SE509536C2 - Absorberande alster med förbättrad vätskemottagningsförmåga - Google Patents

Description

15 20 25 30 35 509 536 2 ovanligt att alstrets sidokanter viks in över alstrets yta och därigenom reducerar den tillgängliga ytan.

Ett absorberande alster av det slag som här avses, hålls i allmänhet kvar i användarens underbyxor medelst självhäftande lim, och/eller anbringandet av alstret inuti underbyxorna, är det svårt friktionsbelägg. Vid att åstadkomma en placering som är optimal i förhållande till användarens kropp. Vanligen utnyttjas underbyxornas grenparti för att avgöra var alstret skall placeras.

Eftersom underbyxor tillverkas i ett förvånansvärt stort antal olika modeller och storlekar, ger emellertid mittpartiets läge och utformning en synnerligen osäker indikation på var i underbyxorna ett absorberande alster bör placeras.

Ett sätt att minska risken för kantläckage orsakat genom deformation av alstret under användningen, är att förse alstret med en förformad upphöjning, vilken under användningen är avsedd att anligga mot användarens genitalier. Utsöndrad kroppsvätska kan på detta sätt fångas upp så snart den lämnar användarens kropp och omedelbart absorberas in i alstret istället för att rinna ut över dettas yta. En upphöjning underlättar vidare för användaren att placera det absorberande alstret i korrekt position i förhållande till kroppen.

För detta ändamål är en upphöjning av det slag som beskrivs i svenska patentansökan nr 9604221-3 särskilt lämplig. En sådan upphöjning har förutsägbar form, såväl före som under användning, samt bibehåller sin form oberoende av användarens rörelser och av den vätning alstret utsätts för. Upphöjningen är anatomiskt utformad, vilket innebär att den är förhållandevis smal för att under användningen kunna skjuta in något mellan användarens blygdläppar, utan att orsaka obehag för användaren. 10 15 20 25 30 35 n509 535 Även om en sådan upphöjning fungerar väl för sitt ändamål, har det visat sig, att då upphöjningen träffas av stora mängder kroppsvätska under en relativt kort tidsperiod, finns det risk att en del av vätskan rinner på upphöjningens utsida och strömmar ut förbi det absorberande alstrets sidokanter. Sådant läckage kan exempelvis inträffa då användaren av en dambinda suttit eller legat ned under en längre tidsperiod och sedan plötsligt reser sig upp. Då användaren sitter eller ligger ned, händer det nämligen att 3 en förhållandevis stor mängd nænsvätska samlas i användarens vagina. Vid en plötslig kroppsställningen kan hela den uppsamlade vätskemängden avges på en gång. En smal upphöjning av det slag som beskrivs i SE 9604221-3 har därvid inte tillräckligt stor yta för att kunna ta emot och absorbera hela vätskemängden på en gång, varför sådana plötsliga vätskeflöden ofta leder till läckage. förändring av BESKRIVNING: Med föreliggande uppfinning har emellertid åstadkomits ett förbättrat omtalade slaget, vid vilket alster läckagerisken avsevärt absorberande alster av det inledningsvis förminskats.

Ett enligt uppfinningen utfört alster utmärks främst av att alstret innefattar medel för åstadkommande och bibehållande av ett spaltformigt utrymme mellan överdelens andra yta och underdelens första yta, åtminstone vid alstrets vätområde, vilket är det område av alstret som är avsett att först ta emot utsöndrad kroppsvätska, varvid överdelen och underdelen vid det spaltformiga utrymmet befinner sig på ett inbördes avstånd som är mellan 0,3 mm och 5 mm och det spaltformiga utrymmet medger vätskepassage in mellan överdelen och underdelen. 10 15 20 25 30 35 see sas 4 För att vätska skall kunna passera in mellan de båda i alstret ingående delarna, är det således nödvändigt att delarnas kantpartier hålls på ett avstånd från varandra, åtminstone vid alstrets vätområde.

Enligt en utföringsform av uppfinningen är överdelen huvudsakligen utformad av förhållandevis styvt material och är huvudsakligen långsträckt samt uppvisar en första änddel och en andra änddel varvid överdelen är förbunden med endast vid vidare att underdelen innefattar ett formstabilt materialskikt vilket har åtminstone samma utsträckning i alstrets huvudplan som överdelen, varvid det formstabila underdelen änddelarna, samt böjstyvt, materialskiktet är krökt i alstrets längdriktning, i riktning bort från överdelen, varigenom även underdelens första yta är krökt i riktning bort från överdelen, samt att överdelens andra yta har sådan form att alstret uppvisar en spalt mellan överdelen och underdelen.

Vid en sådan utföringsform skapas och bibehålls det spaltformiga utrymmet dels genom förekomsten av det krökta, formstabila materialskiktet, dels genom att även överdelen har förhållandevis hög styvhet. Hög styvhet i överdelen kan exempelvis åstadkommas genom användning av ett kraftigt komprimerat absorptionsmaterial, eller genom ett särskilt styvhetsförhöjande inlägg av nætall, plast, trä, eller liknande. Vidare måste den yta på överdelen som är vänd mot underdelen vara utformad så att det bildas en spalt mellan överdelen och underdelen. Detta innebär att överdelens andra yta kan vara krökt åt samma håll som den första ytan på underdelen, men med en större krökningsradie än underdelen. Alternativt kan överdelens andra yta vara helt plan, eller vara krökt i riktning bort från underdelen.

