SE504120C2 - Sätt att uppställa en punkt-till-multipunkt-förbindelse och sätt att uppställa en multipunkt-till-punkt-förbindelse - Google Patents

Description

504 120 2 Det är möjligt att i ett och samma telekommunikationsnät samtidigt distribuera olika program från olika källpunkter i telekommunikationsnätet.

Känn TEKNIK Idag distribueras ett program från en gemensam källa till olika abonnenter genom att individuella punkt-till-punkt-förbindelser sätts upp till var och en av abonnenterna. Flera av dessa punkt- till-punkt-förbindelser kan ha en gemensam väg utmed vilken samma program sänds. Utmed denna gemensamma väg sänds programmet parallellt på flera olika förbindelser. Detta är ett slöseri med telekommunikationsnätets resurser eftersom varje punkt-till- punkt-förbindelse kräver sina egna resurser. Sådana egna resurser innefattar t.ex. tidluckor i fysiska ledningar, väljarterminaler, ingàngs- och utgàngsportar i väljare. Även kapaciteten av växlar, som är belägna utmed den gemensamma vägen, reduceras i så màtto att de kan koppla färre samtal av det slag som inte är relaterade till det distribuerade programmet.

SAMMANFATTNING AV UPPFINNINGEN Ett ändamål med föreliggande uppfinning är att åstadkomma ett sätt att uppställa en punkt-till-multipunkt-förbindelse och ett sätt att uppställa en multipunkt-till-punkt-förbindelse med undvikande av den ovan nämnda nackdelen genom att utmed den nämnda gemensamma vägen utnyttja transmissionsresurser gemensamt för ett antal abonnenter.

Ett annat ändamål med uppfinningen är att åstadkomma ett sätt för friställning av' en punkt-till-multipunkt-förbindelse. och för friställning av en multipunkt-till-punkt-förbindelse på sådant sätt att en förbindelse, utmed vilken samma information överförs till flera abonnenter samtidigt, inte rivs förrän den sista abonnenten beordrar nedkoppling av den distribuerade tjänsten. 504 120 FIGURBESKRIVNING Uppfinningen kommer att beskrivas närmare nedan i anslutning till de bifogade ritningarna, i vilka Fig. 1 fig. 2 fig. 3 fig. 4 fig. 5 fig. 6 fig. 7 fig. 8 är ett blockschema av en del av ett telekommunika- tionsnät, vilket blockschema visar det fysiska lagret av ett anrops- och förbindelseseparerat nät i vilket en första utföringsform av föreliggande uppfinning är implementerad, är ett blockschema visande ett exempel på ett logiskt nät som är bildat över det fysiska lagret i fig. 1 vilket logiska nät bildar ett förbindelselager i det anrops- och förbindelseseparerade nätet, är ett blockschema som visar de fysiska transmissions- faciliteterna pà vilka anropslagret i fig. 1 och för- bindelselagret i fig. 2 är byggda, är ett diagram som illustrerar hur fig. 1, 2 och 3 är arrangerade, är ett flödesschema som visar förförandet att enligt uppfinningen sätta upp en punkt-till-multipunkt- förbindelse, är ett flödeschema som visar sättet att friställa en enligt uppfinningen uppställd punkt-till-multipunkt- förbindelse, är ett blockschema som visar en växel försedd med en informationskopierande funktion, är ett blockschema liknande fig. 1 och 2 och visar en andra utföringsform av föreliggande uppfinning och 504 120 4 fig. 9 är ett blockschema som visar multipunkt-till-punkt- förbindelser i ett telekommunikationsnät liknande det i fig. 8.

SPECIELL BESKRIVNINGSDEL Om fig. 1, 2 och 3 läggs samman på det sätt som visas i fig. 4 visar de tillsammans ett anrops- och förbindelseseparerat nät, vilket är byggt över ett telekommunikationsnät som har de transmissionsfaciliteter som visas i fig. 1. Det anrops- och förbindelseseparerade nätet är uppdelat i ett fysiskt lager 1, visat i fig. l, ett förbindelselager 2, visat i fig. 2 och ett anropslager 3, visat i fig. 3.

Uppfinningen kommer att beskrivas i samband med ett publikt kopplat bredbandsnät, t.ex. BISDN, men uppfinningen är inte begränsad till sådana nät. I fig. l visas BISDN-nätet innefatta fyra väljare EX1, EX2, EX3 och EX4 vilka är inbördes förbundna med fysiska ledningar Ll2, L23 och L24 pà det visade sättet. Den fysiska ledningen LL; gàr mellan väljarna EX; och EX;. Den fysiska ledningen L;; gàr mellan EX; och EX; och den fysiska ledningen L;g gar mellan EX; och Exg. Ehuru det inte visas i fig. l är den vänstra änden av den fysiska ledningen Ll2 förbunden med EXl med hjälp av ett konventionellt linjeöverdrag och dess högra ände är pà samma sätt ansluten till EX; med ett annat, icke visat, konventionellt linjeöverdrag. På samma sätt är de fysiska ledningarna L23 och L23 anslutna till sina resp. väljare med konventionella linjeöverdrag. Inget av linjeöverdragen visas i fig. 2 och 3. Till var och en av väljarna är åtskilliga abonnent- ledningar anslutna med hjälp av konventionella ej visade linjekretsar. Till en abonnentlinje kan en telefon, en datatermi- nal och videoterminal, t.ex. en televisionsmottagare eller en videobandspelare vara anslutna. För att tydliggöra förfarandet enligt uppfinningen visas endast en abonnent vara ansluten till var och en av väljarna. Varje väljare har ett antal ingångs- och utgàngsportar. I fig. l visas endast en ingàngsport vid vardera väljaren. Dessa ingàngsportar betecknas Dl, D2, D3 resp. D24. En ingàngsport, dvs. en port som mottar information, bildar en 504 120 5 potentiell distributionspunkt från vilken den mottagna in- formationen kan distribueras till en, två eller flera för- bindelser pà ett sätt som kommer att beskrivas närmare nedan.

Uttrycket "potentiell" avser beskriva det faktum att den mottagna informationen kan kopieras och distribueras till många för- bindelser men att sådana kopiering inte behöver äga rum. Sådan kopiering startar vid behov, dvs. när kopiering är begärd. Detta kommer att beskrivas närmare nedan. En fysisk ledning eller en abonnentlinje kan vara ansluten till en distributionspunkt. En programkälla 4, som sänder ett program, vilket skall distribueras till många abonnenter, är ansluten till väljaren EXl2 vid en väljarport. Denna port kommer att bilda en potentiell dis- tributionspunkt i väljaren EXl och betecknas Dl. Programkällan 4 hör ihop med en abonnent S1.

En telefon T2 hos en abonnent S2 är ansluten till EX2, en telefon T3 hos abonnent S3 är ansluten till EX3 och en telefon T4 hos abonnent S4 är ansluten till väljaren EX4. En videoterminal VT2 hos abonnenten S2 är också ansluten till väljaren EX2. Abonnenten S2 har en videoterminal VT3 ansluten till EX3. På samma sätt har abonnenten S4 en videoterminal VT4 ansluten till väljaren EX4.

