SE505139C2 - Impulsdon samt förfarande för hantering av ett impulsdon - Google Patents

Description

15 20 25 30 ÉÛS 139 2 ímpulsdon av impulstryckknappstypen som används för omkoppling i dag, är att det kan ñnnas t ex roterande maskiner i lokalema. Om någon tillfälligt arbetar med en maskin i något innerutrymme och en förbipasserande upptäcker att belysningen är tänd i lokalen, vilken normalt bör vara släckt, kan denne släcka belysningen och den som arbetar med maskinen riskerar att skada sig.

Det existerar redan lösningar för några av ovanstående problem. Lösningama har dock ett gemensamt, de är dyra, svårinstallerade och förhållandevis tekniskt komplicerade.

Således är det inte aktuellt, att installera existerande lösningar i alla de utrymmen där nämnda problem kan uppkomma. Eriligt vår kännedom angriper existerande lösningar inte säkerhetsaspekter enligt ovan. Dessutom är det så, att säkerhetstänkande ofta accentueras i samband med att en olycka inträffar, speciellt då säkerhetsåtgärder är kostnadslcrävande.

En möjlig lösning bygger på ett “smart-card", som dras i en registreringsenhet varpå förbrukare förses med ström. En sådan lösning är delvis ändamålsenlig, men väldigt dyr, lcräver omfattande installationer och innehåller förhållandevis komplicerad elektronik.

Aspekten, att någon förbipasserande kan släcka ev belysning är oss veterligen förbisedd.

Det existerar även omkopplare som påverkas med en nyckel, här gäller samma förhållande som för smart-card-lösningen, tekniken är kostnadsla-ävande och innehåller komplicerad låsmekanik integrerad med elektronik. Om nyckeln sitter kvar i låset när man lärnnar ett utrymme kvarstår problemet med att personen som lärnnar det glömmer att vrida om nyckeln för att släcka. Problemet med släckning av misstag kvarstår, speciellt om många har tillgång till utrymmet.

Miljön i en del lokaler kan vara så nedsmutsad, med t ex damm, oljedimma, vilket inte är bra för ovanstående problemlösningar, definitivt inte för en magnetremsläsa- re för kort i lcreditkortsformat.

Ett av syftena med föreliggande uppfinning är att åstadkomma ett billigt impuls- don och ett extemt organ för påverkan av donet för in- och urkoppling av förbrukare i utrymmen, som företrädesvis besöks av personal och andra i mer eller mindre oregel- bundna intervall. _ Ett ytterligare syfte med uppfinningen är att en på plats existerande omkopplare lätt och snabbt kan ersättas med ett ímpulsdon enligt uppfinningen. Ännu ett syfte med uppfinningen är att åstadkomma ett förfarande för hantering av impulsdonet tillsammans med det externa organet för påverkan.

Ett vidare syfte som uppnås med uppfmningen, är att säkerheten för personer som vistas i utrymmen med impulsdonet enligt uppfinningen ökar. 10 15 20 25 30 505 139 3 Fortsättningsvis hänvisas till bifogade figurer, vilka närmare beskriver före- liggande uppfinning med dess utföringsforrner tillsammans med tillhörande beskrivning, och där: låg. 1 visar ett schema för hur konventionella impulstrycklmappar år anslutna till ett impulsrelå.

Fig. 2 visar ett schema för hur impulsdon med två grenar ansluts till ett impuls- relä.

Fig. 3a och 3b visar en utföringsform av ett impulsdon enligt uppfinningen, varvid fig. 3b schematiskt visar ett impulsdonshölje i perspektiv.

Fig. 4 visar en utföringsform av ett organ för påverkan av impulsdonet enligt fig. 3a.

Fig. 5 visar en alternativ utföringsform av ett organ för påverkan av impulsdonet enligt fig. 4.

I fig. l åskådliggörs hur fyra konventionella impulstrycklmappar för in- och ur- koppling av förbrukare av elektricitet är anslutna mellan en fas L och en nolla N. När en impulstrycklcnapp TR tillfälligt sluts alstras en puls 18 som detekteras av impulsreläet Rl, vilket drar eller släpper ankaret beroende på tidigare tillstånd. Därmed in- och urkopplas elektricitet i de utrymmen där impulstrycklmapparna TR verkar. Impulsreläet Rl påverkar i figuren tre faser med säkringar Fl, F2 och P3 anslutna till elförbrukare, ej visade.

