SE514873C2 - Abonnentapparat med viss identitet i ett mobilradiosystem - Google Patents

Description

30 514 873 blir tvungna till det av deras abonnenter och inte alls över hela USA.

När det gäller olika länder, t ex i Europa, så har varje land en eller flera operatörer. Deras samarbete utformas så att de medverkar endast till funktioner som ger dem inkomster. Exem- pelvis, om en abonnent i Frankrike knuten till det globala mobilradiosystemet GSM ringer en GSM abonnent med hemvist i Sverige och den svenska abonnenten är på tjänsteresa i Spanien med sin. GSM-mobilstation så är' det avtalat att den svenska operatören inte lämnar ut någon information från sitt. hem- för att möjliggöra direkt uppkoppling Frankrike-Spanien, trots att detta malokaliseringsregister (Home Location Register HLR) vore tekniskt möjligt i GSM-systemet, utan samtalet kopplas Frankrike-Sverige-Spanien därför att den svenske operatören inte skulle få någon inkomst vid en direkt uppkoppling.

Ett annat problem i làngdistanstrafiken är interstandard roaming.

Om en svensk NMT (Nordic Mobile Telephone Network) abonnent gör en tjänsteresa till England och där hyr en TACS mobiltelefon, finns ingen möjlighet för honom att debitera sitt NMT abonnemang och begränsad möjlighet (endast ett visst antal siffror kan lagras för det hänvisade numret) att dirigera om inkommande samtal från Sverige direkt till England. Han kan endast uppmana i en NMT telefonsvarare i Sverige att ringa ett angivet nummer i England.

Den publicerade europapatentansökningen EP-A2-454 647 beskriver ett mobilt kommunikationssystem där den växel som är närmast en viss A-abonnent och som begär ett utgående samtal till en viss B- abonnent inhämtar information om B-abonnentens vistelseort för att sedan koppla upp en förbindelse dit på den kortaste vägen istället för via B-abonnentens hemmaväxel. Nackdelen med denna lösning att finna en optimal uppkopplingsväg är att den kan användas endast om inblandade mobilradioväxlar tillhör samma operatör eller tillhör operatörer som samarbetar. Det vore önskvärt att hitta en allmän lösning som inte är beroende av 10 15 20 25 30 514 avis. operatörerna och som kan åstadkommas utanför de inblandade mobilradiosystemen i nätet.

Svenska patentansökan 9200465-4 beskriver ett sätt och en utnyttjas uppfinning för att lösa de ovan beskrivna problemen. anordning som kan tillsammans med föreliggande REDOGÖRBLSE FÖR UPPFINNINGBN Det är sålunda önskvärt att möjliggöra effektiv internationell och interregional trafik med hög funktionalitet till och från personer som annars är åtkomliga endast via invecklade procedurer eller åtkomliga med icke optimalt vägval, eller som ges otill- fredsställande funktionalitetsnivå vid samarbete mellan de nationella eller regionala operatörerna. I det följande, där det talas om olika länder menas även regioner i ett stort land.

Detta har lösts så som beskrivits i SE 500 197 C2 genom ett internationellt overlay-nät av servicenoder (SN) spridda över flera länder. Abonnenter till cellulära eller fasta nät kan teckna abonnemang hos SN-tjänsten som lagrar och håller upp- daterat information om abonnenternas funktonalitet och i vilket land abonnenterna befinner sig. Abonnenterna medverkar till att hålla SN-tjänsten uppdaterat om deras funktionalitet och uppehållsland genom automatiska eller manuella registrerings- samtal till SN-tjänsten när det byter land. SN-tjänsten använder den registrerade informationen för att koppla samtal med önskad funktionalitet och billigaste vägen till önskad B-abonnent. SN- accessnod ("servicenod" eller tjänsten har åtminstone en "gateway") per land.

