SE502275C2 - Sätt att optimera kapaciteten i ett telekomsystem - Google Patents

Description

502 275 2 motsvarande funktion genom att slå en tangentsekvens. Funktionen kommer då att utföra vissa åtgärder åt användaren. En anropsbe- gäran aktiveras exempelvis genom att telefonluren lyfts. 'Call Forwarding' är en tilläggsfunktion som när den aktiveras vid- arebefordrar anrop, som är destinerade till den användare, för vilken tjänsten tillhandahålls, till en alternativ destination.

Ett annat exempel på tilläggsfunktion är 'Call Waiting', som köar anrop till en upptagen telefon.

Eftersom tilläggsfunktioner är av den karaktären att de modifierar en basfunktion kan det hända att två olika tilläggs- funktioner modifierar en basfunktion på ett motstridigt sätt om båda tilläggsfunktionerna används samtidigt. Ett känt sätt att lösa varje sådan konflikt är att tilläggsfunktionerna konstrue- ras så att de interagerar med varandra för att lösa konflikten.

Som exempel kan tilläggsfunktionerna 'Call Forwarding on Busy' och 'Call Waiting' nämnas. 'Call Forwarding on Busy' är en variant av 'Call Forwarding' som vidareleder ett anrop om an- vändaren är upptagen. 'Call Waiting' kommer i stället, såsom ovan nämnts, att köa anrop för den upptagna användaren. De två tilläggsfunktionerna måste alltså interagera för att uppnå en överenskommelse. Båda kan exempelvis vara tillämpbara, men om den ursprungliga destinationen svarar först, stoppas ringning till den alternativa destinationen, och om den alternativa destinationen svarar först kommer anropet att avlägsnas från 'Call Waiting'-kön.

Problem av detta slag, kallade interaktionsproblem eftersom de uppstår när två eller flera tilläggsfunktioner interagerar, kan också lösas genom att införa en ny tilläggsfunktion som är tillägg till de båda tilläggsfunktionerna och som modifierar dessa så att önskvärd funktion uppstår när tilläggsfunktionerna är aktiverade samtidigt. Den nya tilläggsfunktionen kommer här att benämnas interaktionstilläggsfunktion.

Begreppen basfunktioner och tilläggsfunktioner, i den be- tydelse de här används, liksom interaktioner är välkända för fackmannen på området. I korthet utgörs varje basfunktion och tilläggsfunktion av kod, som exekveras av datorer i telekommuni- kationssystemet. "Anslutning" av en önskad tilläggsfunktion sker genom hoppinstruktion i den exekverade basfunktionens kod.

Rekommendationer rörande, och beskrivning av basfunktioner 502 275 3 och tilläggsfunktioner förekommer inom exempelvis GSM-systemet.

Så kan t.ex. hänvisas till rekommendation 02.04 beträffande de ovan använda benämningarna, såsom 'Call Waiting' etc., på några olika tilläggsfunktioner.

I anslutning till beskrivningen av tilläggsfunktioner, vilka kan utsättas för interaktionsproblemet, förekommer även en beskrivning av ifrågavarande interaktion och dess verkan.

Teknikens ståndpunkt Ett telekommunikationssystem är vanligen utformat så att allteftersom basfunktionen genomlöps så kommer man till ett antal punkter där tilläggsfunktioner finns anslutna. När bas- funktionen kommer till dessa punkter avläses användarens abonne- mangsinformation för att avgöra om tilläggsfunktionen ska exe- kveras eller inte. Om tilläggsfunktionen ska utföras så kommer man till ett antal punkter i tilläggsfunktionen där interak- tionstilläggsfunktioner finns anslutna. Vid var och en av dessa punkter avläses användarens abonnemangsinformation för att avgöra om användaren abonnerar på den tilläggsfunktion som interagerar med den aktuella tilläggsfunktionen.

Allteftersom antalet tilläggsfunktioner i telekommunikations- systemet ökar så kommer mängden avläsningar av abonnemangsin- formation att bli väldigt stort, vilket kommer att sänka kapaci- teten i telekommunikationssystemet.

