SE500820C2 - Sätt att ordna kommunikation mellan åtminstone två användare i form av ett möte - Google Patents

Description

10 15 20 25 30 35 500 820 2 är enbart exemplifierande och avser inte att begränsa upp- finningen.

Med funktionalitet avses förmàgan att kunna utföra nàgot i ett telekommunikationsnät. Exempel pá funktionalitet är aktiviteter och tjänster som kan utföras i telekommunikationsnät. Exempel pà funktionaliteter är förfrágan,att uppställa förbindelseväg mellan två parter, sifferanalys, taxering. Funktionaliteten kan, men behöver ej, innebära att dedicerad utrustning måste finnas tillgänglig för funktionalitetens utförande. Är funktionaliteten t.ex. mottagning av toner och analysering av toner mäste en tonmottagare finnas tillgänglig. Andra exempel pá funktionalite- ter är röststyrda talbesked, nummeröversättningstjänsten, konferenssamtal. Ännu andra exempel på funktionalitet är' de funktionaliteter som beskrivs i nämnda fem svenska patentansök- ningar, nämligen kommunikation i form av ett möte, personsökning, sätt att etablera samarbete med en funktionalitet, mötande förbindelseetablering samt kommunikation'via.mellanhand. Ännu ett exempel pà funktionalitet är förmågan att kunna välja bland flera alternativ.

Med förbindelse avses kretskopplad förbindelse eller paketkopplad förbindelse. Att etablera en förbindelse avser'i det kretskoppla- de fallet att en kretskopplad förbindelse uppställs mellan tvâ hàrdvaru-ändutrustningar och i det paketkopplade fallet att en paketkopplad förbindelse skapar relationer mellan logiska kanaler pà fysiska länkar som förbinder noder med varandra. Med uttrycket oriqinera resp. terminera en förbindelse avses i det kretskoppla- de fallet att ansluta originerande resp. terminerande utrustning till en kretskopplad förbindelse och i det paketkopplade fallet att skapa en session mellan applikationer i originerande resp. terminerande nod.

Med användare avses i det följande en mänsklig användare eller en datorbaserad applikation, som utnyttjar kommunikationstjänster.

Applikationen kan vara realiserad i form av hårdvara, mjukvara och kombinationer därav. En synonym till användare är ordet part. 10 15 20 25 30 3 500 820 Med terminal avses utrustning som är ansluten till ett tele- kommunikationsnät och som gör nätets telekommunikationstj änster tillgängliga för en användare.

Med ägt avses antingen en accessport eller en transitport. En accessport är en plats där en dedicerad terminal är ansluten till ett telekommunikationsnät. En accessport är förknippad med en destinationsadress, som går till en slutanvändare. I det vanliga telefonnätet finns accessporten i en telefonstation. I ISDN-nätet och i mobiltelefonnätet finns accessporten i en terminal. En transitport är en port i en förbindelse mellan noder. En transitport är inte förknippad med någon enskild destinationsad- ress utan utnyttjas för etablering av valfri förbindelse mot en slutdestination. Slutdestinationen anges av destinationsadressen.

En transitport kan vidarebefordra anrop mot en annan nod eller kan mottaga anrop från en annan nod.

Ett anrop har som slutdestination en terminal vilken identi- fieras av en destinationsidentitet. Terminalen kan finnas i samma nod som en transitport eller i någon annan nod dit anropet skall vidarekopplas .

Ett grundläggande särdrag med dagens kommunikationstj änster är att när en part, nedan kallad A, önskar kommunicera med en annan part, nedan kallad B, då sänder A ett anrop till B, varvid en förbindelse etableras mellan A och B. Anropet och uppställning av förbindelseväg är ett kopplat förlopp. Med detta menas att den information som A använder vid anropet, vanligen en identifika- tion för Bzs accesspunkt i telekommunikationsnätet, utlöser upp- ställning av förbindelseväg mellan parterna. Förbindelsen kan vara kretskopplad eller, vid icke kontinuerligt transmiss- ionssätt, en s.k. virtuell förbindelse, t.ex. paketkopplade nät, ATM-nät (gsynkron transfer mode) etc. Traditionellt etableras en förbindelse genom uppställning av väg från ett ursprung till en destination. Förbindelsevägen genom telekommunikationsnätet styrs av fasta s.k. routingtabeller som görs upp när nätet konfigureras 10 15 20 25 30 35 500 820 4 eller omkonfigureras. Ibland kan routingtabellerna medge alternativval baserade på lokal framkomlighetsinformation.

Nackdelarna med detta traditionella kommunikationssätt är många.

Ett första problem gäller hantering av kommunikationsnätets resurser. För det första är kommunikationsnätet i sig en resurs som med det traditionella sättet att utforma kommunikationstjän- ster utnyttjas oekonomiskt. Om t.ex. part A anropar part B, varvid en förbindelse uppställs genom nätet från A till B, och part B inte accepterar anropet, då har nätresurser tagits i anspråk i onödan. Samma sak gäller om part B är upptagen. Fallet är så beroende på att dagens nät till övervägande del utnyttjar kanalassocierad signalering. Detta innebär att en förbindelse uppkopplas för signalering. Samma förbindelse används sedan för tal. Med gemensam kanal-signalering, som används främst i lángdistansnätet, sker signalförbindelsen med hjälp av datapaket medan talförbindelsen, uppkopplas först vid B-svar. gemensam kanal-signalering. För det andra kräver en majoritet av alla etablerade förbindelser inte att part B omedelbart tar hand om den information som A vill överföra. den dyra delen av kommunikationen, I lokala nät används knappast I de uppräknade fallen utnyttjas nätresurserna antingen i onödan eller utnyttjas de i realtid fastän ett senarelagt utnyttjande skulle vara möjligt.

Dagens telekommunikationsnät bygger på den principen att endast ett begränsat antal av samtliga potentiella kommunikationsmöj lig- heter utnyttjas samtidigt av nätets användare. Telekommunika- tionsnätet ges en intern arkitektur så beskaffad att gemensamma nätresurser kan betjäna endast ett begränsat antal samtidiga användare av nämnda resurser. En konsekvens av detta är att när många användare samtidigt vill använda resurserna räcker dessa inte till och spärr uppstår. Genom att öka de gemensamma resurserna minskar risken för att spärr skall uppstå. Att öka de gemensamma resurserna är emellertid ofta dyrbart. Det är därför fördelaktigt om den önskade kommunikationen kan omdirigeras geografiskt eller senareläggas i tiden så att den utan olägenhet 10 15 20 25 30 35 5 500 820 för användarna kan genomföras på ett sätt som utjämnar trafiken och reducerar risken för spärr.

En annan nackdel med de kända telekommunikationsnäten är att när part A önskar kommunicera med B måste part A rikta anropet till nätet eftersom nätet måste aktiveras för att etablera för- bindelsen med part B. Detta kräver i sin tur att nätet måste ha kunskap om Bzs accessport i telekommunikationsnätet. Vidare måste telekommunikationsnätet välja förbindelsevägen mellan part A och B. Detta sker med hjälp av routingtabeller. Routingtabellerna är fasta och oföränderliga och innebär olägenhet exempelvis i det fall när ett stort antal användare, som befinner sig inom ett begränsat lokalt, samtidigt anropas via telekommunikationsnätet, varvid spärr uppstår på vissa trunkled- ningar som leder till detta lokala område. Normalt har noden vid ett sådant tillfälle flera outnyttjade trunkledningar från andra geografiska områden. Routingtabellerna tillåter emellertid inte att dessa outnyttjade trunkledningar tillfälligt utnyttjas för att avverka trafiken till det lokala området. Som exempel på tillfälliga geografiska trafikkoncentrationer kan nämnas bl.a. stora sportevenemang av temporär karaktär, geografiskt område, Ännu en nackdel med dagens kända telekommunikationsnät är att nätet ej kan skilja på om A:s anrop besvaras av personen B eller någon annan person som befinner sig vid Bzs accessport i telekommunikationsnätet. Om telekommunikationsnätet är det vanliga telefonnätet inträffar detta fall i en konferenslokal där det finns flera konferensdeltagare och en enda telefon som ringer var gång någon av konferensdeltagarna söks. Med andra ord kan telekommunikationsnätet ej skilja på användarna.

Sett ur B:s synpunkt är dagens telekommunikationsnät också rigida till sin struktur och tröga i sin omdirigering av anropet till B i det fall B flyttar från sin accessport i telekommunikations- nätet. Detta problem är exempelvis 1 dagens telefonnät löst med tjänster som "medflyttning" eller "omstyrning". Om B emellertid måste byta accessidentitet permanent så kvarstår dock problemet att den som vill nå B måste känna till den nya accessidentiteten. 10 15 20 25 30 35 500 820 6 Mobiltelefonin klarar detta problem men till priset att nätet ständigt måste registrera var B (eller B:s terminal) kan nås.

