SE514563C2 - En metod för avfallsuppsamlingssystem - Google Patents

Description

r f oc. . , ._ ¿ ( < _ _ 'fr m. , _ i \ t _ . _ _" -- < (_ , m, :H tee _, , j; ¿ . . _ _ _ '_ f f .f _ _ <- ' ' * * r. 2 Försök har gjorts för att lösa detta kapacitetsproblem genom tillhandahållande av två separata avfallsschakt i varje byggnad. Denna lösning ökade inte bara den totala kostnaden för hela systemet, tillhandahållandet av det ytterligare avfallsschaktet erfordrade också extra utrymme.

Problemet ovan diskuteras också i vår internationella ansökan WO 98/ 47788 som beskriver en avfallsbegränsningsventil anordnad ovanför utmatnings- ventilen i avfallsschaktet för att medge lagring av avfall i avfallsschaktet ovanför begränsningsventilen. Detta arrangemang har visat sig vara mycket effektivt i många tillämpningar. Eftersom själva avfallsschaktet används som en lagñngsvolym för avfall så finns det emellertid en risk, särskilt i schaktet begränsningsventilen fylls med avfall upp till den första inkastöppningen höghusbyggnader och i stora system, att ovanför innan nästa tömning.

Av denna anledning har olika försök orts för att tillhandahålla så kallade expanderade lagringsvolymer i åtminstone några av avfallsschakten. Den expanderade lagringsvolymen, normalt i form av en behållare med väsentligen avfallsschaktet, utmatningsvenfilen och medger tillfällig lagring av relativt stora mängder större tvärsnitt än anordnas i ett läge ovanför avfall. Expanderade lagringsvolyrner erfordrar dock ofta för mycket utrymme och resulterar i höga totala investeringskostnader. Dessutom måste ett mer avancerat ventilationssystem användas eftersom avfall normalt lagras i de expanderade lagringsvolymerna under längre tidsperioder.

Nyligen har så kallad nivåstyrd prestandaoptimera vakuumarbetande avfallsuppsamlingssystem. I riivåstyrda vakuumarbetande avfallsuppsamlingssystem är varje avfallsschalrt försedd tömning introducerats för att med en riivåsensor för indikering av förekomsten av avfall som travats upp till en förutbestämd nivå i avfallsschaktet. När avfallet når den förutbestämda nivån sänder nivåsensorn en nivåindikeringssignal till styrsystemet. Vid nivåstyrd tömning ger styrsystemet högre prioritet till avfallsschakt med vf. , (ßnr t.. (n. u' . , -f .føí '^- f ,. i h, _(, _ 1 i _ ¿ «« 1 3 nívåindikationer, och tömmer sådana avfallsschakt baserat på principen "first-come first-serve". På detta sätt kan styrsystemet ändra den fördefinierade strukturerade tömningsordningen som normalt används av systemet, och rikta uppsarnlingen av avfall till avfallsschakt med nivåindikafioner.

Konventionell nivåstyrd tömning har visat sig vara effektiv under vissa lastförhållanden i mindre system, och leder till förbättrad systemprestanda. I större system har emellertid nivåstyrd tömning en benägenhet att få exakt motsatt effekt, och leder till frekventa hopp mellan olika grenar av systemet på ett okontrollerat sätt och således ineffektív användning av de tillgängliga resursema för avfallsuppsamling. Till exempel så kan tömningsfrekvensen, d.v.s. antalet öppningar av utmatningsventiler per tidsenhet, vid nivåstyrd tömning i ett stort och komplext system lätt reduceras till rnindre än 50% av tömningsfrekvensen vid normal förutbestämd strukturerad tömning. En annan nackdel år att principen "first-come first-serve" inte beaktar konsekvenserna av den ordning i vilken avfallsschakten töms. Till exempel finns det alltid en risk för överbelastning av ett avfallsschakt i ett kritiskt område som inte är först i kölinjen.

RELATERAD TEKNIK Den internationella ansökningen WO 96/ 22238 beskriver en anläggning för har ett flertal uppsamlingsenheter, och varje uppsamlingsenhet innefattar ett flertal behållare, ett arrangemang för matning av olika avfall till olika behållare och differentierad uppsamling av avfall. Anläggningen organ för detektering av data avseende mängden avfall i varje behållare.

Datadetekteringsorganet kan vara i form av en sensor för detektering av avfallsnivån i behållaren. 514 563 4 KORT REDOGÖRELSE FÖR UPPFINNINGEN Uppfinningen övervinner dessa och andra nackdelar med arrangemangen enligt teknikens ståndpunkt.

Det är ett allmänt syfte med uppfinningen att tillhandahålla ett effektivt och tillförlitligt vakuumarbetande avfallsuppsamlingssystem såväl som ett förbättrat förfarande för styrd tömning av avfall i ett sådant system. önskvärt att optimera det vakuumarbetande på tillförlitlighet driftskostnader, och att förbättra tömningseffektiviteten och minimera I synnerhet är det avfallsuppsamlingssystemet med avseende och driftsstörningar.

Ett annat syfte med uppfinningen är att tillhandahålla ett förbättrat styrsystem för implementering av effektiv tömning av avfall i ett vakuumarbetande avfallsuppsamlíngssystem. Ännu ett annat syfte med uppfinningen är att förbättra den konventionella nívåstyrda tömningen av avfall i ett vakuumarbetande avfallsuppsamlings- system så att tillfredsställande och effektiv drift säkerställs i större och mer komplexa vakuumarbetande avfallsuppsamlíngssystem. Det är också önskvärt att säkerställa tillfredsställande drift för olika lastförhållanden i systemet.

Dessa och andra syften uppnås genom uppfinningen såsom den definieras av de medföljande patentkraven.

Uppfinningen berör i huvudsak ett vakuumarbetande avfallsuppsamlings- system i vilket avfallsschakt är anslutna till ett transportledningssystem genom respektive utmatningsventiler, och i vilket förbindelse mellan ett avfallsschakt och transportledningssystemet upprättas genom öppning av avfallsschalctets utmatningsventíl. lO f*,'<- - f n: f: ,. ._~ A» t f .,. , .H ;,,.“ - v -- r - -. . _ u; f r vf ' “ f ..,^ Idén enligt uppfirmingen är att dela in utmatningsventiler, och således motsvarande avfallsschakt, i grupper och utföra styrd tömning av avfall genom på gruppbasis. Mer bestämt arbetar styrsystemet på grupper av utmatningsventiler och väljer ut en grupp åt öppning av utmatningsventiler gången för öppning av utmatningsventiler i den utvalda gruppen. På detta sätt förbättras utnyttjandet av de tillgängliga resursema i ett vakuumarbetande avfallsuppsamlingssystem betydligt, vilket resulterar i ett mycket effektivare och tillförlitligare system.

Lösningen ovan har visat sig vara särskilt effektiv för större system, speciellt i kombination med nivåstyrd tömning. Genom att man utför nivåstyrd tömning på gruppnivå istället för på nivån av individuella utmatningsventiler så undviks många av nackdelarna med konventionell nivåstyrd tömning, medan fördelarna med denna fortfarande erhålls.

