SE501216C2 - Vattenhaltig, stabil suspension av kolloidala partiklar samt framställning och användning av densamma - Google Patents

Description

501 216 lO 15 20 25 30 35 2 ytor. Till skillnad från silikasolpartiklar har lerpartik- lar en flakliknande struktur. Hantering av pulvermaterial är icke önskvärd, dels då all pulverhantering medför damningsproblem och doseringsproblem och dels då varje användare behöver utrustning för vätningen.

Enligt föreliggande uppfinning har det överraskande visat sig att det är möjligt att framställa stabila vatten- vilka både kolloidala anjoniska silikabaserade partiklar och kolloidala svällda partiklar smektit-typ. suspensioner innehåller av svällbara leror av Termen suspension som sådan anger ett system i vilket små fasta partiklar före- ett vätske- föreligger således de olika typerna av kolloidala partiklar, de sfäriska silika- partiklarna och de flakliknande lerpartiklarna, väsentligen uniformt dispergerade i ligger väsentligen uniformt dispergerade i medium. I föreliggande suspensioner vatten. förhållandevis och de till kunden angivna problemen Suspensionerna enligt uppfinningen kan ha höga torrhalter, upp till ca 40 procent, för-framställda suspensionerna kan levereras som därmed undviker de ovan vad gäller hantering av pulvermaterial.

Suspensionerna har mycket god effekt såväl i kombination med naturliga som syntetiska polymerer och är mycket kostnadseffektiva. Väsentligt högre effekt kan erhållas med suspensionerna än vad som kan förväntas genom ingående mängd av respektive typ av partiklar. Speciellt god effekt erhålles då syntetiska polymerer suspensionerna utnyttjas i _kombination med såsom katjonisk polyakrylamid. Med suspensioner enligt uppfinningen kan även silikabaserade partiklar med förhållandevis låg specifik yta, dvs för- partikelstorlek (ca 50 till 400 m2/g, 50 till ca 7 nm) utnyttjas med goda resul- tat. Silikasoler med dessa sig ej kommersiellt hållandevis stor motsvarande ca större partikelstorlekar har i tidigare givit tillräckligt goda resultat för utnyttjande inom retentions-avvattnings- området. _ Föreliggande uppfinning avser således suspensioner såsom närmare definierade i patentkraven. baserade på Silikabaserade partiklar, dvs partiklar lO 15 20 25 30 35 501 216 3 SiO2, som kan utnyttjas i föreliggande suspensioner inne- fattar kolloidal silika och kolloidal aluminiummodifierad silika eller aluminiumsilikat och olika typer av polykisel- syra. Lämpliga silikabaserade soler är sådana som beskrives i europeiska patentet 41056 och europeiska patentet 185068.

Den kolloidala silikan i specifik yta har företrädesvis en av 50-1000 m2/g och ännu hellre ca 100-1000 m2/g. Kommersiellt utnyttjas vanligen dessa soler soler av denna typ med diskreta partiklar med en specifik yta av ca 400-600 m2/g och medelpartikelstorleken ligger vanligen under 20 nm och oftast från ca 10 ned till ca 1 nm. Som ovan nämnts kan med fördel även de denna större partiklarna av typ ut- nyttjas, dvs sådana med en specifik yta av från ca 50 till ca 400 m2/g. Speciellt lämpliga silikasoler är sådana som har ett S-värde inom intervallet från 8 till 45 procent och som innehåller silikapartiklar med en specifik yta inom intervallet från 750 till 1000 m2/g vilka är ytmodifierade med aluminium i en grad av från 2 typ av silikasol beskrives i PCT silikabaserade partiklarna kan baserade på till 25 procent. Denna ansökan WO 91/07350. De även härstamma från soler polykiselsyra, varmed avses att kiselsyramate- rialet föreligger i form av mycket små partiklar, av storleksordningen 1 nm, med mycket hög specifik yta, över 1000 m2/g och upp till ca 1700 m2/g, aggregat eller peiska och med viss grad av mikrogelsbildning, såsom beskrives i euro- patentansökan 348366, europeiska patentansökan 359552 och PCT ansökan WO 89/06637. Vidare kan de silika- baserade partiklarna härstamma från silikasoler med viss grad av aggregat eller mikrogelsbildning, motsvarande ett S-värde inom intervallet från 15 till 40 procent, inne- hållande fierade eller silikapartiklar, vilka kan vara aluminiummodi- icke-aluminiummodifierade, med en specifik yta inom intervallet från 300 till 700 m2/g, företrädesvis 400 till sso mz/g. - Den andra typen av partiklar som ingår i föreliggande svällda smektit-typ. suspensioner utgöres av partiklar av i vatten svällbara leror av skiktade Leror av smektit-typ är silikatmineral och innefattar såväl naturligt 501 216 10 l5 20 25 30 35 4 förekommande material som syntetiska sådana. Materialen kan kemiskt behandlade, t ex alkalibehandlade. Lerorna skall vara dispergerbara i vatten och därvid svälla så att erhålles. Exempel på i vatten av smektit-typ Våra partiklar med en hög yta svällbara leror som kan utnyttjas i före- bentonit, hek- torit, beidelit, nontronit och saponit. Bentonit föredrages liggande suspensioner är montmorillonit, och lämplig bentonit är t europeiska patentet 0235893 efter trädesvis har en yta av 400 till 800 m2/g.