US,A, 4 897 866 beskriver ett telekommunikationssystem där användaren på ett enkelt sätt kan modifiera (lägga till/ta bort) sina personliga tilläggstjänster. Användaren kan från sin termi- nal välja enstaka tjänster eller kombinationer av dessa. När valet är klart sänds detta över till en central enhet som i ett minne har programalgoritmer för dessa tjänster. Därefter över- sänds dessa algoritmer till användarens terminal och lagras där.

Varje tänkbar kombination av tjänster har en unik algoritmupp- sättning.

US,A, 4 567 323 hänför sig till ett telekommunikationssystem som kan erbjuda ett antal tilläggstjänster. För att kunna erbju- da ett flertal tjänster utan att de olika tjänsterna blockerar varandra tilldelas varje användare som abonnerar på tilläggs- tjänster ett minne där tjänsterna lagras tillsammans med an- vändarens nummer. Användaren aktiverar en eller flera tjänster 502 275 genom att knappa in en speciell kod som motsvarar tjäns- ten/tjänsterna. 4 US,A, 4 627 046 visar ett programmerbart "feature card" avsett att användas vid en telefonväxel. Kortet innehåller ett programminne och ett data-minne samt en processor som utför algoritmerna i programminnet beroende av styrsignaler från telefonväxeln.

Redogörelse för uppfinningen.

Syftet med föreliggande uppfinning är att vid ett telekommu- nikationssystem av här avsett slag optimera kapacitetsåtgången genom att minska mängden nödvändiga avläsningar av abonnemangs- information vid exekvering av ett aktuellt kommunikationsfall.

Detta syfte har enligt uppfinningen uppnåtts genom att i ett aktuellt telekommunikationsfall ansluts i realtid endast de tilläggsfunktioner och interaktionstilläggsfunktioner som kan vara möjliga i det ifrågavarande telekommunikationsfallet, vilket sker med hjälp av tabellinformation innefattande dels abonnemangsinformation per användare avseende använda- rens abonnerade tilläggsfunktioner, dels tillståndsinformation per abonnerad tilläggsfunktion avseende om funktionen ifråga intar aktivt eller passivt till- stånd, samt dels information om vilka interaktionstilläggsfunktioner, som är aktuella att användas för en given uppsättning tilläggsfunk- tioner.

Utföringsformer av uppfinningen framgår av de beroende patentkraven Uppfinningen optimerar kapacitetsåtgången i ett telekommuni- kationssystem där antalet tilläggsfunktioner och antalet in- teraktionstilläggsfunktioner är stort, men där varje användare abonnerar på ett mindre antal tjänster.

