SE502168C2 - Förfarande och anordning vid ett radiokommunikationssystem - Google Patents

Description

»io 15 20 -25 30 35 502 168 fördröjning av en hel symboltid noteras, skickar basstationen ett justeringsmeddelande med order till mobilen att tidigarelägga sin sändningstipunkt en symboltid i förhållande till mobilens referenstidpunkt. Justeringsordern ges bara en gång och något kvitteringsmeddelande sänds inte_ från mobilen. Mätningen av tidsläget fortsätter och basstationen noterar ytterligare enmgång en fördröjning av en symboltid. Basstationen ger förnyad justeringsorder till mobilen att tidigarelägga sin sändning, gång till två förhållande till referenstidpunkten, och mobilen utför ordern. Om emellertid mobilen inte uppfattade den första justeringsordern och ingen ytterligare tidsförskjutning ägt rum, så uppmäter basstationen likafullt fördröjningen en symboltid vid den andra uppmätningen.

Enligt standarden tillåtes justeringsorder till mobilen att tidigarelägga sin sändning till två symboltider i förhållande till sin referens, eftersom det förutsättes att mobilen verkligen uppfattade och utförde den första ordern. Om mobilen uppfattar den andra ordern så ignoreras denna symboltider i att basstationen även nu ger ändå denna order, eftersom standarden också föreskriver att endast förskjutningar om en symboltid från mobilens aktuella tidsläge får efter Förfarandet fortsätter med att basstationen på nytt uppmäter fördröjningen en symboltid och beordrar mobilen att justera till tre symboltider från sin referens. På detta sätt kan synkroniseringen gå förlorad och mobilen kan under ett utnyttja en felaktig sändningstidpunkt i sin tidlucka och störa andra mobiler på samma För att undvika detta, medger standarden att en utföras justeringsordern. samtal bärfrekvens. total omsynkronisering utföres. störningar är det ett alternativ att förbindelsen avbrytes. I beskrivningen ovan har nämnts att symbolsekvenserna är fördröjda och att mobilen beordras tidigarelägga sin sändning. Det kan naturligtvis även inträffa att symbolsekvenserna från mobilen redan har tidsförskjutits ett antal symboltider i förhållande till referenstidpunkten. Mobilen kan därefter förflytta sig så att symbolsekvenserna anländer för tidigt till basstationen.

Denna beordrar då mobilen att minska sin tidigareläggning av Om mobilen orsakar kraftiga sändningstidpunkten. 10 15 25 30 502 168 Det har visat sig relativt svårt att i basstationen mäta upp mobilens sändningstidpunkt, på grund av att mätningen störs av brus. Det standardiserade förfarandet, att beordra mobilen att förskjuta sin sändningstidpunkt med endast en symboltid från mobilens aktuella sändningstidpunkt, har fördelen att stora förskjutningar fram och tillbaka i tiden av sändningstidpunkten undvikes. Sådana förskjutningar kan uppstå genom att mobilen kan uppfatta en brussignal som en justeringsorder, som beordrar mobilen att förskjuta sin sändningstidpunkt flera symboltider.

Förfarandet har emellertid nackdelen att basen kan börja beordra mobilen att förskjuta sändningen ett växande antal symboltider, såsom beskrivits ovan, utan att dessa order utföres.

Problemet med synkronisering behandlas i den amerikanska patentskriften US 4,694,473, som beskriver synkronisering i ett mobilradiosystem för datakommunikation. Varje översänd symbolsekvens är försedd med tre skilda synkroniseringsord. Med hjälp av dessa kan symbolsekvensens begynnelsetidpunkt beräknas även om något av synkroniseringsorden skulle gå förlorat vid svåra överföringsförhållanden såsom fädning.

Synkronisering vid uppkoppling av en förbindelse visas i det amerikanska patentet US 5,125,102. På en styrkanal, som utnyttjas för att koppla upp en förbindelse, repeteras ett synkroniseringsord tre gånger och mottagaren repeterar ett bekräftelseord tre gånger vid det fortsatta uppkopplingsförfarandet.

Det amerikanska patentet US 5,235,615 anger ett sätt att etablera synkron CDMA-kommunikation mellan en basstation och ett flertal mobiler. Basstationen mäter upp tidsfördröjningen mellan de olika mobilerna och sig själv genom att periodiskt sända ut en access- signal och mäta den åtgångna tiden för svar från en viss mobil.

Den härigenom uppmätta fördröjningen meddelas till mobilen, vilken utför synkronisering genom att justera sin sändning i förhållande till den periodiskt utsända access-signalen.

Det amerikanska patentet US 5,229 996 visar en metod att erhålla 10 15 20 25 30 502 168 synkronisering i ett TDMA-system genom att justera tidpunkten för utsändning i tidluckorna från systemets mobiler. Tidsjusteringen utföres genom att basstationen sänder ett justeringskommando till mobilen. För att förhindra detektering av en falsk signal från mobilen definieras två tidsfönster i basstationen, ett som motsvarar tidsläget för signalen innan justeringsordern och ett som motsvarar tidsläget där signalen förväntas hamna efter justeringsordern. nnnocönnnsn rön urnrnmrucnu Föreliggande uppfinning har till uppgift att tillförsäkra en god synkronisering för en upprättad förbindelse mellan radiostationer i ett radiokommunikationssystem med tidsdelade bärfrekvenser.

Uppfinningen bidrar till att hålla störningen på en låg nivå för både den egna upprättade förbindelsen och för förbindelser på angränsande tidluckor som ligger på den egna bärfrekvensen.

Ett sätt och en anordning anges, enligt vilket avvikelser i synkronisering mellan två radiostationer uppmätes under pågående trafik av den ena radiostationen, vilken beordrar den andra radiostationen att justera sin sändningstidpunkt.

Justeringsordern upprepas för att öka sannolikheten att ordern uppfattas. Den beordrande stationen fortsätter att.mäta avvikelse i synkroniseringen efter den sista justeringsordern. Om justeringsordern inte utförts beordras enligt ett alternativ total omsynkronisering och enligt ett annat alternativ avbryts förbindelsen.

Synkroniseringen mellan två radiostationer i ett radiokommunika- tionssystem med tidsdelade bärfrekvenser kan gå förlorad genom tidsförskjutningar som uppstår exempelvis genom att den ena stationen är fast och den andra är mobil. Den mobila stationen sänder symbolsekvenser med synkroniseringsord och den fasta stationen mäter med hjälp av synkroniseringsorden upp en tidpunkt i en tidlucka, när symbolsekvenserna från den mobila stationen mottages. Den fasta stationen jämför mottagningstidpunkten med en 10 15 20 25 30 35 502 168 förutbestämd referenstidpunkt. Vid en akvikelse mellan dessa tidpunkter, sänder den fasta stationen en justeringsorder till att förändra sin sändningstidpunkt. justeringsordern översändes ett den mobila stationen Tillsammans med synkroniseringsord som anger referenstidpunkten. Justeringsordern anger att sändningstidpunkten skall vara tidigarelagd i mobilen ett antal symboltider från referenstidpunkten. Med en symboltid avses den tid det tar att sända en symbol. Det bör noteras, att det är ett relativt svårt problem att mäta mottagningstidpunkten i den fasta stationen på grund av att mätningen ofta störs av kraftigt brus och en medelvärdesbildning av mottagningstidpunkten utföres därför. Ett annat väsentligt problem är att den mobila stationen kan ha svårt. att 'uppfatta justeringsordern. Denna svårighet kan bero på att den mobila stationen har svåra mottagningsförhållanden, exempelvis fädning. Enligt uppfinningen sändes justeringsordern minst två och företrädesvis flera gånger, alla gångerna i skilda tidluckor. Härigenom ökar sannolikheten att den mobila stationen verkligen uppfattar justeringsordern.

Det kan härvid inträffa att mobilen uppfattar redan den första justeringsordern och utför justeringen till det beordrade tidsläget. De ytterligare justeringsorder som stationen får, innebär bara order att justera sändningstidpunkten till ett tidsläge i tidluckan, som mobilen redan intagit. Dessa ytterligare justeringsorder medför ingen ytterligare förskjutning av mobilens sändningstidpunkt, även om mobilen uppfattar orderna.

