SE508387C2 - Rundskär - Google Patents

Description

508 387 2 skäret monterats i en s.k. vagga, vilken i sin tur kan vridas tills önskad planfasvinkel ernàs, se exempelvis DE-C-3 140 905. En sådan konstruktion har dock olägenheten att den omfattar ett flertal separata detaljer och sålunda är tämligen komplicerad. Dessutom försvåras den axiella fininställningen av skäret, eftersom ytterligare en gränslinje föreligger, nämligen den mellan vagga och kassett. Vidare orsakar dylika lösningar instabilitet pga att separata delar är monterade på varandra för att möjliggöra en fininställning av skären, varvid màttoleranser överlagras.

Ett syfte med föreliggande uppfinning är således att möjliggöra en snabb och precis fininställning av varje skärplattas planfasvinkel. Ãnnu ett syfte med föreliggande uppfinning är att möjliggöra en inställning av planfasvinkeln med sä få ingående detaljer som möjligt.

Ytterligare ett syfte med föreliggande uppfinning är att medge rörelse av skärplattan i sitt plattläge utan att förändra förspänningen, vilket är av yttersta vikt för en säker och stabil positionering av skäret i plattläget.

Dessa och ytterligare syften har lyckats uppnås genom att utforma skärplattan med de i patentkravets 1 kännetecknande del angivna särdragen.

Uppfinningen kommer nu i åskàdliggörande men icke begränsande syfte att närmare beskrivas i anslutning till bifogade ritningsfigurer, vilka visar en föredragen utföringsform.

Figur 1 visar en skärplatta enligt uppfinningen i perspektiv snett ovanifrån.

Figur 2 visar en föredragen utföringsform av skärplattan enligt uppfinningen i perspektiv snett 508 387 ovanifràn.

Figur 3 àskàdliggör monteringen i en kassett av skärplattan enligt figur 2.

Figur 4 visar en annan föredragen utföringsform av skärplattan enligt uppfinningen i perspektiv snett ovanifrán.

Figur 5 åskådliggör monteringen i en kassett av skärplattan enligt figur 4.

Figur 1 visar generellt en skärplatta enligt uppfinningen. Den kan vara tillverkad av hárdmetall eller något annat hàrdmaterial, t.ex. av olika keramer.

Den kan även innefatta ett inlägg eller en s.k. flisa av ett speciellt härdmaterial i det operativa skärhörnet, såsom exempelvis polykristallin diamant eller kubisk bornitrid. Om skärplattan är av hárdmetall kan den vara obelagd eller belagd, exempelvis med ett eller flera skikt av titankarbid och/eller titannitrid, eller med ett skikt av polykristallin diamant. Vidare kan en hàrdmetallskärplatta vara antingen slipad eller direktpressad till önskad slutlig form. Dess IC-mått ligger vanligtvis mellan 10 och 15 mm och tjockleken mellan 3,5 och 6 mm.

Skärplattan innefattar en övre spányta 1 och en med denna i huvudsak planparallell bottenyta, avsedd att anligga mot en bottenstödyta i ett skärläge, såsom áskàdliggjort i figurerna 3 och 5, samt mellan dessa sig sträckande kantytor. Ungefär 3/4 av kantytan utgörs av den väsentligen cirkelrunda kantytan 3, vilken är i huvudsak vinkelrät mot övre spánytan 1 samt bottenytan.

Den resterande fjärdedelen av skärplattans omkrets utgörs till större delen av de inbördes väsentligen vinkelräta ytorna 4 och 5. Ytan 4 utgör släppningsyta under huvudskâreggen 10, varvid eggvinkeln mellan spànytan 1 och släppningsytan 4 lämpligen ligger mellan 508 387 4 70 och 90°, företrädesvis mellan 75 och 85°. Även vinkeln mellan ytan 5 och spånytan 1 kan lämpligen ligga inom nämnda intervall.

På kantsidan mellan ytorna 4 och 5 är skärplattan utformad med en planfas 6 med tillhörande biskäregg ll.

Biskâreggens 11 eggvinkel ligger lämpligen också inom nämnda intervall. Vinkeln mellan denna biskäregg och den pà arbetsstycket alstrade ytan utgör planfasvinkeln, vars noggranna inställning är ett huvudsyfte hos föreliggande uppfinning. Mellan planfasen 6 och släppningsytan 4 kan en förstârkningsfas 7 anbringas, i syfte att förstärka det för påfrestningar utsatta skärhörnet, varvid en mindre sekundäregg 12 bildas. Dennas eggvinkel uppgår lämpligen till mellan 65 och 90°, företrädesvis mellan 70 och 80°. lämpligen mellan 176 och 179,5°.

