller batteriinforrnation med hjälp av vilken batteripaketstypen kan urskilj as. Från detta patent är det således känt att bestämmahumvida batterip aketet är kompatibelt genom att undersöka vissa ty- per av identifieringsinformation.

Enligt detta patent måste emellertid batteriinformation alltid begäras från batteri- paketet när batteripaketet har blivit avskilt från den elektriska utrustningen. Om batteripararnetrar återges med en förhållandevis låg upplösning i batteripaketet jäm- fört med upplösningen i den elektriska utrustningen kommer således en onödigt låg upplösning att användas för att avgöra den aktuella prestandan hos batteripaketet.

Ett första ändamål hos uppfinningen är att åstadkomma ett batterisystem som är ka- pabelt att utvälja den bäst lämpade batteriinformationen.

Detta uppnås när batterisystemet, som nämndes i det inledande stycket, känneteck- nas av att batterisystemet dessutom innefattar organ, för användning av batteriin- formationen som är lagrad i batterienergimottagningsanordningen som aktuell batte- riinformation, om identifieringsinformationen som är lagrad i batteriinformations- kretsen överensstämmer med identifieringsinforrnation som är lagrad i batterienergi- mottagningsanordniiigen.

Följaktligen är det inte nödvändigt att överföra batteriinformation från batteriinfor- mationskretsen till batterienergiinottagningsanordningen, om identifieringsinforrna- tionen som är lagrad i batteriinformationskretsen överensstämmer med identifie- ringsinformation som är lagrad i batterienergimottagningsanordningen. Dessutom, när batteriinformationen, t.ex. batteriparametrar, återges med en förhållandevis hög upplösning i'batterienergimottagningsanordningen jämfört med upplösningen _i bat- teriinfonnationskretsen, erhålls en bättre prestanda genom att använda batteriorga- IICÉ.

När batterisystemet dessutom innefattar organ för att detektera efterföljande anslut- ningar av en batteriinformationskrets eller batteriinforrnationskretsar till batteri- energimottagningsanordningen, är det möjligt att undersöka huruvida identifierings- informationen överensstämmer, såsom nämndes tidigare, då ett batteri är anslutet till batterimottagningsanordningen.

Detta är i synnerhet möj ligt då batterisystemet dessutom innefattar organ för att lag- ra identifieringsinformationen i batteriinformationskretsen och i batterienergi- rnottagningsanordniiigen under en första anslutning respektive en andra anslutning.

Således behöver undersökningen om huruvida identifieringsinfonnationen överens- stämmer, såsom tidigare nämndes, endast undersökas en gång under hopkopplingen av batteriet och batteriinottagniiigsanordningen.

I en ändamålsenlig utföringsform innefattar dessutom batterisystemet organ för att använda batteriinformationen i batteriinformationskretsen som aktuell batteriinfor- mation, om identifieringsinforniationen som är lagrad i batteriinformationskretsen inte överensstämniei' med identifieringsinformationen som är lagrad i batterienergi- .goose l o :onani mottagnin gsanordnin gen. Därmed kan aktuell batteriinformation erhållas från bat- teriinformationskretsen, då batteriinformationen i batterienergimottagningsanord- ningen inte är tidsenli g, d.v.s. batteriinformationen kan inte användas som aktuell batteriinformation.

När batterisystemet dessutom innefattar organ för att generera identifieringsinfor- mationen som godtycklig eller pseudo godtycklig binär kodinformation, minimeras risken av att felaktigt ta batteriinformationen i batterienergimottagriingsanordningen som aktuell batteri information.

I en ändamålsenlig utföringsform innefattar batterisystemet dessutom organ för att fastställa huruvida batteriorgan är identifierbart. Därmed säkerställs att typen av för- väntad information är korrekt och således minimeras risken för att göra fel.

När batterisystemet dessutom innefattar organ för att fastställa ett protokoll för kommunikation mellan batteriet och batterienergimottagningsanordningen är det möjligt att utvälja en av ett antal förvalda protokoll.

I en ändamålsenlig utföringsforin innefattar batterisystemet dessutom organ fór att utföra bestämning om huruvida batteriorganet är identifierbart, bestämning av ett protokoll för kommunikation mellan batteriet och batterienergimottagningsanord- ningen samt verifiering av identifieringsinformationen genom att kommunicera två på varandra följ ande gånger om kommunikationen är framgångsrik och kommunice- ra maximalt tre gånger om kommunikationen milsslyckas. Följaktligen är det möjligt att dessutom minimera risken att batteriet är felaktigt identifierat, medan det säker- ställs att processen med att försöka identifiera batteriet avslutas på ett riktigt sätt.