I förbindelselagret 2 i fig. 2 utförs förbindelseetableringspro- cedurer för uppställning och friställning av förbindelser.

Förbindelselagret kan uppfattas så, att det består att logiska representationer av transmissionsfaciliteterna, dvs. hårdvaruut- rustningen i det fysiska lagret. Såsom förklaras i vår svenska patentansökan SE 9403035-O bildar en logisk representation ett logiskt nät. Flera logiska nät kan var byggda över en och samma transmissionsfacilitet. En väljare i. det fysiska lagret kan förekomma i flera logiska nät och kan saknas i andra. Samma sak gäller för ledningarna i det fysiska skiktet. Det logiska representationen av en väljare benämns väljarstruktur. Den logiska representationen av en fysisk ledning benämnes trunk. Ett logiskt nät skapas med en process som kallas konfigurering.

Konfigurering äger rum när ett logiskt nät skapas eller ändras. 504 120 6 Olika logiska nät kan ha olika operatörer. Byggblock i logiska nät är väljarstrukturer, trunkar och routingtabeller.

I fig. 2 visas endast ett logiskt nät. Detta innefattar fyra väljarstrukturer Fl-F4 som var och en motsvaras av varsin av väljarna EX1-EX4 såsom anges av de vertikala streckade linjerna.

Vid väljarstrukturen Fl representeras en del av den fysiska ledningen Ll2 av en trunk 5. Vid väljarstrukturen F2 represente- ras samma del av samma fysiska ledning Ll2 av en trunk 6. Väl- jarstrukturen F2 har tvà trunkar 7 och 8, varvid trunken 7 är en del av den fysiska ledningen L24 och trunken 8 är en del av den fysiska ledningen L23. Väljarstrukturerna F3 och F4 har trunkar 9 resp. 10. Vid varje väljarstruktur Fl-F4 finns routingtabeller ll-13 som används för vägdirigering av ett inkommande samtal. Denna vägdirigering äger rum i förbindelse- lagret. I förbindelselagret sker alla samtalsuppställningspro- CQSSQI .

Anropslagret 3 i fig. 3 kan uppfattas som en logisk representa- tion av ett tjänstenät som används för signalering. Ett tjänste- nät kan eller kan inte vara en del av det fysiska lagret.

Anropslagret 3 visas innefatta ett tjänstenät 14 till vilket programkällan 4, terminalerna S2-S4 och VT2, VT3 och VT4 är anslutna.

I anropslagret 3 i fig. 3 äger all tjänstestyrning rum. Tjänstes- tyrning sker från ändpunkt-till-ändpunkt i samband med en enskild tjänstebeställning. Tjänstestyrningen är således separerad från förbindelseuppsättningsprocesserna_ I anropslagret sker analys av de siffror och tecken som knappats in på en accessenhet, vilken i fig. 1 visas innefatta någon av telefonerna T2-T4, i syfte att fastställa den önskade typ av tjänst som begärts och i syfte att fastställa identiteten av ett enskilt program.

Därefter startar de originerande och terminerande terminalen- heterna en signaleringssession, under vilken de bl.a. kommer överens om villkoren för den beställda tjänsten. I detta speciella fall kommer de överens om att ställa upp en punkt-till- 504 120 7 multipunkt-förbindelse och denna information, jämte information avseende de originerande och terminerande terminalerna skickas i form av en förbindelsebeställning, vilken symboliseras av pilen 15, till förbindelselagret 2.

När förbindelselagret 2 mottar förbindelsebeställningen ställs den begärda punkt-till-multipunkt-förbindelsen upp. Distribue- ringen av programmet äger därefter rum i det fysiska lagret.

Närmast kommer punkt-till-multipunkt-mekanismen i enlighet med föreliggande uppfinning att beskrivas i samband med rundsändning av en lektion, som sänds i videoformat från programkällan 4, vilken hör till abonnenten S1, i detta fall t.ex. ett universi- tet. Rundsändningstjänsten startar genom att en särskild typ av förbindelse,kalladpunkt-till-multipunkt-förbindelse,ställsupp från en abonnent S3, som befinner sig långt ifràn programkällan 4, till programkällan 4. Abonnenten S3 knappar in den ovan nämnda kodsekvensen pà sin accessenhet, i detta fall telefonen T3. I Anropslagret 3 startas därvid en sifferanalys för att fastställa identiteten av den terminal vid vilken den begärda punkt-till- multipunkt-förbindelsen skall termineras, i detta fall program- källan 4 i väljaren EXl. Därefter startas en signaleringssession mellan den identifierade terminerande terminalen S1, till vilken programkällan 4 är ansluten, och den originerande terminalen, till vilken terminalerna T3 och VT3 är anslutna. Denna session representeras av en procedur 16 vid terminalen Sl och en procedur 17 vid S3. Signaleringen i tjänstenätet 14 representeras av en pil 18. procedurerna kommer överens om att ställa upp en punkt- till-multipunkt-förbindelse mellan S1 och S3. Sessionen resulte- rar i att en förbindelsebeställning, representerad av en pil 19, skickas till Förbindelsebeställningen innehåller de två ändpunkterna vid de väljarstrukturer till vilka förbindelselagret 2. de originerande och terminerande terminalerna av den begärda punkt-till-multipunkt-förbindelsen är anslutna. Närmare bestämt skickas förbindelsebeställningen till den väljarstruktur som hör ihop med den originerande terminalen, i detta fall väljarstruktu- ren F3. 504 120 8 Som gensvar på förbindelsebeställningen 19 startar programvara i.väljarstrukturenF3sanpunkt-till-multipunkt-förbindelseetable- ringsprocess 20 vilken har en identitet 21 som betecknas "DIST- FRÅN-Sl" och som motsvarar identiteten av det beställda program- met som knappats in på abonnentens S3 accessenhet. Denna process beskrivs i detalj i fig. 5. Den första åtgärd som processen 20 utför är att kontrollera, valruta 22, om det finns någon lista kallad "DIST-FRÅN-S1"-lista (där DIST är en förkortning av distribution). I detta speciella fall existerar inte någon sådan lista, alternativ NEJ i valruta 22. Därefter skapas den saknade DIST-FRÅN-S1-listan, ruta 23. Denna lista visas vid 24 i fig. 2 och består av två kolumner 25 och 26. Till att börja med är listan tom. Därefter, ruta 27, ställs en förbindelse upp från S3 i riktning mot S1. För detta ändamål utförs konventionell routinganalys i väljarstrukturen F3. Som ingångsparametrar för routinganalysen används S1, där Sl är den punkt som skall terminera förbindelsen. S1 befinner sig i väljarstrukturen Fl och således är målet för förbindelsen Fl. Fl används då som ingångs- parameter för routinganalys i F3. Routingtabellen 13 i F3 anger att trunk 9 skall användas för förbindelsen. Trunk 9 hör ihop med trunk 8 i P2 och förbindelsen kopplas fram till F2. Efter en likartad routingprocedur i F2 kopplas förbindelsen fram till Fl.