Figurbeskrivning En utföringsform av uppfinningen skall nu beskrivas närmare nedan med hänvisning till bifogade ritningar, på vilka fig. 1 i blockschemaform åskådliggör hur ett telekommunika- tionssystem är uppdelat i basfunktionalitet och tilläggsfunk- tionalitet, 502 275 5 fig. 2 i en utvidgning av blockschemat enligt fig. 1 åskåd- liggör att interaktioner mellan tilläggsfunktionerna i tele- kommunikationssystemet löses med hjälp av interaktionstilläggs- funktioner, fig. 3 visar en tabell, som innehåller abonnemangsinformation för alla användare, fig. 4 visar en tabell, som innehåller information om kopp- lingar mellan tilläggsfunktioner och interaktionstilläggsfunk- tioner, fig. 5 i ett liknande blockschema som i fig. 2, visar ett exempel på enligt uppfinningen anslutna tilläggsfunktioner och interaktionstilläggsfunktioner i ett telekommunikationsfall, Fig. 6 - 15 används för att mera i detalj åskådliggöra ett exempel på användning av uppfinningen, varvid fig. 6 visar en tabell, som i större detalj än fig. 4 visar information om knytning mellan tilläggsfunktioner och interak- tionstilläggsfunktioner, fig. 7 visar ett flödesschema som åskådliggör installering av en ny interaktionstilläggsfunktion, fig. 8 åskådliggör hur tabellen enligt fig. 6 ändrats efter installationen enligt fig. 7, fig. 9 visar samma tabells utseende efter installation av en ytterligare interaktionstilläggsfunktion, fig. 10 i större detalj än i fig. 3 visar en tabell med information om abonnenters tilläggsfunktioner, fig. 11 är ett flödesschema som åskådliggör tilldelning av en ny tilläggsfunktion till en abonnent, fig. 12 visar hur tabellen enligt fig. 10 ändrats efter tilldelningen enligt fig. 11 av den nya tilläggsfunktionen, fig. 13 är ett flödesschema som visar hur den enligt figurer- na ll och 12 tilldelade nya tilläggsfunktionen aktiveras för en abonnent, fig. 14 visar hur tabellen med information om abonnenters tilläggsfunktioner ändrats efter aktiveringen enligt fig. 13, fig. 15a visar en första del av ett flödesschema som genom- löps i en basfunktion när en abonnent initierar en koppelupp- sättning, fig. 15b visar en andra del av samma flödesschema. 502 275 6 Eöredragen utfiöringsform Fig. 1 åskådliggör allmänt hur i ett telekommunikationssystem en basfunktion 2 kan ha viss tilläggsfunktionalitet 4 knuten till sig. För åskådlighetens skull används fortsättningsvis bokstavsbeteckningar A, B, C, D... för att beteckna tilläggs- funktioner. Det antas därvid för diskussionens skull längre fram vid beskrivning av flödesscheman att A läggsfunktionerna rangordnats inbördes. ' Tilläggsfunktionaliteten visas som exempel omfatta fyra till- läggsfunktioner A, B, C och D. Med hänvisning till fig. 2 löses möjliga interaktioner mellan tilläggsfunktionerna A och B, B och C, B och D, samt C och D med hjälp av interaktionstilläggsfunk- tioner, betecknade med AB, BC, BD resp CD i motsvarighet till de berörda tilläggsfunktionerna. Av figuren framgår det även att det inte förekommer interaktioner mellan alla tilläggsfunktio- ner, som exempel förekommer det ingen interaktion mellan till- läggsfunktionerna A och C eller A och D.

Enligt uppfinningen skall kapacitetsåtgången i ett telekommu- nikationssystem av det slag, som åskådliggörs genom fig. 1 och 2 optimeras med hjälp av tabellinformation innefattande dels abonnemangsinformation per användare, och dels information om vilka interaktionstilläggsfunktioner, som är aktuella att an- vändas för en given uppsättning tilläggsfunktioner. Exempel på sådan tabellinformation kommer att beskrivas närmare nedan med hänvisning till fig. 3 och 4. Närmare bestämt utnyttjas tabell- informationen så att i ett aktuellt telekommunikationsfall ansluts i realtid endast de tilläggsfunktioner och interaktions- tilläggsfunktioner som kan vara möjliga i detta telekommunika- tionsfall. Detta åskådliggörs nedan med hänvisning till fig. 5.

Fig. 3 visar en tabell, som innehåller abonnemangsinformation för ett antal användare, nämligen som exempel användare a, användare b, användare c samt användare d. För varje användare innehåller tabellen i fig. 3 uppgift om vilka tilläggsfunktioner som användaren ifråga abonnerar på. Som exempel visas att an- vändare a abonnerar på tilläggsfunktionerna A och B. Såsom kommer att beskrivas närmare nedan skall den ifrågavarande tabellen per abonnerad tilläggsfunktion även innehålla informa- tion om funktionen ifråga intar aktivt eller passivt tillstånd, dvs om användaren har aktiverat tilläggsfunktionen eller ej. 502 275 7 Huruvida det ena eller andra tillståndet skall intas bestämmer abonnenten, t.ex. efter övervägande av om han under en viss längre tidsperiod verkligen har behov av att ta funktionen i anspråk.

Fig. 4 visar en tabell, som innehåller information om kopp- lingarna mellan de i fig. 2 visade tilläggsfunktionerna A, B, C och D och interaktionstilläggsfunktionerna AB, BC, BD och CD.

För en viss kombination av tilläggsfunktioner pekas ut vilka interaktionstilläggsfunktioner som ska anslutas. Om exempelvis en användare abonnerar på tilläggsfunktionerna A och B, och om båda dessa är aktiverbara, ska också interaktionstilläggsfunk- tionen AB anslutas i telekommunikationssystemet.