I grtippdrift kan styrsystemet ta hänsyn till den totala kapaciteten hos en hel grupp såväl som inströmningen av avfall till gruppen. När man kombinerar gruppdrift och nivåstyrd tömning så är varje grupp av utmatningsventiler normalt associerad med ett givet tömningsvillkor, vilket är baserat på det antal motsvarande avfallsschakt som är fyllda med avfall upp till en förutbestämd tröskelnivå.

Företrädesvis är varje grupp också associerad med ett prioritetsvärde som representerar den relativa betydelsen av att samla upp avfall från gruppen.

Styrsystemet konfigureras sedan för att arbeta på basis av gruppernas prioritetsvärden så att den grupp som har det högsta prioritetsvärdet bland grupperna med giltiga tönmingsvillkor väljs ut för tömning och uppsarnling av avfall.

En andra aspekt av uppfinningen som är relaterad till nivåstyrd tömning baseras på att man förser var och en av ett antal avfallsschakt med ett nivåindikatorsystem som innefattar en första lägre nivåindikator för indikering 51 :chic I \ (I H 65 ff- Na g -1 - 4 5 i l _i ( t .\ l \ » « . f i ,; g 6 av en lägre nivå av avfall som travats upp i schaktet, och en andra högre nivåindikator för indikering av en andra högre nivå av avfall som travats upp i schaktet. Vid högbelastningsmod övervakar styrsystemet de första lägre nivåindikatorema och öppnar utmatningsventiler i gensvar på indikerade första lägre nivåer så snart systemet är redo att samla upp avfallet Vid lågbelastningsmod övervakas de andra högre nivåindikatorerna och utrnatriingsventiler öppnas i gensvar på indikerade andra högre nivåer.

Alternativt kan en eller flera nivåindikatorsystem innefatta en analog nivåindikator istället för två nivåindikatorer med diskreta tillstånd, och styrsystemet är då anpassat för att gensvara på nivåinformationen från de analoga nivåindikatorerna på ett första förutbestämt sätt vid högbelastningsmod och på ett andra förutbestämt sätt vid lågbelastníngsmod i det vakuumarbetande avfallsuppsarnlingssystemet.

Den enda fördefinierade nivån som används vid konventionell nivåstyrd törrming kan vara för hög för att förhindra överbelastning av avfallsschakt vid hög belastning i systemet, medan den fördefinierade nivån kan vara för låg vid låg belastning i systemet så att avfallsschakt som är långt från fulla schemaläggs för tömning. Genom användande av två olika nivåer på det sätt som föreslås enligt uppfinningen så är det möjligt att erhålla en god kompromiss mellan risken för överbelastning av avfallsschakt och det faktum att det år optimalt att tömma avfallsschakt som är fulla eller nästan fulla.

Denna andra aspekt av uppfinningen är tillämpbar på grupper av utmatningsventiler såväl som på individuella utmatningsventiler.

Andra fördelar med uppfinningen kommer att förstås vid läsning av följande beskrivning av uppfmningens utföringsformer. i c .fu . ,_ . , . :c . f, ^ ' f z -.<((. fi.- l t. f. - i» . _ :<0 _, Q (_ f - ' I __: f- _ k í C c' _, 7 KORTFATTAD BESKRIVNING AV RITNINGARNA Uppfinningen tillsammans med ytterligare syften och fördelar med denna kommer att förstås bäst genom hänvisning till följande beskrivning när denna läses tillsammans med de medföljande Iimíngaina, i vilka: Fig. l är en schematisk ritning som illustrerar ett exempel på ett vakuumarbetande avfallsuppsamlingssystem; Fig. 2 illustrerar en schematisk logisk vy av ett belysande vakuumarbetande avfallsuppsarnlingssystem enligt uppfinningen; Fig. 3 är ett schematiskt diagram över ett datorimplementerat styrsystem enligt en föredragen utiöríngsform av uppfmningen; och Fig. 4 är en schematisk ritning av ett belysande avfallsschakt som uppvisar två nivåindikatorer.

DETALJERAD BESKRIVNING AV UTFÖRINGSFORMER AV UPPFINNINGEN I rítningarna kommer genomgående samma hänvisningsbeteckningar att användas för motsvarande eller liknande element.

För att undvika missförstånd så bör det förtydligas att uttrycket 'avfall' inte enbart innefattar det som traditionellt sett betecknas som 'hushållsavfall' eller 'hushållsopor' utan innefattar alla fraktioner inom området avfallshantering såsom papper, kläder, tvätt och paket.

För en bättre förståelse av uppfinningen kommer nu en allmän översikt av ett belysande vakuumarbetande avfallsuppsamlíngssystem att göras med hänvisning till Fig. 1. 514 563 Systemöversikt Fig. 1 är en schematisk ritning som illustrerar ett exempel på ett vakuumarbetande avfallsuppsamlingssystem. Anta till ett exempel att det vakuumarbetande avfallsuppsamlingssystemet 1 är installerat i ett bostads- och/ eller affärsområde som har ett antal byggnader. Varje byggnad 2 är försedd med ett avfallsschakt 3, av vilket endast den nedre delen illustreras. I detta särskilda exempel är avfallsschakten vertikala schakt som utsträcker sig vertikalt genom byggnaderna, och varje schakt har normalt sett flera inkastöppningar [inte visade). Varje avfallsschakt är utrustat med en öppningsbar och stängningsbar utmatningsventil 4, företrädesvis placerad i byggnadens källarvåning. När den öppnas så upprättar utmatningsventilen 4 en förbindelse mellan schaktet 3 och en underjordisk transportledning 5 för uttömning av det avfall som samlats på ventilen in i transportledningen. När den är stängd så blockerar utrnatningsventilen 4 den nedre änden av avfallsschaktet för att tillhandahålla en tillslutning mellan schaktet och transportledningen 5.

Det vakuumarbetande avfallsuppsamlingssystemet innefattar normalt ett antal transportledningar 5 som bildar ett underjordiskt transportlednings- system i vilket avfall transporteras till en central uppsamlingsstation 6 genom sugning av luft. Transportledningssystemet illustreras med en huvudlcdning till vilket ett antal grenar är anslutna. Det bör emellertid förstås att uppfinningen inte är begränsad till detta, och att andra konfigurationer av transportledningssystemet också är möjliga.

Varje gren i systemet uppvisar en luftinsläppsventil 8 i änden på grenen. När huvudventilen 7 vid den centrala avfallsuppsarnlingsstationen 6 öppnas utsätts transportledningssystemet eller lämpliga delar av detta för undertryck eller vakuumtryck, och när luftinsläppsventilen 8 för en särskild gren öppnas så kommer den luft som behövs för transport av det avfall som sarnlats i grentransportledningen 5 in i systemet och transporterar avfallet till den centrala stationen 6. Sekfionsvenfiler 6 (inte visade) används normalt för att '30 514 563 9 försluta olika sektioner av transportledningssystemet från varandra fór att säkerställa tillräckligt tryck i individuella sektioner för effektiv sugtransport.