Kombinationer av olika krökningar inom olika delar av de krökta ytorna är vidare tänkbara, så länge det bibehålls 10 15 20 25 30 35 so? sas ett spaltformigt utrymme mellan de båda delarna, åtminstone 5 vid alstrets vätområde.

Exempelvis kan det formstabila materialskiktet med fördel vara krökt i riktning bort från överdelen såväl i alstrets längdriktning som i dess tvärriktning, varigenom underdelen är skålformad, åtminstone vid alstrets vätområde och därvid bildar en vätskeuppfångande behållare under alstrets överdel.

Om det formstabila materialskiktet är framställt av vätsketätt material, såsom plast, eller liknande, kan det formstabila materialskiktet utgöra underdelens vätsketäta yta och därigenon1 bilda ett vätsketätt bottenskikt på alstret. Ett sådant formstabilt, vätsketätt skal kan vidare utnyttjas för att ge alstret en förutbestämd, anatomiskt anpassad form.

Eftersom det formstabila nmterialskiktet utgörs av ett mycket styvt och hårt material, är det med tanke på användarens komfort lämpligt att det formstabila materialskiktet åtminstone någonstans inoml alstrets mittparti har en största utsträckning i alstrets tvärriktning som inte överstiger 40 mm, och företrädesvis inte överstiger 35 mm. anordna Det kan vidare vara lämpligt att tryckupptagande deformationszoner utmed åtminstone delar 'av mjuka alstrets sidokanter.

Ett annat sätt att åstadkomma ett spaltliknande utryme mellan alstrets överdel och underdel, är genom att anordna ett distansorgan mellan delarna. Ett sådant distansorgan kan exempelvis utgöras av en tryckknapp, en.materialplatta, Distansorganet bör vara väsentligen eller liknande. opåverkat av vätning och bör åtminstone inte kollapsa, så 10 15 20 25 30 509 S36 6 att det spaltformiga utrymmet försvinner då alstret används. Lämpliga naterial för användning i ett sådant distansorgan är exempelvis plast, metall, trä, eller absorberande material som sväller snarare än kollapsar då de väts.

Ytterligare ett exempel på ett användbart distansorgan är ett huvudsakligen vinkelrätt från underdelens bottenskikt anordnat förstyvningselement vilket sträcker sig från bottenskiktet genom underdelen och vidare in i överdelen. överdelen kan vara fast förbunden med underdelen eller vara fastsatt vid underdelen på ett sätt som medger att överdelen från sistnämnda utföringsformen, att nedsölad återanvänds. Vidare bereds användaren möjlighet att själv lossas underdelen. Fördelen med den är att det därvid är möjligt medan underdelen avlägsna en överdel, avgöra om hon önskar utnyttja överdelen.

Enligt ytterligare en utföringsform är förbindelsen mellan överdelen och underdelen sådan att den nædger upprepad fastsättning och isärtagning av de båda delarna. Exempel på fastsättningsanordningarsomnædgerrepeterbarfastsättning och lösgörning är kardborreytor, hyska/hake, öglor, krokar, knappar, tryckknappar eller liknande.

För att bibringa det absorberande alstret en anatomiskt är det lämpligt att överdelen har en tvärriktning riktig form, som understiger Ett särskilt därvid om utsträckning i alstrets underdelens utsträckning i tvärriktningen. fördelaktigt' storleksförhållande erhålls överdelens bredd i mittpartiet utgör mellan 1/4 och 1/3 av underdelens bredd. 10 15 20 25 30 35 1 509 53-6 På motsvarande vis bör överdelen även i längdriktningen ha mindre utsträckning än underdelen och bör därvid utgöra mellan 1/3 och 3/4 av underdelens längd.

Genom att anordna de båda i alstret ingående delarna på ett inbördes avstånd från varandra, är det möjligt att i ett andra absorptionssteg fånga upp sådan kroppsvätska som rinner på den första delens utsida. Därigenom undviks att kroppsvätskan rinner ut förbi alstrets kanter och ger upphov till läckage. Istället kan kroppsvätskan rinna in under den första delen och absorberas av absorptionsmaterialet i den andra delen. Det är därvid lämpligt att den andra delen av det absorberande alstret är skålformad, eller krökt i alstrets tvärled, så att vätskan genom tyngdkraftens inverkan rinner in mot alstrets längsgående mittlinje, dvs in under den första delen.