I föreliggande ex sådan som beskrives i det vilken svällning före- suspensioner ligger viktförhållandet solpartiklar till lerpartiklar inom intervallet 20:1 till 1:10, räknat på torrt material. Lämpligen ligger viktför- hållandet inom intervallet 10:1 till 1:5 intervallet 6:1 till 1:3. Suspensionernas_torrhalt över- stiger 5 viktprocent och kan uppgå till viktprocent. Den övre viktprocent och helst 25 viktpro- enligt uppfinningen är stabila vilket innebär att de kan framställas tillfredsställande viskositet ställas, lagras och helst inom 40 viktprocent.

Torrhalten överstiger lämpligen 8 gränsen är lämpligen 30 cent. Suspensioner med höga torrhalter och som gör att de kan fram- och transporteras för senare användning vilka är mått på stabiliteten kan inom tidsrymder kommersiellt acceptabla. Som ett anges att suspensionernas vis- kositet tre veckor efter tillverkning ej bör överstiga 1000 DV III överraskande cp, mätt med Brookfield viskosimeter 20°C. Det är suspensioner enligt uppfinningen kan innehåll av spindel 18, att stabila framställas med högt smektit-typ. Stabila framställas utan ut- varvtal 30 vid svällt lermaterial av suspensioner enligt uppfinningen kan skyddskolloider eller förmodas att de sfäriska silikapartiklarna i viss utsträck- nyttjande av dispergermedel och det ning kommer att fungera som dispergermedel för lermateria- let och hindra de att agglomerera. tunna, flakliknande lerpartiklarna från Genom att suspensionerna innehåller både silikamaterial och lermaterial har de en viskositet som väsentligt understiger viskositeten för en suspension av enbart motsvarande mängd av lermaterial. Silikamaterialet i 10 15 20 25 30 35 501 216 5 föreliggande suspensioner har således en dubbel effekt, som dispergermedel och som aktiv substans för flockningseffekt en fördel att föreliggande sus- pensioner kan framställas utan utnyttjande av extra kemika- lier för vid användning. Det är kemikalier kan ha en negativ inverkan på flockuleringseffekten vid utnyttjande av suspensionerna. Skyddskolloider och/eller dispergermedel dispergering då sådana kan dock utnyttjas om så önskas, speciellt för suspensioner med högre torrhalter. Sådana medel skall vara av anjonisk eller nonjonisk karaktär. Som exempel på lämpliga skydds- kolloider kan nämnas vattenlösliga cellulosaderivat såsom hydroxyetyl- och hydroxypropyl-, metylhydroxypropyl-, och etylhydroxyetylcellulosa, metyl- och karboxymetylcellulosa, gelatin, stärkelse, guargum, xanthangum, polyvinylalkohol, skall och/eller nonjonisk karaktär. Anjoniska t ex alkyl- -etersulfater, etc. 'Eventuella dispergermedel vara' av anjonisk dispergermedel kan utgöras av eller alkylaryl-sulfater, -sul- fonater, -fosfater eller -eterfosfater, polyakrylsyra och salter av polyakrylsyra, med flera.