Vidare innefattar det vakuumarbetande avfallsuppsarnlingssystemet ett styrsystem 10 för styrd tömning av avfall i systemet. Mer bestämt styr avfall avfallsschakten till transportledningssystemet samt sugtransporten av avfall från olika grenar av styrsystemet tömningen av från transportledningssystemet till den centrala uppsamlingsstationen genom styrning av utmatningsventilerna, luftinsläppsventílerna, sektionsventilerna och huvudventilen i systemet enligt accepterad styrteknologi.

Uppfinníngen berör inte den särskilda utformningen av utmatningsventilema, luftinsläppsventilema, sektionsventilema och huvudventilen, vilka alla är väl kända inom området och kan vara av vilken konventionell typ som helst som används i vakuumarbetande avfallsuppsamlingssystem. På samma sätt kan den centrala avfallsuppsamlingsstationen vara vilken känd konventionell station som helst. I allmänhet så sarnrnanpressas emellertid avfallet i den centrala stationen så snart det har transporterats dit, och lagras i en eller flera behållare.

Problemanalys av konventionell teknik Olika försök har orts för att lösa det allmänna kapacitetsproblem som man stöter på när vakuumarbetande avfallsuppsamlingssystem tas i bruk i större och mer komplexa system med höghusbyggnader, såsom beskrivits ovan.

Nivåstyrd tömning har betraktats som ett lovande sätt att optimera prestandan hos avfallsuppsainlingssystem. I större system kan emellertid konventionell nivåstyrd tömning ofta resultera i ineffektiv användning av de tillgängliga resurserna.

En noggrann analys av konventionell nivåstyrd tömning har lett uppfinnarna till slutsatsen att det är den erfordrade sugtiden, som också hänvisas till som eftersugningstiden, för transport av avfall till den centrala uppsamlings- lO 5_14 565 stationen i kombination med frekvent hoppande mellan grenar på ett okontrollerat sätt och det faktum att avfall från enbart ett avfallsschakt i varje gren normalt transporteras till uppsamlingsstationen som gör konventionell nivåstyrd större och mer tömning olämplig för komplexa avfalls- uppsamlingssystem. Konventionellt, när styrsystemet tar emot en nivåjndikationssignal för ett avfallsschakt i en gren av transportlednings- systemet så beordrar styrsystemet utmatníng av avfall från schaktet och sugtransport till den centrala stationen. Den tid som erfordras för sugtransporten från schaktet till den centrala stationen hänvisas till som eftersugningstid, och under denna tidsperiod är systemet upptaget och sugtransport från andra grenar av systemet ställs i kö. Därefter, när en nivåindikationssigiial tas emot från ett avfallsschakt i en annan gren så beordrar styrsystemet utmatning av avfall och sugtransport från det schaktet, vilket erfordrar en till period av eftersugning. På detta sätt kan styrsystemet hoppa mellan grenar under det att mycket lite avfall faktiskt samlas upp till den centrala stationen. Dessutom beaktar principen "first-come first-serve" inte konsekvenserna av den ordning i vilken avfallsschakten töms.

Problemlösníng - gruppdrífi Den allmänna idén enligt uppfmningen är att dela in utmatningsventiler, och således motsvarande avfallsschakt, i grupper och utföra styrd tömning av avfall genom öppning av utmatningsventiler på gruppbasis. Denna lösning har visat sig vara effektiv i sig, men särskilt effektiv i kombination med nivåstyrd tömning. I det senare fallet tillämpas nivåstyrd tömning på gnippnivå istället för på nivån av individuella utmatningsventiler. Genom öppning av utmatningsventiler på gruppbasis samlas avfall från en grupp avfallsschakt ihop och transporteras kollektivt till den centrala stationen. På detta sätt förbättras utnyttjandet av de tillgängliga resurserna i det vakuumarbetande avfallsuppsamlingssystemet betydligt. Dessutom kan den totala inströmningen av avfall till en hel grupp såväl som den totala kapaciteten hos gruppen tas med i beräkningen i den styrda tömningen av avfall i systemet. '30 51,4 565 11 Fig. 2 illustrerar en schematisk logisk vy av ett belysande vakuumarbetande avfallsuppsamlingssystem enligt uppfinningen. Den logiska vyn enligt Fig. 2 innefattar representationer av en central avfallsuppsamlingsstatíon RCS, ett form av ett nätverk av transportledningar, sektionsventiler SE1-SE2 och transportledningssystem i utmatningsventiler/ avfallsschakt DV/ CH, luftinsläppsventiler AV1 -AV8.

Såsom visas i Fig. 2 delas utmatningsventilema in i grupper Gl-GS. Det bör emellertid förstås att den gnippindelning som visas i Fig. 2 endast är ett exempel, och att andra sätt att dela in utmatningsventiler i grupper också är möjliga. Grupperna definieras i allmänhet i beroende av strukturen på det vakuumarbetande avfallsuppsamlingssystemet och de särskilda krav som ställs på systemet.

I det följande kommer uppfinningen att beskrivas med hänvisning till en föredragen uttöringsform av uppfinningen som innefattar programvani- implementerade funktioner för gruppdrift och systemstyrning.

Avfallsuppsamlingssystemet styrs företrädesvis av ett datorimplementerat styrsystem som har funktioner för övervakning och styrning av avfalls- uppsamlingssystemet.

Fig. 3 är ett schematiskt diagram över ett datorimplementerat styrsystem enligt en föredragen utföringsform av uppfinningen. Styrsystemet innefattar huvudsakligen ett dator- eller processorsystem i vilket ett eller flera datorprogram exekveras för att utföra funktionerna för övervakning och styrning av avfallsuppsamlingssystemet. Det datorbaserade styrsystemet 10 innefattar en CPU 11 eller motsvarande, ett huvudrninne 12, ett konventionellt signalgränssnitt 13 och ett konventionellt användargränssnitt 14.

Huvudminnet 12 har ett programminne 15 for datorprogram 16 och ett dataminne 17 för data. Styrsystemet 10 är anslutet till de andra genom konventionella komponentema i avfallsuppsamlingssystemet ,14 563 12 kommunikationslänkar och styrsystemet utnyttjar signalgrânssnittet 13 för mottagning av signalinformation från avfallsuppsarnlingssystemet och för styrsignaler sektionsventiler och huvudvenfilen i avfallsuppsamlingssystemet. sändning av till utmatningsventiler, luftinslåppsventiler, Företrädesvis används ett objektorienterat programmeringsspråk såsom Java, C, C++ systemstyiriingsfiinktionerna. eller motsvarande för att implementera gruppdriften och Normalt innefattar styrsystemet 10 följande funktioner: - Funktioner för giuppdefinition - Funktioner för gruppval - tömningsvillkor (valfritt) - prioriteter (valfritt) - Funktioner för systemstyrning innefattande styrning av utmatningsventiler och styrning av avfallssugning.

Grupperna konñgureras normalt av systemadministratören i en speciell gruppdefiriítionsmeny. I gruppdefinitionsmenyn definierar administratören vilka luftinsläppsventiler och vilka utmatnirigsventiler som hör till vilka grupper. Ett exempel på en gruppdeñnitionsmeny relaterad till Fig. 2 ges i Tabell I nedan. lO '20 514 563 13 Tabell I AV 1 2 3 4 5 6 7 8 M 1 Gl G2 G3 G4 G4 G4 G5 G5 2 Gl G2 G3 G4 G4 G4 G5 G5 3 Gl G2 G3 G4 G4 G4 G5 G5 4 Gl G3 G4 G4 G4 G5 G1 G3 G4 G4 G5 6 G4 G5 I exemplet som ges i Tabell I ovan kan man se att följande grupper har definierats: - Alla DV:s på AV1 hör till grupp Gl.