Dagens telekommunikationstjänster medger inte heller att part A gör ett anrop till part B på ett telekommunikationsnät och etablerar kommunikation med part B på ett annat, från det första skilt, telekommunikationsnät. (mn B har accesspunkter 1. flera telekommunikationsnät måste A känna till samtliga dessa för att kunna utnyttja alternativa sätt att kommunicera med B. Svarar part B inte i det ena telekommunikationsnätet måste part A försöka att nå part B i ett annat kommunikationsnät. På detta sätt måste part A pröva telekommunikationsnät efter telekommuni- kationsnät innan han slutligen når part B. Vidare måste part A givetvis ha en förteckning över Bzs accessportar i de olika näten över vilka B förfogar.

REDOGÖRBLSE FÖR UPPFINNINGEN Uppfinnaren har funnit att många av de ovanstående olägenheterna kan undanröjas genom en ny typ av kommunikation som innebär att två användare, även kallade parter, A och B kommunicerar indirekt via en mellanhand M. Den önskade kommunikationen mellan A och B kan av nätet då hanteras som två separata processer, nämligen en kommunikationsprocess från A till mellanhanden M och från B till mellanhanden M. För både A och B gäller i detta fall att resp. part kommunicerar med mellanhanden M varför mellanhanden M inte behöver känna till hur A och B kan nås. Mellanhanden kan i sin tur bestå av en kedja av sinsemellan samarbetande mellanhänder.

I sin grundform kan denna princip utnyttjas för indirekt kommunikation varvid dock möjligheten till direkt interaktiv kommunikation mellan A och B går förlorad. Mellanhanden kan kommunicera med B utan att A behöver känna till B:s accessport.

Om part B inte kontaktar mellanhanden kvarstår emellertid Azs kommunikationsbehov och A måste göra ett förnyat anrop. Indirekt kommunikation mellan parterna innebär att part B kan anropa mellanhanden för att kontrollera om något meddelande riktat till B finns att hämta. Part A vet att meddelandet skall sändas till mellanhanden men behöver inte känna till varifrån part B anropar mellanhanden. Mellanhanden är i detta fall passiv och har rollen av anropad både från A och från B. I en föredragen utföringsform 10 15 20 25 30 "' 50 0 82 0 av uppfinningen kan mellanhanden även ges till uppgift att administrera interaktiv kommunikation genom att baserat på information som de både parterna meddelar mellanhanden, avgöra när båda är tillgängliga för interaktiv kommunikation och därvid initiera sådan.

Ett ändamål med föreliggande uppfinning är att utnyttja ex- isterande nät och existerande näts resurser effektivare än hitintills.

Ett annat ändamål med uppfinningen är att åstadkomma ett kommunikationsförfarande som innebär att ett anrop inte ovillkor- ligt utlöser aktivering av ett nät i syfte att uppställa en kopplingsväg till den anropade. Kommunikationsförfarandet skall vidare medge att det nät i vilket kommunikationen mellan parterna sker inte behöver lagra och aktualisera användarnas accesspunkter i detta nät. Vidare skall förbindelsevägen mellan användarna kunna väljas dynamiskt utan att nätets konfigurationsberoende fasta routingtabeller behöver ändras. Ännu ett ändamål med uppfinningen är att åstadkomma ett kommuni- kationsförfarande som medger selektiv personlig kommunikation via en accessport, vilken flera användare kan utnyttja. Ännu ett ändamål med uppfinningen är att åstadkomma ett kommuni- kationsförfarande vid vilket den anropande parten ej behöver ha kunskap om den anropade partens accessportar i alla de tele- kommunikationsnät över vilken den anropade parten förfogar.

.Ovanstående ändamål med uppfinningen ernås genom att kommunika- tionen mellan parterna etableras i form av ett möte, som administreras av en mellanhand, kallad mötesmäklare. Enligt uppfinningen indelas kommunikationstjänsten i en separat förhandlingsfas och en förbindelseetableringsfas. Förbindelse- etableringsfasen initieras först när båda parterna accepterat att kommunikation skall ske och när parternas accessportar i resp. kommunikationsnät blivit tillkännagivna för parterna. 10 15 20 25 30 500 820 s Med separat avses här att det nämnda kopplade förloppet mellan anrop och uppställning av förbindelseväg bryts både i tid och i rum. Att det kopplade förloppet bryts i tiden innebär att förhandlingsfasen av en skiljs från upprättandet av förbindelseväg. Upprättandet av förbindelseväg sker först vid en tidpunkt när båda parterna är överens om att förbindelsens kommunikationsfas skall äga rum. På detta sätt kommer tidpunkten för upprättande av förbindelseväg att fördröjas i förhållande till tidpunkten för anropet men uppfinningen utesluter inte att tidpunkten för uppställandet av förbindelseväg sker i direkt anslutning till tidpunkten för anropet förutsatt att vissa villkor är uppfyllda. kommunikationstjänst Att det kopplade förloppet bryts i rummet innebär att för- bindelsevägen mellan parterna inte nödvändigtvis behöver ske över samma telekommunikationsnät över vilket eller vilka förhandlings- fasen sker. Uppfinningen utesluter emellertid inte att den rumsliga kopplingen bibehålls, dvs. att samma telekommunikations- nät över vilket eller vilka anropet skedde även används vid kommunikationen mellan parterna.

Genom att splittra det kopplade förloppet kommer en förbindelse nu inte att betraktas som en uppställning av väg från ett ursprung till en destination utan en förbindelse kommer att betraktas som en uppställning av väg mellan två likvärdiga parter varvid en väg uppställs från A till B, från B till A eller från A till en mellanliggande punkt M(A) och från B till en mellanlig- gande punkt M(B) varefter M(A) förbinds med M(B). De mellanlig- gande punkterna (M(A) och M(B) är förlagda till ett telekommuni- kationsnät som bägge parterna kan nå. Uppsplittringen av det kopplade förloppet innebär också att ett anrop betraktas som en beställning av en tjänst. Traditionellt betraktas ett anrop som en beställning av uppställande av en förbindelseväg till en destination. Med det nya synsättet innebär t.ex. nummertagning på 'en telefonapparat att part A beställer en tjänst, i detta fall förhandling om en kommunikationstjänst. 10 15 20 25 30 35 9 500 820 Ett karaktäristiskt drag för det uppfinningskoncept som ligger bakom samtliga sex patentansökningar är att den ena parten manifesterar sin önskan att etablera kommunikation med en annan part genom att göra ett anrop till en mellanhand som, beroende pà vilken. kommunikationstjänst som «efterfrágas, kallas antingen mötesmäklare, mötesarrangör, tjänstebeställningscentral, elektronisk sekreterare eller sökcentral, registrerar anropet, tilldelar anrcpet en identifikation samt förhandlar med, eller har redan förhandlat med, parterna om de villkor pà vilka parterna är beredd att acceptera att en förbindelse uppställs dem emellan. Bl.a. förhandlas om en för bada parter lämplig tidpunkt när förbindelsevägen mellan parterna skall etableras för att pá så sätt inleda förbindelsens kommunikationsfas. Eventuellt överför även den tredje parten identifikationen till endera parten för att denna vid ett senare tillfälle skall kunna etablera kontakt med den andra parten.

Genom att mellanhanden besitter kunskap om att båda parterna är beredda att inleda kommunikationsfasen kan mellanhanden medverka till val av den plats där parterna skall träffas. Denna plats kan vara förlagd i accessporten för den ena parten i ett kommunika- tionsnät, kommunikationsnät eller i accessportar i ett godtyckligt tele- kommunikationsnät till vilket bada parterna har access. I detta gemensamma telekommunikationsnät förbinds parternas accessportar med varandra. Pà så sätt finns stor frihet att välja mötesplats och uppställningen av väg mellan parterna behöver inte följa fasta routingtabeller utan kan väljas med hänsyn till exempelvis rådande trafikbetingelser i de gemensamma telekommunikationsnät över vilka båda parter förfogar. en accessport för den andra parten i ett annat FIGURBESKRIVNING Olika utföringsformer av uppfinningen kommer att beskrivas närmare nedan i anslutning till de bifogade ritningarna, i vilka är ett blockschema som schematiskt visar tva olika miljöer, i vilka kommunikationsförfarandet enligt uppfinningen tillämpas, FIG. 1 10 15 20 25 500 820 FIG.

FIG.

FIG.

FIG.

FIG.

FIG.

FIG.

FIG. 2 3 4-9 10 11 12 13 14 FIG.15 Fig.

Fig. 16 17 10 är ett blockschema som schematiskt visar olika terminaler, vilka ingàr i ett kommunikationssystem kommunikationsförfarandet som utnyttjar enligt föreliggande uppfinning, är ett flödesschema som schematiskt visar de förlopp, vilka kan inträffa vid en klient resp. en mäklare, som utnyttjar kommunikationsförfarandet enligt uppfinningen, är detaljerade flödesscheman över de förlopp som visas 1 fig. 3, visar de aktiviteter som sker hos en klient under en mötesförhandling, är ett flödesschema som visar de aktiviteter som sker hos mötesmäklaren vid en mötesförhandling, illustrerar schematiskt kommunikationsförfarandet enligt uppfinningen i samband med ett konferenssam- tal i vilket tre parter deltar, visar ett exempel pà en klients aviseringslista, är ett blockschema som schematiskt visar de termi- naler som ingàr' i ett kommunikationssystem. som utnyttjar kommunikationsförfarandet enligt före- liggande uppfinning i den miljö som visas nedtill i fig. 1, är ett blockschema visande interaktionen mellan tvà parter och en mötesarrangör, är blockscheman visande att mötesplatsen är belägen i ena partens B nod Y, är blockscheman visande att mötesplatsen är belägen i andra partens A nod X, och 10 15 20 25 30 11 5 0 0 8 2 0 är blockscheman visande att mötesplatsen är belägen inuti ett nät.