Nonjoniska dispergermedel kan utgöras t ex av etoxylerade fettalkoholer, fettsyror, akylfenoler eller fettsyraamider, etoxylerade eller icke etoxylerade glycerolestrar, sorbi- tanestrar av innehålla medel. fettsyror med flera..Suspensionerna kan även andra tillsatskemikalier såsom konserverings- Suspensionerna enligt uppfinningen kan till exempel framställas genom att leran först blandas i vatten och den silikabaserade solen därefter tillsättes innan leran hunnit vattensvälla varefter dock att leran blandas i en sol av blandningen dispergeras väl. Det föredrages suspensionerna framställes genom att silikabaserade partiklar och dispergeras väl i denna med användning av höga skjuvkraf- ter. Dispergeringen kan till med an- vändning av Ultra-Turrax eller annan intensivblandare. För själva tider till de skjuvkrafter som utnyttjas. Dispergeringen kan gå på 10 till 15 minuter men med normal utrustning erfordras som regel någon eller några timmars tid för dispergeringen. exempel genomföras dispergeringsprocessen anpassas med hänsyn 501 216 10 15 20 25 30 35 6 erhålles svällning av lerpartiklarna.

Suspensionernas pH bör ej understiga 2 och ej överstiga ll.

Föreliggande suspensioner är till inom vattenreningsteknik, vid dispergeringen lämpade för användning som flockningsmedel, exempel vid framställning av massa och papper och såväl för rening av olika slags avloppsvatten som för rening speci- fikt av bakvatten från massa och pappersindustri. Suspen- sionerna utnyttjas som flockningsmedel i kombination med katjoniska eller amfotära polymerer vilka kan vara natur- baserade på kolhydrater, eller vara syntetiska.

Som exempel på lämpliga polymerer kan nämnas katjonisk och liga, dvs amfotär stärkelse, katjoniskt och amfotärt guargum, kat- joniska och amfotära akrylamidbaserade polymerer, kat- joniska polyetyleniminer, polyamidoaminer och poly(di- allyldimetylammoniumklorid). erhållits då katjonisk polyakrylamid. Även Speciellt goda_ resultat har suspensionerna utnyttjats i kombination med om godtycklig satsningsord- ning kan utnyttjas föredrages det att polymeren tillsättes till massa, pappersmäld eller vatten före suspensionen.

Föredraget användningsområde för suspensionerna, i kombination med polymer är för förbättring av retention och avvattning vid framställning av papper. doseras härvid lämpligen till en mängd av från 0,05 till 5 kg per ton, Suspensionerna räknat som torrt på torrt mäldsystem, dvs fibrer och eventuella fyllmedel, och helst till en mängd av från 0,1 till 3 kg per torrhalt vid dosering till mäld till 0,1 till 10 eller ton. Suspensionernas justeras lämpligen viktprocent. Av syntetiska katjoniska amfotära polymerer utnyttjas vanligen minst 0,01 kg polymer, räknat som torrt, per ton torrt mäldsystem och lämpligen utnyttjas från 0,01 till 3 och helst från 0,03 till 2 kg kolhydratbaserade katjoniska mängder av per ton. För eller amfotära polymerer som stärkelse och guargum utnyttjas vanligen kg/ton, mäldsystem. Lämpligen utnyttjas för dessa mängder av från 0,5 till 30 kg/ton och helst från 1 till 15 kg/ton. kombination med polymererna, mängder av minst 0,1 räknat som torrt på torrt Suspensionerna kan, i utnyttjas vid framställning av papper från olika typer av 10 15 20 25 30 35 501 216 7 mäldar av cellulosainnehållande fibrer såsom mäldar av från kemisk massa, såsom sulfat- och sulfitmassa, kemi-termomekanisk massa (CTMP), raffinörmassa eller slipmassa från såväl lövved som barrved fibrer termomekanisk massa, och kan även utnyttjas för mäldar baserade på returfibrer.

Mäldarna kan givetvis innehålla mineralfyllmedel av konven- tionella slag såsom till exempel kaolin, titandioxid, gips, talk och Goda resultat har erhållits även för såväl naturliga som syntetiska kalciumkarbonater. mäldar vilka vanligen anses svåra. Exempel på sådana mäldar är de som innehåller mekanisk massa såsom slipmassa, och mäldar mäldar baserade på retur- fibermassa som genom bakvattensystemen inne- håller höga mängder anjoniska föroreningar såsom lignin och lösta organiska föreningar och/eller höga elektrolythalter.

