SE448166B - Derivat av 11-desoxi-17alfa-hydroxikortikosteron - Google Patents

Description

20 25 30 35 448 166 2 leukemi hos råttor och bestämda, från hormonberoende väv- nader härrörande tumörer, exempelvis livmoderhalscancer LHK-5 och mjölkkörtelscancer R-l3762. Dessa föreningar har emellertid icke visat någon aktivitet med avseende på lymfoid leukemi L 1210 (jämför exempelvis Z.P. Sofjina, N.D. Lagova, I.M. Valueva, Z.V. Kuzmina, E.N. Shkodinskaja, A.M. Khaletsky. Samlingsverk från Sovjetunionens Konferens över kemoterapi för maligna tumörer, Riga, år 1968, s 441- 443; M. Wall, G. Abernethy, F. Carroll, D. Taylor, J. Med.Chem., år 1969, 12. nr 5, s 810-818; N.d. Lagova. "Experimenta1j- naja onkologija" (ryska för Försöksonko1ogi)f år 1982, band 4, nr 5, s 38-42).

Det är känt estrar av kortikoider, exempelvis av hydrokortison och ß-kloretylkarbaminsyra: 9aF, llß , l6a, 17a, 26-tetrahydroxipregna, l,4~dien-3,20-dion-2l- -[bis(2-kloretyl)karbamat1 , 16, 17-acetonid med formeln: 0 0 i I ccnzoc - mcnzcnzciiâ \ \\ O\\C_,_,»-CH3 \\ / 0/ \ CH 3 samt estrar av triamcinolon-acetonid och ß-k1orety1karbamin- syra, exempelvis llß , l7d , 21-trihydroxipregnen-4-3,20- -dion-2l~[bis(2-k1oretyl)karbamat] med formeln: ccfizoc -N( cnacfigci) 2 \ VJH °\\ 10 15 20 25 30 35 448 166 3 Dessa kända föreningar är biologiskt aktiva, under- trycker tillväxten av fibroblastkulturer L-929 hos möss och växelverkar med cellreceptorer. Dessa biologiska effek- ter är emellertid reversibla (jämför exempelvis A. Masry,= V. Braun, C. Nielsen, W. Pratt, J. Med. Chem., år 1977, voi. zo, nr 9, p 1134-1139). Ü Känd är även en ester av syntetisk kortikoid, exempel- viš prednisolon och p~di(2-kloretyl)aminofenylsmörsyra (klorambucil, nämligen pregna-1,4-dien-3,20-dion, llß , 17; 2l-trihydroxi-2l- [p-di(2-kloretyl)aminofenylbutyrat] med formeln: ïH20C0(CH2)3-06H¿-N(cH2cH2c1)2 H0 c == o som är känd under namnet "Prednimustin“ (jämför exempelvis D. Alfthan, J. Ruch. Ann. Chir. Gynaecol. Fenn., år 1969, vol. 58, p 234; J. Kaufmann, G. Hunjura, A. Mittelmann, C. Arengsta, G. Murphy, Cancer. Treat. Rep. år 1976, vol 60, nr 3, p 277-279).

Preparatet prednimustin användes inom onkologisk klinik för behandling av blodsystemsjukdomar och, i lägre grad,av mjölkkörtelscancer, varvid prednimustins bieffek- ter är företrädesvis förknippade med dess hematotoxicitet.

Uppfinningstanke Det huvudsakliga syftet med föreliggande uppfinning 0 är att åstadkomma nya derivat av ll-desoxi-l7<1-hydroxi- kortikosteron, vilka uppvisar ett brett spektrum för anti- tumörverkan samt hormonaktivitet.

De enligt föreliggande uppfinning föreslagna deri- vaten av ll-desoxi-l7(x-hydroxikortikosteron är nya och har icke tidigare beskrivits i facklitteraturen.

Detta syfte uppnås enligt föreliggande uppfinning genom att derivaten av ll-desoxi-l7a -hydroxikortikosteron, LI! 10 15 20 25 30 35 448 166 4 enligt föreliggande uppfinning, utgöres av föreningar med den allmänna formeln: där R betecknar -CO(CH2)nC6H4N (CH2CH2Cl)2« där n är l eller 3.

De enligt föreliggande uppfinning föreslagna före- ningarnas steroid utgöres av ll-desoxi-17@ -hydroxikorti- kosteron, som är ett s k förmedlarhormon vid biosyntes av s k mineral- och glukokortikoider och kan även metaboli- seras med avseende på den estrogena typen.