Routinganalys i väljarstrukturen Fl visar att S1 finns i Fl och förbindelsen kopplas fram till programkällan 4. Därefter ställer programvara i förbindelseskiktet 2 upp en punkt-till-punkt- förbindelse från S3 till S1 i det fysiska skiktet samt associerar distributionspunkten Dl med S1. Därefter förs alla potentiella distributionspunkter utmed den uppställda vägen in i DIST-FRÅN- S1-listan 24, ruta 28 i fig. 5. Eftersom sändningsriktningen för programmet är från S1 till S3 är de portar som beläggs av förbindelsen, sett i riktningen för programmets transmissions- riktning, vid de resp. väljarna EXl, EX2 och EX3 ingångsportar.

Dessa ingångsportar kommer alltså att bilda potentiella dis- tributionspunkter och betecknas med Dl, D2 resp. D3. Närmare bestämt införs distributionspunkten Dl på den första raden i listan 24, distributionspunkten D2 på den andra raden och distributionspunkten D3 på den tredje raden. Därefter stegas ett 504 120 9 löpande index, som hör ihop med var och en av de potentiella distributionspunkterna i listan 24, upp. Detta visas i ruta 29.

Det index som hör ihop med en enskild distributionspunkt anger det antal grenar och blad som har ställts upp från distributions- punkten och anger således det antal grenar och blad till vilka programmet distribueras från den ifrågavarande enskilda dis- tributionspunkten. I förevarande fall finns endast en gren från var och en av de potentiella distributionspunkterna Dl, D2 och D3 och således stegas det löpandet indexet upp från O till l vid Dl, D2 och D3. Således har nu en punkt-till-punkt-förbindelse etablerats mellan programkällan 4 och den på avstånd från denna belägna abonnenten S3. Programmet sänds från programkällan 4 till abonnenten S3 över den etablerade förbindelsen.

Denna punkt-till-punkt-förbindelse kan betraktas såsom "stammen" av ett tänkt träd. Från "stammen" kan man tänka sig att grenar och blad utgår, vilka tänkta grenar börjar i en disributions- punkt. En "stam" avser den biologiska termen träd och skall inte 'förväxlas med i telesammanhang använda termen stam eller trunk.

"Stammen" anges med den breda heldragna linjen 30 i fig. 1.

Närmast kommer att beskrivas hur vissa av de fysiska resurserna som är engagerade i den etablerade förbindelsen mellan S1 och S3 används när samma program distribueras till abonnenten S4 som finns i väljaren EX4. Med andra ord skall en gren adderas till "stammen" 30 av det tänkta trädet.

Procedurer 16' och l7', vilka är likartade procedurerna 16 och 17, men vilka denna gång avser S4 och S1, kommer att starta i anropsskiktet 30 när S4 knappar in den ovan nämnda kodsekvensen.

Resultatet av sådan inknappning blir att en förbindelsebeställ- ning 19' skickas till förbindelselagret. Som gensvar på för- bindelsebeställningen 19' startar en ny process 20', som är likartad processen 20 och som har samma identitet 21. Den nya processen 20 starar i väljarstrukturen F4. Såsom ingångsparame- ter, vilken skall användas i den förestående routinganalysproce- duren l7', används S1. Denna information mottas av processen 20'. 504 120 10 Som framgår ur fig. 5 startar processen 20 genom att fråga efter om det finns någon DIST-FRÅN-Sl-lista, valruta 22. Om svaret är "JA" finns det en sådan lista 24. I stället för att routa den beställda förbindelsen till S1, vilket skulle ske om det vore fråga om uppställning av ett konventionellt koppel, läser processen 20' de distributionspunkter som finns i DIST-FRÅN-Sl- listan, ruta 21, och väljer, bland dessa, en till vilken för- bindelsen från S4 ställs upp. Detta val representeras av ruta 32.

Sålunda läses distributionspunkterna D1, D2 och D3. Bland dessa väljs en, till vilken den beställda förbindelsen ställs upp.

Allmänt sett är den valda distributionspunkten den distributions- punkt som ligger närmast den originerande terminalen. Beroende pá den aktuella trafiksituationen kan den valda punkten vara, men behöver inte vara, den optimala punkten till vilken den beställda förbindelsen från S4 skall uppställas. Val av distributionspunkt görs antingen med hjälp av en algoritm 33, eller med hjälp av tabellslagning i en tabell 34. I vardera fallet returneras en distributionspunkt, vald bland de potentiella distributions- punkterna i listan 24. I det beskrivna exemplet returneras den potentiella distributionspunkten D2. Sättet att hitta en rimlig distributionspunkt bildar inte någon del av föreliggande uppfinning och beskrivs därför inte i detalj. Därefter, ruta 27, ställs en förbindelse upp från S4 till distributionspunkten D2 i väljaren EX2. Nu blir den potentiella distributionspunkten D2 en reell distributionspunkt. I D2 kopieras det program som sänds från programkällan 4. Därefter, ruta 28, införs eventuella nya potentiella distributionspunkter utmed den just uppställda förbindelsen i listan 24. I detta speciella fall har väljarstruk- turen F4 en potentiell disributionspunkt D4 som förs in i listan 24. Mellan F4 och F2 finns inte några tillkommande väljarstruktu- rer. Skulle nàgra sådana tillkommande väljarstrukturer finnas mellan F4 och F2 skall dessa införas i listan 24. Till sist uppdateras de löpande indexen i kolumn 25 för att spegla det aktuella antalet grenar och löv som finns vid varje distribu- tionspunkt. Närmare bestämt stegas det löpande indexet vid D2 i listan 24 upp från l till 2 och det löpande indexet vid D4 ställs 504 120 ll att vara l. De löpande indexen för Dl, D2, D3 och D4 är nu 1, 1, l resp. l.

Det i D2 kopierade programmet distribueras till S4 över den just uppställda förbindelsen. Denna förbindelse ligger i den fysiska ledningen L24. Abonnenten S4 kommer nu att se på samma program som S3.

När S4 anslöts till D2 adderades en ny gren till den existerande "stammen" 30.

Samma schema som beskrivits ovan kan användas för att ansluta ett löv till en gren. Detta sker om exempelvis abonnenten S2, som finns i väljaren EX2, knappar in den ovan nämnda kodsekvensen.

I ett sådant fall skulle en väljarintern förbindelse 35 skapas till distributionspunkten D2 och det löpande indexet vid D2 skulle stegas upp från 2 till 3.

När S2 anslöts till D2 adderades ett löv till "stammen" 30.

Naturligtvis kan ett löv även adderas till en gren. Detta skulle inträffa om en tillkommande abonnent i väljaren EX4 knappade in den ovan nämnda kodsekvensen. En tillkommande växelintern förbindelse, likartad den växelinterna förbindelsen 35, skulle då ställas upp i väljaren EX4.

De löpande indexen i listan 24 spelar en viktig roll under friställning av etablerade punkt-till-multipunkt-förbindelser.

Detta kommer att beskrivas närmast.

I enlighet med föreliggande uppfinning utbreder sig friställning av en punkt-till-multipunkt-förbindelse i samma riktning som för- bindelsen uppställdes med start vid löven, om sådana existerar, och fortsätter inåt mot "stammen" och till sist rivs sektioner av "stammen".