I fig. 5 åskådliggörs som exempel vad som händer om användare a begär utförande av ett telekommunikationsfall. Då telekommu- nikationsfallet startas, avläses abonnemangsinformationen för användaren a i tabellen enligt fig. 3, vilket leder till att tilläggsfunktionerna A och B ansluts till basfunktionen 2 enligt pilarna 6 och 8. Därefter avläses tabellen i fig. 4 för att ta reda på vilka interaktionstilläggsfunktioner som ska anslutas, vilket i sin tur leder till att interaktionstilläggsfunktionen AB ansluts till tilläggsfunktionerna A och B enligt pilarna 10 och 12. I enlighet med uppfinningen ansluts ej några andra till- läggsfunktioner och interaktionstilläggsfunktioner.

Här kommer nu ett exempel på användning av uppfinningen att beskrivas mera i detalj med hänvisning till figurerna 6 - 15.

Det i dessa figurer använda språket baserar sig på en pseudo- kod som lätt kan omformas till ett riktigt programspråk.

Exemplet utgår från följande förutsättningar: I ett i exemplet ingående telekommunikationssystem finnes tilläggsfunktioner A, B och C, liksom interaktionstilläggsfunk- tioner AB och BC. En abonnent 12345 har tilläggsfunktionerna A och B, vilka båda är aktiverade.

Fig. 6 visar en tabell med information om knytning mellan i det aktuella telekommunikationssystemet ingående tilläggsfunk- tioner och interaktionstilläggsfunktioner. Tabellen innehåller två moduler 20 resp. 22, som är länkade till varandra enligt pil 24. Den första raden i var och en av modulerna 20 och 22 identi- fierar modulen, d.v.s. modulen 20 är Modull och modulen 22 Modul2. Nästa två rader i modulerna identifierar de ingående 502 275 tilläggsfunktionerna, d.v.s. A och B i modul 20 och B och C i modul 22. Närmare bestämt identifieras varje tilläggsfunktion i 8 var och en av modulerna såsom utgörande värdet hos en parameter Paraml resp. Param2.

Nästa rad i modulerna 20 och 22 identifierar respektive interaktionstilläggsfunktion AB resp. BC. Närmare bestämt anges interaktionstilläggsfunktionerna såsom utgörande värdet av en parameter Interactref. Den sista raden i varje modul anger länkningen till en eventuell nästa modul genom LinkToNextModule.

Utgående från tillståndet enligt fig. 6 och från att en ny tilläggsfunktion D har installerats i telekommunikationssyste- met, skall nu installation av två nya interaktionstilläggsfunk- tioner CD och BD, som nödvändiggörs av installationen av till- läggsfunktionen D, beskrivas med hänvisning till fig 7.

När den nya interaktionstilläggsfunktionen installeras i telekommunikationssystemet anropas interaktionstabellen enligt fig. 6 med parametrarna Inparaml = C, Inparam2 = D, och Interactref = CD. I det första steget i flödesschemat i fig. 7, med hänvisningsbeteckningen 26, aktiveras skapandet av en ny modul. I nästa steg, steg 28, sätts modulparametern Paraml till värdet Inparaml, Param2 till värdet Inparam2 samt Interactref till värdet Inref. Såsom framgår av den ovan nyss givna förut- sättningen är dessa parametervärden C, D resp. CD.

I steg 30 söks den första modulen i interaktionstilläggs- tabellen där Paraml = Inparaml. Resultatet av sökningen, steg 32, är i det aktuella fallet att någon sådan modul ej påträffas, vilket leder till steg 34 i flödesschemat, som innebär att den första modul söks, där Paraml är större än Inparaml. Resultatet av denna sökning, steg 36, är i det aktuella fallet att ingen modul i tabellen enligt fig. 6 påträffas där Paraml är större än Inparaml, d.v.s. C. I nästa steg, steg 38, länkas därför den nya modulen in sist i tabellen. Resultatet blir att tabellen enligt fig. 6 utökas enligt fig. 8 med en Modul3, 40, som innehåller de respektive parametervärdena C, D och CD.