Accessnoderna utgör överordnade hemmalokaliseringsregister (HLR) , där endast information om uppehållsland lagras, medan den detaljerade informationen om 'uppehållsort tillhandahållas av landets cellulära mobiltelefonsystem i deras hemmalokaliserings- register. SN-noderna står i förbindelse med varandra via datalänkar för utbyte av information om uppehållsland och de står i förbindelse 'med varandra via trafikkanaler' (t ex telefon- 10 15 20 25 30 s14 avs ledningar) för abonnenternas tal- och datatrafik. Långdistans- samtal inleds exempelvis med en service-prefix (020 i Sverige, 800 i USA, osv) t ex 123456, som identifierar SN-tjänsten och som medför uppkoppling till närmast plus ett servicenummer, belägen SN-nod. Sedan överför man det önskade B-numret, t ex 010 3487685, till SN-tjänsten, som ordnar resterande uppkoppling. Ändamålet med uppfinningen är att offerera till sina abonnenter tjänster utan att belasta dem med nya procedurer, så långt detta är möjligt. Detta uppnås genom speciella terminaler som över- sätter vanlig nummertagning till den speciella nummertagningen, t ex 020 123456 010 3487685, som krävs för att koppla utgående långdistanssamtal via närmaste SN-nod. De speciella terminalerna kan innehålla en analysator som bestämmer i vilka fall samtal skall ställas upp via SN-noden och i vilka fall de skall ställas upp direkt. Analysatorns beslutstabell kan uppdateras från en SN- nod i ett nytt land abonnenten nyss kom till genom en överföring till den speciella terminalen av en uppdaterad tabell.

Ett apparatförfarande som används i ett sådant kommunikationsnät som enligt ovan avses är kännetecknat så som det framgår av patentkrav 1.

FIGURBESKRIVNING Uppfinningen skall närmare beskrivas med hänvisning till bifogade ritningar där Figur 1 visar ett blockschema över ett kommunikationsnät med tre mobilradiosystem; Figur 2 visar ett flödesschema i anknytning till systemen enligt figur 1 och som visar ett förut känt förfarande att uppkoppla samtal; Figur 3 visar ett flödesschema i anknytning till systemen enligt figur 1 som visar metoden enligt ovannämnda SE 500 197 C2; 10 15 20 25 30 5141 87,3' .

Figur 4 visar ett blockschema över en känd mobiltelefonapparat som modifierats i enlighet med uppfinningen; Figurerna 5-6 visar flödesscheman för uppkoppling enligt uppfinningen. nærönnrcsrommn Figur 1 visar schematiskt ett blockschema över tre olika mobilradiosystem i vilket de för beskrivningen av uppfinningen relevanta blocken medtagits. De tre systemen utnyttjar alla en och samma standard, men har inbördes olika systemidentifiering och kan ha sinsemellan olika operatörer. Som illustrerande exempel och för att underlätta den efterföljande beskrivningen, antas att den gemensamma standarden är EIA/TIA IS-54 dvs den i USA antagna standarden för mobilradiosystem. Systemen S1,S2,S3 antas vara utnyttjade av olika operatörer, dvs tvâ olika operatörer utnyttjar systemen S2 och S3 resp S1 och samarbetar för att de tre olika systemen skall kunna kommunicera med varandra. Vidare har vart och ett av systemen ett för systemet ifråga. karakteristiskt system identifieringsnummer (SID) som används av de mobila radioenheterna vid exempelvis registrering.

Mobilradiosystemet S1 innefattar i det här visade fallet en i och för sig känd mobiltelefonväxel MSC1 ansluten till det tràdbundna publika telefonnätet PSTN, tràdbundna samtal till och från abonnenter inom täckningsomrädet vilket på känt sätt förmedlar för systemet S1 och som även förmedlar interurbansamtal till och från systemet S1 till övriga system S2,S3 och mellan system i andra områden t ex till utlandet om systemen S1-S3 alla tillhör ett visst land.