När alla abonnenterna S2, S3 och S4 tittar pá programmet är de löpanden indexen vid Dl, D2, D3 och D4 l, 3, 1 resp. 1. Antag nu 504 120 12 att S4 inte längre önskar titta på programmet. S4 önskar sàledes friställa förbindelsen S4 4 S1. Beroende på den aktuella implementationen av kommunikationssystemet knappar abonnenten S4 antingen in en särskild nedkopplings-kodsekvens eller stänger helt enkelt sin terminalenhet VT4. Som gensvar på detta skickas en nedkopplingsorder från anropsskiktet 1 ner till förbindelse- lagret 2.

Nedkopplingsordern visas inte i fig. 3 men har allmänt sett samma karaktär som förbindelsebeställningsfunktionen 17. Nedkopp- lingsordern i sin tur startar en multipunkt-till-punkt-ned- kopplingsprocess i väljarstrukturen P4 och denna process har allmänt sett samma karaktär som punkt-till-multipunkt-för- bindelseetableringsprocessen 20.

De steg som utförs under multipunkt-till-punkt-friställningspro- cessen visas i fig. 6. Processen startar i den väljarstruktur som mottar nedkopplingsordern, ruta 26, i detta fall i F4. Friställ- ningsprocessen startar genom nedkoppling, ruta 37, av för- bindelsen från den punkt från vilken nedkopplingsordern utgick.

I detta fall friställs den väljarinterna förbindelsen T4 ~ D4, vilken visas med en streckad linje. Därefter, ruta 38, stegas index för D4 ner från initialt 1 till 0. Därefter, ruta 39, testas indexet vid D4, valruta 39, för att se om det är O eller ej. I detta fall är indexet vid D4 = O och alternativ JA väljs.

Den undersökta distributionspunkten D4 stryks därefter från DIST- FRÅN-Sl-listan 24, ruta 40. Därefter provas, valruta 41, om DIST- FRÅN-Sl-listan 24 är tom. Om den inte är det väljs alternativ NEJ. Det är nu riskfritt att frigöra förbindelsen till den nästföljande distributionspunkten, D2, sett i riktning mot programkällan 4 eftersom det inte finns några ytterligare väljarinterna abonnenter som tittar på samma program och eftersom det inte heller finns några ytterligare grenar anslutna till den undersökta distributionspunkten D2. Därför skickas en friställ- ningsorder 41A, till den nästföljande, sett i riktningen mot programkällan, distributionspunkt. Denna order, representerad av pilen 42, mottas vid väljarstrukturen F2, ruta 36, vilken nu 504 120 13 startar en friställningsprocedur som är likartad den just beskrivna. Förbindelsen från D4 till D2 utmed ledningen L24 friställs, ruta 37, och indexet vid D2 stegas ner från 3 till 2, ruta 38. Testningen vid valruta 39 ger till resultat att indexet vid D2 inte är lika med O och att därför alternativ NEJ skall väljas. Nu stannar friställningsprocessen, ruta 43 eftersom programmet uppenbarligen fortfarande åses av två enheter (löv eller grenar) i detta fallet löv i form av abonnenten S2 samt av "stam"-sektionen från eX2 till EX3. Inga ytterligare delar av förbindelsen mot S1 rivs. Den ursprungliga "stammen" 30 förblir uppställd. DIST-FRÅN-S1-listan innehåller nu D1, D2, D3 vilka har löpande index uppgående till 1, 2 resp. 1. Om abonnent S3 nu önskar stänga av programmet skulle den i fig. 6 visade processen upprepas och börja i väljarstrukturen F3. Först skulle den väljarinterna förbindelsen VT3 -» D3, vilken markeras med en streckad linje, frigöras och D3 skulle avlägsnas från DIST-FRÅN- S1-listan 24, ruta 40. Listan skulle nu innehålla D1 och D2 och är således inte tom. En ny nedkopplingsorder skulle skickas och "stam"-sektionen från EX3 till EX2 skulle friställas, ruta 37.

Indexet vid D2 skulle stegas ner från 2 till l. Listan skulle nu innehålla endast D2 och Dl vilka skulle ha index på 1 resp. 1.

Fortsatt friställning av "stam"-sektioner från D2 till Dl skulle inte tillåtas eftersom indexet för D2 är större än O.

Abonnenten S2 skulle fortfarande betrakta programmet. De förbindelser som nu skulle existera skulle vara den streckade väljarinterna förbindelsen till S2, "stam"-sektionen D2 och den streckade väljarinterna förbindelsen till programkällan 4.

När till sist abonnent S2 slutar att titta pà programmet kommer samtliga återstående förbindelser att friställas, allt infört data i listan 24 kommer att tömmas och alla index i listan kommer att ställas till 0 och till sist kommer testningen vid valruta 41 att verifiera att DIST-FRÅN-sl-listan är tom. Alternativ JA väljs och DIST-FRÅN-S1-listan 24 stryks, ruta 4lB. Detta avslutar friställningen av punkt-till-multipunkt-förbindelsen. 504 120 14 Om bärartjänsten är STM dupliceras den tidluckeström som skickas till EX2. Om bärartjänsten är ATM används en cellduplicerings- anordning i EX2. I fig. 7 visas en väljare 44 som har ett antal fysiska länkar anslutna till sig. Länkarna betecknas kollektivt 45 resp. 46. I varje ände av en länk finns varsitt överdrag ET som är kopplat till väljaren. Väljaren visas ha en kopplings- funktion 47 som innefattar såväl hårdvara som mjukvara för koppling, samt en kopieringsfunktion 48 som innefattar såväl hårdvara som mjukvara för mångfaldigande av den information som skall distribueras till olika grenar och löv i en punkt-till- multipunkt-förbindelse. En sådan kopieringsfunktion är välkänd och kommer därför inte att beskrivas närmare. Hårdvaran för kopieringsfunktionen kan antingen vara integrerad med väljaren 44 eller kan förekomma i form av externa enheter.

Närmast kommer att beskrivas hur uppställning av en interdomän- punkt-til1-multipunkt-förbindelse utförs. En domän är ett område som innefattar ett antal väljare, vilka använder en gemensam databas. I varje databas lagras abonnentdata avseende abonnenter- na i den av databasen betjänade domänen. Databasen kan antingen vara en central databas eller en distribuerad sådan.

I fig. 8 visas det fysiska lagret 1 och förbindelselagret 2 innefatta tre domäner 50, 51, 52 som är åtskilda av domängränser vilka visas i form av vertikala streckade linjer 53 resp. 54.