Det kan också inträffa att mobilen trots upprepningarna inte fasta stationen den mobila uppfattar någon av justeringsorderna. Den fortsätter att mäta mottagningstidpunkten för signalsekvensen från den mobila stationen. Om någon förändring i denna tidpunkt inte kan uppmätas efter den sista justeringsordern, kan den fasta stationen beordra omsynkronisering. Denna kan utföras ganska snart efter den sista justeringsordern. Beslutet om omsynkronisering fordrar nämligen endast ett konstaterande av, huruvida en förändring av mottagningstidpunkten ägt rum eller ej och något absolutläge för mottagningstidpunkten i den fasta stationen behöver inte uppmätas. Det kan vid omsynkroniseringen inträffa att radioöverföringen är kraftigt störd. Vid en sådan störd förbindelse är det ett alternativ att inte utnyttja den 10 15 20 25 30 502 168 justeringsorder som genereras vid omsynkroniseringen, utan istället utnyttja den gamla justeringsordern som aldrig blev utförd. Denna gamla justeringsorder är i de flesta fall säkrare än den nya justeringsordern, som genererades under kraftigt störd radioöverföring. Det är också möjligt att lagra ett flertal gamla justeringsorder och utnyttja dessa i tur och ordning för att förändra den mobila stationens sändningstidpunkt, tills en korrekt mottagningstidpunkt i den fasta stationen erhålles. Ett alternativ till omsynkronisering är att förbindelsen avbrytes om den är kraftigt störd eller stör angränsande tidluckor kraftigt.

Den uppfinningsenliga synkroniseringen bidrar till att hålla störningarna av radiotrafiken på en låg nivå. Om mottagnings- tidpunkten för symbolsekvenserna från mobilen förskjutes flera symboltider hos den fasta stationen kommer såväl den egna förbindelsen som en förbindelse på en angränsande tidlucka på samma bärfrekvens att störas. Enligt uppfinningen beordras den stationen justera sin mobila gånger att sändningstidpunkt såsom beskrivits ovan. Detta ökar starkt uppfattas, så att upprepade sannolikheten att justeringsordern mottagningstidpunkten :i den fasta stationen avviker från den förutbestämda referenstidpunkten med mindre än en symboltid.

Genom att enligt uppfinningen öka sannolikheten för att succesiva tidsjusteringar verkligen utföres hos den sändande stationen, minskas också sannolikheten för att en omsynkronisering behöver utföras. Detta minskar störningarna på förbindelsen, eftersom omsynkroniseringarna i sig orsakar en viss störning på förbindelsen. Risken att förbindelsen behöver avbrytas minskar också.

FIGURBEBKRIVNING Uppfinningen skall beskrivas närmare nedan i anslutning till figurer av vilka Figur 1 i perspektivvy visar en cell med en basstation och mobilstationer i ett mobiltelefonsystem, 10 15 20 25 30 35 502 168 Figur 2A visar ett tidsdiagram med tidluckor hos basstationen i mobiltelefonsystemet, Figur 28 visar ett tidsdiagram med en tidlucka hos en av mobilstationerna, Figur 2C visar ett tidsdiagram med symbolsekvenser, som utnyttjas för att synkronisera basstationen och mobilen, Figur 3 visar ett signaleringsdiagram för signalering mellan basstationen och en av mobilstationerna, Figur 4A visar ett tidsdiagram gällande för basstationen med symbolsekvenser som översändes under ett samtal, Figur 4B visar ett tidsdiagram gällande för mobilen med en symbolsekvens som översändes under ett samtal, Figur 4C visar ett tidsdiagram med en logisk kanal, Figur 5 visar ett blockschema med en del av basstationen, Figur 6 visar ett blockschema med en del av mobilen, Figur 7 visar ett flödesdiagram över det uppfinningsenliga förfarandet, Figur 8 visar cellen i figur 1 med skilda signalvägar mellan basstationen och mobilstationen. rölu-:nnacml urrönnzcsronn Figur 1 visar en cell Cl i ett mobiltelesystem PMS, vilken innehåller en första radiostation, som är en basstation BS1.

Denna är ansluten till en växel MSC i mobiltelesystemet och växeln MSC är ansluten till flera icke visade basstationer, såsom Basstationen har flera vilka styrs av en antyds med streckade anslutningar. sändare/mottagare, en per bärfrekvens, styrprocessor som också kommunicerar med växeln MSC. Denna är ansluten till en växel VX i ett fast telesystem PN, till vilken en fast abonnent A är ansluten. Mobiltelesystemet PMS täcker geografiskt flera celler, varav celler C2 och C3 antyds med streckade linjer. Basstationen BS1 kommunicerar med minst en andra radiostation. Enligt utföringsexemplet är det tre mobiler MS1, MS2 och MS3, vilka befinner sig i cellen Cl och vilka har förbindelse till mobiltelesystemet via basstationen BS1. De tre mobilerna har förbindelse till basstationen BS1 via varsin kanal 10 15 20 25 30 35 502 168 och för att illustrera uppfinningen antages det att alla tre kanalerna ligger på samma par av bärfrekvenser och har varsin tidlucka på dessa bärfrekvenser. De tre kanalerna illustreras närmare i figur 2A. Mobilen MS1 utnyttjar en tidlucka TSl med en symbolsekvens SU1 i upplänk och en symbolsekvens SN1 i nedlänk, mobilen MS2 har på motsvarande sätt en tidlucka TS2 med upplänk SU2 och nedlänk SN2 och mobilen MS3 har en tidlucka TS3 med upplänk SU3 och nedlänk SN3. Upplänken betecknas allmänt med UL, nedlänken betecknas NL och med T betecknas tiden. De tre tidluckorna utgör tillsammans en ram FR som upptar tiden 20 ms.

I tidluckorna TS1, TS2 och TS3 är markerade förutbestämda referenstidpunkter Nl, N2 referenstidpunkter önskar'man att.de respektive signalsekvenserna i upplänken UL skall ha basstationen BSl. Detta förhållande visas i vänster hälft av figur 2A och innebär att de tre mobilerna MS1, MS2 och MS3 är välsynkroniserade och stör varandra så lite som möjligt. I höger hälft av figur 2A visas en situation när en tidsförskjutning AN(B) av symbolsekvensen SU2 i tidluckan TS2 ägt rum. Denna innebär att mobilen MS2 inte längre är välsynkroniserad, utan inkräktar på tidluckan TS3 och att symbolsekvenserna SU2 och SU3 stör varandra på sin gemensamma bärfrekvens. Hur denna situation uppstår skall närmare beskrivas respektive N3. I dessa sin början när de mottages av tidsförskjutning nedan. Det bör noteras att tidluckorna på upplänken UL och nedlänken NL. är tidsförskjutna i förhållande till varandra, eftersom sändning och mottagning inte kan utföras samtidigt i de mobila stationerna. Upplänken UL och nedlänken NL har därför separerats i figur 2A med tidsaxel T. tidsförskjutning mellan nedlänken och upplänken uppgår enligt standarden 'RCR, STD-27B 'till 259 symboltider. Tidluckorna är emellertid visade så att tidluckorna i upplänken och nedlänken av varsin Denna samma förbindelse står mitt över varandra.

I anslutning till figur 3 skall beskrivas översiktligt hur basstationen BS1 och mobilstationerna MSI, MS2 respektive MS3 erhåller sina respektive referenstidpunkter N1, N2 och N3.

Figuren 3 visar ett signaleringsdiagram för synkronisering och tilldelning av trafikkanaler till mobilerna i mobiltelesystemet 10 15 20 25 30 35 502 168 PMS enligt den ovannämnda standarden RCR STD-27B för det japanska mobiltelesystemet. Mobilen, enligt exemplet mobilen MS2, lyssnar på basstationen BS1 på en kanal PCH så som visas med ett block 1.