De enligt föreliggande uppfinning föreslagna före- ningarna utgöres av estrar av ll-desoxi-l7u -hydroxikorti- kosteron och p-di(2-kloretyl)aminofenylalkansyror.

Föreningarna enligt föreliggande uppfinning kan utgöras av exempelvis ll-desoxi-l7u -hydroxi-2l[ p-di-(2-kloretyl)- aminofenylacetatíkortikosteron och ll-desoxi-l7u -hydroxi- -21-Ip-di(2-kloretyl)aminofenylbutyrat]kortikosteron.

De enligt föreliggande uppfinning föreslagna före- ningarna utgöres av finkristallina ämnen, som är vitfärgade eller färgade i vit, gulnyanserad färg, är praktiskt taget olösliga i vatten, är lösliga i organiska lösningsmedel (exempelvis kloroform, bensen, etylacetat), är icke hygro- skopiska och blir vid långvarig lagring i ljus gulfärgade.

Föreningarna är långvarigt stabila i mörkret vid en tempe- ratur av mellan 5°C och 0°C.

Enligt uppfinningen använder man lämpligen ett ll- ~desoxi-l7d -hydroxi-kortikosteronderivat med formeln: 10 15 20 25 30 35 M8 iëó 5 cH¿ococH2c6H4N( 011203201) a | C = O 0 Föredragen utföringsform av uppfinningen De enligt föreliggande uppfinning föreslagna före- ningarna uppvisar hög antitumöraktivitet, vilket visats på omympade leukoser. Antitumöreffekten visar sig genom att de behandlade djurens livslängd ökar och en andel djur läkes. I Fördelen med de enligt föreliggande uppfinning före- slagna föreningarna är att de är mindre toxiska jämfört mod dv höqtoxíska, i dessa föreningar ingående nlkylorings- medlen klorfenacyl och klorambucil. Den ekvimolära dos av klorfenacyl och klorambucil, som förekommer i terapeu- tiska doser av föreningarna enligt föreliggande uppfinning, är exempelvis 5-10 gånger högre än deras egna terapeutiska dos.

För undersökning av antitumöraktiviteten hos de enligt föreliggande uppfinning föreslagna föreningarna användes omympade hemoblastoser, omympade solida tumörer, inducerade och spontana tumörer hos möss och råttor. Man använde följande modeller: L 1210, P-388, hemocytoblastos La, MOPC-406, s k Mazurenko's viruslymfoleukos L MC~l, Ca 755, in i lungor metastaserande mjölkkörtelcarcinom KML, mjölkkörtelsalveol- cancer RMK-l, tunntarmsadenocarcinom AKATON, tjocktarme- adenocarcinom AKATOL, Lewis-lungcarcinom LL, lungadeno- carcinom RL-67, hepatomer G-22s, G-60, G-61, sarkomer S-37 och S-180 DMBA (dimetylbensantracen)-inducerade och spon- tana mjölkkörtelstumörer samt DMG (dimetylhydrazin)-indu- cerande tjocktarmstumörer.

Undersökningarna genomfördes på s k linjära möss och hybrider därav i första generationen samt på raslösa möss och råttor. l0 15 20 25 30 35 448 166 6 Föreningarna infördes subkutant i djuren, i s k kärnolja under förhållanden, som anges i tabellerna. För jämförelse användes dels det kända -l,3,5,(lO)~t¶ien-3,l7ß -17-natriumfosfat], som hormoncytostatikumet estracyt(estra- -ai01-3N[bis(z-k10rety1marbamat- infördes subkutant i en lösning av 0,9% NaCl, dels klorfenacyl och klorambucil, vilka in- fördes intraabdominalt i en 10%-ig lösning av etylalkohol, dels sarkolysin (B-ip-di(2-kloretyl)aminofenyl]- a-alanin, klorhydrat), som infördes intraabdominalt i en lösning av 0,9% NaCl, och dels prednisolon (pregnadien-l,4-triol- -llß, 171» 21-dion-3,20), som infördes per os i stärkelse- klister.

Kriterierna för de enligt föreliggande uppfinning föreslagna föreningarnas antitumöraktivitet utgjordes av en ökning av de behandlade djurens livslängd, jämfört med referensdjuren, och hämning av tumörtillväxten.

