SE506057C2 - Skyddsvisir - Google Patents

Description

15 20 25 30 35 506 057 2 mycket god skyddseffekt uppnås gentemot kringflygande par- tiklar.

Av trådnät framställda skyddsvisir har emellertid nackdelen att de på ett påtagligt sätt skymmer sikten för användaren eftersom trådarna utgör en ganska stor andel av visirets totalyta. En viss förbättring av ljusgenomsläpplighet och därmed siktförmågan genom ett sådant visir kan erhållas genom en minskning av tråddiametern men denna förbättring måste köpas till priset av en försämrad stabilitet och hållfasthet.

Således är det inte ovanligt att av trådnät framställda visir lätt kan penetreras av spetsiga föremål, såsom kvistar eller liknande, eftersom de olika, i nätet ingående trådarna glider i förhållande till varandra.

WAV trådnät framställda visir ger också problem på så sätt att det i korsningsområdena mellan i väven ingående trådar bildas små spaltformade utrymmen, vilka pga kapillärkrafter kan hålla kvar förhållandevis stora mängder vatten vid regnväder.

Sådana, av trådnätet bundna vattenmängder kan menligt inverka på siktförmågan genom visiret och dessutom bidra till en nersmutsning.

Visir framställda av trådnät kan också vara problematiska i motljussituationer eftersom de enskilda, i nätet ingående trådarna pga sin stora yta och diameter ger reflexer som stör siktförmågan genom visiret.

Ett exempel på ett skyddsvisir framställt av trådnät ges i SE-B-454 237.

PROBLEMSTÄLLNING Den föreliggande uppfinningen har till ändamål att så utforma det inledningsvis nämnda skyddsvisiret att detta eliminerar nackdelarna hos tidigare kända skyddsvisir. Speciellt har uppfinningen till ändamål att åstadkomma ett skyddsvisir som har god hållfasthet, speciellt mot genomträngning av spetsiga 10 15 20 25 30 35 506 057 3 föremål. Uppfinningen avser också att åstadkomma ett skydds- visir där gallerverkets öppningar kan ges en ändamålsenlig form med hänsyn till genomträngning av slumpmässigt oriente- rade partiklar med oregelbunden form. Uppfinningen avser vidare att åstadkomma ett visir som kan ge en “persienn- effekt” och därigenom eliminera eller åtminstone minska problem vid motljus. Slutligen avser uppfinningen att åstad- komma ett skyddsvisir, som år enkelt och billigt i tillverk- ning och ger bättre ljusgenomsläpplighet genom att det i visiret ingående gallerverket upptar en minimal andel av visirets yta.

PROBLEMLÖSNING ' Den till grund för uppfinningen liggande målsättningen uppnås om det inledningsvis antydda skyddsvisiret kännetecknas dazav att skyddsvisiret är utfört av sträckmetall.

Ytterligare fördelar uppnås om uppfinningsföremålet även gen ett eller flera av särdragen enligt patentkraven 2-8.

SAMANSTÅLLNING ÖVER RITNINGSFIGURER Uppfinningen skall nu beskrivas närmre under hänvisning till bifogade ritningar. På dessa visar: fig 1 ett litet avsnitt av ett skyddsvisir utfört enligt uppfinningen. -- fig 2 en modifierad form av ett skyddsvisir enligt uppfin- ningen, och fig 3 en snittvy, som illustrerar den "persienneffekt”, som åstadkommes med utföringsformen enligt fig 2. 10 15 20 25 30 35 506 057 FÖREDRAGEN UTFÖRINGSFORM Det i fig 1 visade utsnittet ur ett skyddsvisir enligt upp- finningen innefattar ett gallerverk med tva grupper av varan- dra korsande gallerstänger eller -trådar. I figuren markeras gallerverkets l ena grupp av gallerstänger med hänvisnings- beteckningen 2 medan den andra gruppen gallerstänger markeras med hänvisningsbeteckningen 3. Av figuren framgår att den första gruppen gallerstänger 2 är riktad från figurens övre högra hörn ner mot dess vänstra undre hörn medan den andra gruppen gallerstänger 3 är riktade från figurens övre vänstra hörn ner mot dess undre högra hörn. Gallerstängerna i de bada grupperna korsar varandra därför i ett antal knutpunkter 4 där de varandra mötande gallerstängerna är förenade genom att vara tillverkade i ett och samma stycke. Härigenom vinnes den “ stora fördelen att gallerstängerna kan ges minskade dimen- sioner med bibehållen stabilitet tack vare att gallerstänger- na i den ena gruppen inte kan glida i förhallande till gallerstängerna i den andra gruppen. Vidare saknas genom de integrala knutpunkterna 4 spaltformade utrymmen i vilka vatten pga kapillärkrafter kan samlas.