- Alla DV:s på AV2 hör till grupp G2.

- Alla DV:s på AV3 hör till grupp G3.

- Alla DV:s på AV4-6 hör till grupp G4.

- Alla DVzs på AV7-8 hör till grupp G5.

Företrädesvis kan styrsystemet arbeta i olika moder och utföra strukturerad tömning såväl som nivåstyrd tömning. strukturerad tömning: Styrsystemet går igenom gruippema en och en i en förutbestämd ordning. Alternativt, till exempel när systemets stängs av vid slutet på en dag så kan gruppdriften kopplas ifrån och istället töms alla schakt och transportledningar i en strukturerad och förutbestämd ordning.

Nívástyrd tömning: Styrsystemet väljer ut en grupp för tömning av avfall baserat på sígrialinformation som representerar avfallsnivån från nivåindíkatorer eller nívåsensorer i det vakuumarbetande avfallsuppsamlings- systemet. Detta erfordrar normalt sett användandet av tömningsvillkor, varvid ett fórutbestämt tömningsvillkor ges för varje grupp. Företrädesvis baseras 514 563 14 tömningsvillkoret för varje grupp på det antal avfallsschalct som är fyllda med avfall åtminstone upp till en förutbestämd tröskelnívå.

I detta sammanhang har det visat sig fördelaktigt att associera varje grupp med ett priorítetsvärde som representerar den relativa betydelsen av tömning av avfall från gruppen.

Törnningsvillkoren och prioritetsvärdena konfigureras normalt av systemadministratören i en meny för tömningsvillkor och prioriteter, varvid ett exempel på en sådan meny ges iTabell II nedan.

Tabell II Grupp G1 G2 G3 G4 G5 Príoritetsvärde 0,30 0,30 0,30 0,20 0,20 N ivåtömningsvillkor 1 2 1 1 l Prioritetsvärdet betecknar endast den relativa betydelsen av gruppen, och i Tabell II är prioritetsvärdet ett reellt tal mellan 0 och 1. Prioritetsvärdet för varje grupp bestäms normalt av systemadministratören baserat på lagringskapacitet i gruppens avfallsschakt, och uppmätt eller antagen inströmning av avfall till gruppen. Andra faktorer såsom känslighet för överbelastning och tillgänglighet kan beaktas vid sättandet av prioritetsvärdet för en grupp. Nivåtömningsvillkoret anger det antal nivåindikationer som behövs innan gruppen schemaläggs för tömning av avfall.

När man använder tömningsvillkor följer funktionerna för gruppval de allmänna principer som ges nedan. Om príoritetsfunktionen inte används så schemaläggs grupper med giltiga tömningsvillkor i en strukturerad ordning.

Om prloritetsfunktionen används så väljs den grupp som har det högsta priorítetsvärdet bland gruppema med giltiga tömningsvillkor ut för tömning och uppsamling av avfall. Om flera grupper har samma prioritetsvärde väljs en 514 565 av grupperna ut enligt en förutbestämd gruppordning som definieras i en speciell gruppordningslista, av vilken ett exempel ges i Tabell III nedan. i Tabell III Gruppordníngslista G1, G3, G2, G4, G5 Trots att grupper istället för individuella utmatningsventiler väljs ut för tömning så är det inte nödvändigt att öppna alla utmatningsventiler i en utvald grupp. Utmatnmgsventiler inom en utvald grupp öppnas företrädesvis i en strukturerad ordning en och en enligt en fördefinierad sekvens. Genom denna teknik kan nivåstyrd tömning och strukturerad tömning (inom den utvalda gruppen) kombineras. Det bör dock förstås att det inte är nödvändigt att öppna alla utmatningsventiler i en utvald grupp, såsom kommer att exemplifieras senare.

Det är också möjligt för adminístratören att associera grupperna med olika fraktioner i en speciell fraktionsmeny, av vilken ett exempel ges i Tabell IV nedan.

Tabell IV Grupp Fraktion G1 Hushållsavfall (R) G2 Hushållsavfall (R) G3 Hushållsavfall (R) G4 Papper (P) G5 Papper (P) Modifierad eftersugningstid - “sugningstid mellan grupper" För att ytterligare optimera systemprestandan används ett särdrag som betecknas "sugningstid mellan grupper" vid styming av sugningen av avfall i transportledningssystemet så att avfall från en första grupp transporteras, í 514 565 16 riktning mot uppsamlingsstationen, alldeles förbi den punkt vid vilken grenen eller grenarna tillhörande en andra grupp ansluter till en av den första gruppens grenar, eller om det fmns utmatningsventiler som hör till den andra gruppen alldeles förbi de utmatningsventíler i den andra gruppen som ligger närmast uppsamlings- nedströms om anslutningspunkten, stationen. Därefter, när avfall från den andra gruppen ska samlas upp så transporteras avfallet från den första gruppen tillsammans med avfallet från Med andra ord så transporteras avfall från en grupp aldrig hela vägen till den centrala vakuumstationen såvida det inte är nödvändigt. På detta sätt kan värdefull den andra gruppen mot uppsamlingsstationen. eftersugningstid sparas. Sugningstiderna mellan grupper konfigilreras av systemadministratören baserat på kunskap om strukturen och måtten på transportledningssystemet i en speciell meny för sugningstider mellan grupper, varvid ett exempel på en sådan meny ges i Tabell V nedan.

Sugningstidema mellan grupperna mäts i sekunder och ges med en säkerhetsmarginal.

Tabell V Till _ Från gmpp G1 G2 G3 G4 G5 Ceršäal åfï-IPP Gl 0 20 10 20 20 20 G2 30 0 30 30 30 30 G3 20 30 0 30 30 30 G4 35 35 35 0 20 35 G5 50 50 50 35 0 50 Om sugningstíden mellan grupper är lika med sugningstiden till den centrala stationen så sugtransporteras avfallet direkt hela vägen till den centrala stationen. lO 514 563 17 Förbättrad nívåstyrd tömning En ytterligare förbättring av den konventionella nivåstyrda tömningen baseras på förståelsen av driften av avfallsuppsamlingssystemet under olika lastförhållanden.

För en bättre förståelse hänvisas nu till Fig. 4 som illustrerar ett exempel på ett avfallsschakt installerat i en byggnad. Avfallsschaktet 3 är installerat i en byggnad 2 på ett konventionellt sätt och utrustat med en öppningsbar och stängningsbar utmatnirigsventil 4. Utmatningsventilen 4 är företrädesvis placerad i byggnadens källarvåniiig och används för att upprätta förbindelse mellan avfallsschaktet 3 och en underjordisk transportledning 5. Vidare har avfallsschaktet 3 ett nivåindikatorsystem som innefattar två eller flera nivåindikatorer 24, 25 placerade på olika nivåer i avfallsschaktet 3.