Ett andra ändamål hos ttppfinniiigen är att tillhandahålla ett förfarande för kommu- nikation mellan en batterienerginiottagiiingsanordning och ett batteripaket, vilket förfarande är kapabelt att utväl ja den bäst lämpade batteriinformationen. 51,5 927 Detta uppnås när förfarandet som nämndes i det inledande stycket kännetecknas av att förfarandet innefattar stegen att: lagra identifieringsinfonnation i batteriinfor- mationskretsen; lagra identifieringsinformation i batterienergimottagningsanord- ningen; använda batteriiiiforrnation som är lagrad i batterienergimottagningsanord- ningen som aktuell batteriinforination, om identifieringsinformationen som är lagrad i batteriinformationskretsen överensstämmer med identifieringsinformationen som är lagrad i batterienergimottagningsanordningen.

Följaktligen är det inte nödvändigt att överföra batteriinformation från batteripaketet till batterienergimottagningsanordningen, om identifieringsinforrnationen som är lagrad i batteripaketet överensstämmer med identifieringsinformation som är lagrad i batterienergimottagnin gsanordningen. Dessutom, när batteriinforrnationen, t.ex. batteriparametrar, återges med en förhållandevis hög upplösning i batterienergi- mottagningsanordningen jämfört med upplösningen i batteripaketet, erhålls en bättre prestanda i att använda batteriorganet.

Föredragna utföringsforiner av förfarandet återges i de beroende patentkraven -16.

Uppfinningen kommer att förklaras mer detaljerat nedan i anknytning till en före- dragen utföringsform och med hänvisning till ritningen, på vilken: fig. 1 visar en apparat enligt uppfinningen, fig. 2 illustrerar en del av en elektronisk anordning som gränsar intill en del av ett batteri, fig. 3 är ett exempel på en bitgrupp som skall användas i samband med den ovan nämnda transmissionen, 515 927 7 fig. 4 illustrerar transmissionen av bitgrupper, fig. 5 visar ett flödesdiagram av ett förfarande för kommunikation mellan en batteri- energimottagningsanordning och ett batteripaket, och fig. 6 visar ett flödesdiagram av ett forfarande för kommunikation genom att kom- municera två på varandra följ ande gånger om kommunikationen är framgångsrik och kommunicera maximalt tre gånger om kommunikationen misslyckas.

Fig. 1 visar en apparat 101 innefattande en elektronisk anordning 102 och ett batteri eller ett batteripaket 103 anslutet därtill. Apparaten 101 innefattar dessutom ett antal anslutningar 104, 105, 106 som förbinder den elektroniska anordningen 102 med batteriet 103 och således medger kommunikation mellan den elektroniska anord- ningen 102 och batteriet 103.

Den elektroniska anordningen 102 innefattar en sändtagare 108, vilken i fortsätt- ningen även kommer att kallas det första'kommunikationsorganet, samt en mikro- regulator (micro controller) 109. Sändtagaren 108 och mikroregulatorn 109 är an- passade att utbyta data, vilket illustreras med hjälp av siffrorna 110 och 111 i figu- ren. Mikroregulatorn 109 kan sända information till sändtagaren 108 med hjälp av anslutningen 1 11. På samma sätt kan anslutningen 110 användas för att sända data från sändtagaren 108 till mikroregulatorn 109. Sändtagaren 108 kan vara en univer- sell, asynkron mottagningssändare (UART, Universal Asynchronous Receiver Transmitter).

Batteriet innefattar en eller flera battericeller 113, en mikroregulator 114 (vilken kan vara en tillståndsmaskin), en hämtare av batteriinformation (battery information ac- quisition unit)1 15, en sändtagare 117 och ett minne 116. Det observeras att sändta- garen 117 i fortsättningen även kallas för det andra kommunikationsorganet. Även Sändtagaren 117 kan vara en universell, asynkron mottagningssändare (UART).

Q u O I i' .515 927 n . v p . I 0 . ' ' , . n u o o u nu Anslutningarna 104 och 105 används för att tillföra energi fi°ån batteriet 103 till den elektroniska anordnin gen 102. Till exempel kan kontaktdonet 104 vara anslutet till den positiva polen hos battericellema 113 i batteriet 103 och kontaktdonet 105 kan vara anslutet till en batterinegativ pol (GND) hos battericellerna 113 i batteriet 103.