Mobilen blir uppringd av varvid ett accessförfarande genomförs på en styrkanal SCCH. Förfarandet omfattar att flera meddelanden utväxlas mellan basstationen och mobilen enligt blocken 2 och 3 och inleds med att basstationen BS1 utnyttjar kanalen PCH för att få svar från mobilen MS2 på styrkanalen SCCH. Accessförfarandet avslutas med att basstationen utser en trafikkanal TCHI, som är en utsedd tidlucka på en utsedd omedelbart första trafikkanalen abonnenten A, sända en synkroniseringssekvens SBl på TCH1. synkroniseringssekvens visas i figur 2C. På styrkanalen SCCH sändes samtidigt order till mobilen MS2 att koppla om till den utsedda trafikkanalen TCH1. Mobilen uppfattar denna order enligt ett block 4 och ställer in trafikkanalen TCH1. Enligt ett block 5 fortsätter sända den första synkroniseringssekvensen SBI med Mobilen uppfattar enligt ett block 6 synkroniseringssekvensen och med. hjälp av synkroniseringsordet SWN' genererar' mobilen sin referenstidpunkt N2. Mobilen översänder enligt blocket 6 en andra synkroniseringssekvens SB2 till basstationen på trafikkanalen TCH1. Basstationen mäter upp tidsläget för den mottagna sekvensen SB2 enligt ett block 7, vilket utföres med hjälp av ett synkroniseringsord SWU i figur 2C. Detta uppmätta tidsläge kan avvika med~ett antal symboltider från det i figur 2C visade önskade tidsläget. Med en tredje synkroniseringssekvens SB3 ger basstationen en justeringsorder TA till mobilen MS2 att förskjuta sin sändningstidpunkt T(M) ett helt antal symboltider. Denna förskjutna sändningstidpunkt skall utnyttjas först när mobilen börjar sända till abonnenten A. Mobilen skickar enligt ett block vilken frekvens. Basstationen börjar Denna basstationen att synkroniseringsordet SWN. 8 en symbolsekvens SB4 med en kvittering på tidsförskjutning den kommer att ställa in förskjutna sändningstidpunkt T(M) hos mobilen MS2 anges i figur 2B, som visar tidluckan TS2 med symbolsekvensen SU2 tidigarelagd AN(M) = 1 symboltid i förhållande till referenstidpunkten N2. Om kvitteringen stämmer vilket basstationen fastställer enligt ett block 9, är mobilen MS2 sig på. Denna med basstationens BS1 order, 10 -15 20 25 '30 35 10 502 168 synkroniserad. Den kommer då att utsända symbolsekvenser SU2 som är korrekt placerade i tidluckan TS2 så som visas i vänstra hälften av figur 2A, när symbolsekvenserna anländer till basstationen BS1. Meddelanden från abonnenten A överföres nu enligt blocket 9 till mobilen i nedlänken NL på den inställda trafikkanalen TCH1 i tidluckan TS2. Enligt ett block 10 mottar mobilen meddelanden från abonnenten A på nedlänken NL av trafikkanalen TCH1 och på samma kanal i upplänken UL överför mobilen meddelanden till abonnenten A i tidluckan TS2. Dessa meddelanden mottas av basstationen BS1 enligt ett block 11.

De ovannämnda symbolsekvenserna SBI och SB3 i nedlänken NL och SB2 och SB4 i upplänken UL visas i figur 2C. På ömse sidor om symbolsekvenserna SB2 och SB4 finns tomma utrymmen som är markerade med streckade linjer. Dessa symbolsekvenser är alltså betydligt kortare än tidluckan TS2, så att risken är liten att mobilen MS2 stör angränsande tidluckor innan den är helt synkroniserad. I upplänk och nedlänk har symbolsekvenserna synkroniseringsorden SWU respektive SWN. Synkroniseringsordet SWU utnyttjas för att fastställa tidsläget för sekvenserna S82 och SB4, genom att basen BS1 korrelerar den mottagna sekvensen med den fördefinierade sekvensen SWU, som även basstationen BS1 känner till. Synkroniseringsordet SWN utnyttjas som nämnts av mobilen MS2 för att fastställa referenstidpunkten N2, genom att mobilen korrelerar den mottagna sekvensen med den förutbestämda sekvensen SWN, vilken även mobilen H52- känner till. För en närmare beskrivning av synkroniseringsorden hänvisas till den nämnda standarden RCR STD-278 rubrik 4.1.4.3.3.

Såsom nämnts ovan visar vänster hälft av figur 2A ett läge när symbolsekvenserna från mobilerna MS1, MS2 och MS3 inkommer till basen BS1 i de önskade referenstidpunkterna N1, N2 och N3. Detta läge visas också schematiskt i figur 1 för mobilerna MSl och MS3 samt för mobilen MS2 då den befinner sig i en position P1 i cellen Cl. så att symbolsekvenserna SUl, SU2 och SU3 inkommer till basstationen BS1 i turordning. Det förutsättes att samtal pågår mellan abonnenten De tre mobilerna är välsynkroniserade 10 15 20 25 30 35 11» 502 168 A och mobilen MS2, så att de överförda symbolsekvenserna SN2 och SU2 överföres på trafikkanalen TCH1. Mobilerna MS1 och MS3 är relativt stationära, medan mobilen MS2 avlägsnar sig från basstationen BS1 till Detta symbolsekvenserna SU2 från MS2 kommer att fördröjas innan de når basstationen BS1. Om mobilen MS2 förflyttar sig tillräckligt långt från basstationen kan det förhållande uppstå som visas i höger hälft av figur 2A, symbolsekvensen SU2 i tidluckan TS2 överlappar och stör symbolsekvensen SU3 i tidluckan TS3. Enligt den nämnda japanska standarden kan detta förhindras genom att basstationen BS1 ständigt mäter tidsläget för de mottagna symbolsekvenserna SU2 och ger justeringsorder till mobilen MS2 i de fall att mottagningstidpunkten för en förskjutits en symboltid. Enligt_ uppfinningen ges justeringsordern minst två gånger för att bättre säkerställa att mobilen uppfattade ordern och enligt utföringsexemplet ges justeringsordern fyra gånger. I anslutning till figurerna 4A - C 5 och 6 skall närmare beskrivas hur den en position P2. innebär att symbolsekvens samt figurerna uppfinningsenliga beordringen av tidsjusteringen utföres.

Figur 4A visar närmare en av symbolsekvenserna SN2 på nedlänken NL och en av symbolsekvenserna SU2 på upplänken UL när sekvensen SU2 anländer till basstationen BS1. Symbolsekvensen SU2 mottas vid en mottagningstidpunkt T(B) i basstationen BS1 och är fördröjd med en fördröjning AN(B), som uppstått såsom beskrivits ovan i. anslutning till figur 1. Symbolsekvensen SU2 har ett synkroniseringsord S1, vilket är känt för basstationen BS1 och utnyttjas för att mäta tidsförskjutningen av symbolsekvensen under samtalet mellan abonnenten A och mobilen MS2. I nedlänken innehåller symbolsekvensen SN2 en symbolsekvens TA, som är en justeringsorder till mobilen MS2 att ställa in sin sändtidpunkt T(M) på ett nytt läge i förhållande till referenstidpunkten N2.

Symbolsekvensen SN2 innehåller också en synkroniseringssekvens S2 som är känd för mobilen och som mobilen utnyttjar för att kontrollera sitt värde på referenstidpunkten N2. sändtidpunkten T(M) för mobilen MS2 visas i figur 48 och tidsförskjutningen betecknas liksom ovan med AN(M). Det nya läget sändtidpunkten T(M) i tidigarelägges Den nya innebär att mobilen 10 15 ,20 25 30 .35 12 502 168 ytterligare i förhållande till den sändtidpunkt som visas i figur 2B. Symbolsekvensen SU2 från mobilen MSZ kommer efter justeringen fram till basstationen B81 i referenstidpunkten N2, så att det gäller att AN(B) = 0. Justeringsordern TA sändes inte med varje symbolsekvens SN2, utan överföres på en logisk kanal betecknad RCH, såsom visas i figur 4C. I denna figur visas nedlänken NL med tidluckorna TSl, TS2 och TS3 som återkommer upprepade gånger. Den logiska kanalen har ett utrymme i tidluckan TS2 med tidsintervall T18, som omfattar arton av ramarna FR, var och en på 20 ms enligt ovan. Justeringsordern TA återkommer sålunda i var artonde tidlucka TS2 som basstationen BSl sänder till mobilen MS2 och justeringsordern TA upprepas enligt utföringsexemplet fyra gånger. Enligt ett alternativ kan justeringsordern TA utsändas på den logiska kanalen RCH med längre tidsintervall, exempelvis i var trettiosjätte tidlucka TS2. Det bör observeras att synkroniseringsordet SN2 på nedlänken NL finns i varje tidlucka TS2 och inte bara i de tidluckor som tillhör den logiska kanalen RCH. Härigenom kommer mobilen H82 att uppdatera sitt värde på referenstidpunkten N2 i varje tidlucka TS2.