Nivåindikatorema är normalt placerade i schaktväggen eller i närheten av denna. En första lägre nivåindikator 24 är placerad på ett första avstånd ovanför utmatningsventilen för generering av signalinfonnation som representerar förekomsten av avfall som travats upp till en lägre nivå i avfallsschaktet, och en andra högre nivåindikator 25 är placerad på ett högre avstånd ovanför utmatningsventilen för generering av signalinformation som representerar förekomsten av avfall som travats upp till en högre nivå i avfallsschaktet. Företrädesvis är den andra högre nivåindikatorn placerad nära inkastöppningarna på våningen ovanför.

Vilken konventionell typ av nivåsensor som helst som kan avkänna den kontinuerliga förekomsten av avfall kan användas av uppfinningen så länge som sensorn inte stör den normala användningen av avfallsschaktet. Exempel på nivåindikatorer är: - Mekaniska nívåsensorer (till exempel av den typ som uppvisar ett fjäderförspänt finger som utsträcker sig in i schaktet); - Optiska nívåsensorer (till exempel fotocellsbaserade nivåsensorefl; och - Ultraljudssènsorer. 514 563 18 Den signalinformation som genereras av nívåindikatorerna överförs direkt eller via en distribuerad styrenhet 26 till styrsystemet, och styrsystemet gensvarar på signalinforrnation från nivåindikatorsystem i ett antal avfallsschakt í avfallsuppsamlingssystemet för att utföra styrd tömning av avfall. Den distribuerade styrenheten 26 kan också användas för att vidarebefordra styrsignaler från styrsystemet till utmatningsventilen 4.

Styrsystemet kan arbeta i olika moder, och en meny för ett tidsschema används av administratören för att ställa in när de olika modema ska tillåtas enligt antagna sopkastningsmönster och volymer under en dag. Ett exempel på en sådan meny för ett tidsschema ges nedan i Tabell VI.

Tabell VI Start Stopp Mod Prioritet Dag Fraktion 07 .OO 1 0.00 Högbelastningsmod - Alla dagar Alla .00 17.00 Lågbelastningsmod Används ej Alla dagar P 17.00 23.00 Högbelastningsmod Används Alla dagar R 23.00 Strukturerad mod - Alla dagar R I detta särskilda exempel används tre driftsmoder: lågbelastningsmod, högbelastningsmod och strukturerad tömningsmod. Som man kan se arbetar systemet i lågbelastningsmod och högbelastriingsmod under olika perioder av dagen. En slutlig strukturerad uppsamling av avfall från alla avfallsschakt och ledningar i systemet utförs 23:00 (11 på kvällen). Därefter stoppas systemet och stängs av under natten.

Naturligtvis kan tidsschemat enkelt ändras för prestandaoptimering eller för anpassning av systemet till förändrade sopkastningsmönster.

Idén enligt uppfinningen är att använda den lägre nivån som en tröskelnivå för nivåstyrd tömning vid högbelastningsmod, och den högre nivån som en 514 563 19 tröskelnívå vid lågbelastningsmod. Vid högbelastningsmod övervakar styrsystemet de första lägre nivåindikatorema och öppnar utmatningsventíler i gensvar på indikerade lägre nivåer så snart systemet är redo att samla upp avfallet därifrån. Vid lågbelastningsmod övervakas de andra högre nivå- indikatorema och utmatningsventiler öppnas i gensvar på indikerade högre nivåer.

Genom lämplig inställning av de två nivåema så är det möjligt att erhålla en god kompromiss mellan risken för överbelastning av avfallsschakt och risken för tömning av avfallsschakt som nästan är tomma. Nivåema behöver inte vara de samma i alla avfallsschakt. Det kan i själva verket vara fördelaktigt att anpassa nivåema till sopkastningsmönstren i det särskilda område där avfallsschaktet är placerat. _ I det föregående har nivåindikatorema beskrivits som diskreta nivåindikatorer som inte anger den faktiska "analoga" avfallsnivån i systemet. Alternativt tillhandahålls emellertid nivåindikatorsystemen som analoga nivåindikatorer, till exempel som ultraljudssensorer. I detta fall använder styrsystemet fortfarande två diskreta nivåer och gensvarar på signalinfonnation från de analoga nivåindikatorema på väsentligen samma sätt som beskrivits ovan. Vid högbelastningsmod gensvarar styrsystemet på signalinforrnation som representerar att avfall travats upp åtminstone till den lägre nivån i ett avfallsschakt genom öppning av den motsvarande utmatningsventilen så snart Vid signalinformation som representerar att avfall travats upp åtminstone till den som möjligt. lågbelastningsmod gensvarar styrsystemet på högre nivån i ett avfallsschakt genom öppning av den motsvarande utmatningsventilen.

Denna förbättrade nivåstyrda tömning är tillämpbar på nivån av individuella iavfallsschakt/utmatningsventiler såväl som på gruppnivå. 4 . z r :c << _. - v < < < f _ _ t, a .l i . n _. w r _ 1- . < L. < f-. < = < .-, H När den tillämpas på gruppnivå så används företrädesvis följande principer: - Vid högbelastningsmod har varje grupp ett tömningsvillkor baserat på det antal avfallsschakt som är fyllda med avfall upp till den lägre nivån; - Vid lågbelastningsmod har varje grupp ett tömningsvillkor baserat på det antal avfallsschakt som är fyllda med avfall upp till den högre nivån; och - I varje lastmod öppnas bara utmatningsventiler med åtminstone indikerade lägre nivåer.

Nivåstyrd tömning baserad på schemat ovan i kombination med gnippdrift har visat sig särskilt effektivt i stora och komplexa avfallsuppsamlingssystem.

I det föfiande kommer ett belysande exempel på gruppdrift och systemstyrning som innefattar nivåstyrd högbelastningstömning samt priorítetsfunktioner att beskrivas med hänvisning till Fig. 2 och Tabellerna I-VI som givits ovan.

Exempel Nivåstyrd högbelastningstömning påbörjas 17:00.

Systemtillstånd 17:00 Grupper: G1 G2 G3 G4 G5 Aktuell prioritet: 0,30 0,30 0,30 0,20 0,20 Antal nivåer: 0 3 1 0 l Giltigt tömningsvillkor: Nej Ja Ja Nej Ja Gruppema G2, G3 och G5 har giltiga tömningsvillkor. Styrsystemet startar den centrala vakuumstationen. Det detekterar att grupperna G2 och G3 har den högsta prioriteten bland G2, G3 och G5, och eftersom både G2 och G3 tillhör fraktionen R så om till fraktion R.

Gruppordningslistan enligt Tabell III konsulteras, och eftersom G3 kommer kopplar systemet före G2 i listan så påbörjas tömningsproceduren för grupp G3 genom öppning av huvudventilen, sektionsventilen SE1 och luftinsläppsvenülen AV3. Därefter öppnas alla DV i grupp G3 med indikerade lägre nivåer, företrädesvis i en t q r c <4 ro - »_ _ . tf _ _ . c .tt f _ _ fi' ,__ ,_ - -1 : « c c .f. L . _ 4 j , , , _ w; t -. I» f. ._ < < _ _ r rfiffl, _ . « t v .~ < I. f i _ L g ,, _ v t f n :z f. . . N . 21 strukturerad ordning, genom sändning av lämpliga styrsignaler tlll de DV i gruppen G3 som har indikerade lägre nivåer.