Livslängdökningen (i %) = E-êÄE - 100, där T C är referensdjurens medellivslängd, under det att är de behandlade djurens medellivslängd, hämningsindexet eller graden av hämning av tumör- tillväxten (i %) är lika med K “ Û 100, där K O är medeltumörvolymen hos djuren i den behandlade gruppen och K är medeltumörvolymen hos djuren i referensgruppen.

Ifall spontana eller medelst cancerogena ämnen indu- cerade tumörer användes, utgjordes kriterier för de enligt föreliggande uppfinning förslagna föreningarnas antitumör- effekt av hämning av tumörtillväxten (i %) eller en minskning av tumörernas dimensioner (i %), jämfört med deras utgångs- dimensioner. Behandlingen av de spontana och inducerade tumörerna påbörjades efter det att tumörerna fått en bestämd storlek, som möjliggör eventuell spontan regression.

I tabell I redovisas data angående de enligt före- liggande uppfinning föreslagna föreningarnas antileukos- aktivitet.

TABELL I De enligt föreligqande uppfinning föreslaqna föreningarnas antitumörverkan på omympade hemoblastoser nr Förening Område för verk- Livslänqdsökning,% samma doser (mg/ ------ kg). tidsinter- vall (p) X antal L 1210 injiceringar. behandlingsdagar efter omympningen 1 - 5 2 - 6 1 2 3 4 5 1, ll~desoxi- 17a-hyåroxi-21- -[p-<1i<2-k1<>rety1)amino- fenylacetat]kortikosteron 10~25/24x5 31 2. 11-desoxi-17a-hydroxi-21- -[p-di(2-k1orety1)amino~ fenylbutyrat]kortikosteron 15-35/24x5 20 3. Klorfenacyl 1,5-3/24x5 15 4. Klorambucil 2,5-4/24x5 7 5. ll-desoxi-l7a-hydroxi- _ kortikosteron 7-15/24x5 6 6. 11-desoxi-l7a-hydroxi- kortikosteron + klorfenacyl 7/24x5+l,5/24x5 7. 11-desoxi-l7u~hydroxikorti- kosteron + klorambucil 7-15/24x5 + +2,5-4/24x5 19 - ~-u~-.~e=w-mfl~==ww_-m~fm-._-.. .__ «....-r=ewvw:wfw-.w-.- ¿ , . _.. .__ 448 166 8 TABELL I (forts) nr Procëntuell livslängdsökning P~38å MOPC-406 La Mazurenko's virus lymfoleukos LMC-l behandlingsdaqar efter omympningen 1-5 ¿-6 l-5 2-6 1-5 2-6 1 6 7 8 9 10 11 l. 81 . 76 105 344 (33%-ig läkning) 2. 82 70 18 3. 87 41 46 9 4. 49 35 5. -7 0 17 6. 46 7. 57 35 gu 448 166 TABELL 2 ll-desoxi-l7 kortkosteronens antitumörinverkan på omympade solida tumörer Föråning nr Område för verk- Procentuell samma doser (mg/ maximal hämning kg), tidsinter~ av tumörernas vall (h) x antal tillväxt injiceringar --------- Ca-755 S-37 behandlingsdagar efter omympningen ___________________ 2 2-6 2 2-6 1 -j 2 3 4 5 6 7 1. 1 l-åësoxi-lv u-hydroxi- -21¿[p-ai(2-k1orety1)- amidbfenylacetat ~ 45xl 94 99 korfiikosteron l0-25/24x5 99 99 2. Klofifenacyl 1,5-2/24x5 87 94 3. ll-desoxi-l7a-hydroxi- kortikosteron 7-10/24x5 +l05 29 4. Prednisolon 4-10/24x5 70 44 5. Sarkolysin 2-3/24x5 83 95 6. Estracyt 100/24x5 +6 85 448 166 10 TABELL 2 (forts) m) nr Procentuell maximal hämning av tumörernas tillväxt T S-180 Tjocktarm- LL Gepatomer Mjölkkörtels- adenocarcinom alveolcancer AKATOL G~22s G-60 G-61 RMK-l behandlingsdygn efter omympningen 2-6 2-6 2 2-6 2-6 6-10 7-ll 3-7 l 8 9 10 11 12 13 14 15 l. 93 90 92 98 81 80 99 89 59 2. 56 46 16 29 86 53 27 3. +41 28 3 38 37 + 4 4. 67 30 44 5. 76 56 58 90 87 +86 6. +23 a 29 i Anmärkning: Förtecken + betecknar stimulering av tumörernas tillväxt.