Fig. 2 illustrerar ett schema för hur tre impulsdon D1 med två grenar 12 och 14 samt en tryckknapp 16 ansluts till en fas L och en nolla N. Företrädesvis sitter ett av impulsdonen vid ingången till något utrymme och de andra på andra platser i detsamma. I föreliggande uppfinning kan det vara lämpligt att endast ha ett impulsdon inkopplat i vissa utrymmen. Gren 12 är sluten och gren 14 är bruten. När tryckknappen 16 påverkas bryter gren 12 och gren 14 sluter. Var gång en slutning och brytning sker alstras en puls 18 som är ämnad att dra eller släppa ett reversibelt impulsrelä Rl - huvudomkopplaranordning 19 om strömstyrkan är inom ca 10 A -. När högre strömstyrkor kommer ifråga påverkar reläet Rl en manöverkrets (ej visad) som i sin tur åstadkommer, att en eller flera kontaktorer in- eller urkopplar förbrukare av elektricitet. Impulsreläet R1 påverkar i figuren tre faser med säkringar F 1, P2 och F3 anslutna till elförbrukare, ej visade.

Området 19 betecknar var en huvudomkopplaranordning placeras i det elektriska schemat.

Observera att själva pulsdetekteringen i reläet R1 inte framgår av det elektriska schemat.

Impulsrelän och deras funktion är kända för en fackman på teknikområdet.

I fig. 3a illustreras schematiskt ett impulsdon Dl med ett externt organ 30, ritat 10 15 20 25 30 505 139 4 schematiskt och delvis inskjutet, enligt uppfinningen med hölje 20, se fig. 3b, och mikro- switchar 22 och 24. Mikroswitchar (mikroomkopplare) är välkända komponenter, och behöver därför ingen utförlig beskrivning. Mikroswitchen har en runt en axel 25, som utgör en svängningspunkt, svängbar arm 26. På den yttre spetsen av armen 26, d v s den del som inte är förbunden med axeln 26, sitter oftast en tapp 28, ett hjul, en kula, en rulle eller liknande med vilken armen 26 kan fås att svänga runt axeln 25 genom den kontakt som tappen 28 får med en rörlig bana via tex en stigning (kam, nock). När axeln 25 har fåtts att svänga tillräckligt, bryter eller sluter switchen en strömbana beroende på hur den är kopplad eller konstruerad. Det finns även rnikroswitchar som har samma funktion som ett impulsdon Dl med två grenar. Även om utföringsformen enligt fig. 3a visar två mikroswitchar, fungerar impulsdonet enligt uppfinningen även med en enda switch, med tvåvägsomkopplarfunktion. I fig. 3a är switchama kopplade så att switchen 22 sluter en strömbana och switchen 24 bryter en strömbana, om deras axlar samtidigt förs mot vänster i bild, varvid en puls avges, vilken enligt ovan ansluter elektricitet till det utrymme där impulsdonet D1 verkar. Företrâdesvis ansluts elektricitet till förbrukare när armarna förs åt vänster i bild med ett därför avsett extemt organ 30 från höger i bild och elektriciteten urkopplas genom att en puls 18 ånyo avges till impulsreläet när organet dras ur impulsdonet Dl.

I fig. 4 illustreras ett extemt organ 30 för påverkan eller omställning av mikro- switchama i fig. 2. Organet 30, som här har formen av en plugg eller tapp av något lämpligt material såsom plast, har ett grepp 32, urgröpningar 34, milcroswitchpåverkande profil 36 - tillika nock eller bana - och en avslutningsdel 38. Den mikroswitchpáverkande profilen - den del som påverkar tappen 28 förutom urgröpningar 34, greppânde 32 och avslutningsdel 38 - har alltid en bredd som är bredare vid dess slut 37 mot greppänden 32 än bredden vid dess slut 39 mot avslutningsdelen 38. Organet kan bl a vara rotationssym- metriskt, eller symmetriskt platt - lik formen av en nyckel -. Den mikroswitchpåverkande profilen 36 år företrädesvis rak eller något svängd, anpassad till en radie utgående från en rnikroswitcharms fastsättning i svângningspunkten 25, från den smalare delen 39 till den bredare delen 37. Detta för att rnikroswitcharna inte skall återljädra och förorsaka kontaktstudsar. Påverkan av organet 30 bör vara ändamålsenligt mjuk och linjär. För att kunna föras in i omkopplarhöljet 20, bör detta vara format med styrningar (guider), ej visade, så att organet 30 kan skjutas in och dras ut precist och koncist för att omkoppla switchama, ej visat, ev med någon snäppanordning fór fasthållning av organet 30. En sådan snäppanordning utgörs av urgröpningarna 34, där rnikroswitcharmarna 26 kan 10 15 20 25 30 505 159 5 snäppa in för att markera stopp för inskjutningsrörelsen och samtidigt hålla organet 30 kvar på avsedd plats. I ñg. 4 visas hur mikroswitcharmainas tappar 28 glider utmed profilen 36, varvid armama utför en svängningsrörelse, ej visad, som åstadkoms av profilen 36. Företrädesvis har impulsdonshöljet 20 även hål eller slitsar för fastskruvning som passar ett flertal lägen, så att en befintlig impulstryckknapps skruvhål kan användas.