KORT BESKRIVNING AV FIGURERNA: Uppfinningen skall i det följande beskrivas närmare, under hänvisning till de utföringsexempel som visas på de bifogade ritningarna. Därvid visar: Figur 1 en dambinda, sedd från den sida vilken vid användningen är avsedd att vara vänd mot användaren; Figur 2 ett snitt utefter linjen II-II genom dambindan i figur 1; Figur 3 en dambinda enligt en annan utföringsform av uppfinningen, sedd från den sida vilken vid användningen är avsedd att vara vänd mot användaren; 10 15 20 25 30 35 509 536 8 Figur 4 ett snitt utefter linjen IV-IV genom dambindan i figur 3; Figur 5 en dambinda enligt ännu en utföringsform av uppfinningen, sedd från den sida vilken vid användningen är avsedd att vara vänd mot användaren; Figur 6 ett snitt utefter linjen VI-VI genom dambindan i figur 5; Figur 7 ett förstyvningselement för användning i dambindan i figur 5 och 6 och Figur 8 en alternativ utformning av ett förstyvningselement för dambindan i figur 5 och 6' BESKRIVNING AV UTFÖRINGSEXEMPEL: Den i figurerna 1 och 2 visade dambindan 1, är uppbyggd av två delar 2,3. överdelen 2 är absorberande och är avsedd att då dambindan används anligga mot användarens kropp och fånga upp och absorbera merparten av den kroppsvätska som avges till dambindan. överdelen 2 uppvisar ett hölje 4 av vätskegenomsläppligt material. Höljet 4 omsluter en absorptionskropp 6, vilken är dimensionerad för att kunna ta emot och absorbera huvudparten av den kroppsvätska som avges till dambindan under användningen.

Det vätskegenomsläppliga materialet i höljet 4 utgörs lämpligen av ett mjukt, hudvänligt och lättböjligt material av det slag som vanligen används som ytmaterial på absorberande alster. Exempel på sådana material är perforerade plastfilmer, icke-vävda textilier, vanligen benämnda nonwoven-material, nät av textil eller plast, 10 15 20 25 30 35 9 509 53-6 framställda genom stickning, Virkning, flätning, gjutning, eller liknande, samt naturligtvis konventionella vävda textilmaterial. Även absorptionskroppen 6 kan vara av vilket som helst för ändamålet lämpligt slag. Således kan absorptionskroppen 6 vara uppbyggd av ett eller flera skikt av absorberande fibrer såsom cellulosafluffmassa, rayon, bomull, eller liknande, samt tissuematerial, nonwovenmaterial, skunneller andra absorberande eller ickeabsorberande komponenter.

För att öka absorptionskapaciteten kan absorptionskroppen 6 innehålla s.k. superabsorbenter, vilka är polymera material, vanligen föreliggande i form av partiklar, flingor, fibrer, eller liknande och med förmåga att absorbera flera gånger sin egen vikt av kroppsvätska under bildande av en vattenhaltig gel. Superabsorbenter kan förekomma som ett eller flera skikt eller områden i absorptionskroppen 6, eller vara uppblandade med andra eller Vidare kan absorptionsmaterial såsom cellulosafluffmassa fibervaddar av annat slag. naturligtvis superabsorbenterna vara anbringade i ^en absorberande ickeabsorberande bärarstruktur, exempelvis ett fiberskikt av ickeabsorberande fibrer.

För att uppnå tillräcklig formstabilitet i dambindans överdel 2, är det nödvändigt att åtminstone någon komponent i överdelen 2 är styv och oböjlig, så att överdelen bibehåller sin form under användningen. Tillräckligt styvhet kan uppnås kraftig komprimering av absorptionsmaterialet, genom användning av ett särskilt formstabiliserande och styvhetshöjande inlägg, eller genom att välja ett absorptionsmaterial med hög formstabilitet genom och styvhet. Naturligtvis är det nfijligt att kombinera olika material så att tillräcklig styvhet erhålls. 10 15 20 25 30 35 509 536 10 En typ av absorptionsmaterial som befunnits vara särskilt lämpligt för ändamålet, beskrivs i WO 94/10953 och WO 94/10956. torrdefibrerade fiberskikt med hög densitet och styvhet.

Dessa material föreligger i form av Densiteten bör därvid vara mellan 250-200 g/cm3 och företrädesvis nællan 350-100 g/må Fiberskikten används direkt i ett defibreras. Fiberskikten har hög styvhet och förmåga att absorberande alster, utan att först motstå tryckdeformation, varigenom en absorptionskropp 6 innefattande sådant material uppvisar god formstabilitet. mycket god Dessutom har fibermaterialen absorptionskapacitet. överdelen 2 är utformad för att kunna anligga mot användarens genitalier och bör ha tillräcklig absorptionskapacitet för att all avgiven kroppsvätska skall kunna absorberas av absorptionskroppen 6.

Dambindans underdel 3 innefattar liksom överdelen 2 en absorptionskropp 8, vilken är innesluten i. ett hölje.

Därvid är består höljet av ett vätskegenomsläppligt ytskikt 10 vilket är vänt mot överdelen 2, samt ett vätsketätt bottenskikt 12, vilket under användningen är vänt bort från användaren.

Det vätskegenomsläppliga ytskiktet 10 utgörs med fördel av ett material av något av de slag som omnämnts i samband med överdelens 2 hölje 4. I figurerna 1 och 2 har det vätskegenomsläppliga ytskiktet 10 visats med ett bindningsmönster. Avsikten med detta är att indikera att det är möjligt att välja ett naterial med delvis andra egenskaper än materialet i överdelens vätskegenomsläppliga hölje. Eftersom överdelen 2 under användningen kan komma i beröring med de känsliga slemhinnorna mellan användarens blygdläppar, kan det vara lämpligt att höljet 4 består av ett slätt, glatt framträdande material, utan 10 15 20 25 30 35 11 509 536 bindningsmönster. Vidare kan det vara önskvärt att den yta av höljet 4 som under användning förväntas komma i kontakt med slemhinnor har viss absorptionskapacitet. Därigenom kommer nämligen en viss mängd fukt att kvarstanna i höljet.