Sändtagaren 108 som innefattas i den elektroniska anordningen 102 är ansluten till sändtagaren 117 i batteriet 103 med hjälp av anslutningen 106, vilken möjliggör di- gital seriekornniunikation innefattande transmission av bitgrupper, vilka består av ett antal bitar, mellan det forsta och det andra komrnunikationsorganet. Minnet 116 är anpassat att lagra en mängd datainformation, t.ex. ett identifieringsnummer hos batteriet, den största möjliga kapaciteten hos batteriet, den aktuella kapaciteten hos batteriet etc.

Mikroregulatorn 114 är ansluten till sändtagaren 117, till hämtaren av batteriinfor- mation 115 och till minnet 116. Hämtaren 115 är ansluten till battericellema 113 och är anpassad att hämta tillbaka batteriinforrnation, såsom den aktuella løatterika- paciteten etc. från battericellerna 113. Hämtaren 115 är anpassad att sända inforrna- _ tionen till mikroregulatorn 114 när den får sådana instruktioner av mikroregulatorn 114. Mikroregulatorn 114 är anpassad att lagra och hämta tillbaka informationen fiån minnet 116 och att sända informationen till den elektroniska anordningen med hjälp av sändtagaren 117. 2 illustrerar en del av den elektroniska anordningen 102 som gränsar intill en del av batteriet 103 och visar anslutningen 106 anpassad att förbinda den elektro- niska anordningen 102 och batteriet 103 i forhållandetill anslutningen 106 som vi- sas i fig. 1. Den vänstra sidan av fig. 2 illustrerar en del av den elektroniska anord- ningen 102 medan den högra sidan av fig. 2 illustrerar en del av batteriet 103. Så- som framgår av figuren är den elektroniska anordningen 102 och batteriet 103 för- bundna med hjälp av ett gränssnitt 201. , fl n u nl -15 927 . no . c a c I _ I ' ° . Q . o u s u Q oo n 9 Den elektroniska anordningen 102 innefattar en styrenhet 202 och en universell, asynkron mottagningssändarenliet 203, d.v.s. en s.k. UART. På samma sätt inne- fattar batteriet 103 en styrenhet 204. Den elektroniska anordningen 102 och batteriet 103 är anpassade att sända data via gränssnittet 201. :fransmissionen genomförs med hjälp av en så kallad pull-up-resistor 207, en omkopplare 205 och en omkopp- lare 206. Omkopplaren 205 i den elektroniska anordningen är ansluten så att den kan styras av styrenheten 202. På samma sätt är omkopplaren 206 i batteriet 103 an- sluten för att kunna styras av styrenheten 204.

Både omkopplaren 205 och omkopplaren 206 är anslutna till j ordpotentialen. Detta gör det möjligt för styrenheterna 202, 204 att sända information över gränssnittet 201 i turordning. Transmissionen av information från den elektroniska anordningen 102 till batteriet 103 styrs av styrenheten 202. Styrenheten 202 är anpassad att styra omkopplaren 205 och härigenom skicka information till batteriet 103. Till exempel, när omkopplaren 205 är öppen, drar pull-up-resistorn 207 upp potentialen vid kom- munikationsledningen 106 till en hög nivå. Å andra sidan, när omkopplaren är stängd, är potentialen vid kommunikationsledningen 106 vid en låg nivå. Genom att styra omkopplarens 205 läge kan styrenheten 202 häri genom styra potentialen vid kommunikationsledningen 106 och eftersom kommunikationsledningen är ansluten till batteriet 103 kan information sändas från den elektroniska anordningen 102 till batteriet 103.

På samma sätt kan styrenheten 204 sända information från batteriet 103 till den elektroniska anordningen 102 med hjälp av omkopplaren 206. Den data som fiam- bringas via onikopplaren 205 i den elektroniska anordningen 102 mottas i en UART 21 l, vilken kan vara liknande den UART 203 i den elektroniska anordningen 102.

I en föredragen utföringsform sänds bitgrupper innefattande ett antal bitar mellan den elektroniska anordningen 102 och batteriet 103. Formatet hos dessa bitgrupper illustreras i fi g. 3.

Fig. 3 visar ett exempel på en bitgrupp innefattande ett antal bitar, vilka kan använ- das med avseende på den ovan nämnda transmissionen. Bitgruppen 300 är uppdelad i tre sektioner: en första sektion 301 innefattande två startbitar, en andra sektion 302 innefattande ett antal databitar och en tredje sektion 303 innefattande en stoppbit.