Varje domän betjänas av varsin databas 55, 56 resp. 57. Det fysiska lagret l innefattar ett antal väljare EXl-EXl0 vilka visas i form av ofyllda kvadrater. Abonnenten Sl hör till väljaren EXl i domänen 50 medan abonnenten S3 hör till väljaren EX7 som finns i domänen 52. Uppställningen av en punkt-till- multipunkt-förbindelse initieras i. anropslagret, vilket inte visas i fig. 8, genom ändpunkt-till-ändpunkt-signalering mellan S1 och S3 på samma sätt som beskrivits i förening med fig. 3. Det inses att de tre domänerna 50-52 samtliga ingår i det i fig. 3 visade tjänstenätet 14. När det beställda punkt-till-multipunkt- kopplet dirigeras från S3 mot S1 kommer programvara i väljaren EX7 att notera, valruta 22 i fig. 5, att det inte finns någon 504 120 15 DIST-FRÅN-S1-lista. Därefter skapas, ruta 23, en sådan lista och denna betecknas 58. Därefter dirigeras kopplet från EX7 till EX5, där EX5 är den sista väljaren i domänen 52 sett i riktning mot S1. Potentiella distributionspunkter är i detta fall D7, D6 och D5, vilka införs i listan 58. Vid domängränsen 54, i synnerhet vid väljaren EX5, finns en väg som går ut ur domänen 52 och kommer in i domänen 51 och förbindelsen kopplas framt till EX4 i domänen 51. I förbindelselagret 52 i domänen 51 skapas en ny process 20, likartad den i fig. 2, i väljaren EX4 för upp- ställning av en punkt-till-multipunkt-förbindelse, vilken har S1 som sin destination. När programvaran i EX4 upptäcker att förbindelsen skall vara en punkt-till-multipunkt-förbindelse börjar den med att leta efter en DIST-FRÅN-Sl-lista, valruta 22 i fig. 5. Någon sådan lista existerar inte och kommer därför att skapas, ruta 23. Denna lista betecknas 59. Samma procedurer som beskrivits tidigare i förening med domänen 52 kommer nu att äga rum i domänen 51. Distributionspunkterna D3 och D4 förs in i listan 59 tillsammans med resp. index. Vid domängränsen 53 upprepas samma procedurer. Förbindelsen kopplas framt från EX3 till EX2. Vid EX2 äger samma procedurer rum vilka beskrivits i förening med fig. 5. En DIST-FRÅN-S1-lista 60 skapas och de potentiella distributionspunkterna D2 cxfli D1 förs im: i denna tillsammans med resp. index. I det fysiska lagret 1 har nu en "stam" 61 satts upp mellan programkällan 4 hos abonnenten S1 och abonnenten S3, vilken "stam" visas med en bred heldragen linje.

DIST-FRÅN-S1-listorna 58, 59 och 60 ser ut på det sätt som visas i fig. 8.

Antag, att abonnent S4, som hör till väljaren EX8 i domän 52, önskar se på samma program. Såsom beskrivits ovan knappar abonnenten in den nämnda kodsekvensen på sin accessenhet.

Programvara i väljaren i EX8 dirigerar den beställda punkt-till- multipunkt-förbindelsen, inte till progamkällan S1 såsom fallet skulle vara om det vore fråga om ett normalt koppel, utan till distributionspunkten D6 i EX6. Fallet är så eftersom programvaran i EX8 hittar en DIST-FRÅN-Sl-lista, listan 58, i valrutan 22 i fig. 5. De distributionspunkter som finns i denna lista läses, 504 120 16 ruta 31, och algoritmen väljer, ruta 32, distributionspunkten D6.

Valet är exempelvis baserat pà de kriterierna att EX6 är den väljare som ligger närmast EX8 och att trafikintensiteten utmed vägen mellan EX6 och EX8 medger anslutning av S4 till EX6. En förbindelse till S4 till D6 ställs upp, ruta 27, vilken för- bindelse visas med den streckade linjen 62 i fig. 8. En potenti- ell distributionspunkt D8 skapas och förs in DIST-FRÅN-Sl-listan 58, ruta 28. Till sist stegas det index som hör ihop med distributionspunkten D6 upp från 1 till l. Förbindelsen 61 representerar en ny gren som har adderats till "stammen" 6l.

Antag därefter att abonnent S5, som hör till väljaren EXl0, önskar att se pà samma program. Samma procedurer som beskrivits ovan äger rum, men i detta fall finner algoritmen 33 i steg 32 att varken D3 eller D4 bör väljas, eftersom dessa finns utmed vägar som är nedlastade med trafik. I stället föreslår algoritmen normal dirigering mot Dl. Därför kommer förbindelsen att dirigeras mot Dl och när den kommer fram till EX2 i domän 50 kommer väljaren EX2 att detektera att den inkommande förbindelsen är en punkt-till-multipunkt-förbindelse och att denna förbindelse skall behandlas som en sådan. Väljaren EX2 kommer därför att starta den process som beskrivits i samband med fig. 5. Eftersom det finns en distributionslista 60 i denna domän 50, kommer distributionspunkten D2 att väljas och förbindelsen från S5 kommer att termineras i den valda distributionspunkten D2. Denna förbindelse betecknas med den punkt-streckade linjen 63. En ny potentiell distributionspunkt D10 adderas till DIST-FRÅN-Sl- listan 59 och det index som hör ihop med D2 i listan 60 stegas upp från 1 till 2.

Ur ovanstående beskrivning är det tydligt att en abonnent, som knappar in den kodsekvens som hör ihop med ett enskilt program, genast kommer att få programmet levererat till sin terminalenhet.

Troligtvis sammanfaller inte leveranstidpunkten med programmets start. Abonnenten börjar således att se mitt i ett program. Detta är ofta inte acceptabelt. Ett sätt att undvika detta är att starta sändningen av samma program var l5:de rninut och att 504 120 17 fördröja leveransen av programmet till en abonnent till starten av utsändningen av nästföljande program. Varje program skulle då vara associerat med varsin punkt-till-multipunkt-förbindelse. I förbindelseskiktet skulle det då existera, i ett och samma logiska nät, flera punkt-till-punkt-förbindelser var och en associerad med varsin punkt-till-multipunkt-förbindelse-identitet 21. I fig. 8 bärs identiteten 21 av en enskild punkt-till-multi- punkt-förbindelse från domän till domän och identiteten är densamma i samtliga domäner. Punkt-till-multipunktförbindelser och en DIST-FRÅN-lista, som relaterar till en annan programkälla än programkällan 4 skulle ha sin egen identitet.

Såsom beskrivits ovan erhålls access till punkt-till-multipunkt- tjänsten fran en telefon ggnom att knappa in en bestämd kodse- kvens, vilken kodsekvens transporteras av det i fig. l visade telekommunikationsnätet.Naturligtviskanandraaccessanordningar som använder andra nät än det i fig. l visade telekommunikations- nätet användas.

I den beskrivna punkt-till-multipunkt-tjänsten distribueras programmet i en första riktning, medan punkt-till-multipunkt- förbindelsen utbreder sig, under sin uppställning, i en andra riktning som är motsatt den första riktningen. Vidare frigörs punkt-till-multipunkt-förbindelserna i samma riktning som den i vilken de utbreder under uppställningen, dvs. i den första riktningen.

Uppfinningsidén kan även tillämpas för en distributionstjänst som kallasmultipunkt-till-punkt-förbindelser.Exempelpånmltipunkt- till-punktförbindelser är datainsamling och röstning. Exempelvis kan meteorologiska data från många geografiskt distribuerade observationsstationer rapporteras in till en central station. Ett exempel på användning av multipunkt-till-punkt-förbindelser för röstning är när ett stort antal människor samtidigt gör ett anrop till ett och samma katalognummer för att avge sina röster.

