SE445836B - Basiska resp katjonaktiva, sulfonsyragrupphaltiga monoazo- eller diazoforeningar samt deras anvendning - Google Patents

Description

15 20 7903392-4 IX) -1 r, betecknar oberoende av varandra ett bryggled - _R1N.JdN:l= R] betecknar oberoende av varandra väte eller (C1_4)alkyl, Y betecknar Cl, OH, NH2 eller en alífatisk eller aromatisk amin- rest, X betecknar oberoende av varandra en basisk grupp -NR2-Q-NRSR eller en katjonaktiv grupp -NR2-Q-NRSRÖR7, Q betecknar en linjär eller grenad (C2_6)alkylen, R2 betecknar väte eller (C1_4)alkyl, R3 och R4 betecknar oberoende av varandra väte, osubstítuerad (C1_6)alkyl, genom hydroxi eller cyano substítuerad (C2_6)alkyl, fenyl-(C1_3)alkyl, vars fenylrest kan vara substituerad med upp till tre substituenter ur gruppen klor, (C1_4)alkyl och (C1_4)- alkoxi, osubstituerad eller med upp till tre (C1_4)alkylgrupper substituerad (C5_6)cykloalky1 eller bildar R3 och R4 tillsammans med den vid dem bundna N-atomen en 5- eller 6-ledad, eventuellt en ytterligare heteroatom omfattande, mättad ring, 4 R5 och R6 har oberoende av varandra en av betydelserna för R3 och R4 med undantag av väte, R7 betecknar (C1_4)alkyl eller bensyl, m betecknar 1 eller 2, n betecknar 0 eller ett helt tal från 1 till 4 och p betecknar 0 eller ett helt tal från 1 till 3, varvid beträffande antalet förefintliga basiska och/eller kat- jonaktíva grupper X gäller betingelsen n + 2pf;am + 1 och vilka föreningar kan föreligga som inre salt, ävensom sy- raadditionssalter av föreningarna med formeln l.

I föreningarna med formeln I kan de m sulfogrupperna med grupperna X bilda ett inre salt av typen (XH)(9 SOÅQ eller fišüšâ; med hänsyn till erforderlig vattenlöslighet är därför för en förening med formeln I den betingelsen förut given, att antalet förefíntliga basíska/katjonaktiva grupper är större än antalet föreliggande sulfogrupper, enär övertaliga grupper X är benägna till yttre salthíldning och betingar vattenlöslighe- ten.

I den för F definierade resten av en monoazo- eller dis- 10 15 30 s 7905392-4 azoförening kan diazokomponenten tillhöra den aromatisk-karbo- cykliska eller aromatisk-heterocykliska serien såsom anilin-, aminonaftalen-, aminodibensofuran- eller benstiazol-aminofeny1- -serien, företrädesvis avledes dock diazokomponenten från anílin- serien; änd-kopplingskomponenten tillhör företrädesvis naftalen- serien, den utgöres i synnerhet av l-naftol-3- eller -4-sulfon- syra och derivat därav, isynnerhet av 6-amino-1-nafto1-3-su1fon- syra och med avseende på aminogruppen av omvandlade derivat.

I disazoföreningar avledes en erhållen mittelkomponent exempel- vis från fenylen-, naftylen- eller tetrahydronaftylenserien, företrädesvis dock från 1,4-fenylenserien.

Av de med allmänna formeln I är exempelvis även sådana disazoföreningar att anse som omfattade, i vilka kopplingskom- ponenterna eller diazokomponenterna (varvid även en tetrazokom- ponent kan överta funktionen av två diazokomponenter) av två monoazoföreningar direkt eller över ett bryggled är bundna vid varandra.

De m sulfogrupperna kan förefinnas i diazo- och/eller i kopplingskomponenten och eventuellt även i mittelkomponenten 'resp. i bryggledet; företrädesvis har kopplingskomponenten minst en och vidare företrädesvis endast en sulfogrupp.

De (n + Zp) grupperna X, som kan ha samma eller olika betydelse, är över brygglederna 21 och 22 bundna vid diazokom- ponenten och/eller vid änd-kopplingskomponenten tillhörande resten F. Därvid förefinnes grupperna -Zl-X (förenklat symbo- liserade som XI) med Zl = -CO- eller -SO2- företrädesvis i di~ azokomponenten; för en diazokomponent ur anilinserien är exem- pelvis följande ställningar möjliga XI X NH2 eller N52 Xi IIa XI IIb varvid grupperna XI företrädesvis är identiska och företrädes- vis íngen eller en ytterligare substituent förefinnes.

