SE515411C2 - Samarbetsfunktion - Google Patents

Description

20 25 30 HDLC: B-ISDN: B-ISUP: m 1 , - | . Q , . f. 515 411 .h- 1 2 signaleringsdatalänk som bärare, en signaleringslänk för tillförlitlig överföring av signaleringsmeddelanden mellan två direkt förbundna signaleringspunkter. Signaleringsmeddelanden från högre nivåer i hierarkien överförs över signaleringslänken i signalenheter med varierande längd. En signalenhet består av ett signaleringsinforrnationsfalt med variabel längd, vilket innehåller den information som genereras av en användardel (User Part) och ett antal fält med fast längd vilka innehåller information som behövs för att styra meddelandeöverföringen. Om signalenheter för länkstatus finns (Link Status Signal Units, LSSU), ersätts signaleringsinfomrationsfaltet och åttabitarsgruppen med tjänsteinformation av ett statusfält, vilket alstras av signaleringslänkterminalen. Det finns tre slags signalenheter, dvs. meddelandesignalenheter (Message Signal Units, MSU), länkstatussignalenheter (Link Status Signal Units, LSSU) och ifyllningssignalenheter (Fill-in Signal Units, FlSU). Signalerings- länkfunktionerna innefattar signalenhetsavgränsning, signalenhetsensning, feldetektering, felrättnirrg, begynnelseensning, felövewakning av signallänken och flödesstyming. Alla dessa funktioner koordineras av länkstatusstyrningen; MTP3 är signaleringsnätet och den tredje nivån i SS7.

HDLC använder synkron överföring. All överföring sker i ramar, och ett ramformat är tillräckligt för alla typer av data och styrutbyte.

Ramen har följande fält: flagga, adress; styrning; information; ramkontrollsekvens (Frame Check Sequence, FCS); och flagga.

Bitstuvning (Bit Stuffrng) är en procedur som används för att åstadkomma datatransparens.

Bredbands-ISDN är en tjänst eller ett system som kräver transmissionskanaler med större hastighet än de primära hastigheterna; Användardelen av B-ISDN ((B-ISDN User Part), 10 15 20 25 30 . - . . . . . . , . u 515 411 .hf - 3 ATM: Asynkron öveiföringsmod (Asynchronous Transfer Mode) (protokoll) är en överföringsmodlösning för att realisera ett B-ISDN, innefattande tre lager definierade som: det fysiska lagret (PHY), vilket i huvudsak överför information; ATM-lagret, vilket i huvudsak utför uppkoppling/dirigering och multiplexering; och ATM-anpassningslagret (AAL), vilket i huvudsak är ansvarigt för att anpassa tjänsteinfonnation till ATM-flödet; ST: Signaleringsterrninal; ET: Stationsanpassning (Exchange Tenninal); IWF/IWU: Samarbetsfunktion/sainarbetsenhet(lnteiworking function/inteiworking unit); NNI: Nät-till-nät-gränssnitt (Network to Network interface) Nod: till vilken stationer ansluts, utgör gränserna i ett kommunikationsnät, t.ex. ett B-ISDN-nät, och noden kan överföra data mellan par av anslutna stationer.

BESKRIVNING AV KÄND TEKNIK Både information och parametrar sänds från och mottas av en N-ISDN med användning av SS7-protokollet och överförs vidare i ett HDLC-baserat fonnat (högnivådatalänkstyming, High Level Data Link Control), t.ex. HDLC eller LAP-D.

Ramfonnaten baserade på SS7 och HDLC är välkända för fackmannen. B-ISDN sänder och mottar däremot information och parametrar med användning av ett ATM-protokoll, vilket är en specifik paketorienterad överföringsmod baserad på celler med fast längd. ATM-protokollet är välkänt för fackmannen. Svårigheterna med att sända data från en typ av nät till en annan ligger i användningen av olika protokoll och dataformat, ramar eller celler, som används i dessa protokoll.