Efter det att justeringsorder-n TA upprepats fyra gånger fortsätter basstationen B51 att uppmäta tidsförskjutningen AN(B) för de symbolsekvenserna SU2. Om den felaktiga mottagningstidpunkten T(B) är oförändrad efter det att justeringsordern TA upprepats sista gången, beordrar basstationen BS1 omsynkronisering av mobilen MS2. Detta utföres på det sätt som beskrivits i anslutning till figurerna 2A-C och figur _3. Vid omsynkroniseringen kan det inträffa att radioförbindelsen mellan basstationen BSl och mobilen H82 är kraftigt störd. För att undvika fel i omsynkroniseringen är det därför ett alternativ att mottagna inte utnyttja den justeringsorder TA som genereras vid synkroniseringsförfarandet enligt figur 3 ._ Istället utnyttjas den tidigare genererade justeringsordern TA som upprepades av basstationen BSl fyra gånger utan att uppfattas av mobilen MS2.

Denna äldre justeringsorder grundar sig på en medelvärdesbildning över ett flertal symbolsekvenser och är säkrare än den nya justeringsordern, som fåtaliga symbolsekvenserna SB1 , SB2 , SB3 och SB4 vid genererades via de 10 15 25 30 35 13 502 168 synkroniseringsförfarandet.

Symbolsekvenserna SN2 i nedlänken på trafikkanalen TCH1 har ett synkroniseringsord S2, figur 4A. Detta synkroniseringsord utnyttjas av mobilen MS2 för att under förbindelsens gång uppdatera sin referenstidpunkt N2. Denna uppdatering utföres genom korrelering på samma sätt som för synkroniseringsordet SWN, såsom beskrivits i. anslutning till såsom visas i figur 2C och figur 3.

Figur 5 visar delar av en radioenhet hos basstationen BS1,med vars hjälp den inledande synkroniseringen utföres och justeringsordern TA.genereras och utsändes under förbindelsen med mobilen MS2. En sändare/mottagare 50 är ansluten till en korreleringsenhet 51 som också är förbunden med en minnesenhet 52. Korreleringsenhetens utgång är förbunden med ett medelvärdesbildande filter 53. Detta har en utgång till en jämförare 54, vilken också har en ingång som är förbunden med en synkroniseringsenhet 55. Jämföraren 54 har en utgång till en tidsstyrenhet 56, vilken i sin tur har en utgång till en justeringsenhet 57 med en räkneenhet 58. Justeringsenheten har en utgång till en styrenhet 59, sändare/mottagaren 50. Styrenheten 59 har en ingång 60 från växeln MSC, genom vilken ett talat meddelande kan överföras från telefonabonnenten A och sändare/mottagaren 50 har en utgång 61 till växeln MSC för att överföra mobilens MS2 meddelande till vilken är förbunden med abonnenten A.

Sändare/mottagaren 50 mottar radiosignaler från mobilen MS2 och avger symbolsekvenserna SU2 med synkroniseringsordet S1 till finns korreleringsenheten 51. I minnesenheten 52 synkroniseringsordet S1 lagrat och korreleringsenheten utför en lagrade och det mottagna korrelering mellan det synkroniseringsordet S1 för varje mottagen symbolsekvens SU2.

Härigenom fastställes succesivt. mottagningstidpunkter för de skilda mottagna signalsekvenserna SU2. De erhållna värdena på mottagningstidpunkterna medelvärdesbildas i filtret 53. Detta filter har en relativt stor tidskonstant, enligt 10 15 20 25 30 35 14 502 168 utföringsexemplet 5 sekunder. Som nämnts tidigare kan den mottagna radiosignalen vara kraftigt påverkad av störningar och för att undvika ständiga mobilens MS2 sändtidpunkt, utföres medelvärdesbildningen under den relativt långa perioden 5 sekunder. Det erhållna mottagningstidpunkten T(B) för de mottagna symbolsekvenserna SU2, som visas i figur 4A. Tidpunkten T(B) lagras och jämföres med erhåller synkroniseringsenheten 55. De vid justeringar av medelvärdet är referenstidpunkten N2 i jämföraren 54, som referenstidpunkten från jämförelsen erhållna avvikelserna, AN(B) enligt figur 4A, avges till tidsstyrenheten 56 när avvikelsen uppgår till en symboltid.

Tidsstyrenheten adderar avvikelsen AN(B) till den tidigare tidsförskjutningen AN(M) hos mobilen och avger ett nytt värde AN(M) på tidsförskjutningen såsom beskrivits i anslutning till figur 48. Det nya värdet på tidsförskjutningen avges till justeringsenheten 57, vilken med hjälp av räknaren 58 i mobilen, avger justeringsordern TA 'upprepade gånger. För varje gång justeringsordern TA avges, adderar räknaren 58 en etta till sitt minnesinnehåll. Räknaren startar med värdet 0 och slutar med ett heltal m, varefter repetitionen av justeringsordern avbrytas.

Enligt utföringsexemplet upprepas justeringsordern TA fyra gånger, det vill säga att m=4, och avges till styrenheten 59.

Denna avger justeringsordern TA.med var artonde symbolsekvens SN2 till sändaren/mottagaren 50, vilken på nedlänken NL överför justeringsordern TA med symbolsekvensen SN2 på den logiska kanalen RCH till mobilen MS2.

Efter sista repetitionen av justeringsordern TA fortsätter alstringen av värdet på mottagningstidpunkten T(B). När räknaren räknat upp till sitt slutvärde m=4, avger den en signal END till vilken därvid jämför sitt lagrade värde på mottagningstidpunkten T(B) med de nybildade mottagningstidpunkten. Om mottagningstidpunkten har ändrats inom ett förutbestämt tidsintervall, så har mobilen MS2 uppfattat och utfört justeringsordern TA. Om mottagningstidpunkten däremot är oförändrad, har justeringsordern inte utförts i mobilen MS2 och jämföraren 54 SYNK. synkroniseringsorder avges till styrenheten 59, genom vilken jämföraren 54, värdena på avger en synkroniseringsorder Denna 10 15 20 25 30 35 15 502 168 synkroniseringsförfarandet enligt figur 3 genomföres. Enligt ett alternativ avger jämföraren en signal BREAK istället för signalen SYNK. Genom signalen BREAK kopplar styrenheten 59 ner förbindelsen. Detta alternativ utnyttjas endast i de fall att trafikkanalen TCHI stör angränsande tidlucka kraftigt och själv är kraftigt störd av denna tidlucka, så att förbindelserna inte samtidigt är brukbara för trafik.