Tabell 1 visar att de båda enligt föreliggande uppfinning föreslagna föreningarna uppvisar antileukosaktivitet, vilket visar sig genom en ökning av livslängden hos djur med hemo- blastoser L 1210, R-388, MORS-406, La och LMS-1.

De enligt föreliggande uppfinning föreslagna föreningar- nas antitumöreffekt överträffar effekten hos de i föreningar- nas molekyl ingående alkyleringsmedlen (klorfenacyl och kloramabucil) samt överträffar kombinationseffekten, som härrör från klorfenacyl och klorambucil med ll-desoxi-l7u- -hydroxikortikosteron med avseende på solida tumörer.

I tabell 2 redovisas data angående l1-desoxi-l7m-hydroxi- -21-fp-di(2-kloretyl)aminofeny1acetat]kortikosteronens anti- tumörverkan med avseende på solida tumörer. _ ..._.-..._._...__ Lfl 443 166 ll Tabell 2 visar att nämnda förening uppvisar hög anti- tumöraktivitet och brett spektrum för antitumörverkan. Denna förening hämmar tillväxten av nästan alla tumörerna med 80-99%, är aktiv vid behandling av djur med tumörer, som _ icke är känsliga för de i föreningens molekyl ingående beståndsdelarna, andra kortikoider och hormoncytostatikumet estracyt. ll-desoxi-l7@-hydroxi~2l-[p~di(2-kloretyl)amino- fenylacetatlkortikosteronen överträffar avsevärt det kända alkyleringspreparatet sarkolysin vad avser aktiviteten på 10 många modeller. ll-desoxi~l7ü-hydroxi-2l~[p-di(2-kloretyl)aminofenyl- acetatlkortikosteronen förorsakar en långvarig antitumör- effekt och hämmar tumörernas tillväxt under en tid av l månad och däröver efter avslutad behandling, vilket leder 15 till en ökning av de behandlade djurens livslängd med 27-73% jämfört med referensdjuren (tabell 3).