Fig. 7 visar även alternativa flödesvägar, som avviker från förutsättningen i föreliggande exempel. Om den i steg 30 efter- sökta modulen påträffas följs en flödesväg 42, i vilken det första steget, steg 44, är att finna en modul där parameterns Param2 värde är större än Inparam2, t.ex. en existerande para- 502 275 9 meter E. I detta fall skall enligt steg 46 den nya modulen, 40 i fig. 8, länkas in före den påträffade, redan befintliga modulen.

En med 48 i fig. 7 betecknad, ytterligare alternativ flödes- väg tar hand om det från det föreliggande exemplet likaledes avvikande fall att en modul påträffas, som uppfyller villkoret enligt steg 34. I detta fall länkas likaledes, enligt steg 50 den nya modulen, d.v.s. Modul3 enligt fig. 8, in före den enligt flödesvägen 48 påträffade, redan befintliga modulen.

Flödesschemat enligt fig. 7 kommer ett genomlöpas även då interaktionstilläggsfunktionen BD installeras. När interaktions- tilläggsfunktionen installeras i telekommunikationssystemet anropar den interaktionstabellen med parametrarna Inparaml = B, Inparam2 = D, Inref = BD. I detta fall är utgångspunkten tabel- len i fig. 8, vilket innebär att flödesschemat enligt fig. 7 efter steg 32 kommer att följa flödet 42, eftersom det redan existerar en modul, nämligen Modul2, 22, som uppfyller villkoret i steg 30. Den nya modulen, betecknad 52 i fig. 9, kommer därför att enligt steg 46 i flödesschemat inlänkas före modulen 40.

Tabellen med information om abonnenters tilläggsfunktioner har den i fig. 10 visade strukturen. Liksom i fig. 3 visas här som exempel fyra användare a - d. Varje användare har en rad i tabellen som identifierar användaren med värdet på en identifi- kationsparameter Userld. Som framgår har användarna a - d para- metervärdena 12345, 12346, 12347 resp 12348. I tabellen ingår vidare för varje användare en rad som anger länk till tilläggs- funktion, "LinkToService". Eftersom i det föreliggande fallet användaren 12345 är aktuell ingår tilläggsfunktionerna A och B, block 54 resp. 56. Varje tilläggsfunktion innehåller i tabellen på första raden en parameter Service, vars värde anger tilläggs- funktionens beteckning, d.v.s. i föreliggande fall A resp. B.

Nästa rad innehåller en tillståndsparameter State, vars värde anger om tilläggsfunktionen är aktiv eller ej, dvs passiv. I föreliggande fall gäller för båda tilläggsfunktionerna att detta parametervärde anger aktivt tillstånd, "Active".

Utgående från det tillstånd som i fig. 10 visas för använda- ren 12345, skall nu med hänvisning till fig. 11 tilldelning av tilläggsfunktionen D till abonnenten beskrivas närmare, dvs abonnenten tecknar ett abonnemang på tilläggsfunktionen D. I det första, i fig. 11 med 58 betecknade steget inleds skapandet av 502 275 10 den nya tilläggsfunktionsmodulen. I följande steg 60 tilldelas parametern Service värdet D och parametern State värdet Passive.

Vid tilldelning av en ny tilläggsfunktion sätts den alltid från början passiv.

I steg 62 anropas användarens 12345 modul. I steg 64 jämförs värdet på parametern Service hos den nya tilläggsfunktionsmodu- len D med värdet på samma parameter hos de befintliga tilläggs- funktionsmodulerna A och B. Värdet D antas vara större än värde- na A och B, varför resultatet av jämförelsen, steg 66, anger att den med 68 betecknade flödeslinjen skall följas, där enligt steg 70 den nya tilläggsfunktionsmodulen inlänkas sist i tabellen enligt fig. 10, som ger det i fig. 12 visade resultatet, där den nya tillläggsfunktionsmodulen betecknas med 72.

Om, som exempel, den nya tilläggsfunktionen är mindre, länkas den nya modulen in före den funna modulen enligt steg 73.