Exempelvis kan en radiostation uppmana sina lyssnare att rösta på de tio mest populära melodierna bland ett urval melodier. 504 120 18 Multipunkt-till~punkt-förbindelser kan använda koppeluppställ- ningsprocedurer som skiljer sig från de ovan beskrivna. Eftersom de inte bildar någon del av föreliggande uppfinning kommer de därför inte att beskrivas i detalj. Det räcker med att känna till att som resultat av att en första anropande användare gör ett anrop till en anropad användare uppställs en förbindelse mellan dessa. Till denna förbindelse kan en andra anropande anslutas för att skicka iväg sin information till samma anropade användare.

Proceduren kan upprepas för fler och fler anropande och till sist bildas ett träd av förbindelser likartat det i fig. 9 visade. I multipunkt-till-punktförbindelser går förbindelserna ihop i en samlingspunkt. I en samlingspunkt sker inte någon kopiering av information pa det sätt som görs i en distributionspunkt i punkt- till-multipunktförbindelser.

I fig. 9 antas abonnent S3 vara den första anropande användaren som gör ett anrop till en radiostation S6 för att avge sin röst.

En förbindelse 64 etableras med användande av en uppställnings- procedur som är likartad den i fig. 5 beskrivna. På samma sätt som beskrivits i samband med fig. 5 skapas i var och en av domänerna 50, 51 och 52 samlings-till-S6-listor 65, 66, 67.

I fortsättningen benämnes dessa SAMLING-TILL-listor.

Syftet med SAMLING-TILL-S6-listan är detsamma som beskrivits i samband med fig. 8, dvs. att använda transmissionsfaciliteter gemensamt för flera abonnenter utmed en gemensam väg och att säkerställa kontrollerad friställning av förbindelserz Med början för den första förbindelsen som ställs upp mellan den första anropande abonnenten S3 och den anropade stationen S6 skapas en SAMLING-TILL-S6-lista 65 och samlingspunkter M1 och M2 införs i denna. Därefter skapas SAMLING-TILL-S6-listan 66 och samlings- punkter M3 och M4 förs in i denna. Slutligen skapas SAMLING-TILL- S6-listan 67 och samlingspunkter M5, M6 och M7 förs in i denna.

Förbindelsen 64 blir en "stam" av ett tänkt träd. Efter hand som fler anropare dyker upp kommer grenar och blad att adderas till "stammen", nya samlingspunkter kommer att uppstå i SAMLING-TILL- S5-listorna 65-67 och de löpanden indexen för de listade 504 120 19 samlingspunkterna kommer att ändras. I fig. 9 har abonnent S4 anropat stationen S6 genom att ange dess katalognummer och som gensvar på anropet har en förbindelse 68 ställts upp till samlingspunkten M6. Abonnenten S5 har även gjort ett anrop till S6. I det visade exemplet antas att det inte finns någon bandbredd tillgänglig på trunkledningarna mellan EX4 och EX2.

Därför kommer kopplet varken att dirigeras till M4 eller till M3.

I stället behandlas det som ett normalt koppel och dirigeras till S6. När kopplet kommer in i EX2 kommer sifferanalys i EX2 att identifiera kopplet såsom varande en multipunkt-till-punkt- förbindelse och förbindelsen dirigeras till M1 i enlighet med den förbindelseprocedur som liknar' den i. fig. 5 beskrivna. För- bindelsen fràn S5 betecknas 69. Förbindelserna 68 och 69 representerar grenar av ett tänkt träd. Abonnenten S2, som finns i väljaren EX2 har också gjort ett anrop till S6 och detta anrop har gett upphov till uppställning av en väljarintern förbindelse 70 från S2 till samlingspunkten D2. Förbindelsen 70 representerar ett blad.

Bandbredderna för "stam"-sektionerna ändras även. Närmare bestämt är bandbredden liten för de "stam"-sektioner som finns i toppen av det tänkta trädet eftersom trafikmängden är liten där. Efter hand som trafikmängden ökar utmed en del av en "stam"-sektion ökar bandbredden för denna sektion för att motsvara den aktuella trafikbelastningen. Detta illustreras av de varierande bredderna för den linje som representerar förbindelsen 64. Löpande bandbreddstilldelning kan äga rum vid de “stamnära" ändsektioner- na av trädets grenar. Tilldelning av bandbredd styrs av ett icke- visat drift- och underhållssystem.

När användare kopplar ner sig kommer deras förbindelser att friställas på ett sätt som liknar det som beskrivits ovan i samband med fig. 5. SAMLING-TILL-S6-listorna används för att säkerställa att friställningen sker i rätt ordningsföljd. Inte förrän det löpande indexet som hör ihop med en individuell samlingspunkt blir 1 kommer förbindelsen från denna samlingspunkt till den nästföljande, - sett i riktningen mot samlingspunkten 504 120 20 M1 till vilken S6 är ansluten - att rivas när den användare som är ansluten till nämnda enskilda hopningspunkt kopplar' ner.

Multipunkt-till-punkt-tjänsten utnyttjar ofta bärartjänster baserad på paktetkopplingsteknik.

I den multipunkt-till-punkt-tjänst som beskrivits ovan utbreder sig informationen från användarna i en första riktning. Punkt- till-punkt-förbindelserna 64, 68, 69 utbreder sig, under sin uppställning i samma första riktning. Punkt-till-punktför- bindelserna friställs i samma riktning som de utbreder sig under uppställningen, dvs. i den första riktningen.

Claims (9)