TABELL 3 Varaktighet av ll~desoxi-17a-hydroxi-2l-[p-di(2-kloretyl)- aminofenylacetat]kortikosteronens antitumörverkan nr Tumörmodeller Dos (mg/kg), tidsintervall (h) x antal injiceringar 1 2 3 1. Lungadenocarcinom RL-67 45xl 2. Mjölkkörtelscarcinom som metastaserar in i lungorna KML " 3. Sarkom S-37 “ 4. Hepatom G-22s l5/24x5 5. Louis~epidermoid lungcarcinom LL " _ _.....__._...._...__.__ _.- 448 166 12 TABELL 3 (forts) 1 2 3 6. Mjökkörtelsadenocarcinom Ca-755 15/24x5 7. Tunntarmadenocarcinom AKATON " TABELL 3 (forts) nr Behandlingsdygn Procentuell hämning av Procentuell efter omympningen tumörens tillväxt livslängds- ökning försöksdygn 15 22 29 1 4 5 6 7 8 1. 2 81 82 80 27 2. 10 80 53 61 57 3. 2 99 94 91 42 (28%-ig läkning) 4. 6-10 80 68 57 65 5. 2-6 76 56 39 38 6. 2-6 92 73 82 73 7 2-6 66 55 46 46 11-desoxi-17a-hydroxi-21~[p-di(2-kloretyl)aminofeny1- acetat]kortikosteronen förorsakar en minskning av dimen- sionerna hos inducerade och spontana mjölkkörtelstumörer hos råttor och möss jämfört med tumörernas dimensioner före behandlingen, varvid denna förening uppvisar aktivitet vid upprepade behandlingskurer (se tabell 4), vilket indikerar att läkemedelsstabiliteten mot ämnet saknas. 11-desoxi-17G-hydroxi-21-[p-di(2-kloretyl)aminofenyl- acetat]kortikosteronens hormonala verkan är förknippad med att denna förening uppvisar glukokortikoidaktivitet. Under bestämda administreringsförhållanden medverkar denna förening ___........?.._.._.._-._.._.__.. ,. 't/*x 10 15 20 25 448 166 l3 liksom den i denna förening ingående ll-desoxi-l7u-hydroxi- till att öka merade råttor vid en ålder av 25 glukokortikoidaktivitetstestet med 113% respektive 115%). kortikosteronen, livslängden hos adrenalekto~ dygn (i det biologiska Det kännetecknande särdraget med den enligt föreliggande uppfinning föreslagna föreningens hormonala verkan är att föreningen har förmåga att förorsaka en kortvarig estral reaktion hos de behandlade djuren. Föreningens kortikoid- aktivitet har även bekräftats vid undersökning av den bio- kemiska mekanismen för dess antitumörverkan. Föreningen omsättes med cytoplasmatiska glukokortikoidreceptorer och undertrycker hopbindningen avi 3Hl-dexametazon med dessa receptorer. Föreningens höga affinitet mot glukokortikoid- receptorer visar sig genom att föreningens receptorkomplex uppvisar en så låg dissociatíonskonstant som 9,5 x l0_8M. ll-desoxi-l7d-hydroxi-21-[p-di(2-kloretyl)aminofenyl- acetatlkortikosteronen omsättes med glukokortikoidrecep- RL-67, G-60, G-61, G-22s, vilka denna torer i djurens omympade tumörer Ca-755, S-37, AKATOL och AKATON, förening uppvisar en hög antitumöraktivitet. Den med avseende på grad, i hopbindningen av [3H]-dexametazon 70 och 100%. 1l-aesoxi-iva-hyaroxi-zl»[p-di ( z-kloretyi >aminofeny1- acetatlkortikosteronen omsättes även med cytoplasmatiska vilken denna förening undertrycker den specifika i djurens tumörer, är mellan Den grad, i hopbind- ningen av [3H]-dexametazon vid människolungcancer, mjölk- utgör 83%, 53%, glukokortikoidreceptorer i människotumörer. vilken denna förening undertrycker den specifika körtelscancer, magcancer och njurcancer, 69% respektive 84%. 448 166 14 TABELL 4 1l~desoxi-17u-hydroxi-21-fp-di(2-kloretyl)aminofenylacetat1korti- kosteronens inverkan på spontana och inducerade mjölkkörtelstumörer vid upprepade behandlingskurer nr Tumörtyp Grupp av djur Dos (mg/kg), Procentuell tidsintervall minskning eller (h) x antal ökning (+) av injiceringar tumörernas di- per behand- mensioner jämfört lingskur med utgångsdimen- sionerna försöksveckor 1 2 3 1 2 3 4 5 6 7 1_ spontana mjölk- Referensgrupp +25 +42 +89 körtelstumörer hos-möss 2. ll-desoxi-17a- 15/24x5 23 37 +7 -hydroxi-2l-[p- (2 kurer med -di-(2-klorety1)- 3 veckors aminofeny1ace~ tidsintervall) tat]kortikosteron 3. DMBA-inducerade Referensgrupp +86 +l60 +215 mjölkkörtels- tumörer hos råttor 4. ll-desoxi-l7d- 15/24x5 -hydroxi-2l- p- (2 kurer med ~di(2-klorety1)- 5 veckors aminofeny1acetat]- intervall) kortikosteron 33 32 ll -üv 448 166 15 gÅBELL 4 (forts) nr Procentuell minskning eller ökning (+) Procentuell av tumörernas dimensioner, jämfört livslängdsökning med deras utgångsdimensioner försöksveckor 4 5 6 7 8 1 8 9 10 ll 12 13 l. +155 +230 +330 +505 +4l2 2. + 64 20 50 25 16 11 3. +258 +269 +355 +400 +409 4. 24 + 26 23 + 3 13 18 , _.__....,_:._____..._...__ 1l-desoxi-l7a-hydroxi-2l-[p-di(2-kloretyl)aminofeny1- acetat]kortikosteronen tränger in i cellkärnan och omsättes med kromatins acceptoravsnitt i tumörceller och normala celler (en njurtumör RA hos råttor i Vistar-linjen, normal njure). ll-desoxi~17u-hydroxi-2l-[p-di(2-kloretyl)aminofenyl- acetat]kortikosteronen skiljer sig vad beträffar manifesta- ringskaraktären för alkyleringsegenskaperna i synnerhet vid inverkan på tumören från i denna förening ingående klorfenacyl. Alkyleringsförmågan bedömdes i beroende av dynamiken för uppkomst av bryggor och brott i molekyler hos desoxiribonukleinsyra (DNA) i tumörbärande (sarkom S-37) och normala celler (mjälte) genom användning av en metod för sedimentering i en densitetsgradient över alkalisk sacka- ros. ll~desoxi-17m-hydroxi-Zl-[p-di(2-kloretyl)aminofenyl- acetat]kortkosteronen överträffar i denna förening förekom- mande klorfenacyl vad avser antalet och varaktigheten av bibehållande av bryggorna i DNA-molekyler i S-37-celler.