I fig. 12 har som nämnts i modulen 72 parametern "State" värdet "Passive". Det i fig. 13 visade flödet genomlöps i till- läggsfunktionen D då den skall aktiveras. I det första steget, steg 74 anropas användarmodulen 12345. I nästa steg 76 anropas användarens modul 72 för tilläggsfunktionen D. I steg 78 slut- ligen sätts värdet på parametern "State" till att ange aktivt tillstånd, "Active". Resultatet, dvs skillnaden gentemot fig. 12 framhålls i fig. 14 genom att beteckningen på modulen för till- läggsfunktionen D ändrats till 72'.

Här skall nu med hänvisning till fig. 15a och 15b beskrivas de steg som genomlöps av basfunktionen 2 om abonnenten 12345 in- itierar en koppeluppsättning i det aktuella telekommunikations- systemet.

Enligt uppfinningen skall endast de tilläggsfunktioner och interaktionstilläggsfunktioner som kan vara möjliga i det ifrå- gavarande telekommunikationsfallet anslutas, vilket sker med hjälp av tabellinformation, som enligt figur 14 innefattar abonnemangsinformation per an- vändare avseende användarens abonnerade tilläggsfunktioner, och tillståndsínformation per abonnerad tilläggsfunktion avseende om funktionen ifråga intar aktivt eller passivt tillstånd, samt enligt figur 9 innefattar information om vilka interaktions- tilläggsfunktioner, som är aktuella att användas för en given uppsättning tilläggsfunktioner. 502 275 ll Enligt figur 14 har abonnenten 12345 tilläggsfunktionerna A, B och D, vilka alla tre är aktiva. Enligt figur 9 är därvid interaktionstilläggsfunktionerna AB och BD aktuella att använ- das.

I det första steget i fig. l5a, steg 80, söks abonnenten med hjälp av abonnentidentifikationen 12345. I steg 82 söks abonnen- tens första tilläggstjänstfunktion. När den påträffas sätts, i steg 83, en numreringsparameter i för abonnentens tilläggs- tjänstfunktioner till 1. I steg 84 undersöks det om parametern "State" anger aktivt eller passivt tillstånd. Om tillståndet anges som aktivt, som ju gäller i föreliggande fall lagras i steg 86 information om abonnentens 12345 aktiva tjänster i parametern Inparam(i) - Service. Första värdet för i är 1, vilket innebär att i steg 86 information om tilläggsfunktionen A enligt modul 54 i fig. 14 lagras. I steg 88 undersöks det om flera tillläggsfunktioner är aktuella. Eftersom det i förelig- gande fall enligt fig. 14 rör sig om två ytterligare tilläggs- funktioner, nämligen B och D, går flödet via flödeslinjen 90 tillbaka till steg 84 för lagring av information om dessa ytter- ligare funktioner i steg 86 efter varandra.

Av fig. 15a framgår det att för den händelse en abonnent skulle abonnera på en icke aktiverad tilläggsfunktion, denna utsorteras i steg 84, och därför inte kommer att adderas till basfunktionen för exekvering.

I ett första steg 96 i fig. 15b söks den första modulen i tabellen för interaktionstilläggsfunktioner i fig. 9 där parame- tern Paraml är lika med inparametern Inparam(i). I det före- liggande fallet kan det antas att inparametern är A för motsva- rande tilläggsfunktion. I steg 98 konstateras det att parametern påträffats, vilket leder till att i steg 100 inparametern In- param(j) införs genom att j = i + 1. I det föreliggande fallet kommer då Inparam(j) att vara B för motsvarande tilläggsfunk- tion. I Modull är parametern Param2 = B, vilket leder till steg 104, där parametern Interactref = AB uppfångas, dvs. det konsta- teras att interaktionstilläggsfunktionen AB är inblandad i det aktuella fallet.

Detta leder till steg 106 där fler inparametrar efterfrågas, genom "j < numofservices?", dvs om j är mindre än det totala antalet tilläggstjänster, och till steg 108 där moduler med 502 275 12 samma parametervärde Paraml efterfrågas, dvs A i föreliggande fall. Svaret är ja i första fallet, eftersom D kvarstår, och nej i andra fallet, eftersom A är värdet på Paraml i modul 52. Detta leder till steg 110, i vilket det efterfrågas om aktuellt värde på i, dvs 1 i föreliggande fall, är mindre än antalet tilläggs- funktioner - 1. Svaret är ja, eftersom antalet tilläggsfunktio- ner är 3, nämligen tilläggsfunktionerna A, B och D. I steg 112 stegas nu i fram till 2.