På detta vis minskas risken för uttorkning och irritation av slemhinnorna. Det vätskegenomsläppliga ytskiktet 10 på underdelen 3 kommer under användningen att huvudsakligen vara i beröring med användarens hud. Ett sådant ytskikt 10 bör därför vara mjukt och luftigt, samt väsentligen ickeabsorberande. Därigenom erhålls nämligen ett ytskikt som håller huden torr och som inte mekaniskt skaver, eller på annat vis irriterar huden. Ett sätt att åstadkomma ett mjukt och luftigt ytskikt, är genom att använda ett nonwovenmaterial med ett förhållandevis glest bindningsmönster, exempelvis av det slag som visas i figur 1. Uppfinningen skall emellertid inte anses vara begränsad till det visade bindningsmönstret, eller till användningen av nonwovenmaterial sonzytskikt på underdelen 3. Exempelvis är det möjligt att åstadkomma mycket torra ytmaterial med olika typer av perforerade plastfilmer, plastnät, eller laminat.

Underdelens vätsketäta bottenskikt 12 består av ett vätskeogenomträngligt formstabilt skal av ett styvt material, företrädesvis plast. Materialet i bottenskiktet 12 bör därvid väljas så att bottenskiktet 12 väsentligen motstår sammantryckning och deformation i dambindans tvärled under användning.

Den i figurerna 1 och 2 visade dambindan 1 har väsentligen långsträckt form med två längsgående sidokanter 14,16 och två tvärgående ändkanter 18,20. Vidare uppvisar dambindan ett förhållandevis brett, skålformat framparti 22, ett avrundat, upphöjt bakparti 24, samt ett nællanliggande mittparti 26. 10 15 20 25 30 35 509 536 12 Underdelen 3 är, åtminstone vid dambindans ndttparti 26, jämförelsevis smal i förhållande till sin längd och har därvid en bredd som lämpligen är mellan 1 och 4 cm och företrädesvis ca 3 cm. Mätningar har nämligen gett vid handen, att det finns ett utrymmesbegränsande, kritiskt område i ljumskpårtiet, mellan två muskelgrupper som löper från insidan av bäckenbotten ner längs vardera låret.

Avståndet nællan de båda nmskelgrupperna har därvid i genitalieområdet befunnits vara överraskande lika hos alla människor, Således påverkas avståndet mellan en användares lår självfallet av oberoende av kroppsform och hull. fetma, medan avståndet mellanlnuskelgrupperna i användarens gren är väsentligen detsamma oberoende av om användaren är smal, normalviktig, eller överviktig.

Det visade sig vid nätningarna, att det som avgör om en användare upplever obehag i form av tryck, eller skavning mot lårens insidor, är om det absorberande alstret under användningen har en bredd son\ i det kritiska området påtagligt överstiger avståndet mellan mnskelgrupperna i ljumskpartiet. Detta avstånd har befunnits vara mellan ca 30 mm och 35 mm. Det har vidare visat sig att ett alster med en bredd som under användning överstiger 40 mm i det kritiska området, av flertalet användare upplevs som obekvämt att bära. Däremot upplevs det sällan obehagligt att ett absorberande alster trycker mot eller skjuter undan fettvävnad som kan förekomma i genitalieområdet.

Vid konventionella absorberande alster, nædför det begränsade utrymmet i användarens gren, att alstren trycks samman på ett okontrollerat sätt mellan användarens ben och veckas för att inrymmas mellan ljumskarna. Om emellertid någon komponent i det absorberande alstret har sådan styvhet att den inte lätt kan tryckas samman med de krafter som normalt uppstår under användningen, kan självfallet sammantryckning endast ske i begränsad utsträckning. Det är 10 15 20 25 30 35 so9 saa' 13 därför av komfortskäl väsentligt att det absorberande alstrets bredd i mittpartiet under användning inte överstiger det kritiska värde som kan tolereras av användaren. En viss kontrollerad sammantryckningsmån kan åstadkommas genom att alstret förses med deformerbara zoner. Sådana deformerbara zoner kan exempelvis utgöras av mjuka kanter, längsgående materialveck eller materialförsvagningar såsom hål, tunnare materialpartier eller liknande.

Det förhåller sig givetvis så, att det är den bredd alstret har under användningen som är relevant för att bedöma om det finns risk för skavning, eller inte. Mjuka komponenter, scmldeformeras vid användningen, bidrar därvid inte i samma utsträckning till alstrets bredd under användningen som förhållandevis oeftergivliga komponenter.