Såsom nämnts i beskrivningen i anslutning till figurerna 2, 3 och 4A-C kan det förekomma att förbindelsen mellan basstationen BS1 och mobilen MS2 är utsatt för kraftiga störningar under omsynkroniseringen efter en misslyckad tidsjustering. Den gamla justeringsordern TA från justeringsenheten 57 grundar sig på en medelvärdesbildning över ett flertal av symbolsekvenserna SU2 och är säkrare än den justeringsorder som genereras vid själva omsynkroniseringen med hjälp av de fåtaliga symbolsekvenserna SB1, SB2, SB3 och SB4. Enligt ett alternativ utnyttjas detta så att justeringsordern TA lagras i justeringsenhetens minne även efter det att sista justeringsordern avgivits till styrenheten 59. Jämföraren 54 avger tillsammans med signalen SYNK en signal RS till justeringsenheten 57. Denna avger då sitt lagrade värde på justeringsordern TA till styrenheten 59, vilken utnyttjar denna justeringsorder vid omsynkroniseringen. Enligt ytterligare ett alternativ lagras ett flertal av de senaste justeringsorderna TA i justeringsenhetens 57 minne. Vid signalen RS från jämföraren 54 utnyttjas dessa äldre justeringsorder i tur och ordning vid omsynkroniseringen. Härvid utnyttjas först det senaste värdet på justeringsordern TA beskrivits mottagningstidpunkten T(B) i basstationen då får ett felaktigt värde göres ett nytt försök med den näst senaste justeringsordern och förfarandet fortsätter tills synkroniseringen lyckas eller de lagrade värdena på justeringsordern TA tar slut. såsom ovan. Om Mobilen MS2 har enligt figur 6 en sändare/mottagare 62 som är ansluten till en synkroniseringsenhet 63, vilken i sin tur är ansluten till en styrenhet 64. Synkroniseringsenheten 63 är också ansluten till en minnesenhet 65 och styrenheten har en mikrofon 66 och är ansluten till sändare/mottagaren 62, vilken har en 10 '15 20 25 30 35 16 502 168 signalutgång 67. Sändaren/mottagaren 62 mottar en radiosignal på nedlänken NL med symbolsekvenserna SN2 från basstationen BS1.

Justeringsordern TA och synkroniseringsordet S2 som överföres med symbolsekvenserna, avges till synkroniseringsenheten 63. Denna mottar det lagrade synkroniseringsordet S2 från minnesenheten 65 och utför en korrelering med det mottagna synkroniseringsordet S2 för att generera referenstidpunkten N2. Synkroniseringsenheten 63 ställer in referenstidpunkten N2 och ställer därpå in sin sändningstidpunkt T(M) i förhållande till sin referenstidpunkt N2 med hjälp av justeringsordern TA, som innehåller det nya värdet på tidsförskjutningen AN(M). Synkroniseringsenheten 63 avger sändtidpunkten T(M) till styrenheten 64. Denna avger sina symbolsekvenser SU2 med synkroniseringsordet S1 till sändar/mottagaren 62, vilken utsänder symbolsekvenserna SU2 på trafikkanalen TCI-Il till basstationen BS1 vid sändtidpunkten T(M) .

Symbolsekvenserna SU2 innehåller den information som skall överföras till abonnenten A, exempelvis ett talat meddelande från mikrofonen 66. Från abonnenten A erhålles information med de radioöverförda symbolsekvenserna SN2 , vilka avges på signalutgången 67 och omvandlas genom icke visade anordningar till en ljudsignal, som kan uppfattas av abonnenten i mobilen MS2. Som nämnts upprepas justeringsordern TA fyra gånger. Om mobilen uppfattar redan den första ordern, innebär de upprepade orderna endast att synkroniseringsenheten 63 beordras att ställa in sändningstidpunkten T(M) som den redan har. Upprepningen av justeringsordern TA innebär att sannolikheten ökar starkt för att mobilen MS2 verkligen ställer in den nya sändningstidpunkten. Om sannolikheten för att mobilen MSZ skall uppfatta en enskild justeringsorder TA är 0.6, så innebär upprepningen att sannolikheten för att missa alla fyra justeringsorderna TA minskar till ungefär 0.44 = 0.026.

Figur 7 visar ett flödesschema med en sammanfattning av det uppfinningsenliga förfarandet. Enligt ett block 70 får mobilen sin referenstidpunkt NZ vid synkroniseringsförfarandet, såsom beskrivits i anslutning till figurerna 3, 5 och 6. Mobilens sändtidpunkt T(M) ställes in med hjälp av den vid synkroniseringen överförda justeringsordern TA enligt ett block 10 15 20 25 30 35 17 502 168 71. Denna sändtidpunkt T(M), som avviker från referenstidpunkten N2 med värdet AN(M), visas i figur 28. Enligt ett block 72 mottar mobilen symbolsekvenserna SN2 med synkroniseringsordet S2 och sänder sina symbolsekvenser SU2 med synkroniseringsordet S1 till basstationen BS1. Denna mäter upp mottagningstidpunkten T(B) genom korrelering av det mottagna synkroniseringsordet S1 med sitt eget lagrade synkroniseringsord enligt ett block 73. I basstationen BS1 medelvärdesbildas mottagningstidpunkterna T(B) enligt ett block 74 och enligt ett block 75 genereras tidsförskjutningen AN(B) hos basstationen genom jämförelse av den medelvärdesbildade mottagningstidpunkten med referenstidpunkten N2. Om tidsförskjutningen AN(B) underskrider en symboltid enligt ett alternativ NEJ i ett block 76, vidtages ingen åtgärd i basstationen BS1. Mobilen MS2 fortsätter då endast att kontrollera referenstidpunkten N2 och att sända enligt blocket 72. Om tidsförskjutningen AN(B) uppgår till en symboltid, avges detta värde enligt ett alternativ JA i blocket 76. Denna tidsförskjutning adderas i basstationen BS1 till mobilens MS2 tidigare tidsförskjutning AN(M) enligt ett block 77, så att ett nytt värde på mobilens tidsförskjutning AN(M) erhålles. Enligt ett block 78 sänder basstationen BS1 det nya förskjutningsvärdet AN(M) med justeringsordern TA till mobilen MS2, såsom visas i figur 4A. Enligt ett block 79 noteras hur många gånger m justeringsordern sänts. Om storheten m är mindre än 4 enligt ett alternativ NEJ, repeteras justeringsordern TA, såsom beskrivits i anslutning till figur 4C. Om storheten m har värdet 4 enligt ett alternativ JA, upphör repetitionen av justeringsordern.

Mobilen MS2 fortsätter att sända sina symbolsekvenser SU2 med synkroniseringsordet S1 enligt ett block 80. Basstationen BS1 fastställer enligt ett block 81 den nya-mottagningstidpunkten T(B) efter sista justeringsordern TA. Enligt ett block 82 jämföres den nya mottagningstidpunkten med tidigare mottagningstidpunkt. Om förändring skett enligt ett alternativ JA, så att justeringsordern TA är utförd, fortsätter mobilen MS2 att kontrollera sin referenstidpunkt N2 och att sända enligt blocket 72. Om ingen förändring av mottagningstidpunkten T(B), skett enligt ett alternativ NEJ i blocket 82, utföres omsynkronisering enligt blocket 70. Såsom nämnts tidigare är 10 15 20 25 30 -35 18 502 168 omsynkronisering endast. ett alternativ och enligt ett. annat alternativ, block 83, avbrytes förbindelsen för att angränsande tidluckor på samma bärfrekvens inte skall störas. Det bör noteras att alternativet.med att avbryta en förbindelse tillgripes endast när både den egna och en angränsande förbindelse är så störda av varandra, att båda förbindelserna betraktas som obrukbara.

Såsom nämnts tidigare kan det inträffa, att radioförbindelsen mellan basstationen BS1 och mobilen MS2 är kraftigt störd vid omsynkroniseringen efter alternativet NEJ .i blocket 82. Den justeringsorder TA som sändes enligt blocket 78 är då ofta säkrare än den justeringsorder TA som genererades vid själva omsynkroniseringen. Enligt ett alternativ utnyttjas detta så att justeringsordern TA i blocket 78 lagras enligt ett block 84. Vid omsynkroniseringen, alternativet NEJ i blocket 82, utnyttjas det lagrade värdet på justeringsordern TA för att ställa in sändtidpunkten T(M) hos MS2. anslutning till figur 5 är det också ett alternativ att flera mobilen Såsom beskrivits i konsekutiva värden på justeringsordern TA lagras enligt blocket 84 och justeringsordern TA utnyttjas först, så som beskrivits ovan; Om därefter fördröjningen AN(B) är en symboltid eller större enligt block 76, alternativet JA, utnyttjas den näst senaste av de På detta sätt göres upprepade utnyttjas vid omsynkroniseringen. Den senaste lagrade justeringsorderna TA. försök med de lagade justeringsorderna tills omsynkroniseringen det vill säga AN(B) = 0, eller att alla de lagrade justeringsorderna TA utnyttjats. lyckas, I anslutning till figur 1 beskrevs hur tidsförskjutningen av mottagningstidpunkten T(B) i basstationen B81 uppstod genom att mobilen MS2 förflyttade långt bort från basstationen. Tidsförskjutningen kan emellertid uppstå även om mobilen MS2 förflyttar sig en relativt kort sträcka, så som visas i figur 8. Mobilen MS2 befinner sig i en position P3 i cellen C1 och signalsekvenserna SU2 vägen till basstationen BS1. Mobilen MS2 förflyttar sig en relativt kort sträcka till en position P4, som ligger i radioskugga bakom en Radiosignalerna från mobilen MS2 reflekteras sig relativt överföres närmsta stor byggnad 85. ,l0 15 20 19 502 168 emellertid mot en bergvägg 86 och når basstationen BS1.