Via flödeslinjen 114 går nu flödet till baka till steg 96, där nu den första modulen efterfrågas där Paraml=inparam(i=2).

Med hänvisning till fig. 9 leder detta till modulen 22 och parametervärdet B. I steg 100 sätts j till 3 eftersom i=2. I steg 102 jämförs Param2 i modul 22, dvs värdet C med värdet på inparam(3) dvs D i det aktuella fallet. C är här mindre än D, vilket via flödeslinjen 116 leder till steg 118, där fler modu- ler med samma värde på Paraml efterfrågas. Eftersom även i modul 52 Paraml har värdet B, leder detta via steg 120 och flödeslin- jen 122 tillbaka till steg 102. I detta steg konstateras det nu att Param2 i modulen 52 har värdet D, vilket är detsamma som värdet på inparam(3).

Flödet går nu till steg 104, där parametern Interactref = BD hos modulen 52 uppfångas. I steg 106 konstateras det nu att j=3 inte är mindre än det totala antalet tilläggstjänster. Detta leder via flödeslinjen 124 till steg 110, där det konstateras att det uppställda villkoret inte längre är uppfyllt.

Detta i sin tur leder till steg 126 och 128. I steg 126 adderas alla tilläggstjänster till basfunktionen 2 enligt In- param(i). I steg 128 adderas alla uppfångade interaktionstill- läggsfunktioner till basfunktionen.

I fig. 15b tar steg 130 och 132, samt flödeslinje 134 hand om det här ej närmare beskrivna fallet att svaret i steg 106 och 108 i båda fallen blir ja vid något tillfälle av passagen genom flödesschemat.

Claims (5)

502 275 13 Patentkrav.

1. Sätt att optimera kapaciteten i ett telekommunikations- system, vars funktionalitet är uppdelad i basfunktionalitet och tilläggsfunktionalitet, och som innehåller ett flertal använda- re, som abonnerar på basfunktioner och tilläggsfunktioner, varvid interaktionstilläggsfunktioner finnes för lösning av interaktionsproblem när flera tilläggsfunktioner interagerar, kännetecknat av att i ett aktuellt telekommunikationsfall an- slutes i realtid endast de tilläggsfunktioner och interaktions- tilläggsfunktioner som kan vara möjliga i det ifrågavarande telekommunikationsfallet, vilket sker med hjälp av tabellin- formation innefattande dels abonnemangsinformation per användare avseende använda- rens abonnerade tilläggsfunktioner, dels tillståndsinformation per abonnerad tilläggsfunktion avseende om funktionen ifråga intar aktivt eller passivt till- stånd, samt dels information om vilka interaktionstilläggsfunktioner, som är aktuella att användas för en given uppsättning tilläggsfunk- tioner.

2. Sätt enligt krav 1, kännetecknat av att tabellinformatio- nen är uppdelad i två tabeller, nämligen en för abonnemangs- och tillståndsinformationen, och en för informationen om interak- tionstilläggsfunktioner.

3. Sätt enligt krav 1 eller 2, kännetecknat av att vid exekvering av ett telekommunikationsfall fastställs först vem som är användare, därefter avläses abonnemangsinformationen för att fastställa vilka aktiva tilläggsfunktioner, som är aktuella i telekommunikationsfallet, vilken abonnemangsinformation an- vänds för avläsning av informationen om interaktionstilläggs- funktioner för att fastställa vilka interaktionstilläggsfunktio- ner, som är aktuella för telekommunikationsfallet, varpå tele- kommunikationsfallet exekveras med tilläggs- och interaktions- tilläggsfunktionerna anslutna till motsvarande basfunktion.

4. Sätt enligt krav 3, kännetecknat av att anslutningen till basfunktionen sker efter fastställandet av interaktionstilläggs- funktionerna. 502 275 14

5. Sätt enligt krav 4, kännetecknat av att anslutning av tilläggsfunktionerna till basfunktionen sker före fastställandet av interaktionstilläggsfunktionerna.