Den första sektionen 301 innefattar två startbitar-3 04, 305 och används för att indi- kera starten av bitgruppen 300 under transmission. Företrädesvis har startlbitarna olika värden, t.ex. är startbiten 304 en logisk "O" medan startbiten 305 är en logisk "1". Den andra sektionen 302 innefattar ett antal databitar (t.ex. åtta) med värden som beror på den information som sänds. Den tredje sektionen 303 innefattar en stoppbit som används för att indikera slutet på bitgruppen. Det kommer att inses från det följande att stoppbiten ofta inte är nödvändig, t.ex. när de sända bitgrupper- na separeras av perioder med en si gnalnivå som motsvarar värdet av stoppbitarna, eller när bitgrupper sänds med en fast längd.

F i g. 4 är ett tidsanpassningsdiagram som illustrerar transmissionen av bitgrupper över kommunikationsledningen 106 mellan den elektroniska anordningen 102 och batteriet 103. Observera att tiden ökar från vänster till höger i figuren.

Figuren visar en forsta bitgrupp 401 som sänds från den elektroniska anordningen 102 till batteriet 103 via kommunikationsledningen 106 följt av en andra bitgrupp 402 som sänds i motsatt riktning via kommunikationsledningen 106, d.v.s. från bat- teriet 103 till den elektroniska anordningen 102.

Tidsintervallen som illustrerar transmissionen av den första bitgruppen och trans- missionen av den andra bitgruppen är separerade av ett tidsintervall som indikeras o o c Q o: . 51 5 9 2 7 l l med 405 i figuren. Varaktigheten hos tidsintervallet 405 anges av den erforderliga svarstiden och den minsta möjliga inställningstiden som krävs för att kasta om kommunikationsriktnin gen.

Ett eller flera av de elektroniska organen i batteriet, t.ex. mikroprocessorn 114, kan vara i ett aktivt tillstånd eller i ett energispartillstånd. l energispartillståndet befinner sig kommunikationsledningen i ett s.k. vilotillstånd. Härmed kan energiförbruk- ningen tbr dessa elektroniska organ reduceras under perioder då inga bitgrupper sänds mellan den elektroniska anordningen 102 och batteriet 103.

Innan transmissionen av den första bitgruppen är transmissionsledningen i vilotill- stånd, i vilket si gnalnivån på transmissionsledningen är lika med en nivå av en lo- gisk "0". I figuren indikeras viloperiodssituationen med beteckningen 403. Styren- heten 202 bringar transmissionslednin gen in i ett s.k. aktivt tillstånd genom att bringa si gnalnivån på transmissionsledningen 106 till en hög nivå, såsom indikeras av perioden 404 i figuren: Perioden 404 är en s.k. uppvakningsperiod, i vilken en eller flera av de elektroniska organen i batteriet bringas från ett energispartillstånd till ett normalt energitörbrukningstillstånd.

Såsom illustreras till höger i figuren följs bitgruppen 402 av ett intervall 406, i vilket signalnivån vid transmissionsledningen 106 är lika med en nivå av en logisk "1", d.v.s. en situation som är liknande den situation som indikeras av intervallet 405.

Den minsta möjliga varaktigheten hos tidsintervallet 406 anges av den föreskrivna svarstiden och den minsta möjliga inställningstiden som krävs för att kasta om kommunikationsriktningen. Intervallet 406 följs av en växling från nivån av en lo- gisk "1" till en nivå av en logisk "0", vilket indikerar en situation i vilken transmis- sionsledningen 106 brin gas in i ett vilotillstånd. Alternativt kan växlingen indikera starten av att en ny bitgrupp sänds, d.v.s. växlingen motsvarar början av en ny start- bit. Det observeras att transmissionsledningen kan bringas in i ett vilotillstånd när varaktigheten hos tidsintervallet 406 överskrider ett givet tördefinierat värde. .515 927 12 Bitgrupperna som sänds via transmissionsledningen 106 kan innefatta instruktioner såväl som data. lnstruktionerna kan innefatta s.k. läsinstruktioner som skickas av den elektroniska anordningen 102 och instruerar batteriet 103 att läsa särskild infor- mation från minnet 116 samt skicka informationen som en eller flera databitgrupper som svar. Till exempel kan läsinstruktionen instruera batteriet att skicka information om tillåten kapacitet eller batteriets serienummer. Instruktionen kan också innefatta s.k. läs-/skrivinstruktioner. Till exempel instruktioner som förorsakar avläsning eller avskrivning av den för tillfället återstående batterikapaciteten. Dessutom kan in- struktionsuppsättiiingen innefatta instruktioner som förorsakar sändning och mot- tagning av information beträffande ändringen i batteriets kommunikationsbuss och förorsaka avläsning och avskrivnin g av ett dynamiskt identifieringsnummer. Ändringsinformationen anger den ändring i kommunikationsbussen som stöds. Efter utbyte av ändringsnumret i batteriets kommunikationsbuss kan mikroregulatorerna 109, 114 använda en allmän kommunikationsstandard som stöds av både den elek- tironiska anordningen 102 och batteriet 103. Härmed kan kommunikation mellan en elektronisk anordning 102 och ett batteri uppnås även om en av dessa endast stöder en senare kommunikationsstandard än den andra.