Det material som används till den vätsketäta skiktet i underdelen. 3 är, som -tidigare omtalats, med fördel så styvt, att det inte tvärled av de sammantryckande krafter som uppkommer mellan användarens lår. Det är därför väsentligt att bredden av det vätsketäta skiktet, åtminstone inom den del som under användningen är avsedd. att vara anbragt i det kritiska området mellan deformeras i användarens ben inte överstiger 40 nm1 och helst inte överstiger 35 m. Plastfilmer som befunnits vara lämpliga för användning i det vätsketäta bottenskiktet 12, *är exempelvis skikt av polyetenplast, fylld polypropenplast, eller polyester med en tjocklek av mellan ca 0,5 mm och 1 mm.

Vid den i figurerna 1 och 2 visade dambindan 1, bibehålls formen hos bindan genom att hela det vätsketäta bottenskiktet 12 utgör ett formstabilt skal för dambindans övriga komponenter. Bottenskiktet 12 är krökt, såväl i längdled som i tvärled, för att ge dambindan en anatomiskt 10 15 20 25 30 35 509 536 14 riktig form. Därvid är frampartiet 22 både vinklat upp i riktning mot en tänkt användare och krökt i tvärled. På detta vis åstadkomes en mjukt rundat skål som ansluter till formen på användarens venusberg. På motsvarande vis är bottenskiktet 12 utformat med en upphöjning 28 vid dambindans bakparti 24. Upphöjningen 28 vid bakpartiet 24 är därvid avsedd att passa in i utrymmet bakom användarens slidmynning och inrymmas i främre delen av fåran mellan användarens skinkor. Genom den anatomiskt anpassade formen hos dambindan, kan den under användningen kvarhållas mellan användarens ben, i anliggning mot användarens kropp, utan att några särskilda fästorgan behövs.

Dambindans överdel. 2 är långsträckt och förhållandevis smal. överdelen 2 uppvisar vidare en främre del 30 och en bakre del 32. För att ansluta till användarens anatomi i det aktuella området, är överdelen 2 formad så att den är smalast och lägst vid den främre delen 30 och ökar i bredd och tjocklek, eller höjd i riktning mot den bakre delen 32.

Härigenom bildar överdelen 2 en kroppsanpassad åsliknande upphöjning 34 på den sida av dambindan vilken är avsedd att vara vänd mot användaren vid användningen. överdelen 2 är endast fäst till underdelen 3 vid överdelens främre del 30 respektive bakre del 32. Genom att krökningen hos den yta 36 av överdelen 2 vilken är vänd mot underdelen 3, är mindre än krökningen hos den yta 37 på underdelen 3 som är vänd mot överdelen 2, bildas en spalt 38 nællan överdelen och underdelen. Spalten 38 möjliggör att vätska som inte absorberas av överdelen 2, kan rinna in under överdelen och absorberas av underdelens 3 absorptionskropp 8. För att spalten 38 mellan överdelen 2 och underdelen 3 skall kunna bibehållas är det nödvändigt att båda delarna 2,3 har hög styvhet och formbeständighet, åtminstone inom området mellan överdelens 2 främre och bakre del 30,32. under användningen, 10 15 20 25 30 35 15 509 536 Det är inte nödvändigt att spalten 38 är fullständigt oförändrad under användningen. Således kan ett visst mått av sammantryckning av överdelen och underdelen i allmänhet accepteras. Det är emellertid väsentligt att det under alla förhållanden kvarstår en spalt sonx är ungefär 0,5 mm, åtminstone inom den del av dambindan som beräknas först träffas av nænstruationsblod. Denna del kallas vanligen dambindans vätområde och är i figurerna 1 och 2 indikerad med Vw Vidare är det lämpligt att underdelen 3 åtminstone vid vätområdet Vg är' skålad i. tvärled, så, att sidokanterna 14,16 är något uppresta från den del av underdelen 3 som vid användningen är belägen rakt under överdelen 2. Genom en sådan utformning av underdelen 3 kan vätska som inte genast absorberas samlas upp i underdelen. Om spalten 38 mellan överdelen 2 och underdelen 3 är förhållandevis liten, exempelvis endast någon millimeter, kan därvid hela spalten fyllas med vätska. Detta innebär att en del av vätskan kan upptas genom den mot underdelen vända ytan av överdelen 2.

En lämplig storlek på spalten mellan överdelen 2 och underdelen 3 har befunnits vara mellan ca 0,3 mm och ca 5 mm. Lämpligen är spalten ca 1,5-2 mm. Det är inte nödvändigt att dambindan uppvisar en spalt 38 utmed hela längden av överdelen 2. För uppfinningens ändamål är det tillräckligt om det finns en spalt 38 åtminstone vid dambindans vätområde Vw Absorptionsmaterialet i underdelens 3 absorptionskropp 8 kan vara av vilket som helst lämpligt slag. Överdelens 2 och underdelens absorptionskroppar 6,8 kan således utgöras av samma eller olika material eller materialkombinationer. 10 15 20 25 30 35 509 536 16 överdelen 2 kan vara permanent fäst vid underdelen 3, exempelvis limning, svetsning, eller sömnad.

Alternativt kan det vara möjligt att avlägsna överdelen 2 genom att bryta fogarna mellan överdelen 2 och underdelen genom 3. Det är även tänkbart att använda fästorgan i form av kardborreytor, återförslutbara limfogar, hakar, hyskor, tryckknappar, eller liknande vilka medger upprepad löstagning och fastsättning av en överdel från en underdel.