En viss mobil abonnent A, exempelvis en mobiltelefon kan upprätta eller få en förbindelse upprättad med mobiltelefonväxeln MSC1.via en här ej närmare visad basstation på i och för sig känt sätt, för samtal till en annan mobil eller trädbunden abonnent inom eller utanför systemet S1. En trâdbunden abonnent A1, exempelvis en vanlig telefon kan få en förbindelse upprättad vid det publika 10 15 20 25 30 S 14 '873 telefonnätet PSTN för samtal med en annan trådbunden eller trådlös abonnent.

Mobilradiosystemt S2 är här visat bestående av likaledes en mobiltelefonväxel MSC2 av känt slag vilken har en förbindelse med det publika telefonnätet PSTN. I systemet S2 har också medtagits ett första register HLR, et sk hemmalokaliseringsregister (home location register) som på känt sätt innehåller en förteckning över samtliga mobila abonnenter som hör till systemet S2, de s k hemmamobilerna oberoende av var dessa befinner sig. Vidare är visat ett andra register VLR, ett s k besökslokalíseringsregister (visitor location register), som innehåller en förteckning över de mobiler som strövat in i systemet S2 som besökare, men som hör till andra mobilradiosystem.

Mobilradiosystemet S3 innehåller likaledes en mobiltelefonväxel MSC3 och tillhörande besökslokaliseríngsregister VLR3. Det antas att den abonnent, hemmalokaliseringsregister HLR3 och betecknad B i figur 1, som A-abonnenten i systemet S1 vill samtala med har strövat från sitt hemmasystem, system S2, och vid tidpunkten för anrop från abonnenten A befinner sig i systemet S3.

Om abonnenten A i systemet S1 vill koppla upp sig till den strövande abonnenten B i systemet S3 såsom visat i figur l, kan han enligt förut känd teknik göra detta via B-abonnentens hemmasystem S2 enligt det flödesschema som är visat i figur 2.

Enligt detta flödesschema antas att den mobila abonnenten A vill upprätta förbindelse med abonnenten B numera i systemet S3.

Abonnent A anropar därför sin mobiltelefonväxel MSC1, vilken upprättar förbindelse med mobiltelefonväxeln MSC2 i system S2 (block 2 i flödesschemat) .

Växeln MSC2 förfràgar sitt lokaliseringsregister HLR2, eftersom abonnent B hör hemma i systemet S2 och för att få reda på att abonnenten B befinner sig i system S3 (block 3 och 5) . 10 15 20 25 30 514 *873 Mobiltelefonväxeln MSC2 kopplar därefter förbindelsen som inkom från MSC1 vidare via PSTN till telefonväxeln MSC3. Växeln MSC3 kopplar därefter upp mot den mobila abonnenten B efter att ha lokaliserat abonnent B genom förfrågan i besöksregistret VLR3 och abonnent A har därmed fått samtalsförbindelse med abonnent B, block 6,7 i figur 2. Operatören för systemet S2 debiterar därmed en viss avgift för den tid som samtalet nyttjar förbindelsen från system S2 till system S3.

Enligt den föreslagna uppfinningen införs för mobila kom- munikationsnät, exempelvis ett sådant som är visat i figur l, servicenoder och terminaler som kan samarbeta med dessa noder, dvs man inför en ny tjänst för abonnenterna i de system som abonnenterna kan röra sig i vid strövning från ett system till ett annat. Transitväxlar företrädesvis av PABX-typ införs därför i systemkomplexet enligt figur 1 vilka fungerar som access- och servicenoder för abonnenterna i de system som var och en av noderna betjänar. I exemplet enligt figur J. betjänar en nod (PABX-växel) endast ett bestämt system men det är underförstått att en sådan nod även kan utsträckas till att betjäna flera system, kännetecknade av' var sitt systemidentifieringsnummer (SID).

Beteckningen PSTN står här för det allmänna publika telenätet, i detta fall över hela USA, innefattande bl a lokalväxlar och transitväxlar och förbindelser dem emellan.