Såsom välkänt för silikabaserade soler som_ sådana kan en förhöjning av retentions och avvattningseffekten även för föreliggande suspensioner erhållas genom att även alumi- niumföreningar tillsättes till mälaen. vilken som helst vid pappersframställning i sig känd utnyttjas, t aluminiumförening kan ex alun, aluminater, aluminiumklorid, alumi- niumnitrat och polyaluminiumföreningar, såsom polyalumi- niumklorid, polyaluminiumsulfat och polyaluminiumföreningar innehållande såväl klorid som sulfatjoner.

Uppfinningen beskrives närmare i följande utförings- exempel, vilka emellertid ej är avsedda begränsa densamma.

Delar och procent avser viktdelar respektive viktprocent såvida annat ej anges.

Exempel 1 Två suspensioner (Suspension la) och 1b)) med torr- halter av ca 8,7% framställdes utgående från silikasol och (Sol 1) partiklar hade en specifik yta av Na-bentonit. Silikasolen var en ca 890 aluminiummodifierade till 8,5%-ig sol vars m2/g och partik- larna var en grad av 7%. Solens S-värde var 30% och dess pH-värdet ca 9,2.

Suspension la) framställdes utgående från 100 g silikasol, 8,93 g bentonit och 91,07 g vatten. Förhållandet aluminiummodifierad silika till bentonit i denna suspension var således ca 1:1. Suspension lb) framställdes utgående 501 216 10 15 20 25 30 35 8 från 133,3 g silikasol 5,95 g bentonit och 60,72 g vatten.

Förhållandet silika till bentonit i denna suspension var således ca 2:1. Bentoniten sattes till silikasolen och dispergering genomfördes medelst en Ultraturrax vid 10000 rpm under 10 minuter. Viskositeten hos suspensionerna mättes medelst en Brookfield viskosimeter DV-III (spindel Suspensionerna lagrades därefter vid 55°C under 40 dagar, vilket motsvarar lagring vid rumstemperatur nr 18, 30 rpm). under 400 dagar. Viskositeten mättes efter 20 dygns lagring och efter 40 dygns lagring. viskositet cp Nybereddd 20 dygn 40 dygn Suspension la 12,2 17,9 25,8 Suspension lb 8,6 12,0 14,6 Som framgår genomgick suspensionerna endast en mycket liten viskositetsförändring vilket stabilitet.

Exempel 2 På motsvarande indikerar mycket god ~ sätt som i Exempel 1 framställdes en suspension enligt uppfinningen från 125 g sol som av samma silika- i Exempel 1 och 5 g Na-bentonit. Efter ca 6 timmar var bentoniten helt dispergerad i solen. Denna suspension (Suspension 2) hade således ett förhållande aluminium- modifierad silika till bentonit av 2:1 och en torrhalt av ca 12 viktprocent. Viskositeten, mätt såsom i Exempel 1, var 11,3 cp.

Exempel 3 På motsvarande sätt som enligt Exempel 1 framställdes en suspension från 7 g Na-bentonit och 93 g av en 15%-ig silikasol (Sol 2) vars partiklar hade en specifik yta av ca 500 m2/g och i vilka 9% av kiselatomerna i ytgrupperna hade ersatts med ca 10 i silikasolen. Viskositeten för aluminiumatomer. Efter timmar var ben- toniten helt dispergerad denna suspension, mätt enligt ovan, var 33 cp. Som jäm- förelse kan nämnas att en 6%-ig suspension av enbart bentonit hade en viskositet av ca 2900 cp. Suspensionen enligt detta försök Suspension 3. exempel benämnes i efterföljande 10 15 20 25 30 35 501 216 9 Exempel 4 En suspension framställdes genom att en sol vars partiklar hade en yta av 230 m2/g och som innehöll 29% SiO2 och 0,3% Al2O3 blandades med 11,2 gram bentonit vilken blandats och svällts i vatten. Den framställda suspensionen hade en torrhalt av 10 viktprocent och ett förhållande silika till bentonit av 1:2.

Exempel 5 I detta retentionseffekten, retention av fibrer och fyllmedel vid pappersframställning, la) och lb) efter 20 dygns lagring och jämförelse gjordes med enbart sol. En standardmäld, baserad på massa med sammansättningen 60% blekt björksulfat + 40% blekt tallsulfat till vilken satts 30% krita som fyllmedel försök undersöktes av suspensionerna och 0,3 g/l Na2SO4.l0H2O, utnyttjades. Mälden hade en koncentration av 4,9 g/l och en finfraktionhalt av 0,376 g/l. detta och efterföljande försök, medelst en Britt Dynamic Drainage Jar vid 800 rpm. Detta är den gängse provningsmetoden för inom pappersindustrin.