Det dynamiska identifieringsnumret används för kommunikationsändarnål. Den elektroniska anordningen 102 anpassas att lagra ett givet dynamiskt identifierings- nummer i både minnet 116 hos batteriet 103 och i minnet hos den elektroniska an- ordningen 102. Det dynamiska identifieringsnumret kan lagras när ett batteri 103 ansluts till den elektroniska anordningen 102 men kan också lagras vid en godtyck- lig tidpunkt under förutsättning att batteriet 103 är anslutet till den elektroniska an- ordningen 102.

När batteriet är anslutet till den elektroniska anordningen 102 sänds det dynamiska identifieringsnumret från batteriet 103 till den elektroniska anordningen 102. Däref- o o o Q om 13 ter jämförs det dynamiska identifieringsnumret från batteriet 103 med en eller flera dynamiska identifieringsnumnier som är lagrade i den elektroniska anordningen 102. Om det dynamiska identifieringsnuniret hos batteriet inte motsvarar ett dyna- miskt identifieringsnummer från den elektroniska anordningen 102 betyder det att batteriet har använts av annan utrustning, eller att det kan vara ett fullständigt nytt batteri. Följaktligen har den elektroniska anordningen 102 inte någon aktuell infor- mation om batteristatusen och den elektroniska anordningen kommer att hämta in- formation från batteriet 102, t.ex. information om den for tillfället återstående kapa- eiteteii hos batteriet 102. Om å andra sidan det dynamiska identifieringsnumret hos batteriet motsvarar ett dynamiskt identifieringsnummer fiån den elektroniska anord- ningen 102 har batteriet inte använts av någon annan utrustning och den elektronis- ka anordningen kan använda information om batteriet lagrat i den elektroniska an- ordningen, i stället for information som hämtas från batteriet. Huruvida informatio- nen från den elektroniska anordningen 102 eller infonnation från batteriet 103 an- vänds beror på annan information som lagras i batteriet 103, t.ex. information som indikerar om batteriet har laddats om, sedan det kopplades ur från den elektroniska anordningen. Om detta är fallet hämtar mobiltelefonen batterikapacitet från batteri- et. Om detta inte är fallet använder mobiltelefonen tidigare lagrad intern information om batterikapaciteten i stället. Anledningen till att det är av intresse att använda in- ternt lagrad information i stället for information från batteriet är att den elektroniska anordningen normalt kan lagra informationen med en högre upplösning på grund av det större tillgängliga minnet.

Det observeras att den elektroniska anordningen kan vara en mobiltelefon eller en batteriladdare. Till exempel kan både en mobiltelefon och en batteriladdare utföra den ovan nämnda avläsningen och avskrivningen av dynamiska identifieriiigsnum- mer och på detta grundval bestämma huruvida tidigare lagrad information om batte- riet l03 skall användas eller alternativt om informationen fifån batteriet 103 skall hämtas. :oss e- ' 515 927 v 9 e Q Q 0 u c o n 14 Felhanterin g baseras väsentligen på en ekomekanism som används för kommandon och data, d.v.s. återtransmission beträffande kommandon och data. Med hänvisning till fig. 4 kan den första bitgruppen 401 sändas av den elektroniska anordningen 102 till batteriet 103. När bitgruppen 401 tas emot av batteriet 103 sänds bitgruppen till- baka som bitgmppen 402 från batteriet 103 till den elektroniska anordningen 102.