Till nätet PSTN ansluts en PABX-växel PABX1 av i och för sig känt slag för att bilda en servicenod för abonnenterna inom systemet S1. Växeln PABX1 utgörs exempelvis av en s k privatväxel MD 110, vilken är beskriven i "System ASB 501 04" med dokumentnummer 1551-ASB50l04 Uen från ERICSSON, och är ansluten till exempelvis en lokalväxel i det publika nätet PSTN medelst en vanlig PABX-via till lokalväxeln. Abonnenten A, antingen denna är mobil eller tràdbunden, kan därför koppla upp sig till PABX-växeln PABX1 på vanligt sätt. 10 15 20 25 30 35 514 873 Privatväxeln PABX2 är också ansluten till det publika telefon- nätet PSTN, exempelvis ansluten till en lokalväxel i nätet PSTN på liknande sätt som privatväxeln PABX1 är ansluten till en lokalväxel i PSTN vid systemet S2. Slutligen är en servicenod i systemet S3 bildad genom att en privatväxel PABX3 anslutits till det publika nätet PSTN pà liknande sätt. Beteckningen PSTN har samma betydelse här som enligt vad som ovan nämnts.

Privatväxlarna PABX1-PABX3 lagrar och uppdaterar information om tillhörande abonnenters funktionalitet och var dessa uppehåller sig. Uppdateringen om uppehållsort (land eller område) görs av abonnenterna själva, antingen automatiskt eller manuellt genom att exempelvis knappa in en kod som utgör access till hemmanoden dvs i detta fall växeln PABX2 och som anger vart abonnenten har förflyttat sig, i detta fall till området för system S3. Detta kommer närmare att beskrivas i samband med figur 6. tillhörande mobiltelefonväxlar, i det beskrivna fallet växeln MSC2 med hjälp Uppdateringen kan även göras av (betjänande) av registret HLR2, för sådana mobiltelefonabonnenter som abonnerar på denna tjänst hos sin mobiltelefonoperatör. Detta dock att tjänsten enligt, uppfinningen. förutsätter mobilteleoperatörerna samarbetar med I detta fall kan abonnenterna använda kända standard mobiltelefonapparater, som ej behöver registrera sig (enligt vad som beskrivs i samband med figur 6) utöver den standardiserade registreringen.

En signalväg S är bildad mellan noderna PABX1, PABX2 och PABX3 och kan utgöras av redan befintliga datatransmissionsförbindelser med tillhörande modemutrustning i respektive växel PABX1,PABX2 och PABX3. Över denna förbindelse utväxlas information från resp. till dessa växlar angående uppehållsort och eventuellt funktiona- litet om abonnenterna i resp. system. Sålunda sänder abonnenten B, med hemmasystem S2, men som har förflyttat sig till systemet S3 information till sin hemmaservicenod dvs växeln PABX2 om denna förflyttning. Abonnenten B har ett visst minnesutrymme i sin servicenod och då denne har strövat till annat system, i detta exempel systemet S3, inskrives koden för detta system. Service- 10 15 20 25 30 514173 9 noden för system S1, dvs växeln PABXI kan därför inhämta information om denna strövning via dataförbindelsen S.

På samma sätt meddelar sig abonnenten A i systemet S1 till sin PABX, i det fall att denna abonnent har strövat till ett annat system, koden för det system som abonnent A har strövat till och denna kod inskrives i det minnesutrymme i sin PABX som reser- verats för abonnent A. Denna strövning berörs ej av föreliggande uppfinning och är därför ej beskriven här.

Växlarna PABX1- PABX3 som utgör respektive nod tillordnade systemen Sl-S3 kan enligt vad som ovan beskrivits betraktas som transitväxlar och som överordnade hemmaregister HLR utöver de register HLR1- HLR3 som hör till respektive system S1-S3.

Med hänvisning till flödesschemat enligt figur 3 skall nu närmare beskrivas det fall då abonnent A skall upprätta en samtalsförbin- delse enligt den föreslagna metoden.