Fig. 18 Fig. 1 visar schematiskt i blockschemaform två olika miljöer, i vilka kommunikationsförfarandet enligt uppfinningen tillämpas. I båda miljöerna förekommer en mötesmäklare 1, visad till höger om den streckade linjen i fig. 1, och en klient A till mötesmäkla- ren, visad till vänster om den streckade linjen i fig. 1.

Klienten kan se ut på olika sätt. I den översta miljön i fig. l kan klienten antingen vara en användare A, eller en agent AG till denne, som via ett telekommunikationsnät N står i förbindelse med mötesmäklaren. I den undre miljön i fig. 1 består klienten av en användare A som via ett nät N står i förbindelse med sin agent AG(A) . Agenten AG(A) står i sin tur i förbindelse med mötesmäkla- ren 1 via ett telekommunikationsnät n, vilket kan vara skilt från nätet N eller vara samma nät som nätet N.

När en klient A önskar etablera kommunikation med en annan klient, kallad B, gör klienten A en beställning av ett möte med klienten B. Beställningen görs hos en mellanhand, mötesmäklaren l. Det är sedan mötesmäklarens uppgift att förhandla med klienterna A och B om de närmare villkoren, såsom t.ex. tidpunkt, mötesform, betalningsansvar etc., som måste vara uppfyllda för att mötet skall äga rum. När båda klienterna är överens om att mötet skall äga rum ankommer det på mötesmäklaren 1 att initiera uppställning av en förbindelse mellan A och B.

Den övre miljön i fig. 1 ser situationen ur mötesmäklarens synpunkt. Den visade användaren A kan således vara antingen A eller B eller agenten AG(A) för A eller agenten AG(B) för B.

Mötesmäklaren genomför en förhandling, betecknad med pilparet Fl, förhandling nummer l, gentemot klienten.

I den undre miljön i fig. 1 genomförs två förhandlingar, nämligen den som markeras med pilparet Fl och den som markeras med pilparet P2. Förhandlingen Fl sker mellan mötesmäklaren l och dennes klient, agenten för A eller agenten för B. Den andra förhandlingen sker mellan agenten och agentens uppdragsgivare. 10 15 20 25 30 35 500 820 12 Uppdragsgivare till agenten AG(A) är användaren A och uppdrags- givare till agenten AG(B) är användaren B.

Fig. 2 visar ett blockschema över den övre miljön i fig. 1. Två klienter A och B abonnerar på tjänster i olika telekommunika- tionsnät Nl - N5. Nätet Nl är det vanliga telefonnätet, nätet N2 är telexnätet, nätet N3 är ett paketförmedlande datanät, nätet N4 är mobiltelefonnätet och nätet N5 är ett personsökningsnät, t.ex. ett radionät. Klient A abonnerar på tjänster i näten Nl och N3 medan klient B abonnerar på tjänster i samtliga nät Nl - NS.

Klient A har en konventionell telefon och en terminalenhet som ger A access till det paketförmedlande datanätet. Denna termina- lenhet visas av en symbol som består av en centralenhet 3, ett tangentbord 4 och en bildskärm 5. Klient B har också en telefon, en telexapparat 6, en terminalenhet till det paketförmedlande datanätet, vilken terminalenhet också visas i form av en symbol bestående av en centralenhet 3, ett tangentbord 4 och en bildskärm 5. Klient B har en mobiltelefon 7 som står i för- bindelse med mobiltelefonnätet N4. Slutligen har klient B en personsökningsmottagare 8 som står i förbindelse med person- sökningsnätet N5.

Mötesmäklaren 1 innefattar ett antal terminalenheter Tl, T2 ...

TS, en central processor 9, som styrs av ett antal program- moduler, vilka schematiskt visas vid 10. Terminalenheten T1 är ansluten till nätet N1, T2 till nätet N2 etc. Eftersom varje terminalenhet T1 - T5 skall hantera tusentals förbindelser samtidigt skiljer sig mäklarens terminalenheter Tl - T5 från klienternas terminalenheter Tl - T5. Således är terminalenheten Tl en telefonväxel i mötesmäklaren 1 medan klienternas termina- lenheter utgörs av konventionella telefoner. Likaså är termina- lenheten 'I'2 en väljare medan motsvarande terminalenheter hos klienterna är konventionella telexapparater. Det inses att terminalenheterna T1 - T5 i sin tur kan innefatta programvaru- styrda processorer. Den centrala processorn.9 har programvara för utförande av den mötesförhandling som kommer att beskrivas närmare nedan och kan, såsom markeras symboliskt av de streckade linjerna ll, vara ansluten till flera olika telekommunikationsnät 10 15 20 25 30 35 13 500 820 för att tjänstgöra såsom gateway. Den centrala processorn 9 kan vara samlokaliserad med endera klienten.

Fig. 3 visar en översikt av de grundaktiviteter som kan förekomma hos en klient A eller B och hos mäklaren 1. Normalt sätt sker ingenting och då befinner sig klienten och mäklaren i ett grundtillstånd, som betecknas med en dubbel heldragen linje. När en klient önskar komma i förbindelse med en annan initierar klienten kommunikationsförfarandet enligt uppfinningen. Klienter- na A och B är därefter två likvärdiga parter som förhandlar med mäklaren 1 om de närmare villkoren för kommunikationen. Kommuni- kationen upprättas i form av ett möte mellan A och B. För att mötet skall komma till stånd utför mötesmäklaren l två mötesför- handlingar, en med vardera klienten A och B. För att få till stånd ett möte är det således totalt tre parter, A, B och mötesmäklaren 1, inblandade och två mötesförhandlingar genomförs.

Från grundtillståndet kan fyra olika typer av aktiviteter inträffa hos en klient A eller B. Antingen önskar användaren beställa kommunikation till en annan användare, ruta 12, och gör då en utgående beställning av ett nytt möte, ruta 13. Denna beställning hanteras på det sätt som framgår ur fig. 4. En klient kan också motta en beställning av kommunikation från en annan klient. Denna beställning levereras av mäklaren såsom visas i ruta 14. Hur klienten hanterar en sådan inkommande beställning beskrivs i ruta 15 vilken visas i detalj i fig. 5. En klient kan också ändra sina egna önskemål om den form i vilken mötet skall ske, ruta 16. En klient som tidigare önskat att ett möte skall äga rum får t.ex. förhinder och önskar uppskjuta mötet och vill nu meddela detta till mäklaren 1. Hur en klient på detta sätt uppdaterar eller aktualiserar sina önskemål visas i ruta 17, som förklaras i detalj i samband med fig. 6. En klient kan även störas ur sitt grundtillstånd till följd av att han från mäklaren mottar en begäran om att mäklaren önskar förhandla med klienten om formerna för mötet, ruta 18. Hur en sådan förhandlingsbegäran från mäklaren hanteras visas i ruta 19, som beskrivs i detalj i fig. 7. 10 15 20 25 30 35 500 820 14 Fig. 3 visar även att mäklaren kan störas från sitt grundtill- stånd till följd av två olika händelser, nämligen en begäran om förmedling av en beställning av kommunikation till en annan klient, ruta 20. Hur en sådan beställning förmedlas visas i ruta 21, som beskrivs i detalj i fig. 8. Den andra aktiviteten som kan inträffa hos mäklaren är att en klient meddelar ändrade önskemål om mötesform, ruta 22. Mäklaren måste nu aktualisera eller uppdatera de förutsättningar, under vilka denna klient önskar ha kommunikation med en annan klient. Hur en sådan aktualisering genomförs visas i ruta 23, som beskrivs i detalj i fig. 9. Det som hos klienten motsvarar aktualisering av önskemål, ruta 17, kommer sålunda in till mäklaren vid ruta 22. När användaren gör en mötesbeställning, ruta 13, mottar mäklaren denna mötesbe- ställning, ruta 20.

De rutor som har en konvex pil på en sida, innebär att en signal sänds ut från den enhet som styrs av en uppdragsprocess, vilken genomför de aktiviteter, vilka anges i nämnda ruta. Sedan denna signal utsänts, fortsätter en ny uppdragsprocess i enheten med nya aktiviteter såsom anges av en vertikalt nedåt pekande pil. På motsvarande sätt innebär en ruta som har en konkav pil, t.ex. ruta 20, att den enhet som styrs av en uppdragsprocess, vilken genomför de aktiviteter, vilka anges i nämnda ruta, mottar en signal. Efter mottagandet av signalen fortsätter en ny upp- dragsprocess i enheten med nya aktiviteter, såsom anges av den vertikala nedåtriktade pilen från rutan ifråga. Har en klient eller mäklare åkt ut ur grundtillståndet till följd av någon av de nämnda sex aktiviteterna kommer klienten resp. mäklaren dock alltid att återvända till grundtillståndet.