När bitgruppen 402 tas emot i den ”elektroniska anordningen 102 jämförs bitgruppen 402 med bitgruppen 401 som ursprungligen skickades. Om bitgrupperna 401 och 402 inte överensstämmer med varandra upptäcks ett fel.

Beträffande skrívningskommandon kan återtransmission utföras på följande sätt.

För det första tas den första bitgruppen 401 som skickas av den elektroniska anord- ningen 102 emot av batteriet 103. För det andra skrivs den mottagna bitgruppen in i ett beständigt minne 116 hos batteriet 103. För det tredje läses bitgruppen från batte- riets beständi ga minne. Och slutligen återsänds den lästa bitgruppen från batteriet 103 till den elektroniska anordningen 102 och feldetekteringen kan genomföras.

Således kontrolleras det också att bitgruppen var korrekt skriven in i minnet 116.

Observera att den ovan nämnda feldetekteringen också kan utföras på bitgrupper som sänds fiån batteriet 103 till den elektroniska anordningen 102.

Fig. 5 visariett flödesdiagram av ett förfarande för kommunikation mellan en bat- terienergimottagningsanordning och ett batteripaket. Förfarandet startar i steg 501.

I steg 502 fastställs om ett korrekt batteri eller batterityp är anslutet till batteri- energiiiiottagningsanordningen eller den elektroniska anordningen, t.ex. en mobil- telefon. Detta utförs genom att skicka en förfrågan om identifieringsinformation till batteriet, motta sådan identifieringsinformation samt jämföra denna identifieringsin- formation med identifieringsinformation som tidigare lagrats i den elektroniska an- ordningen. Om identifieringsinformationen är i genkännlig antas batteriet vara av korrekt typ, alternativt fastställs den elektroniska anordningen vara i ett "icke redo" tillstånd i steg 503 ända tills ett i genkännli gt batteri ansluts. 51 5» 9 2 7 f':= :vi . :z 221: u v a ø o ~ u u o n n Genom att anta att batteriet är i genkännligt begär den elektroniska anordningen batteriet efter ytterligare identifieringsinformation i steg 504. Dessutom undersöks i steg 504 ett svar till begäran. Om svaret innefattar en speciell kod som avslöjar att ett nytt och tidigare oanvänt batteri är anslutet (ja) kan den elektroniska anordningen använda batteriet som ett nytt batteri. Dettainnebäratt den elektroniska anordningen kan begära batteriet om batteriinformation, eller att den elektroniska anordningen är kapabel att använda tidigare lagrad batteriinformation som kännetecknar (len spe- ciella batterityp som är identifierad såsom beskrivs ovan. Batteriinfonnationen kan innefatta den aktuella batteriladdnihgen och andra parametrar, t.ex. som används för optimal laddning och urladdning av batteriet.

I steg 507 sänds en s.k. dynamisk kod från den elektroniska anordningen till batte- riet (d.v.s. batteríinformationskretsen). Denna dynamiska kod lagras även i den elektroniska anordningen, i steg 507, för att senare möjliggöra identifiering av detta ' särskilda batteri.

Om det fastställs att ett nytt batteri inte är anslutet, undersöks alternativt svaret om huruvida svaret innefattar en känd, d.v.s. en tidigare lagrad dynamisk kod.. Detta ut- förs i steg 505.

Om resultatet från undersökningen i steg 505 är "j a", d.v.s. svaret innefattar en känd dynamisk kod, fortsätter förfarandet med steg 507, såsom beskrivits ovan.

Om resultatet av undersökningen i steg 505 är "nej", d.v.s. svaret innefattar en okänd dynamisk kod, fastställer den elektroniska anordningen att den inte innefattar någon tidsenlig eller aktuell batteriinformation om det anslutna batteriet. Således hämtas information från själva batteriet. 511.5 927 fu-'z fæazzj -'== 16 Om en korrekt batterityp identifieras i steg 502 kommer den elektroniska anord- ningen att acceptera batteriet, och erhålla aktuell batteriinformation antingen från själva den elektroniska anordningen eller från batteriet.

Under användning av den elektroniska anordningen är den elektroniska anordningen kapabel att beräkna sin egen användning av batterienergi samt kunna lagra denna information mycket exakt, järnfort med en återgivning av batteriet. Således föredras det att använda batteriinforrnation som är tillgänglig i den elektroniska anordningen hellre än att hämta informationen från batteriet.

I en foredragen utforingsform utförs steget att detektera den korrekta batteritypen, steg 502, när organ for att detektera anslutningen av ett batteri tillhandahåller en signal.