Signalsekvenserna SU2 får härigenom en betydligt längre väg till basstationen BS1 och kan fördröjas så mycket, att mobilens MS2 sändtidpunkt T(M) måste tidigareläggas genom justeringsordern TA från basstationen BS1. Uppfinningen kan tillämpas även i de fall när båda radiostationerna kan betraktas som stationära. Vid satellitöverföring mellan en geostationär satellit och en fast station på jorden kan det inträffa att radiovågorna avböjes i atmosfären och tar skilda vägar. Vid skifte mellan dessa olika vägar uppstår tidsfördröjningar som justeras på det ovan beskrivna sättet med justeringsordern TA.

Enligt utföringsexemplet har justeringsordern TA repeterats fyra gånger, det vill säga att i figur 5 är heltalet m = 4. Om en avkortad tidsjustering är önskvärd, kan detta värde väljas en eller två enheter mindre. Om det å andra sidan är önskvärt att justeringsordern TA skall uppfattas av mobilen med mycket stor säkerhet, repeteras justeringsordern ytterligare en eller flera gånger. Uppfinningen har i utföringsexemplet beskrivits i anslutning till ett mobiltelefonsystem, men kan utnyttjas i ett mera allmänt mobiltelesystem i vilket både tal och data överföres eller i ett helt allmänt radiokommunikationssystem.

Claims (14)

10 15 20 25 30 35 20 502 168 PÄIENTKRLV

1. Förfarande vid ett radiokommunikationssystem med tidsdelade frekvenser, vilket system omfattar minst en första radiostation (B81) och minst en andra radiostation (MS2) som på förbindelser överför symbolsekvenser (SB1-SB4; SN2, SU2) mellan sig i tidluckor (TSl, TS2, TS3) ordnade i ramar (FR), varvid en sändningstidpunkt (T(M)) för symbolsekvenserna (SB2,SB4; SU2) från den andra radiostationen (MS2) justeras, vilket förfarande omfattar följande förfarandesteg: - synkronisering av radiostationerna (MS2, BS1), tilldelning av en trafikkanal (TCHI) till deras gemensamma förbindelse med hjälp av en styrkanal (SCCH), vilken trafikkanal en utpekad av 'tidluckorna (TS2) på en förutbestämd innefattande omfattar frekvens, *- överförande av synkroniseringsord (SWN; S2) under synkronise- ringen och under pågående trafik, genom vilket synkroniseringsord den första radiostationen (BS1) anger en referenstidpunkt (N2) för den andra radiostationen (MS2), första radiostationen (BS1) av en - uppmätning i den mottagningstidpunkt (T(B)) i den utpekade tidluckan (TS2), då symbolsekvenserna (SB2, SB4; SU2) från den andra radiostationen (MS2) mottages, - fastställande i (BS1) (AN(B)) mellan den nämda mottagningstidpunkten den första radiostationen av en tidsavvikelse (T(B)) och referenstidpunkten (N2), - generering av en tidsförskjutning (AN(M)) (MS2) med hjälp av den nämnda tidsavvikelsen för den andra radiostationen (ÅN(B))« - generering av (TA) till den radiostationen (MS2) att inställa sin sändningstidpunkt (T(M)) på tidsförskjutningens (AN(M)) avstånd från referenstidpunkten (N2) , en justeringsorder andra - sändning av justeringsordern (TA) från den första radiostationen (BSl), varvid under pågående trafik justeringsordern (TA) sändes i den utpekade tidluckan (TS2) i minst två skilda av ramarna (FR). '10 15 20 25 .30 35 21 502 168

2. Förfarande vid ett mobiltelesystem (PMS) med tidsdelade frekvenser, vilket system omfattar minst en första radiostation (BS1) och minst en andra radiostation (MS2) som på förbindelser överför symbolsekvenser (SB1-SB4; SN2, SU2) mellan sig i tidluckor (TS1, TS2, TS3) ordnade i ramar (FR), sändningstidpunkt Cr(M)) för' symbolsekvenserna (SB2,SB4; SU2) från den andra radiostationen (MS2) justeras, vilket förfarande omfattar följande förfarandesteg: - synkronisering av radiostationerna (MS2, BS1), innefattande tilldelning av en trafikkanal (TCH1) till deras gemensamma förbindelse med hjälp av en styrkanal (SCCH), vilken trafikkanal omfattar en utpekad av tidluckorna (TS2) på en förutbestämd varvid en frekvens, - överförande av synkroniseringsord (SWN; S2) under synkronise- ringen och under pågående trafik, genom vilket synkroniseringsord den första radiostationen (BS1) anger en referenstidpunkt (N2) för den andra radiostationen (MS2), - uppmätning i den första radiostationen (BS1) av en mottagningstidpunkt (T(B)) i den utpekade tidluckan (TS2), då symbolsekvenserna (SB2, SB4; SU2) från den andra radiostationen (MS2) mottages, . - fastställande i tidsavvikelse (AN(B)) (T(B)) och referenstidpunkten (N2), - generering av en tidsförskjutning (AN(M)) (MSZ) med hjälp av den nämnda tidsavvikelsen den första radiostationen (BS1) av en mellan den nämda mottagningstidpunkten för den andra radiostationen (ÅN(B)), - generering av en justeringsorder (TA) radiostationen (MS2) att inställa sin sändningstidpunkt (T(M)) på tidsförskjutningens(AN(M))avståndfrånreferenstidpunkten(N2), - sändning av justeringsordern (TA) från den första radiostationen (BS1), varvid under pågående trafik justeringsordern (TA) sändes i den utpekade tidluckan (TS2) i minst två skilda av ramarna (FR). till den andra

3. Förfarande enligt patentkrav 1 eller 2 omfattande - lagring av mottagningstidpunkten (T(B)) innan justeringsordern (TA) sändes från den första radiostationen (BS1), 10 15 20 25 30 35 22 502 168 - uppmätning på nytt av mottagningstidpunkten (T(B)) i den första (BS1) efter det att justeringsordern (TA) överförts upprepade gånger, - jämförelse hos den första radiostationen (BS1) av den lagrade (T(B)) med den på nytt radiostationen mottagningstidpunkten uppmätta mottagningstidpunkten, - beordrande (SYNK) av förnyad synkronisering om den på nytt uppmätta mottagningstidpunkten (T(B)) är oförändrad.i förhållande till den lagrade mottagningstidpunkten.