Abonnenten A, som exempelvis är en mobiltelefonabonnent, anropar sin basstation (ej visad här) och blir ansluten till närmaste mobiltelefonväxel MSC1. I anropet ingår ett tjänstenummer, som anger att abonnenten A vill bli kopplad via den tjänst som ges av servicenoden hörande till dennes hemmasystem S1. Block 1 i flödesschemat.

Tjänsteanropet kopplas till PABX1 över exempelvis en lokalväxel i PSTN och en PABX-via, block 2 i flödesschemat, och PABX1 sänder en förfrågan om abonnentens B nummer till abonnent A, block 3 i flödesschemat.

Växeln PABX1 mottar numret på abonnent B och signalerar till växeln PABX2 över signaleringsvägen S och får reda på att abonnent B strövat till system S3. Block 4-5, 8 i flödesschemat.

I det fall att växeln PABX2 anger att abonnent B är i sitt hemma system, "Ja", sker uppkoppling via PABXI och PABX2 enligt block 6,7 i figur 3. 10 15 20 25 30 51 .(873 10 Då PABX1 konstaterat att abonnent B befinner sig i system S3, ("Nej" vid block 5) begär PABX1 en förbindelse med PABX3 över det publika nätet PSTN. Detta görs genom ett PABX-nummer pà i princip samma kända sätt som en vanlig abonnent skulle genomkopplats från PABX 1 till PABX 3 av PSTN. PABX1 sänder dock samtidigt en begäran till PABX3 att först koppla upp sig till abonnent B i system S3, block 9,10 i flödesschemat. Om därvid PABX3 bekräftar att abonnent B är uppkopplad i system S3 ("Ja" vid block 10) sker genomkoppling (block 11) mellan abonnenterna A och B över en väg: A - MSC1 - PSTN - TranSitPABXl - PSTN - TranSitPABX3 - PSTN - MSC3 - B.

Denna genomkopplingsväg har visats med pilar i figur 1.

Om B-abonnenten ej har blivit uppkopplad av PABX3 kan detta bero på att B-abonnenten ej svarat ännu. Då väntas en viss tid, block ll, innan samtalet kopplas genom PABX1-PABX3.

Det nya anrops- och uppkopplingsförfarandet enligt uppfinningen skiljer sig från det enligt förut känd teknik främst i att den uppringda abonnentens B hemmasystem ej behöver vara engagerad i något uppkopplingsförfarande och ej heller behöver bli belagt med samtalstid som egentligen det besökta systemet skall handha.

Fördelen med detta är uppenbar, Ibeläggningsgraden på hemma- systemet blir avsevärt mindre för alla strövande hemmaabonnenter, vilket avsevärt höjer kapaciteten hos hemmasystemet för de icke strövande hemmaabonnenterna och för besökande abonnenter, som inte kan utnyttja förfarandet enligt uppfinningen. Vidare slipper B-abonnenten att betala för den onödiga merkostnaden för routing via hemmasystemet.

I ett annat kommunikationsnät än det som ovan behandlats finns en abonnent A från ett visst land (Frankrike), som vill ringa upp en strövande abonnent B från sitt hemmaland (Sverige), men som befinner sig i ett tredje land (Spanien). Operatörerna för dessa länder är olika, däremot är liksom i figur 1 standarden samma för de olika systemen i länderna. Som exempel på gemensam standard tas det globala mobilradiosystemet GSM, vilken är gemensamt för 10 15 20 25 30 5 'Eli i8 7.3.* 11 flera europeiska länder, exempelvis Sverige, Frankrike och Spanien. Principen för tjänsteanrop till servicenoden PABX1, förfrågan och uppkoppling blir samma som i fallet enligt figur 1.

Ett tredje fall av kommunikationsnät skiljer sig från föregående genom att man förutom flera länder och flera operatörer även har flera standarder. Som exempel kan antas att länderna är Frankrike med GSM-standard, system S1, Sverige med NMT-standard system S2 och Italien med TACS-standard, system S3.