Fig. 4 visar de steg som inträffar när en klient A gör en utgående beställning av kommunikation med B. Klienten A, även kallad mötesmäklare eller beställarklient, till mäklaren. Det är således denna klient A som tar initiativ till att skapa ett möte. När klienten A väl har bestämt sig för att han vill skapa ett möte kommer han in i ett förlopp som innebär att han tar kontakt med mötesmäklaren l, ruta 24, och gör en mötesbeställning. Härvid får klienten uppge egen identitet samt vem han önskar kommunicera med, i detta fall destination- sänder beställningen 10 15 20 25 30 35 15 500 820 sklienten B. Vidare får klienten A uppge önskad form av kommuni- kation, dvs. om mötet skall vara interaktivt eller indirekt. _ Interaktivt möte innebär att en duplexförbindelse upprättas mellan A och B. Indirekt kommunikation innebär att klienten A, dvs. den som önskar att en förbindelse skall etableras, endast önskar skicka ett meddelande till klienten B, varvid detta meddelande kan lagras på lämpligt ställe, antingen hos A, B eller på annan specificerad plats i ett specificerat nät. Den sökta klienten B hämtar därefter meddelandet vid en tidpunkt som passar denne och ger eventuellt ett svarsmeddelande. Här är det således i huvudsak fråga om en simplex förbindelse mellan klient A och mötesmäklaren l. Hur en sådan indirekt kommunikation går till beskrivs i den samtidigt härmed inlämnade patentansökningen med titeln "Personsökningsförfarande", svenska patentansökan nr. 9200466-2. Den beställande klienten A väntar därefter på att få svar från mötesmäklaren 1, ruta 25. Klienten A erhåller därefter från mäklaren resultatet av mötesbeställningen, ruta 26. Klienten A erhåller nu en mötesreferens, även kallad mötesidentifikation MID, som relaterar beställaren till dels det aktuella mötet, dels destinationsklienten B. Vidare erhåller klienten A information om det beställda mötets status. Statusen kan vara antingen den att destinationsklienten B önskar att mötet genomförs, varvid statusen är OK, eller kan statusen vara att destinationsklienten B tillbakavisar att mötet äger rum, varvid statusen är NEJ.

Vidare kan statusen innefatta uppgifter om mötet är interaktivt INT, eller indirekt IND. När klienten A mottagit resultatet av beställningen lagrar han mötesinformationen jämte en mötes- referens, ruta 27. Lagringen kan ske på många olika sätt. Såsom exempel kan nämnas att mötesinformationen noteras manuellt med papper och penna. Den kan även lagras i ett arbetsminne, t.ex. i en terminalenhet över vilken klienten A förfogar. Mötesin- formationen kan även lagras i en separat elektronisk enhet med ett arbetsminne och en display, på vilken informationen kan utläsas. En sådan elektroniskt enhet kan t.ex. vara ett kon- ventionellt s.k. fickminne. Även andra kända lagringsanordningar för meddelanden kan användas såsom Voice Response, Voice Mail, Voice Operator. Klienten A lagrar mötesinformationen löpande, dvs. möte för möte. Klienten A kan själv ha mottagit en be- ställning av ett möte från en annan klient och lagrar då 10 15 20 25 30 35 500 820 16 mötesreferensen som medföljande status på samma lagringsplats. På så sätt bildar de olika mötenas mötesreferenser en aviseringslis- ta, som exempelvis kan ha det utseende som framgår ur fig. 13.

Beroende på statusen för ett möte gör nu klienten A en bedömning om förutsättningar finns för ett omedelbart möte, ruta 28. Vill klienten A att ett omedelbart möte skall äga rum meddelar han detta till mäklaren, ruta 29. mötesförhandling som beskrivs närmare i. fig. 10. förutsättningar för ett omedelbart möte meddelar klienten A detta till mäklaren och aktiviteterna vid klienten A återgår nu till grundtillståndet i fig. 3, varvid den beställande klienten A har möjlighet att till mäklaren löpande meddela sin inställning till mötet.

Därvid genomför mäklaren en Finns inte Ehuru fig. 4 beskriver aktiviteterna när A villa göra en utgående beställning inses att samma aktiviteter utförs av 3 gentemot mötesmäklaren l och när B önskar göra en utgående beställning.

Som framgår ur fig. 3 kan. både klienten A och klienten B uppdatera mäklaren med information om sin inställning till ett föreslaget möte. ' Sammanfattningsvis kan alltså sägas att alternativet NEJ vid valrutan 28 innebär att mötesmäklaren sållar bort alla tidpunkter när båda klienterna A och B vardera inte vill att ett möte skall äga rum. JA-alternativet vid rutan 28 innebär att båda klienterna A och B önskar att ett möte äger rum och att man skall förhandla om de närmare villkoren för mötet.

Fig. 5 visar de skeenden som utspelar sig när en klient B får en inkommande tidigare ej aviserad mötesbeställning. Mäklaren har således i detta fall behandlat beställarens A mötesbeställning och erbjuder nu ett möte till klienten B. Det var A som var mötesbeställaren och klient B kallas destinationsklient. Mäklaren informerar nu destinationsklienten B om att A önskar ett möte, som kan vara interaktivt eller indirekt. Destinationsklienten B tar ru: ställning till det begärda mötet, dvs. inhämtar egna önskemål samt erhåller från mäklaren också den mötesreferens som mäklaren tilldelat detta möte och som mötesbeställaren A även har 10 15 20 25 30 35 17 500 820 kunskap om. Denna mötesreferens lagras i aviseringslistan på motsvarande sätt som mötesbeställaren A lagrar sin mötesreferens.

Allt detta beskrivs i ruta 30. Därefter meddelar destinationskli- enten B mötesmäklaren 1 sina önskemål beträffande det föreslagna mötet och uppger den mötesreferens som dessa önskemål gäller.

Detta beskrivs i ruta 31. Därefter inväntar destinationsklienten B direktiv för den aktuella mötesbeställningen, ruta 32. Mäklaren 1 har tidigare erhållit mötesbeställarens A inställning till det föreslagna mötet och nu vill mäklaren även inhämta destination- sklientens B inställning till mötet. Mötesmäklaren analyserar förutsättningarna för en förhandling mellan A och B. om de närmare villkoren för mötet. Destinationsklienten B inväntar nu mötesmäklarens direktiv för eventuella åtgärder rörande den aktuella beställningen, ruta 33. Om mötesmäklaren anger att förutsättningar finns för ett omedelbart möte, valruta 34, alternativ JA, sker mötesförhandling på samma sätt som tidigare, ruta 29. Finns inga förutsättningar för ett att omedelbart möte skall äga rum, alternativ NEJ i ruta 34, återgår destination- sklienten B till grundtillståndet i fig. 3.

Fig. 6 visar den aktivitet som innebär att endera klienten A eller B vill ändra sin inställning till ett föreslaget möte. Den klient som vill ändra sin inställning meddelar mötesmäklaren 1 ny information och anger mötesreferensen. Detta sker enligt ruta 35.

Från ruta 35 återgår klienten till grundtillståndet, markerat med den dubbelstreckade linjen, och klienten får därefter svar från mäklaren, ruta 38, om klienten är den av de två vid mötet inblandade klienterna som först begärt uppdatering av sina önskemål. Har båda klienterna samtidigt begärt uppdatering inträffar något som kan liknas vid kapplöpning mellan det alternativ som börjar vid ruta 38 och det som börjar vid ruta 36.

Alternativet vid ruta 36 innebär att mötesmäklaren analyserat förutsättningarna för att ett möte skall äga rum och funnit att båda klienterna A och B nu är beredda att förhandla om de närmare villkoren för mötet. Båda klienterna erhåller nu en förhandlings- begäran från mötesmäklaren, ruta 37 och hur denna förhandling går till beskrivs i fig. 7. 10 15 20 25 30 35 500 820 18 Svaret på statusförändringen, ruta 38, kan innebära att förut- sättningarna för mötet förändrats. Detta fortsätter i valruta 39.

Har förutsättningarna ej förändrats alternativ NEJ, innebär återgång till grundtillståndet. Om svaret pà statusförändringen är JA i valruta 39 innebar den nyss gjorda aktualiseringen att båda klienterna är överens om att förhandling skall ske. Dà kontrollerar först mötesmäklaren med motparten, ruta 40, om motparten (A eller B) fortfarande är beredd till mötet. An- ledningen till att denna kontroll sker är att det kan ha gått lång tid sedan motparten till mötesmäklaren angivit sin in- ställning till mötet. Mäklaren kan efter ruta 40 förhandla med motparten beträffande dennes inställning till mötet och resulta- tet av denna statusförhandling, ruta 41, meddelas den klient som aktualiserat sitt önskemål och finns nu förutsättningar för ett omedelbart möte, valruta 42 alternativ JA, då vill båda klienter- na gå 111 i mötesförhandling, ruta 29. Finns inte förutsätt- ningarna för ett omedelbart möte, valruta 42 alternativ NEJ, då går den klient som aktualiserat sitt önskemål in i grundtillstàn- det enligt fig. 3.