För att säkerställa att alla grupper slutligen kommer att tömmas så ökar styrsystemet prioritetsfaktom för varje icke-vald grupp som har ett giltigt tömningsvillkor varje gång som en grupp har valts för tömning, och återställer på samma gång prioritetsfaktom för den valda gruppen till den initiala prioritetsfaktom för den gruppen. Av denna anledning ökas prioriteten för G2 med 0,30 (en faktor lika med 1 gånger den initiala prioritetsfaktom för G2) till 0,60 och G5 ökas med 0,20 till 0,40.

Systemtillstånd 17:03 Grupper: Gl G2 G3 G4 G5 Aktuell prioritet: 0,30 0,60 0,30 0,20 0,40 Antal nivåer: 0 3 0 0 1 Giltigt tömningsvillkor: Nej Ja Nej Nej Ja Gruppema G2 och G5 har giltiga tömningsvillkor. Styrsystemet detekterar att G2 har den högsta prioriteten av G2 och G5. Med användande av Tabell V kan man se att sugtiden från grupp G3 till grupp G2 är 30 sekunder. Detta betyder att styrsystemet väntar 30 sekunder från den tidpunkt när den sista DV:n i grupp G3 har tömts ' så att avfallet från G3 har transporterats i transportledningssystemet åtminstone förbi schakten i G2. Därefter stängs luftinsläppsventilen AV3 för grupp G3, och tömningsproceduren för grupp G2 påbörjas. Luftinsläppsventilen AV2 öppnas och alla DV i G2 med indikerade lägre nivåer öppnas i en strukturerad ordning. Prioritetsfaktorn för G2 återställs till 0,30 och prioritetsfaktom för G5 ökas med 0,20 till 0,60. 514 563 22 Systemtillstånd 17:05 Grupper: G 1 G2 G3 G4 G5 Aktuell prioritet: 0,30 0,30 0,30 0,20 0,60 Antal nivåer: O 0 1 0 l Giltigt tömningsvillkor: Nej Nej Ja Nej Ja Grupperna G3 och G5 har giltiga tömningsvillkor. Systemet detekterar att G5 (för fraktion P) har den högsta prioriteten av G3 och G5. Nu väntar systemet sekunder, sugningstiden mellan G2 och centralen (eftersom G5 tillhör en annan fraktion och en annan sektion så måste avfallet från grupperna G3 och G2 samlas upp innan systemet kopplar om till fraktion P). Därefter växlar systemet till fraktion P (papper) och kör tömningsproceduren för G5 genom öppning av sektionsventilen SE2, luftinsläppsventilerna AV7 och AV8 i en strukturerad ordning och de motsvarande utmatningsventílerna med indikerade lägre nivåer. Prioritetsfaktom för G5 återställs till 0,20 och prioritetsfaktorn för G3 ökas med 0,30 till 0,60.

Systemtíllstånd 17:09 Grupper: Gl G2 G3 G4 G5 Aktuell prioritet: 0,30 0,30 0,60 0,20 0,20 Antal nivåer: 0 0 l 0 0 Giltigt tömningsvillkor: Nej Nej Ja Nej Nej Gruppen G3 har ett giltigt tömningsvillkor. Systemet väntar 50 sekunder (sugningstiden mellan G5 och centralen) eftersom G3 tillhör en annan fraktion R samt en annan sektion. Systemet kopplar sedan tillbaka till fraktion R, öppnar sektionsventilen SEl och kör tömningsproceduren för gruppen G3.

Prioritetsfaktorn för G3 återställs till 0,30. -14 563 23 Systemtillständ 17: 12 Grupper: Gl G2 G3 G4 G5 Aktuell prioritet: 0,30 0,30 0,30 0,20 0,20 Antal nivåer: 0 0 0 0 0 Giltigt tömningsvillkor: Nej Nej Nej Nej Nej Inga giltiga tömningsvillkor. Styrsystemet påbörjar antingen süulctiirerad tömning eller går in i beredskapsläge. I det senare fallet stoppas centralen efter en stund om inga indikerade lägre nivåer uppstår i systemet.

Den dagliga avfallstömnings- och uppsamlingsprocessen kan förfinas närhelst det blir nödvändigt, till exempel genom ändring av inställningar i tabellerna OVGII .

Det vakuumarbetande avfallsuppsarrllingssystemet enligt uppfinningen kan hantera större mängder avfall per avfallsschakt såväl som ett större antal avfallsschakt anslutna till systemet. Detta gör systemet särskilt lämpligt för användning i områden med höghusbyggnader och med många byggnader anslutna till samma system eller i större flygplatsanpassade avfallssystem. Det bör förstås att fastän systemet enligt uppfinningen är anpassat för komplexa högbelastníngstillämpningar så kan det användas i alla typer av ARCS- tillämpningar (ARCS, automatic refuse collection system).

De utföringsformer som beskrivits ovan ges enbart som exempel, och det bör förstås att uppfinningen inte är begränsad till dessa. Ytterligare och förbättringar underliggande principer som beskrivits och för vilka patentskydd yrkas ligger modifikationer, förändringar som innehåller de inom uppfinningens omfattning och andemening.

Claims (32)

10 15 20 25 30 514 ses Q 24 PATENTKRAV

1. Ett vakuumarbetande avfallsuppsamlingssystem innefattande en avfalls- uppsamlingsstation (6, RCS), ett transportledningssystem (5) för transport av avfall till uppsamlingsstationen, ett antal avfallsschakt (3) anslutna till transportledningssystemet (5) genom respektive utmatningsventiler (4), och ett styrsystem (10) för styrning av tömning av avfall från avfallsschakten till transportledningssystemet utmatat avfall till varvid förbindelse mellan ett avfallsschakt och transportledningssystemet upprättas genom öppning av avfallsschaktets utmatningsventíl, kännetecknat av att styrsystemet ( 10) innefattar organ för att arbeta på och uppsamling av uppsamlingsstationen, grupper (Gl-GS) av utmatningsventiler och för att välja ut en grupp åt gången för att öppna utmatningsventiler inom den utvalda gruppen och för att initiera uppsamling av utmatat avfall.

2. Ett vakuumarbetande avfallsuppsamlingssystem enligt krav 1, kännetecknat av att det grupparbetande organet arbetar på basis av (G1-G5) tömningsvillkor kan väljas för tömning av avfall, varvid ett förutbestämt tömningsvillkor för gruppema så att grupper med giltiga tömningsvillkor är givet för varje grupp.

3. Ett vakuumarbetande avfallsuppsamlingssystem enligt krav 2, kännetecknat av att om ingen grupp har ett giltigt tömningsvillkor så väljer det gxupparbetande organet gruppema en och en enligt en förutbestämd strukturerad gruppordning, eller altemativt så går styrsystemet (10) in i ett beredskapstillstånd.