I detta fall med tre olika standarder GSM,NMT och TACS, är det överhuvudtaget ej möjligt att på förut känt sätt koppla ett samtal från abonnent A i Frankrike till en svensk abonnent B som strövat till Italien. Detta beror pá att NMT-mobiltelefonväxeln MSC2 i Sverige ej är programmerad att koppla en abonnent till TACS-mobiltelefonväxeln MSC3 i Italien, jfr figur 1. Det finns således i detta fall inget realistiskt alternativ till förfaran- det enligt uppfinningen.

Förfarandet enligt uppfinningen blir i detta tredje fall samma som fallet enligt figur 1. Enda skillnaden är att servicenoden PABX2 i Sverige lämnar till servicenoden PABX1 i Frankrike utöver numret till noden PABX3 i Italien det TACS-nummer som den svenske abonnenten använder sig av i Italien.

Problemet för växeln PABX1 är att den ej kan veta vilket TACS- nummer som den strövande abonnenten B har fått i Italien.

Abonnent B kan ha hyrt en TACS-apparat och därvid fått ett nummer som ej finns tillgängligt i växeln PABX1. Abonnent B gör därför en registrering hos sin hemmaservicenod genom att ringa upp växeln PABX2 på det sätt som kommer att beskrivas i samband med figur 6. Denna kan i sin tur sedan meddela PABX1 om det nya numret på abonnent B enligt det sätt som tidigare beskrivits i samband med signalering mellan PABXI och PABX2.

Det antas att växeln PABXl enligt ovan har fått reda på TACS- numret för abonnent B. Växeln PABXI ger detta nummer till växeln PABX3 som därvid med hjälp av mobiltelefonväxeln MSC3 och 10 15 20 25 30 5124 87-3 12 tillhörande hemma- och besökslokaliseringsregister HLR3,VLR3 konstaterar att abonnent B befinner sig i Italien och anropar denne. Därefter sker uppkoppling på samma sätt som enligt figur 1.

Metoden och systemet enligt föreliggande uppfinnning att. nå access till servicenoderna PABX1-PABX3 erfordrar att en smärre modifiering utförs i de mobila apparater som används i mobil- radiosystemen S1-S3 och som har tecknat abonnemang på tjänsten enligt uppfinningen.

Figur 4 visar ett blockschema över en i och för sig känd mobilstation enligt svenska patentansökan 9200336-7, men som är modifierad så att exempelvis abonnent A kan an-vända denna enligt vad som ovan beskrivits i samband med figur 1.

Mobilstationen 700 har en antenn 710. En sändare 720 är ansluten till antennen 710 och är styrd av en sändarkontrollenhet 752.

Sändaren är också ansluten till signalprocessorenheten 740. En mottagare är likaledes ansluten till antennen och utnyttjas i tidsmultiplex tillsammans med sändaren. Även mottagaren 730 är ansluten till signalprocessorenheten 740. Radioutrustning för modulering respektive demodulering och utjämnare är inkluderade i blocken 720 och 730.

Signalprocessorenheten 740 innefattar kanalkodning, kanalavkod- ning och signalbehandling av tal i inkommande och 'utgående riktning. Signalprocessorenheten 740 är dessutom ansluten till mikrofon och hörtelefon i block 741 och till kontrollogiken 750.

Denna kontrollogik är i sin tur ansluten till sändarkontroll- enheten 752 och till ett I/O-block 753 som anpassar signalerna för knappsats och visningsfönster i block 760. Modifieringen av mobilstationen enligt uppfinningen realiseras i form av data eller programsekvens i styrlogiken 750 och har betecknats med 751 "tilläggslogik". 10 15 20 25 30 35 514 81173 l 13 Flödesschemat enligt figur 5 visar närmare funktionen hos mobilradioapparaten enligt figur 4 då dess abonnent tillämpar servicenoderna enligt figur 1 och flödesschemat enligt figur 3.