I fig. 7 visas det förlopp som innebär att mötesmäklaren sänder en förhandlingsbegäran till endera klienten A eller B. Mötesmä- klaren vill med detta få en bekräftelse på att en klient fort- farande är intresserad av att mötet äger rum. Mäklaren har i detta skede rykande aktuell information om hur den ena av klienterna/parterna J. mötet ställer sig till mötet medan den andra partens information är gammal. Mäklaren vill med andra ord kontrollera att den klient vars information är gammal, dvs. informationen beträffande inställningen till mötet, fortfarande gäller och att klienten inte vill stryka mötet. Därefter skickar mäklaren ut den rykande aktuella informationen till motparten, dvs. den klient vars information visserligen är aktuell, men är gammal. Mäklaren frågar om den lagrade informationen avseende denna klients inställning till mötet fortfarande är aktuell.

Detta sker i ruta 43. Är denna information fortfarande aktuell, valruta 44 alternativ JA, bekräftar klienten att han inte vill ändra på den information som finns lagrad hos mäklaren, ruta 45.

Eftersom nu båda klienterna A och B vill att mötet skall äga rum sker en mötesförhandling mellan klienterna med mötesmäklaren 10 15 20 25 30 35 19 500 820 såsom mellanhand, ruta 29. Om däremot en klient, t.ex. A, när han mottar denna förhandlingsbegäran frán mäklaren, önskar ändra sin inställning till mötet, valruta 44 alternativ NEJ meddelar klienten A detta till mäklaren, ruta 46, varvid klienten A återgår till grundtillståndet enligt fig. 3.

Fig. 8 visar förloppet hos mäklaren när mäklaren erhåller uppdraget att förmedla en mötesbeställning. Mäklaren är implemen- terad i form av en central processor, programvara och hårdvara för utförande av olika uppdragsprocesser, däribland en för mötesetablering. Denna uppdragsprocess skapar, som svar på mötesbeställningen, en instans som nedan kallas mötesindivid. För att andra uppdragsprocesser skall kunna referera till just den mötesindivid som avser mötet mellan A och B döps mötesindividen och får det tidigare nämnda namnet, mötesreferens eller mötesi- dentifikation MI. I mötesindividen lagras uppgifter avseende mötesbeställarens önskemål beträffande kommunikationsformer, ruta 47. Det kan här vara fråga om att mötesbeställaren önskar att förbindelse etableras med destinationsklienten via ett av de "telekommunikationsnät över vilket mötesbeställaren disponerar. Även mötesformen, dvs. interaktivt eller indirekt möte, lagras i mötesindividen. Mötesindividen är substansierad i form av minnespositioner i den centrala processorn, exempelvis kan mötesindividen bestå av en datapost med flera olika fält. Den kan även, som nämnts ovan, vara en instans av en grupp.

Sedan mötesindividen skapats aviserar mäklaren mötesbeställningen till destinationsklienten B. Aviseringen innebär att mäklaren 1 via lämpligt nät Nl-NS sänder en alertsignal till destinations- klienten, som vid mottagandet av alertsignalen tar kontakt med mäklaren l, vilken då sänder mötesbeställningen till destina- tionsklienten B, ruta 48. Mäklaren övervakar beställningen, ruta 49. I princip sker nu inget förrän destinationsklienten B svarar.

Destinationsklienten B väljer att besvara Azs mötesbeställning när det passar B. Han har beställningen lagrad i sin aviserings- lista, fig. 13, och kan närhelst kan vill kontakta mäklaren med sitt svar resp. ändra sin tidigare uppgivna inställning till ett möte. När mäklaren erhåller svar från destinationsklienten, uppger destinationsklienten dels mötesreferens, så att mäklaren 10 15 20 25 30 35 500 820 20 vet vilket möte det gäller och dels sina önskemål. Dessa önskemål kan gälla det kommunikationsnät i vilket destinationsklienten önskar samtala med mötesbeställaren A. Detta kommunikationsnät behöver inte vara detsamma som det i vilket B svarar ej heller det i vilket mötesbeställaren A gör sin beställning. Det behöver inte heller vara det telekommunikationsnät i vilket destination- sklienten B har utrustning för kommunikation, utan det kan vara ett nät, som B kan nå via en gateway. Med andra ord kan en förbindelses koppelhalvor ligga i olika telekommunikationsnät.

Vidare uppger destinationsklienten sin accessport i det önskade telekommunikationsnätet. När mäklaren erhållit destinationsklien- tens svar, ruta 50, analyserar mäklaren förutsättningarna för att en mötesförhandling skall äga rum, ruta 51. Beroende på förut- sättningarna kan destinationsklienten B få direktiv för åtgärd beträffande den aktuella mötesbeställningen. Destinationsklienten kan exempelvis uppmanas att gå till grundtillstàndet och invänta instruktioner från mötesmäklaren. Detta anges av ruta 52. Även mötesbeställaren erhåller direktiv för åtgärd till följd av sin beställning, ruta 53. Om analysen enligt ruta 51 innebär att förutsättningar finns för ett omedelbart möte mellan klienterna, valruta 54 alternativ JA, då övergår mötesmäklaren till mötesför- handling mellan klienterna A och B, ruta 55. Finns inga förut- sättningar för ett omedelbart möte, valruta 54 alternativ NEJ, dvs. vill inte den ena, andra eller båda klienterna att mötet äger rum, då återgår mäklaren till grundtillstàndet i fig. 3.

Fig. 9 visar en sekvens av aktiviteter som utförs i mötesmäklaren 1 när någon av klienterna A och B ändrar sin inställning till mötet. I ruta 56 visas den aktivitet som innebär att mäklaren får ett meddelande om att någon av klienterna ändrat inställning till ett angivet möte. Mötesmäklaren gör därefter tillståndsanalys, ruta 57 och analyserar förutsättningarna för om en mötesför- handling är aktuell, ruta 58. Följande kan t.ex. inträffa: först vill den ena klienten ha ett möte medan den andra klienten till- bakavisar mötet. Därefter ändrar den andra klienten sin in- ställning och vill ha möte men då har också den första klienten ändrat sin inställning och vill ej ha ett möte. Mäklaren undersöker nu om förutsättning finns för mötesförhandling, valruta 59 alternativ NEJ, och om så inte är fallet återgår 10 15 20 25 30 35 21 500 820 mäklaren till grundtillståndet, fig. 3. Föreligger förutsättning för mötesförhandling, valruta 59 alternativ JA, sänder mäklaren ut en förhandlingsbegäran till den andra klienten, dvs. till den som ej initierat aktualiseringen. Detta sker i ruta 60 och innebär att mäklaren söker bekräftelse från den andra klienten om att denne nu verkligen vill att mötet skall äga rum. Beroende på svaret från den andra klienten kan två fall inträffa: Den andra klienten meddelar att han förändrat sin tidigare deklarerade inställning, ruta 63, varvid mötesmäklaren nu uppdaterar den andra klientens status i mötesindividen, ruta 64 och en förnyad tillståndsanalys, ruta 65, företas. Det andra fallet är att den tillfrågade klienten bekräftar att hans inställning till mötet är förändrad, ruta 61. Mötesmäklaren meddelar då den klient som initierade aktualiseringen resultatet av denna klients statusför- ändring, ruta 62 och nu kan mäklaren övergå till mötesför- handling, ruta 55. Hur mötesförhandlingen går till i detalj visas i fig. ll.

Fig. 10 visar de aktiviteter som sker i samband med en mötesför- handling, sett ur en klients synpunkt. Båda klienterna genomför aktiviteterna i schemat i fig. 10 när de uppmanas av mäklaren att förhandla. Jfr. fig. 4, ruta 29, fig. 5 ruta 29, fig. 6 ruta 29, fig. 7 ruta 29. På mäklarens förfrågan meddelar klienten (A eller B) via vilket eller vilk_a_ telekommunikationsnät han önskar access till mötet samt sin accessport i resp. telekommunikationsnät.

Klienten uppger även för mäklaren om han är villig att stå för kostnaden för kommunikationen eller ej. Exempelvis kan en klient ikläda sig hela kostnaden för ett möte, halva kostnaden för ett möte eller inget betalningsansvar alls. Sedan mäklaren inhämtat uppgifterna ovan, ruta 66, har en klient således valt villkoren för mötet ur den grupp som består av tidpunkten för mötet, formen för mötet, de telekommunikationsnät via vilka klienten önskar upprätta förbindelsen och betalningsansvaret för mötet. När klienten valt formen för mötet innebär detta att klienten valt bland den undergrupp av villkor som innebär: (1) godkänt interaktivt möte, vilket innebär att destinationskli- enten B går med på att mötet skall äga rum, 10 15 20 25 30 500 820 22 (2) underkänt interaktivt möte, vilket innebär att destinations- klienten B säger nej till ett interaktivt möte men att be- ställarklienten A och destinationsklienten B ej utesluter den möjligheten att kommunikation med den beställarklienten etableras på annat sätt, (3) godkänt indirekt möte, vilket innebär att den destinations- klienten B gär' med pá att kommunicera med den beställande klienten via indirekt kommunikation, t.ex. meddelanden över ett telekommunikationsnät och (4) underkänt indirekt möte, vilket innebär att destinationskli- enten B inte önskar etablera kommunikation med beställarklienten A.