På så vis går det snabbt och effektivt att ersätta en impulstryckknapp med ett impulsdon enligt uppfinningen, vilket åstadkoms med tex spår där slcruvama kan förskjutas i olika riktningar, ej visat i figurema. Impulsdonshöljet 20 kan även utformas för inbyggnad i en vägg.

I fig. 5 illustreras hur organet 30 konstruerats fjädrande för att underlätta snäppfunktionen. Fjädringen kan åstadkommas på många sätt, här illustreras endast en version där urgröpningama 34 inte är integrerade med greppet 32.

Varje impulsdon Dl kan förses med en grön lampa, t ex en lysdiod eller glim- larnpa, med eller utan en uppmanande genomlyst text, som manar till att stoppa in organet 30. De impulsdon som hör ihop lokalmässigt kan anslutas i en slinga med glimlampor för belysning av texten. Texten i sig kan vara grön och ge ifrån sig ett grönt sken när den belyses med vanligt “Vitt"-ljus. När man skjuter in organet 30 i något av dessa impulsdon Dl bryts slingan och alla lampor släcks, som en indikation på att det någonstans i lokalen ñnns ett organ 30 inskjutet. I lokaler med flera ingångar bör något liknande system tillämpas för att eliminera risken med släckning när någon redan befinner sig i lokalen. En komplettering med en slinga med röd vamande text enligt ovan kan även införas, vilken aktiveras när impulsreläet är draget. Naturligtvis kan som ett altemativ den belysta texten även placeras i närheten av impulsdonet 30, tex på eller ovanför en dörrkann respektive på en dörr.

Föreliggande uppfinning inbegriper även ett förfarande för handhavande av organet 30. Organet 30 kan t ex förvaras centralt hos en person utsedd att ansvara för utkvittering av organet 30. Användaren, tex ett företag, som förfogar över utrymmena utarbetar föreskrifter för hur organen skall förvaras, det kan gälla föreskrifter för utlåning med kvittering under kortare eller längre tidsperioder. Organen 30 kan då vara märkta med en beteckning som gör att man kan identifiera den som har kvitterat ut detsamma.

För att ingen skall komma till skada i utrymmen med maskiner, bör kanske en av föreskriftema för sådana utrymmen vara, att organ 30 aldrig får avlägsnas av annan person än den som applicerade det, ev får det avlägsnas när någon ansvarig genomsökt utrymmet. Däremot kan annan person, om organet 30 är försett med en beteckning som 10 15 20 25 505 139 6 ev är kodad meddela ett centralt utlämningssâlle, varvid ägaren kan undenättas. Nämnda person, som förmodligen inte känner till koden, kan således inte identiñera den som kvitterat ut organet 30. Organet kan även tillverkas i olika färger. Färgema kan t ex hänföras till en speciell avdelning inom ett företag. För att anknyta till ovan kan, ex- empelvis ett rött organ 30 innebära att det ej får avlägsnas utan en kontrollätgärd enligt föreskrifter för rådande säkerhetspraxis. Styrningar för det externa organet 30 i impuls- donshöljet 20 kan även vara utformade med spår som har mot spåren svarande utsprång på det extema organet 30, vilket möjliggör, att vissa impulsdon 20 endast kan påverkas av specifikt utformade extema organ 30.

För att underlätta för andra personer som behöver ha tillgång till organet 30 för tex vakt-, service-, brandsläckningsändarnål etc kan organet 30 exempelvis förvaras i ett brandskåp, ev med instruktioner för handhavandet.

Impulsdonet enligt uppñnningen kan även ersätta s k trappautomater, använda i trappuppgångar i hyreshus, vilka styrs av en timer när donets tryckknapp trycks in. Om användare av impulsdonet med det extema organet önskar att organet alltid skall sitta kvar i höljet är det lätt genomförbart, att spärra avlägsnande av organet med lämplig spärr- anordning.

Föreliggande uppfinning är inte att hänföra till låsanordningar med nycklar eller speciella koder med behörighet till utrymmena i samband med in- och urkoppling av förbrukare, utan avser företrädesvis att uppfylla energibesparingsbehov och säkerhets- aspekter, varför dyra, komplicerade och svårinstallerade läs- och kodanordningar inte behövs. El-förbrukare kommer fortfarande att åldras och förslitas, men förhoppningsvis under mer kontrollerade former, med ett visst mått av ansvar och med framförhållning avseende underhåll och säkerhet.

Ovanstående utföringsformer utgör endast användbara exemplifieringar, vilka inte på något sätt bör uppfattas som begränsande för föreliggande uppñnning, utan bifogade patentkrav uppvisar för en fackrnan på området en mångfald av andra lämpliga utförings- former inom ramen för kravens avfattning.