Abonnenten A i figur 1 vill upprätta ett samtal med den abonnent B som strövat från sitt hemmaomräde S2 till S3, vilket abonnent A ej vet om. Abonnent A knappar in B-abonnentens nummer på knappsatsen 760 enligt figur 4 på sin apparat, vilket analyseras av AL-enheten 751 i mobilapparatens styrenhet 750. Block 1 och 2 i figur 5.

Logiken 751 undersöker därvid om det slagna abonnentnumret tillhör en abonnent inom samma system S1 som den egna abonnenten befinner sig i eller om det slagna numret tillhör ett annat system. I exemplet enligt figur 1 tillhör abonnent B systemet S2 (San Francisco) men har strövat till systemet S3 (Los Angeles) under det att abonnent A befinner sig i system S1 (Chicago). Om nu logiken 751 finner att den slagna abonnenten B är en främmande abonnent (dvs en abonnent som ej hör hemma i systemet S1), "Nej" vid block 3 i flödesschemat enligt figur 5, anropar apparaten sin närmaste servicenod dvs i detta fall PABX-växeln PABXI medelst ett vanligt anrop till en sådan växel och över det publika telenätet PSTN. Den fortsatta proceduren för att koppla upp ett samtal mellan abonnent A och abonnent B sker pá det sätt som samband med figur l.I det fall att apparaten A konstaterat att det uppringda abonnenten B tillhör tidigare beskrivits i samma system som abonnent A befinner sig i, "Ja" vid block 3 i flödesschemat, anropas B-abonnenten på helt vanligt och känt sätt enligt den standard som föreskrivs för systemet, block 4, i detta exempel den amerikanska standarden IS-54.

Varje abonnent som är ansluten till den servicetjänst som servicenoderna enligt ovan kan tillhandahålla måste registrera sig hos dessa noder för att den uppringande abonnents servicenod skall få information om vilket system den uppringda abonnenten har strövat till. Abonnentens apparat, antingen denna är den egna apparaten som medtagits till det besökande systemet eller är en hyrd apparat, måste därför ha ett program i sin styrlogik 750 som 10 15 20 25 30 514 873 14 utför denna registrering. Flödesschemat enligt figur 6 visar detta. Jämför dock med vad som ovan nämnts för det fall då mobiltelefonoperatörerna samarbetar och. då uppdateringen kan göras av tillhörande mobiltelefonväxlar.

Det antas att abonnent B, som är ansluten till servicetjänsten och som befinner sig i besökssystemet S3 har hyrt en apparat med tilläggslogik enligt ovan, och slår på denna för att kunna ta emot eventuella inkommande anrop. Apparaten mottar ett s k (ONT, besökssystemets mobiltelefonväxel MSC3, vilket bl a innehåller "overhead message train" som är standand i USA) från systemets identifieringsnummer SID3. I apparaten finns ett lagrat systemidentifieringsnummer SID2 för den föregående uppehåll- sorten, i detta fall systemet S2, och apparaten undersöker om dessa två identifieringsnummer är lika, block 1-3 i figur 6. Om dessa är lika, "Ja" vid block 3, vidtas inga ytterligare åtgärder av apparaten. Om däremot dessa är olika, "Nej", anropar apparaten sitt hemmaservicenod dvs växeln PABX2 och registrerar sig där, eftersom abonnenten hör hemma i system S2. Apparaten registrerar sin identitet och sin systemidentifiering SID i det system S3 han besöker.

Om abonnenten enligt ovan strövar in i besökssystemet S3 med sin hyrda apparat påslagen, sker registreringen på samma sätt som ovan med början att apparaten läser ovannämnda OMT.

Registreringen enligt ovan, dvs översändande av abonnentens anrop och identitet, skillnad från registrering på vanligt sätt mellan en mobilstation kan lämpligen ske över en trafikkanal till och en mobiltelefonväxel, som utförs medelst standardiserad signalering.