Villkoret godkänt interaktivt möte innefattar endera av följande möjligheter: (al) omedelbart interaktivt möte innebärande att beställarklien- ten A önskar att mötet med destinationsklienten B skall äga rum omedelbart, (a2) förhandlat interaktivt möte innebärande att destinationskli- enten B önskar att mötet skall äga run: men vid ett senare tillfälle som passar både honom och beställarklienten A.

Villkoret godkänt indirekt möte innebär följande möjligheter: (i) att beställarklienten A ger mötesmäklaren en första referens till en första lagringsplats i ett nät och att beställarklienten A lagrar ett meddelande pà den första lagringsplatsen, att mötesmäklaren vidarebefordrar den första referensen till destinationsklienten B och att beställarklienten A, med ut- nyttjande av den första referensen och vi ett tillfälle som passar beställarklienten A hämtar meddelandet, (ii) att destinationsklienten B ger mötesmäklaren 1 en andra referens till en andra lagringsplats i ett nät, att beställarkli- enten lagrar ett meddelande på den nämnda andra lagringsplatsen och att destinationsklienten B hämtar nämnda meddelande vid ett senare tillfälle och 10 15 20 25 30 35 23 500 820 (iii) att mötesmäklaren ger beställarklienten A en tredje referens till en tredje lagringsplats i ett nät och att be- ställarklienten lagrar ett meddelande på den tredje lagringsplat- sen, att mötesmäklaren ger destinationsklienten B den tredje referensen till den tredje lagringsplatsen och att destination- sklienten, vid ett tillfälle då det passar honom, hämtar meddelandet vid den tredje lagringsplatsen.

Denna typ av indirekt kommunikation som indirekt möte innebär kan liknas vid en elektronisk brevlåda. Brevlådan befinner sig således på lagringsplatsen för meddelandet och består t.ex. av en databas, i vilken meddelandet finns lagrat under den nämnda mötesreferensen som beskrivits i samband med fig. 8. Genom att uppge mötesreferensen kan destinationsklienten B hämta med- delandet ur brevlådan. Brevlådan kan också bestå av en röststyrd anordning som levererar meddelandet i form av mänskligt tal när destinationsklienten uppger mötesreferensen. Möjligheten att förlägga lagringsplatsen till mötesmäklaren, till beställarklien- ten A eller t.o.m. till någon annan lagringsplats i någon annan nod i det nät i vilket klienterna kommunicerar eller i något annat godtyckligt nät varifrån meddelandet kan hämtas av destinationsklienten, innebär t.ex. att destinationsklientens B tillgängliga minnesutrymme/lagringskapacitet för meddelanden som destinationsklienten B ej beställt belastas i minsta möjliga grad.

Sedan mäklaren har aviserat vilka kommunikationsalternativ som är möjliga för att klienterna skall kunna förbindas med varandra erbjuder mäklaren dessa möjliga kommunikationsalternativ till aktuell klient (A eller B), ruta 67. Klienterna tar del av dessa alternativ och avgör om något eller några av dessa är god- kännbara, ruta 68 och meddelar mäklaren sina önskemål, ruta 69.

Därefter går klienterna in i grundtillståndet, markerat med den heldragna dubbla vågräta linjen i fig. 10. Nu kan tre alternativ inträffa. Mäklaren kan finna att klienternas villkor inte är förenliga med varandra och att kommunikation mellan klienterna således ej är möjlig, ruta 70, varvid aktuell klient (A eller B) efter besked härom, ruta 70, går till grundtillstàndet. An- ledningen till att kommunikationen ej var möjlig kan t.ex. vara 10 15 20 25 30 35 500 820 ¿. att klienterna inte kan enas om betalningsansvaret. Är så fallet kan mäklaren ställa ett förslag som innebär att endera av klienterna föreslås modifiera något av sina önskemål. T.ex. kan mäklaren säga att om destinationsklienten B betalar halva kostnaden så kan mötet äga rum, eftersom den beställarklienten har uppgivit att han är beredd att stå för halva kostnaden.

Sådana förslag om modifiering av önskemål erhåller klienterna från mäklaren vid ruta 71. Mäklaren kan slutligen finna att klienternas villkor är förenliga med varandra och att allt är klart för kommunikation mellan klienterna. Mäklaren informerar då klienterna om hur förbindelsen skall etableras, ruta 72.

Mötesmäklaren kan här uppmana destinationsklienten B att ställa upp en förbindelse mot beställarklienten A eller att den be- ställarklienten A skall ställa upp med förbindelse mot destina- tionsklienten B eller att båda klienterna skall anropa varsin accessport i ett gemensamt telekommunikationsnät, varefter mötesmäklaren har till uppgift att se till att dessa två accessportar förbinds med varandra, så att klienterna på så sätt förbinds med varandra. Det är således tydligt att förbindelsen etableras mellan två likvärdiga klienter och inte såsom en förbindelse från beställarklienten A till destinationsklienten B, såsom är konventionellt i dagens telekommunikationsnät. Detta är möjligt genom att mötesmäklaren i detta ögonblick vet att båda klienterna finns tillgängliga för ett möte. På detta sätt belastas nätet inte onödigtvis med uppställning av förbindelseväg till en klient som inte finns vid sin terminal.

Klienten (A eller B) genomför därefter de åtgärder som erfordras för att upprätta förbindelse, ruta 73, varefter klienten registrerar, i sin aviseringslista, status för mötet, nämligen att detta är etablerat. Nu sker således kommunikation mellan klienterna. När kommunikationen är avslutad återgår klienterna till grundtillståndet, fig. 3. När klienterna kommunicerar med varandra kanske det visar sig att klienterna önskar ajournera mötet till en senare tidpunkt. Av denna anledning är det inte tillrådligt att radera mötesreferensen i aviseringslistan förrän mötet är avslutat. Klienterna önskar nämligen referera till just detta möte vid den tidpunkt när det ajournerade mötet skall återupptas. 10 15 20 25 30 35 25 500 820 Fig. ll visar den sekvens av aktiviteter som sker hos mäklaren under en mötesförhandling. Dessa har beskrivits tidigare ovan men "visas nu översiktligt i schemat i fig. 11. När mäklaren genomför mötesförhandlingen inhämtar han först klienterna möjliga alterna- tiv, ruta 75 och erhåller från resp. klient (A eller B) de alternativ som är tillgängliga såsom vilka terminaler resp. klient förfogar över, betalningsansvar, mötesform etc, ruta 76.

Om inte båda klienternas alternativ är kända, inhämtas saknade uppgifter, valruta 77 alternativ NEJ. Är båda klienternas alternativ kända, valruta 77 alternativ JA, då analyserar mäklaren de möjliga kommunikationsalternativen, ruta 78, och kontrollerar vilka kommunikationsalternativ som skulle fungera mellan klienterna. Detta sker i ruta 78. Därefter meddelar mäklaren klienterna de möjliga alternativen, ruta 79. Mäklaren skall nu inhämta klienternas egna önskemål, ruta 80 och erhåller dessa från vardera klienten, ruta 81. Är bådas önskemål kända avgörs i ruta 82. Är de inte kända måste mäklaren fråga den klient vars önskemål inte är kända, valruta 82 alternativ NEJ. Är de kända, alternativ JA, fortsätter processen och mäklaren analyserar klienternas önskemål, ruta 83. Utgående från denna analys fastställer mäklaren om kommunikation kan etableras mellan klienterna, valruta 84. Kan kommunikation upprättas avgör mötesmäklaren hur förbindelsen skall etableras mellan klienterna, ruta 85. De närmare uppgifterna om hur förbindelsen skall etableras vidarebefordras till klienterna, ruta 86, vilket beskrivits ovan i samband med ruta 72. När förbindelsen är slut återgår mäklaren till grundtillståndet, fig. 3. Om kommunikation inte kan upprättas mellan klienterna, valruta 84 alternativ NEJ, måste mäklaren analysera om kommunikation mellan klienterna är möjlig ifall endera klient (A eller B) skulle modifiera sina önskemål, ruta 87. Efter denna analys kan två olika fall inträffa, valruta 88. Om mäklaren finner att kommunikation kan upprättas mellan klienterna under förutsättning att endera klienten modifierar något av sina villkor, valruta 88 alternativ JA, då föreslår mäklaren denna modifiering till den berörda klienten, ruta 90. Detta har beskrivits i samband med ruta 71 i fig. 10. Om däremot villkoren visar att kommunikation inte är möjlig trots förslag till modifieringar är kommunikation ej möjlig mellan klienterna och mäklaren meddelar detta till båda 10 15 20 25 30 35 500 820 26 klienterna, ruta 89 och mäklaren gär därefter in i grundtillstàn- det i fig. 3.