504 120 21 PATENTKRAV l. Sätt att uppställa en punkt-till-multipunkt-förbindelse i ett telekommunikationsnät som innefattar programstyrda väljare (EX1-EX3; EX1-EXlO), trunkar anordnade mellan väljarna, samt abonnentterminaler (VTl, VT3, VT4; S3, S4, S5), anslutna till nätet, och en förbindelseetableringsprocess för uppställning av en förbindelse såsom gensvar på en beställning av en punkt-till- multipunkt-förbindelse, k ä n n e t e c k n a t av att för- bindelseetableringsprocessen (20, 20') innefattar följande steg: (a) etablering av en första punkt-till-punkt-förbindelse (30: 61), benämnd "stam", mellan en första terminal (VT3; S3) och en källterminal (4) fràn vilken ett program distribue- ras till den första terminalen, (b) sammanställning av potentiella distributionspunkter (D3, D2, Dl; D7, D6, DS, D3, D2, Dl), vilka är belägna i och hör ihop med väljare (EX2; EX5, EX5, EX4, EX3, EX2), inklusive de väljare (EXl, EX3; EXl, EX7), som är belägna i ändpunk- terna av den första förbindelsen, utmed den första punkt- till-punkt-förbindelsen i en lista (24; 58, 59, 60) och (c) användning av listan (24: 58, 59, 60) för uppställning av tillkommande punkt-till-punkt-förbindelser (35: 62, 63) fràn tillkommande abonnenter, till vilka samma program skall distribueras, till distributionspunkter valda bland nämnda distributionspunkter för att pá så sätt skapa en punkt-till-multipunktförbindelse som hör ihop med program- met . 2. Sätt enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a t av att steget (c) innefattar följande förfaringssteg: (d) vid mottagning av en förbindelsebeställning (19) från en andra abonnentterminal (VT4) till vilken programmet skall distribueras, vilken andra abonnentterminal är ansluten till en väljare (EX4; EX8, EXlO) som inte hör ihop med någon av de distributionspunkter som för tillfället finns på listan, val, ur nämnda lista av en distributionspunkt (D2; D2, D6) till vilken en andra punkt-till-punkt-för- bindelse (35, 62, 63) ställs upp från den andra abonennt- 5Û4 120 22 terminalen, vilken andra förbindelse benämns "stam"-sektion om den valda distributionspunkten är den som hör ihop med den väljare till vilken den andra terminalen är ansluten och vilken benämns gren om någon av de övriga distribu- tionspunkter väljs, samt (e) addering till listan (24, 58, 59, 60) av; (i) den potenti- ella distributionspunkt (D4; D8, D10) som är belägen i och hör ihop med den väljare till vilken den andra abonnentter- minalen är ansluten och (ii) övriga potentiella distribu- tionspunkter som hör ihop med väljare belägna utmed den andra punkt-till-punkt-förbindelsen, varigenom en tillkommande "stam"-sektion resp. en gren adderas till ett tänkt träd av förbindelser vilka tillsammans bildar den nämnda punkt-till-multipunkt-förbindelsen_ 3. Sätt enligt krav 2, k ä n n e t e c k n a t av att förfaringsstegen (d) och (e) upprepas för varje tillkommande punkt-till-multipunkt-förbindelsebeställning (19). 4. Sätt enligt krav 3, k ä n n e t e c k n a t av att vid mottagning av en punkt-till-multipunkt-förbindelsebeställning (19) fràn en tredje abonnentterminal (VTl) som är ansluten till en väljare, som hör ihop med en distributionspunkt som för närvarande finns pà nämnda lista, uppställs en tredje punkt-till- punkt-förbindelse från den tredje abonnentterminalen till den distributionspunkt som hör ihop med nämnda väljare, varvid ett löv adderas till det tänkta trädet (VT1-D2-förbindelsen i fig.

1. ). 5. Sätt enligt krav 4, k ä n n e t e c k n a t av att en routingalgoritm (34) används för val av distributionspunkten. 6. Sätt enligt krav S, k ä n n e t e c k n a t av att de första (30: 61) andra (35: 62, 63) och tredje punkt-till-punkt- förbindelserna utbreder sig i en första riktning fràn det första, andra resp. tredje abonnentterminalerna mot de valda distribu- 504 120 23 tionspunkterna (D2; D6, D

2. ), vilken första riktning är motsatt den riktning i vilken programmet distribueras. 7. Sätt enligt krav 6, k ä n n e t e c k n a t av att en individuell förbindelseetableringsprocess (20, 20') och dess tillhörande lista (24: 58, 59, 60) av potentiella distributions- punkter förses med en identitet (21) som relaterar nämnda individuella förbindelseuppställningsprocess med ett och samma program. 8. Sätt enligt krav 7, k ä n n e t e c k n a t av att förbindelseetableringsprocessen(20,20'),såsomingångsparameter tar identiteten av källterminalen (4), och att som gensvar pá nämnda ingàngsparameter förbindelseetableringsprocessen: (e) börjar med att undersöka om det existerar en lista (24: 58, 59, 60) vilken har en identitet svarande mot den för källterminalen (4) och, om någon sådan lista inte existe- rar, utför förfaringsstegen (a) och (b) samt förser listan med nämnda identitet (21), och att förbindelseetableringsprocessen i annat fall, i vilket fall en sådan lista existerar, (f) utför förfaringssteget (c). 9. Sätt enligt krav 8, varvid telekommunikationssnätet är uppdelat i domäner (50, 51, 52) där varje domän betjänas av varsin databas (55, 56, 57) som innehåller abonnentdata, k ä n - n e t e c k n a t av att förbindelseetableringsprocessen (20, 20'), i det fall källterminalen (4) inte är belägen i samma domän som den :i vilken förbindelseetableringsfunktionen anropas av abonnentterminalen,låterdenandrapunkt-till-punkt-förbindelsen utbreda sig till en trunk till en växel i en domän som befinner sig närmast intill den domän i vilken den nämnda funktionen anropades, sett i riktningen från den domän i vilken processen anropades till den domän i vilken källterminalen befinner sig, i vilken väljare förfaringssteget (e) utförs. 504 120 24 10. Sätt enligt krav l, vilket sätt vidare innefattar en förbindelsefriställningsprocess, k ä n n e t e c k n a t av att förbindelsefriställningsprocessen utnyttjar den nämnda listan för friställning av individuella förbindelser i punkt-till-multi- punkt-förbindelsen såsom gensvar på friställningsorder i rätt ordningsföljd för att inte avbryta distributionen av programmet till en abonnentterminal från vilken ingen friställningsorder har utgått. ll. Sätt enligt krav 10, k ä n n e t e c k n a t av att ett löpande index hör ihop med varje distributionspunkt i nämnda lista, att varje löpande index anger antalet första, andra och tredje förbindelser som utgår från ifrågavarande distributions- punkt. 12. Sätt enligt krav ll, k ä n n e t e c k n a t av att förbindelsefriställningsprocessen (20, 20') vid mottagning av en beställning från en abonnentterminal att nedkoppla förbindelsen till källterminalen, nämnda förbindelse rivs utmed en riktning från abonnentterminalen till den distributionspunkt som valts för förbindelsen, och att det löpande indexet (26) som hör ihop med den valda distributionspunkten stegas ned. 13. Sätt enligt krav 12, k ä n n e t e c k n a t av att förbindelsefriställningsprocessen (20, 20') därefter undersöker det nedstegande indexet för att fastställa om detta är noll eller ej, att om indexet är noll den motsvarande distributionspunkten stryks från listan och att om indexet inte är noll fortsatt rivning förbindelsen stoppas. 14. Sätt enligt krav 13, k ä n n e t e c k n a t av att förbindelsefriställningsprocessen:ldet fall nämnda index.är lika med noll därefter testar om listan är tom, att om listan inte är tom en order utgår att riva förbindelsen från den valda distrilnrtionspunkten till den nästföljande, sett i riktningen mot källterminalen, och att om listan är tom listan stryks. 504 120 25 15. Sätt enligt krav 14, k ä n n e t e c k n a t av att en förbindelse rivs i samma riktning som den sattes upp. 16. Sätt att uppställa en multipunkt-till-punkt-förbindelse i ett telekommunikationsnät som innefattar programstyrda väljare (EX1-EX3; EX1-EX10), trunkar anordnade mellan väljarna, och abonnentterminaler (VT1, VT3, VT4; S3, S4, S5) anslutna till nätet, samt en förbindelseetableringsprocess för uppställning av en förbindelse såsom gensvar pá en multipunkt-till-punkt- förbindelsebeställning, k ä n n e t e c k n a t av att för- bindelseetableringsprocessen (20, 20') innefattar följande steg; (a) etablering av en första punkt-till-punkt-förbindelse (64) benämnd "stam", mellan en första terminal (S