Speciella samarbetsenheter/funktioner (IWU/IWF) har utvecklats för att lösa problemet med samarbete mellan N-ISDN och B-ISDN. Samarbetet utförs antingen av en samarbetsenhet (Inteiworking Unit, IWI l), vilken är en fristående enhet från 20 25 30 . . I i . . . . . . . . . . < . - a 515 411 4 B-ISDN eller en samarbetsfunktion (Inteiworking Function, IWF), vilken är en integrerad del av B-ISDN. IWU/IWF är specificerade i ITU-T rekommendation 1.580 från 03.93: ”General Arrangements for Inteiworking between B-ISDN and 64 kbits/s based ISDN”. I enlighet med dessa är ett standard NNI gränssnittet mellan 64 kbit/s ISDN, dvs. N-ISDN, och IWU/IWF och mellan B-ISDN och IWU/IWF. EP- A-0 581 087 beskriver ett N-ISDN och ett B-ISDN vilka samarbetar med hjälp av en IWU. Fördelen med IWU/IWF är att de är standardiserade. De behöver emellertid stor processorkapacitet. Vidare är de mycket beroende av marknadsanpassningar.

Detta medför betydande kostnader.

SAMMANFATTNING AV UPPFINNINGSTANKEN Ett syfte med uppfinningen är att tillhandahålla en sainarbetsfunktion som kräver mindre processorkapacitet.

Ett annat syfte med uppfinningen är att tillhandahålla en samarbetsfunktion som är mindre beroende av marknadsanpassningar.

Det är ytterligare ett syfte med uppfinningen att tillhandahålla en samarbetsfunktion till låg kostnad.

Dessa och andra syften och fördelar uppnås i enlighet med uppfinningen som beskriven i de oberoende kraven I och l l. Föredragna utföringsfoirner av upp- finningen beskrivs i de beroende kraven.

KORTFATTAD BESKRIVNING AV RITNINGARNA F öredragna utföringsformer av uppfinningen kommer nu att förklaras i mer detalj, med hänvisning till ritningama, där Fig. 1 är en schematisk vy av samarbetande nät enligt den kända tekniken; Fig. 2 är en schematisk vy av samarbetande nät enligt en utföringsfoim av uppfinningen; 10 15 20 25 30 515 411 5 Fig. 3 är en schematisk ritning av sainarbetsfunktionen enligt en utföringsfoim av uppfinningen; Fig. 4 är ett flödesschema som illustrerar det delade MTPZ-lagret enligt en utföiingsfonn av uppfinningen; Fig. 5 är en schematisk timing som illustrerar funktionerna av det delade MTP2- lagret enligt en utföringsfoim av uppfinningen.

DETALJERAD BESKRIVNING AV UTFÖRINGSFORMER Fig. 1 är en schematisk vy av sainarbetande B-ISDN 10 och N-ISDN 20 enligt den kända tekniken.

Fig. 2 är en schematisk vy av sainarbetande nätsignaleriiig enligt en utföringsfoiin av uppfinningen. Ett ATM-baserat nät 10, tex. B-ISDN, och ett SS7-baserat nät 20, t.ex. N-ISDN, samarbetar med hjälp av en sainarbetsenhet 60 som finns i B-ISDN, för att säkerställa att ett standard NNI är det enda gränssnittet inellan N-ISDN och B-ISDN.

Fig. 3a och 3b visar två schematiska ritningar av ett B-lSDN-nät 10 och ett N-ISDN- nät 20 som samarbetar. I ñg. 3a ses ett B-lSDN-nät 10 innefattande en stationsan- passning ET 90 ansluten till en ATM-baserad växelkäma 70 vilken är ansluten till en signaleringslänkterminal ST 100. En sigiialeringslänktenninal hänvisar till organet för utförande av alla funktioner på nivå 2 oberoende av deras realisering.

När det samarbetar med ett B-lSDN-nät 10, är N-ISDN-nätet 20 förbundet med signalanpassningen ET 90 i B-ISDN-nätet 10. Ett sätt att uppnå uppfinningens syften är att förse B-ISDN-nätet 10 med ett organ för samarbete för att stödja anrop från N-ISDN-abonnenter och relaterade funktioner i B-ISDN-Nätet 10. Fig. 3b beskriver mer specifikt samarbetsorganet. Därav kan ses att den andra MTP-nivån i SS7 80, dvs. MTP2, är delad i två undeinivåer, MTP2låg 92 och MTP2hög 103.