Fig. 12 visar schematiskt hur mötesmäklaren förhandlar när det gäller en. konferensförbindelse där' tre klienter eller flera samtidigt kommunicerar med varandra i ett och samma telekommuni- kationsnät. Det är även möjligt att genomföra konferensen med en klient som utnyttjar ett telekommunikationsnät och andra klient som utnyttjar andra telekommunikationsnät förutsatt att mötesmä- klaren tjänar som gateway eller ordnar med gateway mellan klienterna. Antag att en användare, kallad klient l, önskar konferenssamtal med tvá andra användare, kallade klient 2 och klient 3. När klient 1 gör sin mötesbeställning hos mäklaren och anger att det är fråga om konferenskommunikation skapar mötesmä- klaren en fiktiv mötesklient till var och en av klienter i konferensen. Denna fiktiva mötesklient kallas konferensagent 1, konferensagent 2 resp. konferensagent 3. Ur mötesmäklarens synpunkt skall således tre möten anordnas, möte 1 mellan klient 1 och konferensagent 1, möte 2 mellan klient 2 och konferensagent 2, möte 3 mellan klient 3 och konferensagent 3 etc. Mötesmä- klarens uppgift är nu att ordna så att klient 1 finns närvarande när klient 2 finns närvarande och när klient 3 finns närvarande, dvs. när var och en av klienterna är positivt inställd till det föreslagna mötet. När någon klient, t.ex. klient 1 ändrar sin inställning till det föreslagna mötet, meddelar han detta till mäklaren i enlighet med flödesschemat i fig. 9 och sänder en förhandlingsbegäran till konferensagenten 1 i enlighet med ruta 60. Konferensagenten 1 vet emellertid också vad konferensagenten 2 och konferensagenten 3 har för inställning till det föreslagna mötet, eftersom konferensagenterna är mötesindivider, vilka vardera uppträder som en vanlig motpart i ett konventionellt tvàpartsmöte. Mäklaren kan nu genom att bedöma konferensagenter- nas inställning till mötet fastställa den tidpunkt när samtliga klienter önskar att mötet äger rum och därvid meddela var och en av klienterna om hur förbindelsen skall uppställas i enlighet med ruta 72 i fig. 10.

I det fall det gäller konferenskommunikation och flera klienter är inblandade kan endera klienten beordras att anropa de övriga 10 15 20 25 30 35 27 500 820 eller kan samtliga klienter beordras anropa varsin accessport i ett telekommunikationsnät i vilket accessportarna på order av en nedan beskriven mötesarrangör 97 hopkopplas med varandra.

Fig. 13 visar ett exempel på en aviseringslista 91, där mötes- identifikationen (-mötesreferensen) ett tal som entydigt relaterar ett specifikt möte till en specifik be- ställarklient och en specifik destinationsklient. Det är även av tydlighetsskäl lämpligt att destination resp. den från vilken man erhåller mötesavisering, dvs. avsändaren, anges i klartext såsom visas under rubrikerna destination resp. Vidare innehåller aviseringslistan uppgift om status för mötet, typ för mötet och när mötet skall ske. Om läsaren är den som innehar aviseringslistan 91 framgår ur denna att fem personer har sökt läsaren och att läsaren godkänt kommunikation med samtliga utom med Olle Andersson. Läsaren har också informerat mötesmäklaren om att han önskar kommunikation med Karl Persson och Per Nilsson vid en senare tidpunkt men att han ställer sig positiv till kommuni- kation med Jan Olsson och Sture Karlsson. Läsaren har själv gjort mötesbeställningar hos mötesmäklaren till tre personer angivna på den undre halvan av aviseringslistan 91. Eftersom det är läsaren som gjort mötesbeställningen ställer sig läsaren positiv till att mötet äger rum såsom framgår under tabellhuvudets rubrik STATUS där OK betyder att mötet önskas. Läsaren önskar också att detta möte sker vid rådande tidpunkt såsom framgår under tabellhuvudets rubrik TID där NU betyder att mötet skall äga rum vid rådande tillfälle när listan läses. Eftersom läsaren endast önskar lämna ett meddelande till August Klang har han beställt ett indirekt möte. Ehuru inte utsagt ovan kan den som aviseras till ett indirekt möte, i detta fall August Klang, lämna ett svarsmedde- Detta svarsmeddelande kan lagras hos innefattar avsändare. lande om så önskas. mötesmäklaren eller pà andra platser. Hur detta går till finns närmare beskrivet i den nämnda patentansökningen "Personsöknings- förfarande", svenska patentansökan 9200466-2.

Pig. 14 visar schematiskt den miljö som förekommer när två klienter representeras av varsin agent. Användaren A represente- ras av sin agent 92 och användaren B av sin agent 93. Agenterna 10 15 20 25 30 35 28 500 820 92 och 93 utför löpande mötesbeställningar och sköter löpande förhandlingarna med mötesmäklaren 1 enligt de instruktioner som resp. uppdragsgivare anger. De telekommunikationsnät med vilka agenten står i förbindelse med sin uppdragsgivare är före- trädesvis samma telekommunikationsnät med vilka agenten står i förbindelse med mötesmäklaren l men inget utesluter att näten är olika, dvs. att uppdragsgivaren och dennes agent kommunicerar över ett nät som är skilt från, ett nät med vilket agenten kommunicerar med mötesmäklaren. Konverteringsutrustning 94, 95, 96 gör det möjligt för mötesmäklaren att tjäna som gate-way, så att en klient i ett telekommunikationsnät, kan kommunicera med en annan klient som finns i ett annat telekommunikationsnät. I fig. 14 visas konverteringsutrustningarna 94, 95, 96 medge kon- vertering av signaler från nätet Nl till vart och ett av näten N2, N3 och N4 samt omvänt, dvs. signaler från vart och ett av näten N2, N3 och N4 kan omvandlas till signaler som kan användas i nätet Nl. Tillkommande likartade konverteringsutrustningar kan finnas för konvertering från nätet N2 till N3 och N4 och omvänt.

Likaledes kan utrustningar finnas för konvertering av signaler från nätet N3 till N4 och omvänt.

I vår samtidigt härmed ingivna patentansökning “Sätt att upprätta förbindelse", svenska patentansökan nr. 9200469-6, beskrivs ett förfarande som medger hopkoppling av ändpunkterna av två förbindelser med varandra i en mötespunkt. Förfarandet admini- streras av en mötesarrangör. Mötesarrangören kan välja möte- punkten på basis av olika kriterier såsom t.ex. rådande trafikbe- lastning i olika noder i det nät i vilket klienterna skall träffas. Mötespunkten kan även väljas med hänsyn till kostnaderna för förbindelsen. Helt allmänt kan sägas att mötespunkten kan väljas antingen i den nod i vilken den ena klienten befinner sig eller i den nod i vilken den andra klienten befinner sig eller i någon punkt däremellan.

I fig. 15 visas en mötesarrangör 97 som av en mötesmäklare 1 erhållit en förbindelsebeställning enligt vilken en klient A önskar komma i kontakt med en klient B. Båda klienterna har förklarat sig villiga till att mötet skall genomföras och klient A har uppställt en förbindelse mot den nod X i vilken klient A 10 15 20 25 30 35 29 500 820 befinner sig. Denna förbindelse representeras av den heldragna pilen 98 och ändpunkten av förbindelsen av pilens spets. På motsvarande sätt har klient B uppställt en förbindelse 99 till den nod Y i vilken klient B finns. Beroende pà vad som framkommit under förhandlingen kan mötesarrangören nu välja olika mötes- punkter.

I fig. 16 har mötesarrangören valt att förlägga mötespunkten till den nod Y i vilken klient B finns. Mötesarrangören har dessförin- nan i nod Y reserverat tvá mötesreferenser, s.k. IA-nummer vilka finns närmare beskrivna i vàr samtidigt härmed ingivna svenska patentansökning nr. 9200467-0. En uppdragsprocess i nod X uppställer nu en förbindelse, visad med den heldragna pilen 100, från X till nod Y. Uppdragsprocessen i nod X förbinder även förbindelsen 98 med förbindelsen 100 internt inuti noden X. En uppdragsprocess i nod Y knntrollerar anrop på de inkommande portarna till noden och när det inkommer en förbindelse som refererar till det ena av nämnda IA-nummer sammanknyter upp- dragsprocessen förbindelsen 100 internt inuti noden Y med .förbindelsen 99 varvid förbindelse är etablerad mellan klienter- nafi Fig. 17 visar ett alternativt fall där mötesarrangören 97 valt att förlägga mötesplatsen till noden X. Dessförinnan har mötesarrangören reserverat två IA-nummer i noden X och överfört det ena av dessa nummer via en ej visad signalförbindelse till noden Y som därvid startar en uppdragsprocess, vilken gör ett anrop med användande av det översända IA-numret, varvid en förbindelse 101 uppställs mot nod X. En uppdragsprocess i nod Y förbinder även internt inuti noden Y förbindelsen 99 med förbindelsen 101. När ett anrop inkommer till nod X och detta anrop refererar till det tidigare översända IA-numret startas i nod X en uppdragsprocess som kopplar samman förbindelsen 101 med förbindelsen 98. Förbindelsen mellan klienterna A och B är nu upprättad.

Fig. 18 visar det fallet när mötesarrangören 97 har valt att förlägga mötespunkten till någon plats i ett telekommunikations- nät T. Exakt hur detta gár till finns beskrivet i var nämnda 500 820 30 svenska patentansökning nr. 9200469-6. Mötespunkten mellan klienterna A och B visas symboliskt med den heldragna linjen 102.

En streckad pil 103 i fig. 18 markerar en mötesarrangörs signalering mot andra ej visade noder i nätet T vilka har liknande mötesarrangerande funktioner som mötesarrangören 97 har.