Retentionsegenskaper utvärderades,' i retention Suspensionerna utnytt- en mängd av 0,8 kg/t i kombination med 4kg/t av en högkatjoniserad stärkelse, 0,8% N. sen tillsattes jades i Den katjoniska stärkel- före suspensionen eller solen. Angivna mängder är, i detta och efterföljande exempel, räknade som torrt på torrt mäldsystem, dvs fibrer och fyllmedel.

Suspension la) retention av 60,8% och sus- pension lb) gav en retention av 58,8%. Sol 1 doserad till 0,5 kg/t gav en retention av 51,8 och doserad till 0,6 kg/t av 55,6.

Exempel 6 I detta exempel undersöktes retentionen av suspension enligt exempel gav en 2. Jämförelser gjordes med en silikasol av (sol 1) och en standardmäld baserad pà massa blekt' björksulfat + 40% blekt som fyllmedel 30% krita 5 g/l. samma slag som den som ingick i suspensionen med bentonit. Mälden var med sammansättningen 60% tallsulfat. varefter den späddes till en koncentration av ca Till massan sattes 501 216 10 15 20 25 30 35 10 tillsattes 0,3 g/l Na2SO4.l0H2O, Mälden hade en finfraktionhalt av 36,6% och ett pH av 8,1. Effekten av suspensionen, silikasolen och bentoniten undersöktes i kombination med en konventionell lågkatjoniserad stärkelse 0,042 (såld under namnet Raisamyl 142) vilken i samtliga försök doserades iden mängd av 8,0 kg per ton torrt mäldsystem (fibrer + fyllmedel).

Försöken gav följande retentionsresultat: Därefter med en substitutionsgrad av Suspension 1 doserad till 1 kg/t: 62,4%.

Sol 1 doserad till 0,5 kg/t: 47,0%.

Försöken med bentonit gjordes kg/t 42,0% respektive 48,l%.

Betydligt förbättrat erhölls således med suspension enligt uppfinningen doserad till samma solmängd som då denna utnyttjades för sig och detta vid en inbland- ning av bentonit i med doseringar av 2, 4 respektive 6 34,3%, och gav retentionsresultaten: resultat suspension i en mängd som ej kunde förväntas ge något bidrag till förbättring av retentionen.

Exempel 7 För exakt samma mäld som i Exempel 5 gjordes även en undersökning av retention med en suspension 3 och ingående solen. Samma stärkelse som i Exempel 6 utnyttjades och även här i en mängd av 8,0 kg/t. enligt exempel jämförelse gjordes med enbart den i denna suspension Försöken gav följande retentionsresultat: Suspension 3 doserad till 2 kg/t: 62,4%.

Suspension 3 doserad till 3 kg/t: 73,5%.

Sol 2 doserad till 1 kg/t: 48,7%.

Sol 2 doserad till 2 kg/t: 69,l%. Även för denna suspension erhölls således betydligt förbättrat resultat vid dosering till samma solmängd som då denna utnyttjades för sig och detta vid en inblandning av bentonit i suspension i en mängd som ej kunde förväntas ge något bidrag till förbättring av retentionen.

Exempel 8 _ Retentionsförsök gjordes med en standardmäld (baserad blekt björksulfat + 40% blekt tallsulfat 30% krita och 0,3 g/l Na2SO4.10H2O). på massa av 60% med tillsats av 10 15 20 25 30 35 501 216 11 ca 5 g/l, finfraktionhalten 37,4% och pH 8,1. I dessa försök utnyttjades suspension 2, sol 1 och bentonit i kombination med en katjonisk polyakrylamid, Floerger Fo 4190 PG, med 10 molä katjoniska laddningar och en molvikt av ca 10 miljoner. Den katjoniska polyakryl- amiden användes i en mängd av 1,0 kg/t. I Retentionsresultaten blev följande: Mäldkoncentrationen var Susp. 2 Sol 1 Retention kg/t kg/t % 0,1 48,9 0,2 58,6 0,3 74,2 0,4 80,0 0,5 85,0 0,1 44,6 0,2 53,7 0,3 68,8 0,4 72,6 ' 0,5 76,9 Bentonit enbart doserad till 0,5 kg/t gav en 72,0%. Även för kombinationer med katjonisk polyakrylamid erhölls således betydligt förbättrat av suspensionen till retention av resultat vid dosering samma solmängd som då denna ut- nyttjades för sig och detta vid en inblandning i suspension av bentonit i en mängd som ej kunde bidrag till förbättring av retentionen.