I det senare fallet är det möjligt att tänka sig att överdelarna tillverkas med olika stor absorptionskapacitet och/eller med olika form och/eller storlek. Därigenom blir det möjligt för varje användare att själv avgöra vilken överdel som passar bäst för hennes behov.

Det således tänkbart att en användare först utnyttjar möjligheten att använda den i figurerna 1 och 2 visade dambindan med både överdelen 2 och underdelen 3. Därefter kan överdelen 2 lossas från underdelen 3 och kastas bort, medan underdelen 3 lämnas kvar i underbyxorna och används ensam.

I figur 3 visas ett inkontinensskydd 301 för kvinnliga användare, uppbyggt av en överdel 302 och en underdel 303.

Inkontinensskyddet kan med fördel användas som ett kombinerat skydd för fertila inkontinenta kvinnor vid menstruation. Inkontinensskyddets överdel 302 underlättar en korrekt placering av skyddet i förhållande till användarens skyddet goda absorptionsegenskaper även för menstruationsblod. genitalier och ger Liksom vid den i figurerna 1 och 2 visade dambindan 1, består överdelen 302 av en absorptionskropp 306 innesluten i ett vätskegenomsläppligt hölje 304. överdelen 302 är vidare utformad på väsentligen samma sätt som den i figurerna 1 och 2 visade överdelen 2. 10 15 20 25 30 35 11 509 ss6° Underdelen 303 uppvisar ett vätskegenomsläppligt ytskikt 310, exempelvis av nonwoven-material, plastfilm, eller liknande på den yta som är vänd mot överdelen. Vidare uppvisar underdelen ett vätsketätt bottenskikt 312 på den yta som är vänd bort från överdelen 2. En absorptionskropp 308 är innesluten mellan det vätskegenomsläppliga skiktet 310 och det vätsketäta skiktet 312 genonx att de båda skikten är inbördes förbundna inom ett kantparti 305 kring absorptionskroppen 308.

Inkontinensskyddet 301 är huvudsakligen timglasformat med två längsgående sidokanter 314,316 och två tvärgående ändkanter 318,320. Vidare uppvisar inkontinensskyddet 301 ett framparti 322, ett bakparti 324, samt ett mellanliggande, smalare mittparti 326.

Inkontinensskyddets överdel 302 är förankrad vid underdelen 303 medelst en tryckknapp 333. Därvid är ena delen av tryckknappen 333 permanent fäst vid den yta 336 av överdelen 302 som är vänd mot underdelen 303, medan trykknappens andra del är permanent fäst vid den yta 337 på underdelen 303. Tryckknappens 333 primära funktion är naturligtvis att hålla överdelen 302 fäst till underdelen 303. Genonu att tryckknappen 333 kan -tas isär, är det dessutonlmöjligt att avlägsna överdelen 302 från underdelen 303 och att byta en använd överdel 302 mot en ny, fräsch sådan. Vidare tjänar tryckknappen 333 som distansorgan mellan överdelen 302 och underdelen 303 och säkerställer därigenom att det alltid finns en spalt 338 mellan de båda delarna 302,303, åtminstone närmast kring tryckknappen 333.

Genom användandet av ett distansorgan, såsom exempelvis en tryckknapp 333, är det möjligt att utforma överdelen och underdelen i mindre styva material än vad som var fallet vid den i figurerna 1 och 2 visade dambindan. Det är emellertid högst önskvärt att åtminstone överdelen 302 är 10 15 20 25 30 35 509 536 18 tillräckligt styv för att huvudsakligen bibehålla sin form under användningen. Särskilt är det olämpligt att överdelen 302 knäcks, eller viks under användningen.

Det i figurerna 3 och 4 visade inkontinensskyddet är försett med ett vilket har rektangulär form och är anordnat nællan det vätsketäta bottenskiktet 312 och underdelens 303 absorptionskropp 308.

Inlägget 339 har något större utsträckning i planet än överdelen 302 och är placerat så att ingen del av överdelen 302 skjuter ut förbi ínläggets 339 kanter. Det främsta syftet med inlägget 339 är att skapa en formbeständig, inkontinensskyddets 301 förstyvande inlägg 339 vätskeuppfångande skål vid mittparti 326. Som bäst kan iakttas är nämligen inlägget 339 krökt, företrädesvis både i längdled och i tvärled, så att det bildas ett skålformat utrymme inkontinensskyddets båda delar 302,303. mellan Då inkontinensskyddet 301 används som ett kombinerat menstruationsskydd/urininkontinensskydd, kommer kropps- vätska att träffa inkontinensskyddet vid två olika vätområden Vu, X5. Därvid kommer skyddet att- vätas av menstruationsblod vid det vätområde Vb som under användningen är anordnat vid användarens vaginalöppning, medan urin kommer att träffa skyddet vid ett vätområde Vu beläget längre framåt på inkontinensskyddet.

För att kunna förankras inuti ett par underbyxor, är inkontinensskyddet 301 försett med fastsättningsorgan, i form av tvärställda, limområden 341.