Dessutom lagras i en foredragen utforingsform den dynamiska koden i batteriin- formationskretserr och i den elektroniska anordnin gen direkt efter att den ovan nämnda signalen tillhandahållits.

Dessutom genereras i en foredragen utforingsforrn den dynamiska koden i steg 507 som en godtycklig eller pseudogodtycklig kod.

Flödesdiagrammet kan realiseras som en del av ett program _i mikroregulatorn 109.

Fig. 6 visar ett flödesdiagram av ett forfarande for kommunikation genom att kom- municera två på varandra följande gånger om kommunikationen är fiamgångsrik och kommunicera maximalt tre gånger om kommunikationen misslyckas. I steg 6.01 startar förfarandet och i steg 602 initieras en räknare till noll genom att sätta cnt=0.

Steg 603 återger att förfarandet utför tre på varandra följande gånger med tre olika subforfarariden Ml, M2 och M3 utförda i steg 603. o u uno! u _ v n nnn n n nn nn n n n n nn n n n n - n n n n n n n n n n n n n n n n nn n n n n n n n n n n n n nnn n n n n n nnn nnn o n n n n. n n n n nn n n o n n n n n n n n nu nv nnn 17 Subförfarandet M1 är ett förfarande för att säkerställa att den elektroniska anord- ningen och batteriinformationskretsen använder samma kommunikationsprotokoll.

Subförfarandet M2 är ett förfarande för att säkerställa att batteriet är av en korrekt eller väl känd typ. Detta är också känt som "autenticering".

Subförfarandet M2 är ett forfarande för att säkerställa att den dynamiska koden och därmed batteriet är identifierbart.

I steg 604 räknas räknaren cnt upp ett steg. Därefter, i steg 605, verifieras huruvida ett subförfarande utfördes framgångsrikt och om räknarens cnt är lika med ett, d.v.s. cnt=1. Om båda förhållandena är sanna återgår förfarandet till steg 603.

Alternativt verifieras i steg 606 huruvida ett subförfarande utfördes med ett fel och huruvida räknaren är mindre än två, d.v.s. cnt<2. Om båda förhållandena sanna återgår förfarandet till steg 603.

I steg 607 verifieras huruvida antalet misslyckanden är mindre än 2. Om dletta är sant är den elektroniska anordningen redo för användning i steg 608. Alternativt fastställs att anordningen inte är redo. Denna situation kan hanteras exempelvis ge- nom att göra den elektroniska anordningen obrukbar för användning under en sär- skild tidsperiod eller helt enkelt vänta tills ett annat batteri har anslutits. Även om föredragna utföringsforiner av förfarandet och apparaten enligt föreliggan- de uppfinning har illustrerats i samverkan med ritningar och beskrivits i den tidigare detaljerade beskrivningen inses det att uppfinningen inte år begränsad till de visade utföringsformerna utan är i stånd till oinfattande omarrangemang, modifieringar och ersättningar utan att frångå andeirieningen i uppfinningen såsom den framläggs av de följande patentkraven.

Claims (16)

10 15 20 25 571 5 9 27 3"; 18 Patentkrav

1. Batterisystem innefattande - ett batteriorgan for tillförsel av driftenergi under battêridrifi av en batterienergi- mottagande anordning; - en batteriinformationskrets som uppbärs som en enhet med batteriorganet för hop- sättning med batterienergimottagningsanordningen; där batteriinformationskretsen och batterienergimottagningsanordningen är kapabla till ömsesidig kommunikation samt har organ for att lagra identifieringsinfonnation samt batteriinformation i batteriinformationskretsen och i batterienergimottagnings- anordnin gen; kännetecknat av att batterisystemet dessutom innefattar organ for att använda batteriinformationen, som är lagrad i batterienergimottag- ningsanordningen som aktuell batteriinformation, om identifieringsinforrnationen som är lagrad i batteriinformationskretsen överensstämmer med identifieringsinfor- mationen som är lagrad i batterienergimottagningsanordningen.

2. Batterisystem enligt krav 1, kännetecknat av att batterisystemet dessutom inne- fattar organ för att detektera efterföljande anslutningar, av en batteriinfornnations- krets eller batteriinformationskretsar, till batterienergimottagningsanordningen.

3. Batterisystem enligt krav 2, kännetecknat av att batterisystemet dessutom inne- fattar organ for att lagra identifieringsinformation i batteriinforrnationskretsen och i batterienergimottagningsanordningen under en forsta anslutning respektive en andra anslutning.