Exempel 9 I detta exempel gjordes förväntas ge något retentionsförsök med suspen- sion enligt Exempel 4. Jämförelser gjordes med en silikasol av samma slag som den som ingick i suspensionen och med bentonit. I samtliga försök användes 0,5 kg/t av samma katjoniska polyakrylamid som tidigare utnyttjad. Reten- tionsförsöken gjordes för en standardmäld av samma slag som tidigare. Mälden hade en koncentration av ca 5 g/l och en finfraktionhalt av 38,3%.

Retentionsresultaten var följande: Suspension 4 doserad till 1,5 kg/t: 69,0%. 501 216 10 15 20 25 30 35 12 Sol 4 doserad till 1,0 kg/t: 32,8%.

Bentonit doserad till 2, respektive 54,0%. 4 respektive 6 kg/t: 5l,4%, 53,5 Den sol som utnyttjades i detta exempel har en sig ingen positiv effekt på innehållande dennaw sol och bentonit erhölls dock en markant förbättring av retentionen vilken ej var förväntad med hänsyn till mängden bentonit.

Exempel 10 I detta försök framställdes en serie suspensioner med varierande halter av silikapartiklar och Na-bentonit (White bentonite). Suspensionerna extremt låg yta och har i retention. Med suspensioner framställdes genom dispergering i en Waring-mixer med utnyttjande av maximalt varvtal under 15 minuter. De silikasoler som utnyttjades var: sol A = sol vars partiklar hade en specifik yta av ca 890 m2/g, partiklarna var aluminiummodifierade till en grad av 5% och S-värdet för sol A var 30% och dess pH-värde ca 8,8; Sol B = sol vars partiklar hade en specifik yta .av 500 m2/g där partiklarna var ytmodifierade med aluminium till en grad av 9% och solen var alkalistabiliserad till ett molförhållande SiO2:Na2O av ca 40:l; sol C = sol motsvarande sol B men där partiklarna ej var aluminiummodifierade; Sol D = sol vars en yta av 220 m2/g och en aluminiummodifie- alkalistabiliserad till ett molförhållande SiO2:Na2O av ca 90:l; sol E = sol mot- svarande sol D men där partiklarna partiklar hade ring av 5% och solen var ej var aluminiummodi- fierade och molförhållande SiO2:Na2O var ca 100:1. framställda kositeten som mättes med För de suspensionerna undersöktes vis- en Brookfield 50 rpm vid 20°C 10 dygn efter tillverkningen.

Proverna skakades upp lätt före mätningarna.