Limområdena 341 är vätsketäta bottenskiktet 312 vid inkontinensskyddets framparti 322 och bakparti 326. Självfallet är det istället möjligt att såsom längsgående områden, rektangulära anordnade på det använda andra limmönster, ränder, prickar, eller liknande. Det är vidare möjligt att istället för vidhäftande fastsättningsorgan utnyttja 10 15 20 25 30 35 19 509 536 friktionsbelägg, Såsom ett skumplastskikt, en gumibeläggning, eller liknande.

Inkontinensskyddet uppvisar vidare en fastsättningsflik 343,344 anordnad vid vardera sidokanten 314,3l6, mitt för mittparti 326. Även fastsättningsflikarna 343,344 är försedda med fastsättningsorgan i fornx av limområden 345. Vid användningen är fastsättningsflikarna 343,344 avsedda att vikas kring benkanterna på användarens underbyxor och fästas med hjälp av limområdena 345 på underbyxornas inkontinensskyddets utsida.

I figurerna 5 och 6 visas en dambinda 501 av huvudsakligen samma uppbyggnad som dambindan 1. i figurerna 11 och 2.

Numreringen av de olika delarna på dambindan i figurerna 5 och 6 är därför i analogi med den som använts vid beskrivningen av dambindan i figurerna 1 och 2. Den i figur 5 visade dambindan 501 skiljer sig emellertid i tvâ avseenden från den tidigare beskrivna dambindan 1.

Utmed vardera längsgående sidokanten 5l4,5l6 på dambindan 501 är nämligen anordnade mjuka, polstrade remsor 515,5l7.

De polstrande remsorna 515,51? består lämpligen av skumplast, fibervadd, eller laminat innefattande ett sådant mjukt, tryckdämpande material. Remsorna 515,51? är vikta kring sidokanterna 5l5,517 och tjänar som tryckupptagande deformationszoner.

Vidare uppvisar dambindan ett längsgående styvt inlägg 540 i form av en platta som är anordnad huvudsakligen vinkelrätt mot underdelens 503 formstyva vätsketäta bottenskikt 512. Sådana inlägg beskrivs utförligt i den svenska patentansökan nr. 9604225-4. Lämpliga inlägg utgörs med fördel av plana materialstycken exempelvis av plast och har med fördel en tjocklek på mellan 0,2 och 2 mm. Det är 10 15 20 25 30 35 509 536 20 vidare möjligt att utforma inlägget av metall, trä, eller liknande mycket styva material. Ett plastmaterial som fjädrar något då överdelen utsätts för sammantryckning i inläggets 540 plan är emellertid att föredra. För att ytterligare förhöja inläggets 540 fjädringsförmåga, kan detta vara försett med någon typ av deformationszon, exempelvis en urtagning 547 av det slag som visas i figur 7, en materialförsvagning, eller veckbildning. Ett inlägg 540 enligt en alternativ utföringsform visas i figur 8.

Såsom.bäst kan iakttas i figur 6, består absorptionskroppen 506 i överdelen 502 av ett i längdriktningen veckat absorptionsskikt, exempelvis av det i WO 94/10953 eller WO 94/10956 beskrivna fibermaterialet. Absorptionskroppen 506 är upphängd över det från bottenskiktet 512 uppresta inlägget 540. Ett vätskegenomsläppligt hölje 504 omsluter håller ihop vecken i absorptionskroppen 506 och absorptionsmaterialet.

Det styva inlägget 540 är fäst mot det vätsketäta bottenskiktet 512 i underdelen 503, exempelvis genom limning, eller svetsning, eller genom att vara gjutet eller på annat vis format i ett stycke med bottenskiktet 512.

Inlägget sträcker sig från bottenskiktet 512, upp genom underdelen 503 och genom absorptionskroppen 508 i underdelens vätskegenomsläppliga ytskikt 510 och därefter vidare upp i överdelen 502.

Genom inläggets 540 styvhet, är det nöjligt att under användningen bibehålla en spalt 538 mellan överdelen 502 och underdelen 503. Således fungerar inlägget 540 som ett distansorgan mellan överdelen 502 och underdelen 503. Även om inlägget 540 är av det slag som visas i figur 7, måste det vara så formbeständigt, att en spalt 538 på ca 0,5 mm kvarstår mellan dambindans båda delar 502,503 även vid 10 21 509 536% maximal sammantryckning av delarna parallellt med inläggets 540 plan.

Uppfinningen skall inte anses vara begränsad till de bär beskrivna utföringsformerna, utan en rad ytterligare varianter och modifikationer är tänkbara inom ramen för de efterföljande patentkraven. Vidare är alla tänkbara kombinationer av de beskrivna utföringsformerna avsedda att omfattas av uppfinningen.