MTP2låg 92 finns företrädesvis i signalanpassningsteiminalen ET 90 och MTP2hög 103 i signaleringsteiininalen ST 100. Funktioneina i MTPZ är däirned delade mellan MTP2låg 92 och MTP2hög 103. 10 15 20 25 30 -, h» 515 411 6 .M1 1 När en applikation X i N-ISDN-nätet 20 har ett meddelande till en applikation Y i N-ISUP som stöds i B-ISDN-nätet 10, överför den dessa data till N-ISUP 81 i SS7 80 som används i N-ISDN-nätet 20. Parametrar som innehåller den nödvändiga informationen för N-ISUP-protokollet läggs till dessa data och överförs som en enhet tillsammans med data till MTP3. Denna process fortsätter ned genom MTP2 som alstrar en enhet kallad ram med hjälp av tex. ett HDLC-baserat protokoll.

Ramen överförs så av MTP 1 till överföringsmediet. När ramen mottas i B-ISDN- nätet 10 fortsätter den till MTP1 i stationsanpassningen ET 90. MTP1 91 tar bort de yttre parametrarna, handlar enligt protokollinfoimationen i dessa, och överför resten upp till nästa lager MTP2låg 92. MTPZIåg 92 tar bort de yttre parametrarna, handlar enligt protokollinforrnationen i dessa i enlighet med en utföringsform av uppfinningen och överför resten till AAL 93. Parametrar' läggs till data som inne- håller den nödvändiga informationen för AAL-protokollet 93. 1 huvudsak kan man säga att AAL-protokollet 93 är ett protokoll för att paketera och segmentera data till celler när de sänds och sammanställa data från celler när de rnottas. Cellerna överförs då av ATM-lagret 94 till överföringsmediet och överförs av ATM-växel- kärnan 70 för att mottas av ett ATM-lager 101. ATM-lagret 101 tar bort de yttre parametrarna, handlar enligt protokollinformationen i dessa och överför resten upp till AAL 102. När cellen har mottagits återställer AAL 102 data från celler i enlighet med protokollet och överför datat upp till 1\/ITP2hög 103. MTP2hög 103 tar bort de yttre parametrarna, handlar enligt resten av MTP2-protokollinformationen i dessa enligt en utföringsform av uppfinningen, och överför resten till MTP3 104. MTP3 104 tar bort de yttre parametrarna, handlar enligt protokollinformationen i dessa, och överför resten till N-ISUP 105. Processen fortsätter genom N-ISUP 105 för' överföring av meddelandet från tillämpning X till tillämpning Y. När tillämpning Y har ett meddelande till tillämpning X, äger den motsatta processen rum.

I en föredragen utföringsform av uppfinningen innefattar stationsanpassningsterrninalen ET90 vilken finns i B-ISDN-nätet 10, MTPl-nivån 91, MTP2låg 92, ett ATM-lager 93 och en AAL 92, t.ex. AAL5 som är AAL för 10 15 20 25 30 . . . . . , . . . . . , . . ,, 515 411 7 variabel bithastighet (Variable Bit Rate, VBR). Signaleringsterrninalen STIOO innefattar ett ATM-lager 101, ett ATM-anpassningslager 102, t.ex. AALS 101, MTP2hög 103, MTP3 103 och N-ISUP 105.

Fig. 4 visar huvudfunktionema i MTP2. I sammanfattning: Signalenhetsbegräns- ningar och ensning tillhandahåller funktionerna för bitstuvning, insättning och borttagning av flaggor och analys av dessa; Feldetektering tillhandahåller funktionerna för att analysera kontrollbiten på slutet av varje signalenhet; Felkorrektion tillhandahåller funktion för upprepad överföring; Begynnelseensning tillhandahåller funktionerna för att indikera ensningsstatus med hjälp av fyra olika ensningsstatusindikatorer, dvs. Statusindikator ”O” för ingen ensning (out of alignment, SIO), ”N” för normal ensningsstatus (normal alignrnent status, SIN), ”E” för nödsituationsensningsstatus (ernergency alignrnent status, SIE), och ”OS” för ur funktion (out of service, SIOS). Alla dessa indikatorer överförs i statusfaltet i länk- statussignalenheten LLSU. Ensningsproceduren genomgår ett antal stadier under begynnelseensningen. Ett av dessa är utvärdering som innebär att signallänks- terminalen validerar länkens förmåga att korrekt bära signalenheter genom inspektion av signalenhetema; Felövervakning av signallänkama tillhandahåller två funktioner. Den ena används när en signallänk är i funktion och tillhandahåller ett av kriterierna för att ta länken ut funktion, och den andra används när en länk är i utvärderingsstadiet i begynnelseensningsproceduren. Dessa kallas felfrekvensövervakare av signalenhet (signal unit error rate monitor, SUERM) respektive ensningsfelfiekvensövervakare (alignment error rate monitor, AERM); Och till sist flödesstyrning för att hantera en överbelastningssituation på nivå 2. Alla ovan nämnda funktioner koordineras av länkstatrrsstyrningen. Funktionema i MTP2 och motsvarande procedurer är välkända för fackmannen. F ig. 4 visar också hur de olika funktionerna i MTP2 är delade på två undernivåer i enlighet med en utföringsform av uppfinningen.