I den normala vävnaden påbörjas regenereringen av den medelst ll-desoxi-17fl~hydroxi-2l-[p-di(2-kloretyl)aminofenylacetatj~ 10 15 20 25 30 35 448 166 16 kortikosteronen skadade DNA-syran tidigare än i den tumör- bärande vävnaden, vilket visar att föreningen uppvisar selektiv skadande verkan på DNA i tumörceller.

De enligt föreliggande uppfinning föreslagna föreningar- nas toxikologiska undersökning genomfördes på möss. Det har kunnat konstateras, att skillnaden mellan de toxiska och de tolererbara doserna är tämligen stor, varvid 11- -desoxi-17a-hydroxi-2l-[p-di(2-kloretyl)aminofenylacetat]- kortikosteronen är tredubbelt mindre toxisk än i denna före- kommande klorfenacyl. Den maximalt tolererbara dosen (MTD) och LD50-dosen är vid engångsinjicering av föreningen 44 respektive 80 mg/kg. Dessa doser för klorfenacyl utgör 15 respektive 24 mg/kg. ll~desoxi-17G-hydroxi-21-[p-di(2-klore- tyl)aminofnnylbutyrat]kortikosteronen uppvisar en ännu lägre toxicitet. MTD-dosen av denna förening är vid engångsinji- cering 350 mg/kg, under det att denna dos för korambucil utgör 25 mg/kg.

Den toxikologiska undersökningen har visat att använd- ningen (administreringen) av ll-desoxi-l7@-hydroxi-2l- -[p-di(2-kloretyl)aminofenylacetat]kortikosteronen kan be- gränsas av mag~ och tarmtoxicitet samt neurotoxicitet (diarré, kräkning, kramper), vars manifestationsgrad är beroende av dosen. Hematoxiciteten, som i regel begränsar administreringen av preparaten med alkylerande egenskaper samt preparatet "Prednimustin", begränsar icke användningen av ll-desoxi-l7m-hydroxi-21-[p-di(2-kloretyl)aminofeny1acetat]- kortikosteronen.

De enligt föreliggande uppfinning föreslagna föreningarna uppvisar immunodepressiv verkan. Humoralimmunitetsindexen minskas avsevärt efter engångsinjicering av föreningarna i de maximalt tolererbara doserna - jämfört med referens- värdena och förblir låga under en tid av upp till 1,5 månader. Det är av betydelse att föreningarnas immunode- pressiva verkan visar sig med avseende på s k T-suppressorer, varvid de i detta fall injiceras i doser, som är mindre än den terapeutiska engângsdosen. 4-48 166 l7 Förfarandet för framställning av de enligt föreliggande uppfinning föreslagna föreningarna är teknologiskt sett enkelt att genomföra och genomföres på följande sätt.

Syntesen av föreningarna enligt föreliggande uppfinning 5 kan vara representerad av följande reaktionsschema: F CH OCOR R' _ C = Û w °fl° >> t \ *OH \ R - C _ OH aešëo / 4 07 0 15 där R' är - CH2CH(CH3)2, R betecknar ~(CH2)nC6H4N (CH2CH2Cl)2 och n är l eller 3.

Föreningarna framställes genom en metod för blandade 20 anhydrider, vilken, såsom framgår av försöksdata, leder till bättre resultat jämfört med anhydrid- och kloranhydrid- metoderna. Metoden för blandade anhydrider är baserad på att en steroid hydroxiförening acyleras medelst en blandad anhydrid av ett cytotoxiskt derivat av fenylalkansyra och 25 isovaleriansyra.

Den blandade anhydriden framställes i ett medium av s k aprotiskt lösningsmedel, exempelvis bensen, vid en temperatur av 5°C i närvaro av en molär mängd trietylamin.

Den blandade anhydriden användes för acyleringen av en hydroxi- 30 grupp i 11-desoxi-l7u-hydroxikortikosteronens sidokedja.

Det enligt föreliggande uppfinning föreslagna förfaran- det kan lätt genomföras industriellt, eftersom det icke kräver någon komplicerad processutrustning. Icke heller kräver det någon avsevärd energiförbrukning. 35 Alla de reagens, som användes vid genomförande av för- farandet, är kända och lättanskaffningsbara.