4. Batterisystem enligt krav 1-3, kännetecknat av att batterisystemet dessutom in- nefattar organ for användning av batteriinformationen, i batteriinformationskretsen som aktuell batteriinformation, om identifieringsinformationen som är lagrad i bat- u o nano 10 15 20 25 30 5.15 927 zu ' 19 teriinformationskretsen inte överensstämmer med identifieringsinforrnation som är lagrad i batterienergimottagningsanordningen_

5. Batterisysteni enligt krav 1-4, kännetecknat av att batterisystemet dessutom in- nefattar organ för att generera identifieringsinformationen som godtycklig eller pseudo godtycklig binär kodinformation.

6. Batterisystem enligt krav 1-5, kännetecknat av att batterisystemet dessutom in- nefattar organ för att fastställa huruvida batteriorganet är identifierbart.

7. Batterisystem enligt krav 1-6, kännetecknat av att batterisystemet dessutom in- nefattar organ för att fastställa ett protokoll för kommunikation mellan batteriet och batterienergimottagningsanordningen.

8. Batterisystem enligt krav 1-7, kännetecknat av att batterisystemet dessutom in- nefattar organ för att utföra bestämning om huruvida batteriorganet är identifierbart, bestämning av ett protokoll för kommunikation mellan batteriet och batteri- energimottagningsanordningen, samt verifiering av identifieringsinfonnationen ge- nom kommunikation två på varandra följ ande gånger om kommunikationen är framgångsrik och kommunikation maximalt tre gånger om kommunikation är miss- lyckad.

9. Förfarande för kommunikation mellan en batterienergimottagningsanordning och ett batteripaket, där batteripaketet innefattar batteriorgan som uppbärs som en enhet med en batteriinformationskrets, vari batteriinformationskretsen och batterienergimottagningsanordningen innefattar minnesceller för att lagra batteriinforrnation och inkludera batteriinforrnation, kännetecknat av att förfarandet innefattar stegen att: - lagra identifieringsinformation i batteriinformationskretsen; - lagra identifieriiigsinformationen i batterienergimottagningsanordningen; _ a 10 15 20 25 30 20 - använda batteriinformation som är lagrad i batterienergimottagningsanordningen som aktuell batteriinforrnation, om identifieringsinformationen som är lagrad i bat- teriinformationskretsen överensstämmer med identifieringsinforrnation som är lag- rad i batterienergimottagningsanordningen.

10. Förfarande enligt krav 9, kännetecknat av att förfarandet dessutom innefattar steget att detektera på varandra följ ande anslutningar av en batteriinforrnationskrets eller batteriinformationskretsar till batterienergimottagningsanordningen.

11. Förfarande enligt krav 10, kännetecknat av att förfarandet dessutom innefattar steget att lagra identifieringsinforniationen i batteriinfonnationskretsen och i bat- terienergiinottagningsanordningen under en första anslutning respektive en andra anslutning.

12. Förfarande enligt krav 9-11, känneteeknat av att förfarandet dessutom innefat- tar steget att använda batteriinformationen i batteriinforrnationskretsen som aktuell batteriinforrnatioii, om identifieringsinfonnationen som är lagrad i batteriinforrna- tionskretsen inte överensstämmer med identifieringsinforrnationen som är lagrad i batterienergimottagningsanordningen.

13. Förfarande enligt krav 9-12, kännetecknat av att förfarandet dessutom innefat- tar steget att generera identifieringsinformationen som godtycklig eller pseudogod- tycklig binär kodinformation.

14. Förfarande enligt krav 9-13, kännetecknat av att förfarandet dessutom innefat- tar steget att fastställa huruvida batteriorganet är identifierbart.

15. Förfarande enligt krav 9-14, kännetecknat av att förfarandet dessutom innefat- tar steget att fastställa ett protokoll för kommunikation mellan batteriet och batteri- energimottagningsanordningen. .515 927 21

16. Förfarande enligt krav 9-15, kännetecknat av att förfarandet dessutom innefat- tar stegen att utföra bestämning om huruvida batteriorganet är identifierbart, be- stämning av ett protokoll för kommunikation mellan batteriet och batterienergimot- tagningsanordnin gen, samt verifiering av identifieringsinfonnationen genom att kommunicera två på varandra följ ande gånger om kommunikationen är framgångs- rik och kommunicera maximalt tre gånger om kommunikationen misslyckas. annons r