Claims (10)

10 15 20 25 30 505 139 7 Patentkrav

1. Impulsdon (Dl) med ett externt organ (30) för påverkan av impulsdonet (Dl), vilket impulsdon är avsett för installation i utrymmen där individer vanligen vistas intermittent, k ä n n e t e c k n a t av att impulsdonet har ett hölje (20) som inne- fattar minst en mikroswitch (22, 24), och där höljet (20) är utformat så att det finns stymingar för att styra det externa organet (30), att påverka mikroswitchen(-ama) (22, 24) för att genomföra tvåvägsomkoppling i det att impulsdonet genom slutning och brytning avger pulser (18), som detekteras av en huvudomkopplaranordning (19) för in- eller urkoppling av elektricitet, varvid organet (30) har ett profilområde (36) som påverkar mikroswitchen(-ama) (22, 24) att utföra omkoppling då organet skjuts in eller dras ut ur höljet (20), vilket profilområde (36) alltid är smalare i den profilände (39) som först skjuts in i höljet (20) och påverkar mikroswitchen(-an1a) relativt den profilände (37) som sist skjuts in i höljet (20) och påverkar mikroswitchen(-ama).

2. Impulsdon enligt krav 1, har en rak bana mellan den smalare (39) och bredare (37) profiländen och att organet (30) k ä n n e t e c k n a t av att profilområdet (36) har en ände med ett grepp (34) och en ev avslutning (38) utanför profilområdet.

3. Impulsdon enligt krav 1, har en något svängd bana, anpassad till en radie utgående från en mikroswitcharms k å n n e t e c k n at av att profilområdet (36) fastsättning i svängningspunkten, mellan den smalare (39) och bredare (37) profiländen och att organet (30) har en ände med ett grepp (34) och en ev avslutning (38) utanför proñlområdet.

4. Impulsdon enligt något av kraven 1-3 k ä n n e t e c k n a t av att organet (30) är konstruerat fjädrande.

5. Impulsdon enligt något av kraven 1-4 k ä n n e t e c k n a t av att impulsdonshöljen (20) i utrymmen med flera ingångar är försedda med anvisande genom- lyst text i minst en elektrisk slinga med lampor för belysning av texten eller texterna.

6. Impulsdon enligt något av kraven 1-5, k ä n n e t e c k n a t av att organet (30) helt eller delvist är färgat, vilken färg anger en säkerhetsnivå för avlägsnande av organet (30) ur impulsdonet (Dl).

7. Förfarande för hantering av ett impulsdon (Dl) för energibesparing och iakttagande av säkerhetsaspekter i utrymmen där personal vanligen vistas intermittent och där elektricitet finns att tillgå, genom att en omkopplare påverkas vid in- och urkoppling av elektricitet, k ä n n e t e c k n a t av att minst ett impulsdon (Dl) installeras i utrymmena, varvid impulsdonet har ett hölje (20) som innefattar minst en mikroswitch 10 15 20 25 30 505 139 8 (22, 24), och där höljet (20) är utformat så att det finns styrningar för att styra ett externt organ (30), att påverka mikroswitchen(-arna) (22, 24) for att genomföra tvåvägsomkopp- ling i det att impulsdonet genom slutning och brytning avger pulser (18), som detekteras av en huvudomkopplaranordning (19) för in- eller urkoppling av elektricitet, varvid organet (30) har ett profilområde (36) som påverkar rnilcroswitchenbarzia) (22, 24) att utföra omkoppling då organet skjuts in eller dras ut ur höljet (20), vilket profilområde (36) alltid är smalare i den profilände (39) som först skjuts in i höljet (20) och påverkar mikro- switchen(-arna) relativt den profilände (37) som sist skjuts in i höljet (20) och påverkar Inikroswitchenßama), varvid individer som får eller har tillgång till utrymmen med ett installerat impulsdon (Dl) utrustas med organet (30) centralt från minst en Förvaringsplats, med skyldighet att återbörda organet till nämnda plats(-er) enligt föreskrivna regler, vilka regler i huvudsak behandlar sâkerhetsaspekter och energibesparing.

8. Förfarande enligt krav 7, av att organet (30) helt eller delvist är färgat, vilken fårg anger en säkerhetsnivå för avlägsnande av organet (30) kânnetecknat ur impulsdonet (Dl).

9. Förfarande enligt kravet 7 eller 8, (30) har en kod som identifierar innehavaren.

10. Förfarande enligt något av kraven 7-9, impulsdonshöljen (20) i utrymmen med flera ingångar âr försedda med anvisande genom- kännetecknat avattorganet av att kânnetecknat lyst text i minst en elektrisk slinga med lampor för belysning av texten eller texterna.