4. Förfarande enligt patentkrav 1 eller 2 omfattande - lagring av mottagningstidpunkten (T(B)) innan justeringsordern (TA) sändes från den första radiostationen (BS1), - uppmätning på nytt av mottagningstidpunkten (T(B)) i den första (BS1) efter det att justeringsordern (TA) överförts upprepade gånger, - jämförelse hos den första radiostationen (BS1) av den lagrade (T(B)) med den på nytt radiostationen mottagningstidpunkten uppmätta mottagningstidpunkten, - beordrande av att den upprättade förbindelsen (TCHI) avbrytes om den på nytt (T(B)) är oförändrad i förhållande till den lagrade mottagningstidpunkten. uppmätta mottagningstidpunkten

5. Förfarande enligt patentkrav 1 eller 2 omfattande - lagring av åtminstone den senaste justeringsordern (TA), - lagring av mottagningstidpunkten (T(B)) innan justeringsordern (TA) sändes från den första radiostationen (BS1), - uppmätning på nytt av mottagningstidpunkten (T(B)) i den första (BS1) efter det att justeringsordern (TA) överförts upprepade gånger, - jämförelse hos den första radiostationen (BS1) av den lagrade (T(B)) med den på nytt radiostationen mottagningstidpunkten uppmätta mottagningstidpunkten, - beordrande (SYNK) av förnyad synkronisering om den på nytt uppmätta mottagningstidpunkten (T(B)) är oförändrad i förhållande till den lagrade mottagningstidpunkten, - utnyttjade av åtminstone den senaste justeringsordern (TA) vid den förnyade synkroniseringen (SYNK). 10 15 20 25 30 35 23 502 168

6. Förfarande vid ett radiokommunikationssystem med tidsdelade frekvenser, vilket system omfattar minst en första radiostation (BS1) och minst en andra radiostation (MS2) som överför symbol- sekvenser (SN2, SU2) mellan sig i tidluckor (TS1, TS2, TS3) ordnade i ramar (FR), varvid en trafikkanal (TCH1) mellan den första och den andra radiostationen (BS1, MS2) utpekad av tidluckorna (TS2) på en förutbestämd frekvens och en sändningstidpunkt (T(M)) för symbolsekvenserna (SU2) från den andra radiostationen (MS2) justeras, vilket förfarande omfattar omfattar en följande förfarandesteg: - överförande av synkroniseringsord (S2) under pågående trafik, genom vilket synkroniseringsord den första radiostationen (BS1) anger en referenstidpunkt (N2) för den andra radiostationen (H82) , - uppmätning i den första mottagningstidpunkt (T(B)) i den utpekade tidluckan (TS2), då radiostationen (BS1) av en symbolsekvenserna (SU2) från den andra radiostationen (MS2) mottages, - fastställande i den första radiostationen (BS1) av en tidsavvikelse (AN(B)) mellan den nämda mottagningstidpunkten (T(B)) och referenstidpunkten (N2), - generering av en tidsförskjutning (AN(M)) radiostationen (MS2) med hjälp av den nämnda tidsavvikelsen (mm >. ' - generering av en radiostationen (MS2) att inställa sin sändningstidpunkt (T(M)) på tidsförskjutningens(AN(M))avståndfrånreferenstidpunkten(N2), - sändning av justeringsordern (TA) från den första radiostationen (BS1) i den utpekade tidluckan (TS2) i minst två för den andra justeringsorder (TA) till den andra skilda av ramarna (FR).

7. Förfarande vid ett mobiltelesystem (PMS) med tidsdelade frekvenser, vilket system omfattar minst en första radiostation (BS1) och minst en andra radiostation (MS2) som överför symbol- sekvenser (SN2, SU2) mellan sig i tidluckor (TS1, TS2, TS3) ordnade i ramar (FR), varvid en trafikkanal (TCH1) mellan den första och den andra radiostationen (BS1, MS2) omfattar en utpekad av tidluckorna (TS2) på en förutbestämd frekvens och en 10 ,l5 20 25 30 35 502 168 24 sändningstidpunkt (T(H)) för symbolsekvenserna (SU2) från den andra radiostationen (MS2) justeras, vilket förfarande omfattar följande förfarandesteg: - överförande av synkroniseringsord (S2) under pågående trafik, genom vilket synkroniseringsord den första radiostationen (BS1) anger en referenstidpunkt (N2) för' den andra radiostationen (MS2), - uppmätning i den första (BS1) av en mottagningstidpunkt (T(B)) i den utpekade tidluckan (TS2), då (SU2) (Msz) radiostationen symbolsekvenserna från den andra radiostationen mottages, _ - fastställande i den första radiostationen (BS1) av en tidsavvikelse (AN(B)) mellan den nämda mottagningstidpunkten (T(B)) och referenstidpunkten (N2), - generering av en tidsförskjutning (AN(M)) (H82) med hjälp av den nämnda tidsavvikelsen för den andra radiostationen (ÅN(B)), - generering av en (TA) till den radiostationen (MS2) att inställa sin sändningstidpunkt (T(M)) på tidsförskjutningens (AN(M)) avstånd från referenstidpunkten (N2) , - sändning av justeringsordern (TA) från den första radiostationen (BS1) i den utpekade tidluckan (TS2) i minst två justeringsorder andra skilda av ramarna (FR).

8. Anordning vid ett radiokommunikationssystem med tidsdelade frekvenser, vilket system omfattar minst en första radiostation (BS1) och minst en andra radiostation (MS2) som på förbindelser överför symbolsekvenser (SB1-SB4; SN2, SU2) mellan sig i tidluckor (TS1, TS2, TS3) ordnade i ramar (FR), varvid anordningen justerar en sändningstidpunkt (T(M)) för symbolsekvenserna (SU2) från den andra radiostationen (MS2), vilken anordning omfattar: - en styrenhet (59) i den första radiostationen (BS1), som genom ett synkroniseringsförfarande (1-9) tilldelar en trafikkanal (TCH1) till förbindelsen med den andra radiostationen (MS2) med hjälp av en styrkanal (SCCH), vilken trafikkanal omfattar en utpekad av tidluckorna (TS2) på en förutbestämd frekvens, - anordningar (59, 64) genom vilka synkroniseringsord (SWN, S2) 10 15 20 25 '30 35 25 502 168 överföres från den första (BS1) synkroniseringsförfarandet och under pågående trafik, synkroniseringsord anger en referenstidpunkt (N2) för den andra radiostationen (MS2), - korreleringsanordningar (51, 52) i den första radiostationen (BS1) för uppmätning av en mottagningstidpunkt (T(B)) i den utpekade tidluckan (TS2), då symbolsekvenserna (SB2, SB4; SU2) från den andra radiostationen (MS2) mottages, - jämförelseanordningar (53, 54, 55) för fastställande i den första radiostationen (BS1) av en tidsavvikelse (AN(B)) mellan den nämda mottagningstidpunkten (T(B)) och referenstidpunkten (N2), ' - anordning (56) i den första radiostationen (BS1) för generering av en tidsförskjutning (AN(M)) för den andra radiostationen (MS2) med hjälp av den nämnda tidsavvikelsen (AN(B)), - justeringsenhet (57) för generering av en justeringsorder (TA) till den (MS2) att inställa sin sändningstidpunkt (T(M)) på tidsförskjutningens (AN(M)) avstånd från referenstidpunkten (N2), - anordningar (50, 58, 59) för sändning av justeringsordern (TA) från den första radiostationen (BS1), varvid anordningen omfattar för att under pågående trafik radiostationen under vilka andra radiostationen en repeteringsanordning (58) upprepa justeringsordern (TA) i den utpekade av tidluckan (TS2) i minst två skilda av ramarna (FR).

9. Anordning vid ett mobiltelesystem (PMS) med tidsdelade frekvenser, vilket system omfattar minst en första radiostation (BS1) och minst en andra radiostation (MS2) som på förbindelser överför symbolsekvenser (SB1-SB4; SN2, SU2) mellan sig i tidluckor (TS1, TS2, TS3) ordnade i ramar (FR), varvid anordningen justerar en sändningstidpunkt (T(M)) för symbolsekvenserna (SU2) från den andra radiostationen (MS2), vilken anordning omfattar: - en styrenhet (59) i den första radiostationen (BS1), som genom ett synkroniseringsförfarande (1-9) tilldelar en trafikkanal (TCH1) till förbindelsen med den andra radiostationen (MS2) med hjälp av en styrkanal (SCCH), vilken trafikkanal omfattar en utpekad av tidluckorna (TS2) på en förutbestämd frekvens, 10 15 20 25 -30 35 26 502 168 - anordningar (59, 64) genom vilka synkroniseringsord (SWN, S2) överföres från den första (BS1) under synkroniseringsförfarandet och under pågående trafik, synkroniseringsord anger en referenstidpunkt (N2) för den andra radiostationen vilka radiostationen (MS2), - korreleringsanordningar (51, 52) i den första radiostationen (BS1) för uppmätning av en mottagningstidpunkt (T(B)) i den utpekade tidluckan (TS2), då symbolsekvenserna (SB2, SB4; SU2) från den andra radiostationen (MS2) mottages, - jämförelseanordningar (53,54,55) för fastställande i den första radiostationen (BS1) av en tidsavvikelse (AN(B)) mellan den nämda mottagningstidpunkten (T(B)) och referenstidpunkten (N2), - anordning (56) i den första radiostationen (BS1) för generering av en tidsförskjutning (AN(M)) för den andra radiostationen (MS2) med hjälp av den nämnda tidsavvikelsen (AN(B)), - justeringsenhet (57) för generering av en justeringsorder (TA) till den (MS2) att inställa sin sändningstidpunkt (T(M)) på tidsförskjutningens (AN(M)) avstånd från referenstidpunkten (N2), - anordningar (50, 58, 59) för sändning av justeringsordern (TA) från den första radiostationen (BS1), varvid anordningen omfattar andra radiostationen en repeteringsanordning (58) för att under pågående trafik upprepa justeringsordern (TA) i den utpekade av tidluckan (TS2) i minst två skilda av ramarna (FR).