I tabell l sionerna viskosimeter RVT, spindel 4, nedan visas sammansättning av suspen- Förh. Si:B står för förhållandet silikazbentonit, räknat som torrt material, i suspensionerna. och uppmätta viskositeter. 10 15 20 25 30 35 501 216 13 Tabell 1 Soltyp Torrhalt Förh. Si:B Visk. % cp Susp. a A 9,6 10:1 4 10 Susp. b A 10,4 5:1 16 Susp. c A 12,7 2:1 60 Susp. d A 12,7 1:1 200 Susp. e A 12,7 1:2 750 Susp. f A 10,0 1:5 600 Susp. g B 21,0 2:1 360 Susp. h C 21,0 2:1 130 Susp. i D 25,0 ' 2:1 630 Susp. j E 25,0 2:1 620 Susp. k E 34,8 5:1 240 Som jämförelse kan nämnas att medan viskositeten för 6,3% bentonit var 200 av enbart bentonit med en koncentration av 3000 30 minuter efter tillverkning och klassades därmed som en gel. suspension d, som innehöll cp hade en suspension 6,3% en viskositet av ca redan För vissa suspensioner utvärderades även avvattnings- förmågan medelst en (CSF) Tester" vilket är den vanliga metoden för karakterisering av avvattning eller enligt SCAN-C 21:65. Alla kemikalietillsatser gjordes vid en blandnings- hastighet av 1000 varv/min. Mälden var en standardmäld från 60/40 blekt lövsulfatmassa respektive blekt tallsulfatmassa med tillsats av 30% fällt kalciumkarbonat och en koncentra- 3g/l. undersöktes i kombination med tillsats av "Canadian Standard Freeness dräneringskapacitet tion av Avvattningseffekten för suspensionerna både katjonisk vilka tillsattes mälden före suspensionerna. Stärkelsen, av samma typ som i Ex. 6, polyakrylamiden, av samma typ som i Ex. 8, i en mängd av 0,5 kg/t. Till mälden sattes vidare först 0,5 kg/t av alun. fall till stärkelse och katjonisk polyakrylamid tillsattes i en mängd av 10 kg/t och den katjoniska Suspensionerna doserades i samtliga en mängd av 0,5 kg/t räknat som silikapartiklar. 501 216 10 15 '14 Tabell 2 Suspension Bentonitmängd kg/t CSF doserad genom susp. ml a 0,05 520 b 0,1 525 c 0,25 5405 d 0,5 560 e 1,0 575 f 2,5 580 Som jämförelse kan nämnas att enbart sol doserad till en mängd av 0,5 kg/t silikapartiklar gav ett CSF värde av 500 och enbart bentonit doserad till en mängd av 1 kg/t gav ett CSF Mäldens CSF värde med tillsats av enbart polymererna och alun var 355. värde av 380.

Claims (10)

10 15 20 25 30 35 501 216 15 Patentkrav

1. vattenhaltig, stabil suspension av kolloidala partiklar, k ä n n e t e c k n a d därav, att partiklarna utgöres dels av silikabaserade anjoniska partiklar och dels av svällda partiklar av i vatten viktförhållandet till lerpartiklar ligger inom svällbara leror av smek- tit-typ varvid silikabaserade partiklar 20:l till 1:10 inom intervallet 5 till intervallet och suspensionens torrhalt ligger 40 viktprocent.

2. Suspension enligt krav 1, k ä n n e t e c k nia d att viktförhållandet silikabaserade partiklar till lerpartiklar ligger inom intervallet 6:1 till 1:3. därav,

3. Suspension t e c k n a d inom intervallet 8 till 30 viktprocent. enligt krav 1 eller 2, k ä n n e- därav, att suspensionens torrhalt ligger

4. Suspension enligt något av föregående k ä n n e t e c k~n a d att de partiklarna härstammar från en silikabaserad sol med ett S- intervallet 8 till 45% och med silikapartiklar vilka har en specifik yta inom intervallet 750 till 1000 modifierade med aluminium i en grad av krav, därav, silikabaserade värde inom m2/g och vilka är från 2 till 25 procent.

5. Suspension krav, enligt något av föregående k ä n n e t e c k n a d därav, att lerpartiklarna utgöres av bentonitpartiklar.

6. Förfarande för framställning av en vattenhaltig suspension av kolloidala partiklar, k ä n n e t e c k n a d därav, att en i vatten svällbar lera av smektit-typ blandas i en sol av silikabaserade partiklar och dispergeras i denna för bildning av en suspension där viktförhållandet silikabaserade partiklar till lerpartiklar 20:l till 1:10 och ligger inom intervallet 5 till 40 viktprocent. ligger inom intervallet suspensionens torrhalt

7. Användning av en kolloidala silikabaserade anjoniska partiklar och dels av partiklar av vattenhaltig suspension av partiklar, 'vilka partiklar utgöres dels av smektit-typ varvid viktför- till lerpartiklar i i vatten svällbara leror av hållandet silikabaserade partiklar 501 216 10 16 intervallet torrhalt ligger suspensionen ligger inom 20:l till 1:10 och inom intervallet 5 gill 40 viktprocent, såsom flockningskemikalie i katjoniska suspensionens kombination med eller amfotära polymerer vid framställning av massa och papper och för vattenrening.

8. Användning enligt krav 7, varvid suspensionerna utnyttjas som flockningskemikalie för förbättring av retention och avvattning vid pappersframställning. 7 eller kombination med katjonisk stärkelse och/eller katjonisk akrylamidbaserad polymer.

9. Användning enligt krav 8, varvid suspen- sionerna utnyttjas i

10. Användning enligt krav e9, varvid suspensionerna utnyttjas i kombination med katjonisk akrylamidbaserad polymer.