4. Ett vakuumarbetande avfallsuppsamlingssystem enligt krav 2, kännetecknat av att systemet vidare innefattar ett nivåindikatorsystem (24, 25) i vart och ett av ett antal avfallsschakt för att generera signalinformation som representerar avfallsnivån i avfallsschakt, och det grupparbetande organet 10 15 20 25 '30 514 563 25 gensvarar på signalinformationen från nivåindikatorsystemen (24, 25) för att bestämma, för varje grupp, om tömningsvillkoret för gruppen är giltigt, varvid tömningsvillkoret för varje grupp är baserat på det antal avfallsschalct som är fyllda med avfall åtminstone upp till en förutbestämd tröskelnivå.

5. Ett vakuumarbetande avfallsuppsamlingssystem enligt krav 4, kännetecknat av att varje nivåindikatorsystem innefattar en första lägre nivåindikator (24) för att generera signalinformation som representerar förekomsten av avfall som travats upp till en första lägre nivå i avfallsschalrtet, och en andra högre nivåindikator (25) för att generera signalinfonnation som representerar förekomsten av avfall som travats upp till en andra högre nivå i avfallsschaktet; och det grupparbetande organet innefattar organ för att arbeta i lågbelastningsmod respektive högbelastningsmod under förutbestämda tidsperioder, varvid den första lägre nivån används som tröskelnivån vid högbelastningsmod och den andra högre nivån används som tröskelnivån vid lågbelastníngsmod.

6. Ett vakuumarbetaride avfallsuppsamlingssystem enligt krav 5, kännetecknat av att det grupparbetande organet öppnar enbart de utmatningsventiler, inom en utvald grupp, som svarar mot avfallsschakt med indikerade lägre nivåer, varvid dessa utmatningsventiler öppnas i en strukturerad förutbestämd ordning.

7. Ett vakuumarbetande avfallsuppsamlingssystem enligt krav 2, kännetecknat av att det grupparbetande organet innefattar organ för att associera varje grupp med ett prioritetsvärde som representerar den relativa betydelsen av uppsamling av avfall från gruppen; och det grupparbetande organet också arbetar på basis av grupper-nas prioritetsvârden så att den grupp som har det högsta prioritetsvärdet bland grupperna med giltiga tömningsvillkor väljs ut för tömning och uppsamling av avfall. 10 15 20 25 30 514 563 26

8. Ett vakuumarbetande avfallsuppsamlingssystem enligt krav 7, kånnetecknat av att det grupparbetande organet är konfigurerat för att välja, om mer än en grupp har det högsta prioritetsvärdet, en av dessa grupper enligt en förutbestämd gruppordning.

9. Ett vakuumarbetande avfallsuppsamlingssystem enligt krav 7, kännetecknat av att det grupparbetande organet vidare innefattar: organ för att öka, varje gång en grupp har valts för tömning och uppsamling av avfall, prioritetsvärdet för varje icke-vald grupp som uppvisar ett giltigt tömningsvillkor; och organ för att återställa prioritetsvärdet för den valda gruppen till det initiala prioritetsvärdet associerat med gruppen.

10. Ett vakuumarbetande avfallsuppsamlingssystem enligt krav 9, kännetecknat av att ökningsorganet ökar prioritetsvärdet för varje icke-vald grupp som uppvisar ett giltigt tömningsvillkor med företrädesvis ett konstant värde som är lika med det initiala prioritetsvärdet associerat med gruppen.

11. 1 1. Ett vakuumarbetande avfallsuppsamlingssystem enligt krav 1, kännetecknat av att en grupp med utmatningsventiler definieras av en utrnatningsventiler som tillhör samma uppsättning av gren av transportledningssystemet.

12. Ett vakuumarbetande avfallsuppsamlingssystem enligt krav 1, känneteclmat av att transportledníngssystemet innefattar ett antal grenar, och en första grupp utrnatningsventiler definieras av uünatriingsventiler i en eller flera grenar, och en andra grupp utmatningsventiler defmieras av utmatningsventiler i en eller flera andra grenar, och styrsystemet (10) innefattar organ för att styra sugningen av avfall i transportledningssystemet så att avfall från den första gruppen transporteras, i riktning mot uppsamlingsstationen (6, RCS), alldeles förbi den punkt vid vilken grenen eller grenarna av den andra gruppen ansluter till en av grenarna av den första 10 15 20 25 *i 30 514 563 27 gruppen eller, om det finns utmatningsventiler tillhörande den andra gruppen nedströms om anslutningspunkten, alldeles förbi de utrnatningsventiler i den andra gruppen som ligger närmast uppsamlingsstationen (6, RCS), varvid det således transporterade avfallet från den första gruppen därefter transporteras tillsammans med avfallet från den andra gruppen mot uppsamlingsstaüonen.

13. Ett förfarande för styrd tömning av avfall från ett antal avfallsschakt (3) genom respektive utrnatningsventiler (4) till ett transportledningssystem (5) i ett vakuumarbetande avfallsuppsamlingssystem, varvid förbindelse mellan ett avfallsschakt (3) och transportledningssystemet (5) upprättas genom öppning av avfallsschaktets utmatningsventil (4), kännetecknat av: indelning av utrnatningsventiler i grupper (G 1-G5) för styrd tömning av avfall, varvid minst en grupp innefattar ett flertal utmatnirigsvenüler; och utförande av den styrda tömningen av avfall genom öppning av utmatníngsventiler på gruppbasis.

14. Ett förfarande enligt krav 13, kännetecknat av utvåljande av grupperna en och en för tömning av avfall, varvid en eller flera utmatningsventiler inom en vald grupp öppnas i en strukturerad förutbestämd ordning.

15. Ett förfarande enligt laav 14, kännetecknat av att utväljandesteget baseras på tömningsvillkor för gruppema så att grupper med giltiga tömningsvillkor kan väljas för tömning av avfall, varvid ett förutbestämt tömningsvillkor är givet för varje grupp.

16. Ett förfarande enligt krav 15, kännetecknat av att utvåljandesteget utförs enligt en förutbestämd strukturerad gruppordning om ingen grupp uppvisar ett giltigt tömningsvillkor. 10 15 20 25 30 5-14 563 28

17. Ett förfarande enligt krav 15, kännetecknat av: indikering, för varje avfallsschakt, av avfallsnivån i avfallsschaktet; och bestämning, för varje grupp av utmatningsventiler, huruvida tömnings- villkoret för gruppen är giltigt i gensvar på nivåindikationer, varvid tömningsvillkoret för minst en grupp är baserat på det antal avfallsschakt som är fyllda med avfall åtminstone upp till en förutbestämd tröskelnivå.

18. Ett förfarande enligt krav 17, kânnetecknat av att nivåindikeringssteget innefattar stegen: detektering av förekomsten av avfall som travats upp till en första lägre nivåi avfallsschaktet; och detektering av förekomsten av avfall som travats upp till en andra högre nivå i avfallsschaktet; varvid systemet arbetar i lågbelastningsmod respektive högbelastnings- mod under förutbestämda tidsperioder, och den första lägre nivån används som tröskelnivån vid högbelastningsmod i det vakuumarbetande avfalls- uppsainlingssystemet och den andra högre nivån används som tröskelnivån vid lågbelastningsmod i det vakuumarbetande avfallsuppsarnlingssystemet.

19. Ett förfarande enligt krav 18, kännetecknat av öppning av enbart de utmatningsventiler, inom en utvald grupp, som svarar mot avfallsschakt med indikerade lägre nivåer.