Ett exempel på gallerverk av den ovan beskrivna typen fram- ställs genom att en tunn metallplàt förses med ett stort antal med varandra parallella rader av längs raderna längs- riktade slitsar. Härvid är slitsarna i en rad belägna mitt för mellanrummen mellan slitsarna i angränsande rader. Det material, som befinner sig mellan närbelägna slitsar sträckes samtidigt med upptagningen av nästa rad slitsar varefter den sålunda slitsförsedda plåten drages ut eller göres plan så att därigenom ett gallerverk, allmänt benämnt sträckmetall, bildas. Tillverkningen sker alltså genom en kombination av skärande (upptagningen av slitsarna) och plastisk (sträck- ningen av materialet) bearbetning av ett plåtmaterial.

Ofta valsas sträckmetallen.til1 plant tillstånd, vilket illustreras i fig 1. Detta innebär att de enskilda galler- stängerna 2 och 3 har i huvudsak rektangulära tvärsnitt vars 10 15 20 25 30 35 506 057 5 kantlinjer blir ungefärligen parallella med respektive vinkelräta mot ritningens plan varigenom den mot betraktaren av fig l vända sidan på en sådan gallerstång är i huvudsak parallell med ritningens plan. Knutpunkterna 4 i en sådan, valsad sträckmetall får en mera komplicerad form men kan i huvudsak betraktas såsom plana och rektangulära i tvär- snittet.

Den form, som i fig 1 visas för öppningarna 5 i gallerverket kan beskrivas som sexkantig med två, motstående och parallel- la kanter 6. Kantlängden för dessa överensstämmer ungefär- ligen med längden för knutpunkterna 4. De övriga, längre kanterna 7 för öppningarna 5 är parvis parallella med varan- dra eller ungefärligen parvis parallella med varandra och skulle, om de förlängdes, bilda sidokanter i en parallello- gram eller romb.

Under förutsättning att de ovan nämnda knutpunkterna 4 göres så korta som möjligt, dvs att kantlängderna 6 minimeras så långt det är tekniskt möjligt, så kan också formen pà öpp- ningarna 5 beskrivas som närmande sig parallellogrammens eller eventuellt rombens.

Oppningarna'5 i gallerverket l har två i förhållande till varandra vinkelräta axlar nämligen en storaxel 8 och en lillaxel 9. Förhållandet mellan storaxelns längd och lill- axelns längd ligger i intervallet l-3,5, där förhållandet 1 skulle innebära att öppningarna 5 har kvadratisk form (härvid betraktas kvadraten som ett specialfall av romben).

Genom variering av slitslängden i de vid framställning av sträckmetallen anordnade slitsarna och genom variering av avståndet mellan närbelägna slitsar samt genom variering av avstånden mellan närbelägna rader av slitsar är det möjligt att inom mycket vida gränser påverka formen hos gallerverket, dess gallerstänger 2 och 3 samt dess öppningar 5. 10 15 20 25 30 35 506 057 6 I sådana fall då visirets genomsiktsegenskaper skall optime- ras för seende på nära håll är det fördelaktigt att anordna öppningarnas 5 storaxel 8 ungefärligen vertikal i visirets användningsläge.