3. ) och en màlterminal (S6) till vilken information, som framställs vid den första terminalen, distribueras, (b) sammanställning av potentiella samlingspunkter (M7, M6, M5, M4, M3, M2, M1), vilka är belägna i och hör ihop med väljarna (EX6, EX5, EX4, EX3, EX2), inklusive väljarna (EXl, EX7) i ändpunkterna av den första förbindelsen, utmed den första punkt-till-punkt-förbindelsen, i en lista (65, 66, 67) och (c) användning av listan (65, 66, 67) för uppställning av tillkommande punkt-till-punkt-förbindelser (68, 69) från tillkommande abonnenter (S4, S5) till samlingspunkter (M6, M2) valda bland nämnda samlingspunkter, varvid skapas en multipunkt-till-punkt-förbindelse. 17. Sätt enligt krav 16, k ä n n e t e c k n a t av att steget (c) innefattar följande förfaringssteg: (d) vid mottagning av en förbindelsebeställning (19) från en andra abonnentterminal (S4, S5), vilken andra abonnentter- minal är ansluten till en väljare (EX8, EXIO) som inte hör ihop med någon av de samlingspunkter som för tillfället finns i listan, val, bland de samlingspunkter (M2, M6) som finns på listan, av en samlingspunkt till vilken en andra punkt-till-punktförbindelse (68, 69) uppställs från den andra abonnentterminalen, vilken andra förbindelse be- 504 120 26 tecknas "stam"-sektion om den valda samlingspunkten är den samlingspunkt som hör ihop med den väljare till vilken den andra terminalen är ansluten och benämns gren om någon annan av samlingspunkterna väljs, samt (e) addering till listan (67, 65, 65) av: (i) den potentiella samlingspunkten (M8, M10) som är belägen i och hör ihop med den väljare till vilken den andra abonnetterminalen är ansluten och (ii) övriga potentiella samlingspunkter som hör ihop med väljare belägna utmed den andra punkt-till- punkt-förbindelsen, varigenom en tillkommande "stam"-sektion resp. en gren adderas till ett tänkt träd av förbindelser som tillsammans bildar nämnda multipunkt-till-punkt-förbindelse_ 18. Sätt enligt krav 17, k ä n n e t e c k n a t av att förfaringsstegen (d) och (e) upprepas för varje tillkommande multipunkt-till-punkt-förbindelsebeställning (19). 19. Sätt enligt krav 18, k ä n n e t e c k n a t av att vid mottagning av en. multipunkt-till-punkt-förbindelsebeställning (19) från en tredje abonnentterminal (VTI) som är ansluten till en väljare, vilken hör ihop med en samlingspunkt som finns i listan, en tredje punkt-till-punkt-förbindelse ställs upp från den tredje abonnentterminalen till den samlingspunkt som hör ihop med den nämnda väljaren, varvid ett löv adderas till det tänkta trädet. 20. Sätt enligt krav 19, k ä n n e t e c k n a t av att en routingalgoritm (3

4. ) används för val av samlingspunkt. 21. Sätt enligt krav 20, k ä n n e t e c k n a t av att de första (61), andra (62, 63) och tredje punkt-till-punkt-för- bindelserna utbreder sig i en första riktning fràn de första, andra och tredje abonnentterminalerna mot resp. valda samlings- punkter (M2, M6, M2), vilken första riktning överensstämmer med den riktning i vilken den nämnda informationen överförs till màlterminalen (S6). 504 120 27 22. Sätt enligt krav 21, k ä n n e t e c k n a t av att en individuell förbindelseetableringsprocess (20, 20') och dess tillhörande lista (67, 66, 64) med potentiella samlingspunkter förses med en identitet (21) som relaterar till en och samma màlterminal (S6). 23. Sätt enligt krav 22, k ä n n e t e c k n a t av att förbindelseetableringsprocessen (20, 20') såsom ingångsparameter tar identiteten av màlterminalen (S6), att såsom gensvar på ingångsparametern förbindelseetableringsprocessen: (e) börjar med att undersöka om det existerar en lista (24: 58, 59, 60) som har en identitet vilken överensstämmer med den för màlterminalen (S6), och, förutsatt att en sådan lista inte existerar, utför förfaringsstegen (a) och (b) samt förser listan med den nämnda identiteten (21), eller, i vilket fall en sådan lista existerar (f) utför förfaringssteget (c). 24. Sätt enligt krav 23, varvid telekommunikationsnätet är indelat i domäner (50, 51, 52), där varje domän betjänas av varsin databas (55, 56, 57) innehållande abonnentdata, k ä n - n e t e c k n a t av att förbindelseetableringsprocessen (20, 20'), i det fall målterminalen (S6) inte befinner sig i samma domän som den i vilken förbindelseetableringsfunktionen anropas av en abonnentterminal, utbreder sig den andra punkt-till-punkt- förbindelsen till en trunk till en växel i en domän som befinner sig närmast den domän i vilken nämna process anropades, sett i en riktning från den domän i vilken funktionen anropades till den domän i vilken målterminalen (S6) befinner sig, i vilken väljare förfaringssteget (e) utförs. 2

5. Sätt enligt krav 16, vilket sätt vidare innefattar en förbindelsefriställningsprocess, k ä n n e t e c k n a t av att förbindelsefriställningsprocessen använder listan till att riva individuella förbindelser i nämnda multipunkt-till-punkt- förbindelse såsom gensvar på friställningsorder i rätt ordnings- 504 120 28 följd för att inte bryta sändningen av nämnda information frán en abonnentterminal till målterminalen (S6). 2

6. Sätt enligt krav 25, k ä n n e t e c k n a t av att ett löpande index är associerat med varje samlingspunkt i listan, att varje löpande index anger antalet första, andra och tredje förbindelser som går ihop i resp. samlingspunkt. 2

7. Sätt enligt krav 26, k ä n n e t e c k n a t av att förbindelsefriställningsprocessen (20, 20') vid mottagning av en beställning frán en abonnentterminal att friställa terminalens förbindelse med màlterminalen (S6), den nämnda förbindelsen rivs i en riktning som går från användarterminalen mot den samlings- punkt som valts för förbindelsen och att det löpande indexet (26) som hör ihop med den valda samlingspunkten stegas ner. 2

8. Sätt enligt krav 27, k ä n n e t e c k n a t av att förbindelsefriställningsprocessen (20, 20') därefter undersöker det nedstegade indexet för att bestämma om detta är noll eller ej, att om indexet är noll den med indexet associerade samlings- punkten stryks fràn listan, och att om indexet inte är noll fortsatt rivning av förbindelsen stoppas. 2

9. Sätt enligt krav 28, k ä n n e t e c k n a t av att förbindelsefriställningsprocessen, i det fall indexet är likaimed noll, därefter undersöker om listan är tom, att om listan inte är tom en order skickas att riva förbindelsen från den valda samlingspunkten till nästföljande, sett i en riktning mot màlterminalen (S6), samlingspunkt och att om listan är tom, listan stryks. 30. Sätt enligt krav 29, k ä n n e t e c k n a t av att en förbindelse friställs i samma riktning som den uppställdes.