Fig. 5 visar MTP2 indelad i två undernivåer, vilka skiljs åt av en streckad linje. Där kan ses att funktionerna i MTP2låg i allmänhet hänför sig till hantering av det 10 15 20 25 30 515 411 8 HDLC-baserade ramfoimatet och funktionerna i MTPZhÖg 103 i allmänhet till felrättning, upprepad överföring och flödesstyming av överförda data. I synnerhet bitstuvning, detektion/insättning av flaggor och hantering av kontrollsumman utförs i MTP2låg 92, medan sekvensnuinrnerhantering, upprepad överföring och flödesstyming utförs i MTP2hög 103.

Mer specifikt innefattar MTP2hög 103 organ för felkontroll och rättning 120, 130, 140, och organ för flödesstyming 130, 150, 160, t.ex. buffeitorgan. Länk- styrningsfunktionema är delade inellan MTPZIåg 92 och MTP2hög 103 genom att de funktioner som avser ensning utförs i MTPZhÖg 103 förutom utvärderingsdelen, vilken utförs i MTP2låg 92. Statuskontroll utförs i MTPZhÖg 103 förutom statusdetektion vilken utförs i MTP2låg 92. Vidare påverkas den tillförlitliga utväxlingen av meddelandesignaleringsenheten MSU inte av delningen av MTP2.

Sekvensstymingen i MTP2 finns i MTP2hög 103 och kommer att fungera på samma sätt som utan delningen.

Fig. 5 visar funktionerna i MTP2-lagret och hur de är fördelade mellan MTPZIåg 92 och MTP2hög 103. När data överförs från lägre till högre lager, mottar MTPZIåg 92 data från MTP1, tar boit de yttre parametrarna och handlar enligt protokollinfoimationen i dessa. Den tar bort bitstuvniiigen och upptäcker flaggan 108. Kontrollbitama testas och tas bort 1 10. Om fel upptäcks, sänds en signal till MTP2hög för felrättning. När data överförs från högre till lägre lager äger den motsatta processen rum 180, 190. Vidare finns det i MTPZIåg 92 en felfrekvens- övervakare för signalenheten (SUERM) för att övervaka signaleringslänkens status, t.ex. länkstatussignalenheten (LSSU) ”i funktion”. Om en hög felfrekvens upptäcks alstras en intern felsignal för överföring till MTPZhÖg 103. Vidare finns det en ensningsfelfrekvensövewakare (AERM) för att övervaka erisningen av signalerings- länken, varvid endast utvärderingssteget i ensningsövervakningen utförs i MTP21åg 92. Om en räknare når feltröskeln under utvärderingsperioden, alstras en intem felsignal för överföring till MTP2hög 103. Om MTP2 mottar en annan länkstatussignalenhet LLSU än SlN/SIE, avslutas utvärderingsdelen av 10 15 20 25 30 .. mi; 515 411 9 ensningsövervakningen och LSSU överförs till MTP2hög 103. De alstrade interna signalerna kan överföras i styrinforrnationsfaltet. Feltrösklarna för' SUERM och AERM är parametrar som återställs vid återstart.

En föredragen utföringsforrn med avseende på feldetektion och länkstyrning kan realiseras som beskrivs nedan: 1 dataöverföringsriktningen från N-ISDN-nätet 20 till B-ISDN-nätet 10, filtrerar MTP2låg 92 ifyllningssignalenheter (fill in signal units, FISU) genom att först upptäcka dem och om en FISU är lika med den föregående FISU tas den inte hänsyn till, i annat fall överförs den till MTP2hög 103. Dessutom kan en FISU regelbundet överföras till MTP2hög 103 som en ”jag lever”-signal. I dataöverföringsriktningen från B-lSDN-nätet 10 till N-ISDN-nätet 20 kommer ifyllningssignalenhetema FISU att sättas in. För att göra detta måste MTP2låg 92 behålla sekvensnurnren från tidigare ifyllningssignalenheter FISU och använda dem för att alstra ifyllningssignalenheter FISU. Resultatet av filtreringeri är att endast ifyllnings- sígnalenheter FISU med relevant/ny information överförs till MTP2hög 103.