En annan typ av samtal som kan bli nödvändigt att utföra i samband med utnyttjande av servicenoderna enligt uppfinnigen är sk "karakteriseringssamtal". Ett sådant samtal avser främst att ladda nya data i blocket AL i mobiltelefonapparaten enligt figur 4, främst telefonnumret till närmaste servicenod (PABX). Men även andra parametrar i abonnentapparaten kan komma ifråga. Ett sådant 10 15 20 25 5:13 873 15 samtal kan initieras av en servicenod (PABX) eller kan göras i samband med ovannämnda registrering då en viss servicenod, exempelvis växeln PABX2 är uppkopplad till abonnenten, i detta fall abonnent B på grund av en ny SID-registrering. Växeln PABX2 laddar logiken i styrenheten 751 i abonnentapparaten med den nya informationen enligt ovan.

Uppfinningen har beskrivits med exempel på att noderna utgörs av privatväxlar PABX anslutna i IPSTN' abonnentmultipeln. Det är emelletid uppenbart för fackmannen att noderna alternativt kan utgöras av växlar i det publika nätet PSTN, varvid uppkoppling till dessa kan ske med ett enkelt prefix framför önskat B-nummer, t ex 300 010 3487685, där 300 är prefixet, eller utan något prefix alls om det publika telefonnätet PSTN använder tjänsten enligt uppfinningen för alla abonnenter.

Uppfinningen har också beskrivits med exempel på att noderna alla finns i telefonnät. Det är dock uppenbart för fackmannen att noderna alternativt kan anslutas till andra nät, t ex mobila datanät eller till flera nät samtidigt såsom beskrivits i svenska patentansökan 9200465-4 omnämnd ovan. Detta fall medger bl a att man kan söka B-abonnenten i flera nät samtidigt.

Det är även möjligt att centralisera lagringsfunktionen i noderna genom att sammanföra informationen om i vilket system den strövande abonnenten B befinner sig från de enskilda PABX- växlarna (enligt figur 1) till en utbruten central enhet som är ansluten till PSTN.

Claims (2)

lO 15 20 25 30 35 514 873 16 PATENTKRAV

1. l. Förfarande i en abonnentapparat med en viss identitet i ett nmbilradiosystem av ett antal sådana system (S1-S3) i samband med att åstadkomma en teleförbindelse mellan en första rörlig abonnent (A) och en andra rörlig abonnent (B) medelst ett antal servicenoder (PABXl-PABX3) var och en tillordnad ett av nämnda antal mobilradiosystem (Sl-S3), av 'vilka ett första (S1) utgör hemasystem för den första abonnenten (A) och ett andra system (S2) utgör hemmasystem för den andra abonnenten (B) men där den andra abonnenten kan ha strövat till ett tredje system (S3), varvid den första abonnenten slàr ett numer för att fà förbindelse uppkopplad till den andra abonnenten (B) över tillhörande servicenoder (PABXl,PABX3), k ä n n e t e c k n a t av att den andra abonnentens (B) nummer analyseras (2,fig 5) i apparaten med avseende pà hemmasystem. (S2), varvid om den andra abonnenten (B) ej tillhör sama system som den första abonnenten (A), anropas (5,fig 5) den servicenod (PABXl) som hör till det befinner sig med begäran att denna servicenod i samverkan med (PABX2) och den system (S1) där den första abonnenten (A) den andra abonnentens (B) servicenod servicenod (PABX3) som hör till det system (S3) dit den andra abonnenten (B) strövat uppkopplar en förbindelse till den andra abonnenten (B).

2. Förfarande enligt kravet 1, k ä n n e t e c k n a t av att den första abonnentens servicenod (PABXl) anropas (5, fig 5) fràn apparaten medelst ett tjänstenumer som anger att den första abonnenten (A) önskar uppkoppling till sin tillhörande (PAßxl) , förfrågan till apparaten (3,fig 3) om den andra abonnentens servicenod varvid denna servicenod sänder en (B) nummer, för att fà information om var den andra abonnenten (B) befinner sig och för att kunna koppla upp förbindelsen.