20. Ett förfarande enligt krav 15, kännetecknat av associering, till varje grupp, av ett prioritetsvärde som representerar den relativa betydelsen av tömning av avfall från gruppen; varvid den grupp som har det högsta prioritetsvärdet bland gruppema med giltiga tömningsvillkor väljs ut för tömning avg avfall. 10 15 20 25 30 514 563 29

21. 2 1. Ett förfarande enligt krav 20, kännetecknat av att om mer än en grupp har det högsta prioritetsvärdet så väljs en av dessa grupper ut enligt en förutbestämd gruppordning.

22. Ett förfarande enligt krav 20, kännetecknat av ökning, varje gång en grupp har valts för tömning och uppsamling av avfall, av prioritetsvärdet för varje icke-vald grupp som uppvisar ett giltigt tömningsvillkor; och återställning av priorítetsvärdet för den valda gruppen till det initiala prioritetsvärdet associerat med gruppen.

23. Ett styrsystem för styrning av tömningen av avfall från ett antal avfallsschakt (3) utmatningsventiler (4) till ett transportledningssystem (5) i ett vakuumarbetande avfallsuppsamlingssystem, genom respektive varvid förbindelse mellan ett avfallsschakt (3) och transportledningssystemet (5) upprättas genom öppning av avfallsschaktets utmatningsventíl (4), kännetecknat av att styrsystemet (10) innefattar organ för att arbeta på grupper av utmatningsventiler, varvid det grupparbetande organet innefattar: organ för att välja ut grupperna en och en; och organ för att sända styrsignaler till en eller flera av utmatningsvenfilerna inom en utvald grupp för att initiera öppning av dessa utmatningsventiler.

24. Ett vakuumarbetande avfallsuppsamlingsstation (6, RCS), transport av avfall till uppsamlingsstationen, ett antal avfallsschakt (3) anslutna till transportledníngssystemet genom respektive utmatningsventiler (4), ett nivåindikatorsystem (24, 25) i vart och ett av ett antal avfallsschakt för avfallsuppsamlingssystem innefattande en ett transportlednmgssystem (5) för att generera signalinformation som representerar avfallsnívån i avfallsschaktet, (10) nivåindikatorsystemen för att utföra styrd tömning av avfall från avfallsschakt och ett styrsystem som gensvarar på signalinforrnationen från till transportledningssystemet, varvid förbindelse mellan ett avfallsschakt och 10 15 20 25 30 514 565 30 transportledningssystemet upprättas genom öppning av avfallsschaktets utmatningsventil, kännetecknat av att styrsystemet (10) innefattar organ för att: arbeta i högbelastningsmod under förutbestämda tidsperioder; i högbelastningsmod gensvara på signalinformation som representerar att lågbelastningsmod respektive avfall travats upp åtminstone till en första lägre nivå i ett avfallsschakt genom att öppna den motsvarande utmatningsventilen så snart det vakuumarbetande uppsamlingssystemet är redo att samla upp avfallet därifrån; och i lågbelastningsmod gensvara på sígnalinformation som representerar att avfall travats upp åtminstone till en andra högre nivå i ett avfallsschald genom att öppna den motsvarande utmatningsventilen så snart det vakuumarbetande uppsamlíngssystemet är redo att samla upp avfallet därifrån.

25. Ett vakuumarbetande avfallsuppsamlingssystem enligt krav 24, kännetecknat av att styrsystemet (10) innefattar organ för att arbeta på grupper (Gl-GS) utmatningsventiler på gruppbasis, varvid varje grupp har ett tömningsvillkor baserat på det antal avfallsschakt som är fyllda med avfall upp till den första lägre nivån vid högbelasmingsmod, och upptill den andra högre nivån vid av utmatningsventiler för att medge öppning av lågbelastningsmod.

26. Ett vakuumarbetande avfallsuppsamlingssystem enligt krav 25, kännetecknat av att det grupparbetande organet innefattar: organ för att associera varje grupp med ett prioritetsvärde som representerar den relativa betydelsen av tömning av avfall från gruppen; och organ för att välja ut den grupp som har det högsta prioritetsvärdet bland grupperna med giltiga tömningsvillkor för tömning av avfall.

27. Ett vakuumarbetande avfallsuppsamlingssystem enligt krav 24, kânnetecknat av att minst ett nivåindikatorsystem innefattar en analog nivåindikator. 10 15 20 25 ”so 514 563 31

28. Ett vakuumarbetande avfallsuppsamlingssystem enligt krav 24, kânnetecknat av att minst ett nivåindikatorsystem innefattar en första lägre nivåindikator (24) för att indikera förekomsten av avfall som travats upp till den första lägre nivån i avfallsschaktet, och en andra högre nivåindikator (25) för att indikera förekomsten av avfall som travats upp till den andra högre nivån i avfallsschaktet.

29. Ett förfarande för styrd tömning av avfall från ett antal avfallsschakt (3) genom respektive utmatningsventiler (4) till ett transportledningssystem (5) i ett vakuumarbetande avfallsuppsamlingssystem, varvid förbindelse mellan ett avfallsschakt (3) och transportledningssystemet (5) upprättas genom öppning av avfallsschaktets utmatningsventil (4), kånnetecknat av att förfarandet innefattar stegen: tillhandahållande av minst två nivåindikatorer (24, 25) i vart och ett av ett antal avfallsschakt, en första lägre nivåindikator (24) för att indikera en första lägre nivå. av avfall som travats upp i avfallsschaktet, och en andra högre nivåindikator (25) för att indikera en andra högre nivå av avfall som travats upp i avfallsschaktet; övervakning, i högbelastningsmod i det vakuumarbetande avfalls- uppsarnlingssystemet, av de första lägre nivåindikatorema (24) och öppning av utmatningsventiler i gensvar på indikerade första lägre nivåer så snart det vakuumarbetande uppsamlingssystemet är redo att samla upp avfallet därifrån; övervakning, i uppsamlingssystemet, av de andra högre nivåindikatorerna (25) och öppning lågbelastningsmod i' det vakuumarbetande avfalls- av utmatningsventiler i gensvar på indikerade andra högre nivåer så snart det vakuumarbetande uppsamlingssystemet år redo att samla upp avfallet därifrån.

30. Ett förfarande enligt krav 29, kânnetecknat av att utmatningsventiler delas in i grupper (G1-G5) för att medge öppning av utmatningsventiler på gruppbasis, varvid varje grupp har 10 15 514 563 32 ett tömningsvillkor baserat på det antal avfallsschakt som är fyllda med avfall upp till den första lägre nivån vid högbelastningsmod, och upp till den andra högre nivån vid lågbelastningsmod.

31. Ett förfarande enligt krav 30, kännetecknat av att varje grupp är associerad med ett prioritetsvärde som betecknar den relativa betydelsen av tömning av avfall från gruppen, och att den grupp som uppvisar det högsta prioritetsvärdet bland gruppema med giltiga tömningsvillkor väljs ut för tömning av avfall.

32. Ett förfarande enligt krav 31, kännetecknat av att enbart de utmatningsventiler inom den utvalda gruppen som svarar mot avfallsschakt med índikerade lägre nivåer öppnas.