Claims (1)

1. 3: 500 820 PATENTKRAV

   1. Sätt att ordna kommunikation mellan åtminstone två användare (A,B) i form av ett möte, av vilka användare en första användare A önskar kommunicera med en andra användare B, via åtminstone ett telekommunikationsnät (Nl-N5), varvid den första användaren A sänder en mot sin önskan att kommunicera svarande begäran, kallad mötesbeställning, till en mellanhand (1), nedan kallad mötesmäk- lare k ä n n e t e c k n a t av mötesmäklaren skapar en mötesindivid och tilldelar vardera användaren (A och B) varsin referens till det önskade mötet, att vardera användaren till mötesmäklaren rapporterar sina önskemål om det önskade mötet däribland också sin i förekommande fall ändrade inställning till mötet, att mötesmäklaren detekterar när användarnas önskemål är förenliga med varandra och att när så är fallet mötesmäklaren initierar uppställning av kommunikationsförbindelse med an- vändarna.

   2. Sätt enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a t av - att den första användaren är vald ur den grupp som består av en första klient (A) och av en agent (92) till denne och att den andra användaren är vald ur den grupp som består av en andra klient (B) och av en agent till denne (93).

   3. Sätt enligt krav 2, varvid användarna har tillgång till flera olika telekommunikationsnät, k ä n n e t e c k n a t av -« att vardera användaren anger för mötesmäklaren (a) via vilken 'telekommunikationsnät (Nl-N5) respektive användare önskar access till mötet samt (b) användarens accesspunkt i detta telekommunikationsnät.

   4. Sätt enligt krav 3, k ä n n e t e c k n a t av - att samma telekommunikationsnät används av användarna under mötet. 5f 500 820 sätt enligt krav 2, k ä n n e t e c k n a t av 6. mötesmäklaren (1) tilldelar det begärda mötet en mötesiden- tifikation (MID), att mötesmäklaren meddelar till mötesidentifikationen användarna. Sätt enligt krav 5, k ä n n e t e c k n a t av 7. att villkoren är valda bland den grupp som bestàr av àt- minstone följande villkor: (a) tidpunkten för mötet, (b) formen för mötet, (c) de telekommunikationsnät via vilka respektive användare upprättar förbindelsen och samtliga möjliga kombinationer därav, (d) betalningsansvaret för mötet. Sätt enligt krav 6, k ä n n e t e c k n a t av att formen för mötet innebär att användarna valt bland en första undergrupp av villkor som innebär: (1) godkänt interaktivt möte, vilket innebär att den andra användaren B gàr med pá att mötet skall äga rum, (2) underkänt interaktivt möte, vilket innebär att den andra användaren B säger nej till ett interaktivt möte med den första användaren A och att den andra an- vändaren B ej utesluter den möjligheten att kommunika- tion med den första användaren A etableras pà annat sätt, (3) godkänt indirekt möte, användaren B gàr med pà att kommunicera med den första vilket innebär att den andra användaren A via indirekt kommunikation över ett tele- kommunikationsnät, (4) underkänt indirekt möte, vilket innebär att den andra användaren B inte önskar etablera kommunikation med den första användaren A. 500 820 33

   8. Sätt enligt krav 7, k ä n n e t e c k n a t av att 'villkoret godkänt interaktivt möte innefattar endera av följande möjligheter: (al) omedelbart interaktivt möte, innebärande att den första användaren A önskar att mötet med den andra användaren B skall äga rum omedelbart, (a2) förhandlat interaktivt möte, innebärande att den andra användaren B önskar att mötet skall öga rum, men vid ett senare tillfälle som passar både honom och den första användaren A.

   9. Sätt enligt krav 8, k ä n n e t e c k n a t av att villkoret godkänt indirekt möte innebär följande=möjligheter: (i) att den första användaren A ger mötesmäklaren en första referens till en första lagringsplats i ett nät, att den första användaren A lagrar ett meddelande pà den första lagringsplatsen, att mötesmäklaren vidarebefordrar den första referensen till den andra användaren B, och att den andra användaren B, med utnyttjande av den första referen- sen och vid ett tillfälle som passar den andra användaren B, hämtar den första användarens A meddelande, (ii) att den andra användaren B ger mötesmäklaren en andra referens till en andra lagringsplats i ett nät, att den första användaren A lagrar ett meddelande pá den andra lagringsplatsen och att den andra användaren B hämtar nämnda meddelande vid ett senare tillfälle och (iii) att mötesmäklaren ger den första användaren A en tredje referens till en tredje lagringsplats i ett nät, att den första användaren A lagrar ett meddelande pá den tredje lagringsplatsen, att mötesmäklaren ger den andra användaren B den tredje referensen till den tredje lagringsplatsen, och att den andra användaren B, vid ett tillfälle som passar honom, hämtar med- delandet vid den tredje lagringsplatsen. 500 820 34

   10. Sätt enligt: krav' 7, varvid efter företagen förhandling användarna enats om villkoret förhandlat interaktivt möte k ä n n e t e c k n a t av - att mötesmäklaren (1) före initieringen aviserar användarna att mötet skall äga rum genom att vid respektive användare utlösa en alerteringssignal. ll. Sätt enligt krav 8, varvid efter företagen förhandling användarna enats om villkoret förhandlat interaktivt möte och flera användare utöver A beställt möte med användare B och användaren B har flera mötesidentifikationer (MID) k ä n n e t e c k n a t av - att den andra användaren B under förhandlingen och före aviseringen meddelar mötesmäklaren sin inställning till att erhålla avisering, varvid den andra användaren B valt sin inställning ur den grupp av möjligheter som består av: - att den andra användaren B önskar erhålla avisering endast för det möte som gäller den första användaren A medan övriga användares aviseringar avvisas.

   12. Sätt enligt krav ll, varvid efter företagen förhandling användarna enats om villkoret förhandlat interaktivt möte k ä n n e t e c k n a t av - att aviseringen föregås av: - att den förste användaren A löpande i tiden deklarerar för mötesmäklaren (1) om den första användaren A ändrat sin inställning till mötet genom att för mötesmäklaren (1) tillhandahålla en första statusmar- kering (OK) när den första användaren A godkänner att det begärda mötet skall äga rum och en andra status- markering (NEJ) när den första användaren A avvisar att det begärda mötet äger rum, - att mötesmäklaren (1) löpande övervakar de första och andra användarna statusmarkeringar och initierar uppkoppling av förbindelsen mellan användarna när båda användarna samti- digt avger den första statusmarkeringen. 35

   13. Sätt enligt krav 12, k ä n n e t e c k n a t av - att användarna över första godtyckliga telekommunikations- nät (N1-N3) stár i förbindelse med sin respektive agent (92, 93) för att ge denne sina instruktioner.

   14. Sätt enligt krav 7, k ä n n e t e c k n a t av - att formen för mötet valts ur en andra undergrupp som består av (a) kommunikation mellan tvá användare och (b) kommunikation mellan flera användare.

   15. Sätt enligt krav 14, varvid efter företagen förhandling användarna enats om villkoret förhandlat interaktivt möte k ä n n e t e c k n a t av - att den förste användaren A löpande i tiden deklarerar för mötesmäklaren (1) om den första användaren A ändrat sin in- ställning till mötet genom att för mötesmäklaren till- handahálla en första statusmarkering (OK) när den första användaren A godkänner att det begärda mötet skall äga rum och en andra statusmarkering (NEJ) när den första använda- ren A avvisar att det begärda mötet äger rum, - att övriga användare löpande i tiden deklarerar för mötes- mäklaren om de ändrat sin inställning till mötet genom att för mötesmäklaren tillhandahålla en första statusmarkering (OK) när respektive övrig användare godkänner att det begärda mötet skall äga rum och en andra statusmarkering (NEJ) när respektive övrig användare avvisar att det begärda mötet äger rum, - att mötesmäklaren (1) löpande övervakar alla användares statusmarkeringar och initierar uppkoppling av förbindelsen mellan användarna när alla användarna samtidigt avger den första statusmarkeringen (OK).

   16. Sätt enligt krav 15, k ä n n e t e c k n a t av 500 820 17. 18. 36 att mötesmäklaren (l) inkopplar en konferensutrustning. Sätt enligt krav 16, k ä n n e t e c k n a t av att förbindelsen initieras genom att mötesmäklaren (1) till en tillkommande mellanhand, kallad mötesarrangör (97), sänder en förbindelsebeställning innehållande (a) (b) information relaterad till det av den första använda- ren A valda telekommunikationsnätet (N1-N5) och den första användarens A accesspunkt i detta, information relaterad till övriga användares valda telekommunikationsnät och.övriga användares respektive accesspunkter i dessa nät, att mötesarrangören (97), pà basis av förbindelsebeställ- ningen utfärdar en order avseende förbindelsen uppställ- ning, vilken order är vald bland följande grupp av order: (1) (2) Sätt enligt krav 8, endera användaren beordras att anropa de övriga och att vid anropet utnyttja accessporten relaterad till den första användaren A och övriga användare beordras att anropa varsin access- punkt till ett telekommunikationsnät i vilket de nämnda accessportarna hopkopplas med varandra pà order frán mötesarrangören. varvid användarna överenskommit om villkor (al) k ä n n e t e c k n a t av att förbindelsen initieras genom att den andra användaren B anropar en mötesarrangör (97).