Uppfinningen belyses närmare nedan medelst följande konkreta exempel. 448 166 10 15 20 25 30 35 18 Exemgel l Framställning av 11-aesoxi-1va-hyaroxi-zl-[p-ai(zklare- tyl)aminofeny1acetat]kortikosteronen (I). 15,9 g (0,057 gmol) klorfenacyl löses i torr bensen och försättes med 8 ml (5,83 g; 0,57 gmol) isovaleriansyra- kloranhydrid vid en temperatur av 5°C.

Reaktionsblandningen blandas vid en temperatur av 5°C under en tid av 1 timme, varefter den försättes med 200 ml torr acetonitril och 20 g ll-desoxi-17d-hyGroxi- kortikosteron (0,057 gmol). Den så erhållna blandningen uppvärmes under en tid av 4 timmar vid en temperatur av 80°C, varefter 100 ml bensen tillsättes. Det bildade organiska skiktet tvättas sedan successivt med vatten, en lösning av kaliumbikarbonat och på nytt med vatten.

Det organiska skiktet avskiljes och torkas medelst vattenfritt (anhydriskt) natriumsulfat. Lösningsmedlet vakuumdestilleras till torrhet vid en temperatur av högst 50°C. Den erhållna återstoden (resten) löses i bensen, inmatas i en med silikagel fylld kolonn och elueras medelst en blandning av bensen och etylacetat i ett blandningsför- hållande av respektive 6:1. Man uttager fraktioner, som innehåller 1l-desoxi-17fl-hydroxi-21-ip-di(2-kloretyl)amino- fenylacetatlkortikosteron med ett Rf-värde av ca 0,5 i ett system av bensen och etylacetat i ett inbördes blandnings- förhållande av respektive 3:2 på s k Silufol UV254-plåtar.

Lösningsmedlet fråndestilleras i vakuum och slutpro- dukten (I) kristalliseras ur eter. Produktutbytet utgör 17,99 g (5l,54%).

Analys för C33H43Cl2N05 : Beräknat: C:65,55; H:7,l6; Cl:1l,73 % Funnet: C:65,44; H:7,l2; Cl:l1,56 % UV-spektrum (i alkoho1): Ämax är 256 nm; Iå-speknrum: vw) är 1742 cnfl, 1723 cnfl, 1653 amd, vc=cl är 144 mfl, ess cufl, ess mfl. w; I. 10 15 20 448 166 19 Exempel_ê Framställning av ll-desoxi-l7d-hydroxi-21- p-[di(2- -kloretyl)aminofenylbutyrat]kortikosteronen (II).

Föreningen (II) framställes analogt med vad som beskrives under hänvisning till syntesen av föreningen (I) enligt exempel l.

Man acylerar 1l-desoxi-17d-hydroxikortikosteron med_ en blandad anhydrid av p~di(2-kloretyl)aminofeny1smörsyra och isovaleriansyra. Reaktionsblandningen blandas vid en temperatur av 80°C under en tid av 4 timmar. De efterföljande processtegen utföres på samma sätt som i exempel 1. Kroma- tograferingen genomföres medelst en med silikagel fylld kromatografikolonn genom eluering med en blandning av bensen och etylacetat i ett inbördes blandningsförhållande av respektive 6:1. Utbytet av föreningen II utgör 40 %, räknat som utgångshormonet. 35H47Cl2N°5 * Funnet: C:66,85; H:7,59; C1:ll,l9 % Beräknat: C:66,43; H:7,48; C1:ll,22 %.

Industriell användbarhet Analys för C De enligt föreliggande uppfinning föreslagna derivaten av ll-desoxi-l7d-hydroxikortikosteron kan finna användning inom medicinen för behandling av cancer och transplanta- tion av organ och vävnader. ,_______ ._.__.__..._

Claims (2)

448 166 2 O PATENTKRAV

1. Derivat av ll-desoxi-l7a-hydroxikortikosteron med den allmänna formeln: CH OR C 0 Il “OH 0/ där R betecknar -CO(CH2)n C6H4N (CH2CH2Cl)2, n är 1 eller 3.

2. Derivat av l1-desoxi-l7a-hydroxikortikosteron enligt patentkravet 1 med formeln: cH2ococH2c6H4N(cH2cH2c1)¿ C = O \ \ OH