I fig 2 visas en alternativ utföringsform av uppfinningsföre-_ målet. I denna utföringsform har gallerverket l inte valsats plant utan har de i gallerverket ingående gallerstängerna 2 och 3 kvar i de positioner de fick vid tillverkningen. Detta innebär att i det lilla utsnitt av gallerverket, som visas i fig 2, får de ändytor 10, gallerverket genom knutpunkterna 4 vid utsnittets högra kant, en snedställning relativt gallerverkets utbredningsplan ll och 14 där hänvisningsbeteckningen ll avser visirets insida medan hänvisningsbeteckningen 14 avser dess utsida. I den undre delen av fig 2 antyds gallerverkets tjocklek vinkel- rätt mot utbredningsplanet ll och 14 med linjen 12. Det skall påpekas att varje snittyta genom godtycklig knutpunkt 4 parallellt med någon av de visade ändytorna 10 får samma storlek, form och orientering som denna. som åstadkommits genom kapning av I den vänstra delen av fig 2 visas ändytorna 13 på de galler- stänger 2 och 3, snittet enligt fig 2. Det framgår tydligt att även dessa ändytor 13 är snedställda relativt gallerverkets utbrednings- plan ll och 14 på ungefär samma sätt som ändytorna 10. Av den som kapats vid uttagning av det lilla ut- vänstra delen av fig 2 framgår vidare att snittytorna 13 är belägna ungefärligen mitt i gallerverkets tjocklek 12 efter- som snittytorna ungefärligen befinner sig vid mittpunkterna för gallerstängerna 2 och 3 och gallerstängerna växelvis sträcker sig från visirets insida ll till dess utsida 14. även här skall påpekas att varje snittyta genom godtycklig gallerstång 2 eller 3 parallellt med någon av ändytorna 13 kommer att få samma storlek, form och orientering som denna.

Av fig 2 framgår vidare att gallerstängerna 2 och 3 samt även knutpunkterna 4 har i huvudsak rektangulära tvärsnitt mot- svarande ändytorna 10 och 13. Tvärsnitten har härvid längre 10 15 20 25 30 35 506 057 7 kantlinjer 15 och 16 samt kortare kantlinjer 17 resp 18. Av figuren framgår att längdriktningen för tvärsnitten och därmed de långa kantlinjerna 15 och 16 bildar en spetsig vinkel a med visirets utbredningsplan ll. På motsvarande sätt bildar de kortare kantlinjerna 17 och 19 en spetsig vinkel ß med visirets utbredningsplan ll. Det gäller att a + ß = 90°.

Genom den ovan beskrivna snedställningen av de längre kant- linjerna 15 och 16 för gallerstängernas 2 och 3 samt knut- punkternas 4 tvärsnitt relativt visirets utbredningsplan ll uppnås en "persienneffekt", som innebär att ljusgenomsläpp- ligheten genom visiret är avsevärt mycket bättre om ljuset kommer in snett underifrån (seende snett nedåt, alltså seende på kort håll) än snett uppifrån. Detta framgår tydligt av fig 3.

I fig 3 är vinkeln a = 20' och vinkeln ß = 70°, vilket inne- bär att de längre kantlinjerna 15 i gallerstängernas tvär- snitt lutar ca 20' nedåt i riktning från visirets insida till dess utsida om visirets utbredningsplan ll är ungefärligen vertikalt. Med den i figuren exemplifierade dimensioneringen och geometrin för visiret uppnås maximal ljusgenomsläpplighet för ljusstrålar 20, som kommer in ca 20° underifrån mot ögat 19. Detta motsvarar seende på relativt nära håll. I detta fall skymmer gallerverket l endast bort ca 19% av infallande ljus eftersom sträckan a-b är ca 19% av sträckan a-c.

Av ljusstrålar 21, 22 och 23, som faller in ca 20° uppifrån, kommer ca 50% att skuggas bort eftersom sträckan d-e är ca 50% av d-f.

Om lutningsvinkeln för det infallande ljuset ökas kommer den bortskuggade andelen att öka. Vid en infallsvinkel på ca 40' (se ljusstrålen 24) blir den bortskuggade andelen ca 67%.