Claims (16)

10 15 20 25 30 35 40 s, sons sas 22 ' PATENTKRAV

1. Absorberande alster såsom en dambinda, ett inkontinensskydd, ett trosskydd eller liknande med en längdriktning och en tvärriktning, och uppvisande ett mittparti (26) samt två ändpartier (22,24), vilket alster är avsett att huvudsakligen inrymmas inuti en användares underbyxor och innefattar en absorberande överdel (2) och en absorberande underdel (3), vilka båda delar är inbördes förbundna, varvid överdelen (2) uppvisar en första, vätskegenomsläpplig yta vilken vid användningen är avsedd att vara vänd mot en användare och en andra yta (36) vilken är vänd mot en första, vätskegenomsläpplig yta (37) på underdelen (3), samt att underdelen (3) vidare uppvisar en andra, vätsketät yta (12) på den sida av alstret vilken vid användningen är avsedd att vara vänd bort från användaren, k ä n n e t e c k n a t av att alstret innefattar medel för åstadkommande och bibehållande av ett spaltformigt utrymme (38) mellan överdelens (2) andra yta (36) och underdelens (3) första yta (37), åtminstone vid alstrets mittparti (26), varvid överdelen (2) och underdelen (3) vid det spaltformiga utrymmet (38) befinner sig på ett inbördes avstånd sonx är' mellan 0,3 och 5 :mn och det spaltformiga utrymmet medger vätskepassage in mellan överdelen (2) och underdelen (3).

2. Absorberande alster enligt krav 1, kännetecknat avattöverdelen(2)är huvudsakligen.utformad av förhållandevis styvt material och är huvudsakligen långsträckt samt uppvisar en första änddel (30) och en andra änddel (32) varvid överdelen (2) är förbunden med underdelen (3) endast vid änddelarna (30,32), samt vidare att underdelen (3) innefattar ett böjstyvt, formstabilt materialskikt (12) vilket har åtminstone samma utsträckning i alstrets huvudplan son1överdelen (2), varvid det formstabila materialskiktet (12) är krökt i alstrets 10 15 20 25 30 35 23 509 536 längdriktning, i riktning bort från överdelen (2), varigenom även underdelens (3) första yta (37) är krökt i riktning bort från överdelen (2), samt att överdelens (2) andra yta har sådan form att alstret uppvisar en spalt (38) mellan överdelen (2) och underdelen.

3. Absorberande alster enligt krav 2, k ä r1 n e t e c k n a t av att det formstabila materialskiktet (12) är krökt i riktning bort från överdelen (2) såväl i alstrets längdriktning som i dess tvärriktning, varigenom underdelen (3) är skålformad, åtminstone vid alstrets mittparti (26),

4. Absorberande alster enligt krav 2 eller 3, k ä n n e t e c k n a t av att det formstabila materialskiktet utgör underdelens (3) vätsketäta yta och därigenom bildar ett vätsketätt bottenskikt (12) på alstret.

5. Absorberande alster enligt krav 2, 3 eller 4, kännetecknat av att det formstabila materialskiktet (12) åtminstone någonstans inom alstrets mittparti (26) har en största utsträckning' i alstrets tvärriktning som inte överstiger 40 m, och företrädesvis inte överstiger 35 mm.

6. Absorberande alster enligt krav 5, varvid alstret uppvisar tvâ i längdriktningen sig sträckande sidokanter (514,516), ändkanter (518,520), k ä n n e t e c k n a t av att mjuka tryckupptagande deformationszoner (5l5,517) är anordnade samt två i tvärriktningen sig sträckande åtminstone utmed delar av sidokanterna (514,516).

7. Absorberande alster enligt något av föregående krav, k ä n n e t e c k n a t av att ett distansorgan 10 15 20 25 30 35 509 536 24 (333;540) är anordnat mellan överdelen (302;502) och underdelen (303;503).

8. Absorberande alster enligt krav 7, k ä n n e t e c k n a t av att distansorganet utgörs av en tryckknapp (333).

9. Absorberande alster enligt krav 7, k ä n n e t e c k n a t av att distansorganet utgörs av ett huvudsakligen vinkelrätt från underdelens (503) bottenskikt (512) anordnat förstyvningselement (540) vilket sträcker sig från. bottenskiktet (512) genon\ underdelen (503) och vidare in i överdelen (502).

10. Absorberande alster enligt något av föregående krav, k ä n n e t e c k n a t av att överdelen (2;502) är fast förbunden med underdelen (3;503).

11. Absorberande alster enligt något av kraven 1-9, k ä n 11 e t e c 1: n a t av att överdelen (2;302) är löstagbart förbunden med underdelen (3;303).

12. Absorberande alster enligt krav ll, k ä n 11 e t e c lc n a t av att förbindelsen mellan överdelen (2;302) och underdelen (3;303) medger upprepad fastsättning och isärtagning av de båda delarna (2,3;302,303).

13. Absorberande alster enligt något av föregående krav, k ä n n e t e c k n a t av att överdelen (2;302;502) har en utsträckning i alstrets tvärriktning som (3;303;503) utsträckning i understiger underdelens tvärriktningen.

14. Absorberande alster enligt krav 13, 10 15 "so9 536 25 k ä n n e t e c k n a t av att överdelens (2;302;502) bredd i lnittpartiet (26) utgör mellan 1/4 och 1/3 av underdelens (3;303;503) bredd.

15. Absorberande alster enligt någøt av föregående krav, k ä n n e t e c k n a t av att överdelen (2;302;502) har en utsträckning i alstrets längdriktning som, understiger underdelens (3;303;503) utsträckning i längdriktningen.

16. Absorberande alster enligt krav 15, k ä n n e t e c k n a t av att överdelens (2;302;502) längd utgör mellan 1/3 och 3/4 av underdelens (3;303;503) längd.