Utvärderingsdelen av ensningsövervakningen handlras av MTPZIåg 92, initierat av MTP2hög 103. Utvärderingssignalenheter alstras av MTPZlåg 92 och utvärderings- resultatet överförs till MTP2hög 103.

Ensningsstatusindikatorema, tex. SlOS/SlO/SIN/SIE, vilka överförs av länkstatus- signalenheten LSSU, filtreras i MTPZIåg 92. När MTPZIåg 92 mottar en av dessa länkstatussignalenheter LSSU, upprepar' den denna tills en annan mottas. Denna filtrering är giltig för båda riktningarna och avlastar därför MTP2hög 103.

MTP2hög 103 avlastas därför från korrtinuerliga ifyllningssignalenheter' FISU och kontinuerliga länkstatussígnalenheter LSSU. För säkerhetsändamål, i fall en länk- signal förloras, kommer dock ifyllnirrgssignalenheter FISU och länkstatussignal- enheter LSSU regelbundet att överföras från MTP2låg 92 till MTP2hög 103. 10 15 . . . . . n 515 411 10 MTP2hög 103 sänder en signal till MTP2låg 92 iiäi' ensningsvisning bör initíeras av MTP2låg 92. En räknare övervakar MTP2låg 92 under visningen.

MTP2hög 103 informeras av MTP2låg 92 om hög felfrekvens under signaleringslänkfelövervakningen genom en intem felsignal.

Funktionerna i MTP2lâg 92 kan realiseras i en accessprocessor i stations- anpassningskoitet 90 och MTP2hög i en centralproeessor, signaleringstenninalen ST 100. Avslutning av N-ISUP och/eller mappning av meddelanden till B-ISUP kan hanteras i BJSDN-noden. Genom avslutning av N-ISUP i B-ISDN-noden kan verklig N-ISDN-funktion tillhandahållas i B-lSDN-nätet.

Uppfinningen kan också tillämpas när två CCSS7-baserade iiät samarbetar, dvs.

MTP2 samarbetande med andra lager-2-protokoll. v» q.-

Claims (20)

10 15 20 25 30 .. fr.. .. t... 515 411 ll Patentkrav

1. Förfarande för samarbete mellan ett första datakommunikationsnät (20) och ett andra datakommunikationsnät (10), där det första datakommunikationsnätet (20) innefattar ett första SS7-baserat datakommunikationsprotokoll (80) och det andra datakommunikationsnätet (10) innefattar ett andra datakommunikationsprotokoll (ATM), innefattande följande steg: - databehandling i enlighet med en första förutbestämd uppsättning funktioner (MTPZIåg 92) i en signaleringslank (MTPZ) i ett SS7-baserat datakommunikations- nät (90, 100) innefattat i det andra datakomniunikationsnätet (10) för att stöda en användare av det andra SS7-baserade datakommunikationsprotokollet (90, 100) i det andra datakommunikationsnätet ( 10); - anpassning av de behandlade data till det andra datakommunikationsprotokollet (ATM) så att datan kan dirigeras av det andra datakommunikationsnätet (l0); - anpassning av den dirigerade datan till det andra SS7-baserade datakommunika- tionsprotokollet (90, 100); och - bearbetning av anpassade data i enlighet med en andra förutbestämd uppsättning funktioner (MTP2hög 103) i nämnda signaleringslänk (MTP2) i nämnda andra SS7- baserade datakommunikationsnät (90, 100).

2. Föifarande enligt krav l, kännetecknat av att det första datakommunikationsnätet är ett N-ISDN-nät (20).

3. Förfarande enligt något av kraven l eller 2, kännetecknat av att det andra data- kommunikationsnätet är ett B-lSDN-nät (lO).

4. Förfarande enligt något av kraven l eller 2, kännetecknat av att det andra data- kommunikationsnätet är ett SS7-baserat datakommunikationsnät (lO).