Längst ner i fig 3 visas hur en ljusstråle 24, som infaller ca 40' uppifrån, reflekteras av gallerstängernas ytor 15.

Helt analogt kommer också ljusstrålar, som faller in mindre 10 15 20 506 057 8 brant uppifrån (exempelvis såsom ljusstrålarna 21-23) att reflekteras, om de träffar gallerstängernas begränsningsytor 15. Sådant, genom visiret passerande, reflekterat ljus torde i praktiken kunna försummas, då gallerstängerna har en yt- beläggning, exempelvis matt svart, som både absorberar ljus och sprider detta vid reflexionen.

Om vinkeln a ökas kan man uppnå en situation där ljusstrålen 24 efter en första reflexion i gallerstângernas ytor 15 inte träffar den överliggande gallerstången utan reflekteras tillbaka ut till utsidan av visiret.

Vid seende på kort håll kommer som regel visirets bärare att böja huvudet framåt/nedåt. Detta innebär att i fig 3 kommer skyddsvisirets övre del att svängas över åt höger. Detta får beträffande ljusreflexionen i gallerstängernas ytor 15 samma effekt som om vinkeln a ökades eller som om ljusstrålens 24 infallsvinkel ökades. Resultatet blir redan vid en ganska liten böjning av huvudet att uppifrån infallande ljus reflek- teras ut i mycket hög grad.

Uppfinningen kan modifieras inom ramen för följande patent- krav.

Claims (2)

1. 0 15 20 25 30 35 ' 3. Skyddsvisir enligt kravet 1, 506 057 9 P A T E N T K R A V 1. Skyddsvisir utformat för att skydda en användares ansik- te, i synnerhet ögon, mot kringflygande partiklar, såsom sågspån, men även mot spetsiga föremål, såsom kvistar, inne- fattande ett gallerverk med två grupper gallerstänger (2, 3) eller -trådar, varvid gallerstängerna eller -trådarna i den ena gruppen korsar gallerstängerna eller -trådarna i den andra gruppen, k ä n n e t e c k n a t därav, att skydds- visiret är utfört av sträckmetall.

2. Skyddsvisir enligt kravet l, k ä n n e t e c k n a t därav, att gallerverket (l) har öppningar (5) vars form approximativt är parallellogrammens eller rombens. k ä n n e t e c k n a t därav, att gallerverket (l) har öppningar (5) vars form approximativt är en sexhörnings, varvid sexhörningen har två motstående sidor (6) väsentligt kortare än övriga sidor (7). 4. Skyddsvisir enligt något av kraven l-3, k ä n n e - t e c k n a t därav, att gallerverkets (l) öppningar (S) har en storaxel (8) och en däremot ungefärligen vinkelrät lill- azel (9), varvid förhållandet mellan storaxelns längd och lillaxelns längd ligger i intervallet l-3,5. 5. Skyddsvisir enligt något av kraven l-4, k ä n n e - t e c k n a t därav, att gallerstängerna (2, 3) eller -trådarna har tvärsnitt, som är ungefärligen rektangulära, eventuellt kvadratiska, varvid tvärsnittens kantlinjer bildar spetsiga vinklar (a resp B) med skyddsvisirets utbrednings- plan (ll, 14). 6. Skyddsvisir enligt något av kraven l-4, k ä n n e - t e c k n a t därav, att gallerstängernas (2, 3) eller -trådarna har tvärsnitt, som är ungefärligen parallellogram- formade, eventuellt rombiska, varvid tvärsnitten har två 10 506 057 10 motstàende kantlinjer, som bildar spetsig vinkel med skydds- visirets utbredningsplan (ll). 7. Skyddsvisir enligt nagot av kraven 4-6, k ä n n e - t e c k n a t därav, att i skyddsvisirets användningsläge är “ öppningarnas (5) storaxlar (8) i huvudsak vertikala. 8. Skyddsvisir enligt något av kraven 4-6, k ä n n e - t e c k n a t därav, att i skyddsvisirets användningsläge är öppningarnas (5) storaxlar (8) i huvudsak hørisontella.