Vinkeln mellan ytorna 5 och 6 ligger I skärplattans mitt förefinnes ett genomgående häl för iträdande av lämplig lásskruv. Hàlets övre del 8 är utformad väsentligen cylindriskt, medan den övriga hàlbilden är utformad nedåt avsmalnande i form av en konvext välvd yta 9.

Skärplattan enligt figur 2 är lika som den i figur 1 med undantag av ett urtag 13 i skärets runda kantyta 3. Detta urtag 13 behöver inte vara genomgående utan kan sträcka sig mellan exempelvis 1/3 och hälften av skärplattans totala tjocklek. Ett ställstift 14 med en utskjutande stâllnos 15 kan anbringas i kassetten enligt figur 3. Ställnosen 15 bringas att skjuta in i urtaget 13, varvid en vridning av ställstiftet med exempelvis en skruvmejsel medför en roterande rörelse även hos skärplattan, efter det att lâsskruven 16 lossats något, och därmed en inställning av planfasvinkeln. Efter exakt positionering borttages 508 387 lämpligen ställstiftet innan fräskroppen försätts i rotation. Alternativt kan ställstiftet 14 utformas såsom en integrerad änddel av ett mejselskaft.

I figurerna 4 och 5 áskådliggörs en annan utföringsform för fininställning av planfasvinkeln.

Skärplattan enligt figur 4 är lika som den i figur 1 med undantag av ett tvådelat spår 17 som upptagits i skärplattans rundade kantdel 3. Ungefär vid mitten av nämnda spàrs utsträckning föreligger ett medbringarparti 18, vilket är avsett att skjuta in i ett cirkulärt midjeparti 19 i en ställskruv 20. Efter att ha lossat något på låsskruven 16 kan således skärplattan roteras runt dennas centrumaxel genom att skruva på ställskruven 20, varvid planfasvinkeln fininställes. Inställningen övervakas optiskt eller med s.k. tusendelsklocka.

Skärläget är företrädesvis anordnat med två sidostödzoner 21A, 21B, vilka nedtill vid övergången mot bottenstödytan är försedda med hålkälar. Dessa sidostödzoner är avsedda som anslagsytor mot skärplattan och har väsentligen en krökning som sammanfaller med skärplattans kantyta 3. När skärplattan ligger an mot stödzonerna 21A, 21B bör skärhàlets centrumaxel befinna sig på något större avstånd från nämnda stödzoner än hållarhålets 22 centrumaxel. Medelst föreliggande uppfinning kan detta avstånd, eller denna excentricitet, bibehàllas konstant genom att skäret uppvisar den cirkelrunda kantytan 3 som stöder mot de två sidostödzonerna 21A och 21B.

Detta är av yttersta vikt för en fullgod funktionsduglighet när skärets stödytor skall tryckas in i plattläget och säkerställa en god positionering av skäret samt en stabil lokalisering. Genom nämnda excentricitet uppnås ett stabiliserande 508 387 6 anliggningstryck mellan skärplatta och sidostödzoner när làsskruven 16 vrids åt.

Med den således beskrivna konstruktionen, har planfasvinkeln optimerats för ernáende av mycket fina ytor i exempelvis aluminium.

Claims (3)

10 15 20 508 387 PATENTKRAV

1. Skärplatta innefattande en övre spànyta (1), en med denna väsentligen planparallell bottenyta, samt mellan dessa sig sträckande kantytor (3, 4, 5, 6, 7), kännetecknad av att ungefär 3/4 av skärplattans omkrets är väsentligen cirkelrund och den resterande delen av skärplattans omkrets innefattar två inbördes väsentligen vinkelräta kantytor (4, 5), varvid en närmast hörnet mellan nämnda två kantytor belägen del (6) av den ena kantytan bildar planfas och är vinkelställd så att den bildar trubbig vinkel mot båda nämnda kantytor.

2. Skärplatta enligt krav 1, kännetecknad av att hörnet mellan planfasen (6) och den ena_kantytan (4) är utformat med en förstärkningsfas (7).

3. Skärplatta enligt krav 1, kännetecknad av att den del av den ena kantytan som bildar planfas (6) utgör mellan 20 och 40% av nämnda kantytas (5) totala ursprungliga längd.