5. Föifarande enligt krav 4, kännetecknat av att det andra datakommunikationsnätet är ett N-ISDN-nät (10). . ; , . . , 10 15 20 25 30 .f 1.., 515 411. 12 »r 1,,

6. Förfarande enligt något av kraven 1 till 5, Itännetecknat av att det första och andra SS7-baserade datakommunikationsprotokollet (80, 90, 100) bearbetar datai enlighet med ett HDLC-baserat format.

7. Förfarande enligt något av kraven 1 till 6, kännetecknat av att det andra datakommunikationsprotokollet (ATM) bearbetar data i enlighet med ett ATM- baserat format.

8. Förfarande enligt något av kraven 1 till 7, kärrnetecknat av att den första förutbestämda uppsättningen av funktioner (MTP21åg 92) handhar feldetektion, länkstatusdetektion och ensningsdetektion.

9. Förfarande enligt något av kraven 1 till 8, kärmetecknat av att den första (MTPZIåg 92) som resultat av bearbetningerr alstrar interna signaler för överföring till den andra förutbestämda uppfattningen av funktioner(l\/1TP2lrög 103) för rättning av nämnda data.

10. , Förfarande enligt något av kraven 1 till 9, kännetecknat av att den andra förutbestämda uppsättningen funktioner (MTP2hög 103) handhar felrättning, upprepad överföring och flödesstyming.

11. System för samarbete mellan ett första datakommunikationsnåt (20) och ett andra datakommunikationsnät (10), där det första datakommunikationsnätet (20) innefattar ett första SS7-baserat datakommunikationsprotokoll (80) och det andra datakommunikationsnätet (10) innefattar ett andra datakommunikationsprotokol1 (ATM) och vidare innefattande ett andra SS7-baserat datakornmunikationsprotokoll (90, 100) för att stödja en användare av det andra SS7-baserade datakommunika- tionsprotokollet (90, 100) i det andra datakornrnunikationsnatet (10), där det andra SS7-baserade datakommunikationsprotokollet (90, 100) innefattar en andra nivå « | . . r a 10 15 20 25 30 =, 'Un 515 411 13 r. w. (MTP2) vars funktioner är delade i en första undemivå (92) och en andra undernivå (103), vilket system innefattar: - organ (92) för att bearbeta data i enlighet med funktionerna innefattade i den första undernivån (92); - organ (93) för anpassning av nämnda bearbetade data till det andra datakommuni- kationsprotokollet (ATM) så att nämnda data kan dirigeras av det andra data- kommunikationsnätet ( 10); - organ (102) för att anpassa nämnda dirigerade data till det andra SS7-baserade datakommunikationsprotokollet (90, 100); och - organ (103) för bearbetning av anpassade data i enlighet med funktionerna inne- fattade i den andra undemivån (103).

12. System enligt krav 1 1, kännetecknat av att det första datakommunikationsnätet (20) är ett N-lSDN-nät.

13. System enligt något av kraven 1 1 eller 12, kännetecknat av att det andra data- kommunikationsnätet är ett B-lSDN-rrät (10).

14. System enligt något av kraven 1 1 eller 12, kànnetecknat av att det andra data- kommunikationsnätet är ett SS7-baserat datakommunikationsnät (10).

15. System enligt krav 14, kännetecknat av att det andra datakommunikationsnätet är ett N-ISDN-nät (10).

16. System enligt något av kraven 1 l till 15, kännetecknat av att de första och andra SS7-baserade datakommunikationsprotokollen (80, 90, 100) är' anpassade för att handha data i enlighet med ett HDLC-baserat format.

17. System enligt något av kraven l 1 till 16, känneteckrrat av att det andra data- kommunikationsprotokollet (ATM) är anpassat för att handha data i enlighet med ett ATM-baserat format. . . . . r , 10 15 515 411 14

18. System enligt något av kraven ll till 17, kännetecknat av att den första undemivån (92) innefattar funktionerna feldetektion, länkstatusdetektion och ensningsdetektion.

19. System enligt något av kraven l 1 till 18, kšinnetecknat av att den första under- nivån (92) som resultat av nämnda bearbetning anpassas för att alstra intema signaler för överföring till den andra undemivån (103) för koirektion av nämnda data.

20. System enligt något av kraven 1 1 till 19, ltíitiiieteekitat av att den andra undemivån (103) innefattar funktionerna felkoirektion, upprepad överföring och flödesstyrning.