10. Anordning enligt patentkrav 8 eller 9 omfattande - en jämförare (54) i vilken den mottagningstidpunkt (T(B)) lagras, som gäller innan justeringsordern (TA) sändes från den första radiostationen (BS1), - signalanordning för avgivande av en signal (END), genom vilken jämför sitt värde på mottagningstidpunkten (T(B)) med ett nytt mottagningstidpunkten (T(B)) som genererats efter det att den sista justeringsordern (TA) överförts, - anordning (54) för att generera en order (SYNK) för förnyat jämföraren (54) lagrade värde på synkroniseringsförfarande, vilken order avges om det nya värdet på mottagningstidpunkten (T(B)) överensstämmer med det lagrade värdet på mottagningstidpunkten (T(B)). 10 15 20 25 30 35 27 502 168

11. Anordning enligt patentkrav 8 eller 9 omfattande - en jämförare (54) i vilken den mottagningstidpunkt (T(B)) lagras, som gäller innan justeringsordern (TA) sändes från den första radiostationen (BS1), - signalanordning för avgivande av en signal (END), genom vilken jämföraren (54) jämför sitt lagrade värde på mottagningstidpunkten (T(B)) med ett nytt värde på mottagningstidpunkten (T(B)) som genererats efter det att den sista justeringsordern (TA) överförts, - anordning (54) för att generera en nedkopplingssignal (BREAK) vilken förbindelsen om det nya värdet på mottagningstidpunkten (T(B)) överensstämmer med det lagrade värdet på mottagningstidpunkten (T(B)). kopplar ned

12. Anordning enligt patentkrav 8 eller 9 omfattande lagring av åtminstone den senaste - en minnesenhet för justeringsordern (TA), - en jämförare (54) .i vilken den mottagningstidpunkt (T(B)) lagras, som gäller innan justeringsordern (TA) sändes från den första radiostationen (BS1), - signalanordning för avgivande av en signal (END), genom jämföraren (54) jämför sitt mottagningstidpunkten (T(B)) med ett nytt mottagningstidpunkten (T(B)) som genererats efter det att den sista justeringsordern (TA) överförts, - anordning (54) för att generera en order (SYNK) för förnyat synkroniseringsförfarande, vilken avges om det nya värdet på mottagningstidpunkten (T(B)) överensstämmer med det lagrade värdet på mottagningstidpunkten (T(B)), - signalanordning (54) för avgivande av en signal (RS), genom vilken åtminstone den senaste justeringsordern (TA) utnyttjas vid det förnyade synkroniseringsförfarandet. värde på värde på vilken lagrade

13. Anordning vid ett raiokommunikationssystem med tidsdelade frekvenser, vilket system omfattar minst en första radiostation (B81) och minst en andra radiostation (MS2) som överför symbol- sekvenser (SN2, SU2) mellan sig i tidluckor (TS1, TS2, TS3) 10 15 20 25 30 35 28 502 168 ordnade i ramar (FR), varvid en trafikkanal (TCH1) mellan den första och den andra radiostatíonen (BS1, MS2) utpekad av tidluckorna (TS2) på en förutbestämd frekvens och justerar en sändningstidpunkt (T(M)) för från den andra radiostatíonen (MS2), omfattar en anordningen symbolsekvenserna (SU2) vilken anordning omfattar: - anordningar (59, 64) genom vilka synkroniseringsord (S2) överföres från den första radiostatíonen (BS1) under pågående trafik, genom vilka synkroniseringsord den första radiostatíonen (BS1) anger en referenstidpunkt (N2) för den andra radiostatíonen (MS2), - korreleringsanordningar (51, 52) i den första radiostatíonen (BS1) för uppmätning av en mottagningstidpunkt (T(B)) i den utpekade tidluckan (TS2), då symbolsekvenserna (SU2) från den andra radiostatíonen (MS2) mottages, _ - jämförelseanordningar (53, 54, 55) för fastställande i. den första radiostatíonen (BS1) av en tidsavvikelse (AN(B)) mellan den nämnda mottagningstidpunkten (T(B)) och referenstidpunkten (N2)» - anordning (56) i den första radiostatíonen (BS1) för generering av en tidsförskjutning (AN(M)) för den andra radiostatíonen (MS2) med hjälp av den nämnda tidsavvikelsen (AN(B)), - justeringsenhet (57) för generering av en justeringsorder (TA) till den andra radiostatíonen (MS2) att inställa sin sändningstidpunkt (T(M)) på tidsförskjutningens (AN(M)) avstånd från referenstidpunkten (N2), - repeteringsanordning (58) vilken upprepar justeringsordern (TA) minst två (m) gånger, - anordningar (50, 59) för sändning av justeringsordern (TA) från den första radiostatíonen (BS1) i den utpekade tidluckan (TS2) i minst två av ramarna (FR).

14. Anordning vid ett mobiltelesystem (PMS) med tidsdelade frekvenser, vilket system omfattar minst en första radiostation (BS1) och minst en andra radiostation (MS2) som överför symbol- sekvenser (SN2, SU2) mellan sig i tidluckor (TSl, TS2, TS3) ordnade i ramar (FR), varvid en trafikkanal (TCH1) mellan den första och den andra radiostatíonen (BS1, MS2) omfattar en 10 15 20 25 29 502 168 utpekad av tidluckorna (TS2) på en förutbestämd frekvens och justerar en sändningstidpunkt (T(M)) för från den andra radiostationen (MS2), anordningen symbolsekvenserna (SU2) vilken anordning omfattar: - anordningar (59, 64) genom vilka synkroniseringsord (S2) överföres från den första radiostationen (BS1) under pågående trafik, genom vilka synkroniseringsord den första radiostationen (BS1) anger en referenstidpunkt (N2) för den andra radiostationen (N32), - korreleringsanordningar (51, 52) i den första radiostationen (BS1) för uppmätning av en mottagningstidpunkt (T(B)) i den utpekade tidluckan (TS2), då symbolsekvenserna (SU2) från den andra radiostationen (MS2) mottages, - jämförelseanordningar (53, 54, 55) för fastställande i den första radiostationen (BS1) av en tidsavvikelse (AN(B)) mellan den nämnda mottagningstidpunkten (T(B)) och referenstidpunkten (N2). - anordning (56) i den första radiostationen (BS1) för generering av en tidsförskjutning (AN(M)) för den andra radiostationen (MS2) med hjälp av den nämnda tidsavvikelsen (AN(B)), - justeringsenhet (57) för generering av en justeringsorder (TA) till den andra (MS2) att inställa sin sändningstidpunkt (T(M)) på tidsförskjutningens (AN(M)) avstånd från referenstidpunkten (N2), - repeteringsanordning (58) vilken upprepar justeringsordern (TA) radiostationen minst två (m) gånger, - anordningar (50, 59) för sändning av justeringsordern (TA) från den första radiostationen (BS1) i den utpekade tidluckan (TS2) i minst två av ramarna (FR).