Grupperna -Zï-X eller -Ziií (förenklat symboliserade som XII) med Z? i betydelsen bryggan /¿\ N Y -Mark 10 15 25 7903392-4 4 förefinnes företrädesvis i diazokomponenten och/eller änd-kopp- língskomponenten tillhörande resten F, varvid i synnerhet änd- -kopplingskomponenten har en sådan grupp. För en diazokomponent ur anilinserien är exempelvis följande ställningar föredragna, nämligen X \lI fr? . \/._¶H2 eller u-:a c~ NH- 1.; f< 31 XII 2 IIIa IIIb varvid för resten Illa en ytterligare förefintlíg substituent företrädesvis förefinnes i ställning Z, 4 eller 6 och tvâ yt- terligare förefintliga substituenter företrädesvis förefinnes i ställningar 2,5§ i resten Illb förefinnes företrädesvis endast en ytterligare substituent, som kan befinna sig såväl i ställ- ning 2 som även i ställning 3. Är änd-kopplingskomponenten bärare av XII, så utgör den- na i synnerhet en förening, som i icke joniserad form motsvarar formeln OH Sve-ess 3 II IV Alkylenresten Q utgör en linjär rest -(CH,)?_6-, den kan emellertid även vara grenad och exempelvis föreligga som -CH-CH -CH2-CH- eller -CH7-QH-CH2- CH3 CH5 CH3 företrädesvis utgör Q en ogrenad alkylenrest och i synnerhet 2-1 en etylen- eller propylenrest.

Resterna R1 och R2-som alkyl betecknar företrädesvis metyl.

R1 resp.R2 betecknar företrädesvis RI resp. Rå i bety- delsen väte eller metyl, isynnerhet dock väte.

Resterna R3 och R4 kan ha samma eller olika betydelse och är företrädesvis identiska. Som (Cl_6)alkylrester kan de vara linjära eller grenade och betecknar företrädesvis (C1_4)alkyl, i synnerhet metyl eller etyl; som cyano- eller hydroxisubstitue- rade_(C2_6)alkylrester betecknar de företrädesvis substituerad etyl eller propyl, varvid substítuenten emellertid förefinnes i 10 30 35 40 5 7903392-4 annan än RS och R4 som fenylalkylrester betecknar företrädesvis bensyl; företrädesvis är fenylresten osubstituerad. Som cyklo- alkyl förekommer företrädesvis cyklohexyl; alkylsubstituerad cykloalkyl är företrädesvis substituerad med metylgrupper.

Bildar RS och R4 tillsammans med N-atomen en ring så ut- gör denna företrädesvis en pyrrolidin-, piperidin- eller morfo- linring.

RS och R4 står oberoende av varandra företrädesvis för Rš och RÅ i betydelsen väte, linjär eller grenad (C1_Ö)alkyl- rest, ogrenad hydroxi-(C2_3)alkylrest, bensyl eller bildar de tillsammans med N-atomen en pyrrolidin-, piperidin- eller morfo- linring; vidare företrädesvis för Rš och RX i betydelsen väte, linjär eller grenad (C1_4)alkyl, hydroxietyl eller tillsammans med N-atomen en piperidín- eller morfolinring; och i synnerhet för R"å och R"¿ i betydelsen metyl eller etyl.

Resterna RS och R6 kan jämväl ha samma eller olika bety- delse och är företrädesvis identiska. De föredragna betydelser- na för R3 och R4 överensstämmer även med betydelsen för rester- .na R5 och R6 med undantag av att RS och RÖ icke betecknar väte.

R7 som alkyl betecknar företrädesvis metyl eller etyl, i synnerhet metyl.

R7 står företrädesvis för R; i betydelsen metyl, etyl eller bensyl, i synnerhet metylhï Till X som kâtjon -NH:-Q-ÉRSRÖR7 hör antingen i moleky- len förefintlig SO3“'eller en godtycklig anjon A" , varmed avses såväl organiska som även oorganiska joner; därvid utgör anjo- nerna A3 ingen kritisk faktor, och i varje fall bör den icke ha kromofor karaktär; exempelvis kan A3' betecknar en klorid-, bromid-, jodid-, metylsulfat-, etylsulfat- eller vätesulfatjon. _ X som basisk grupp betecknar företrädesvis: X som -NRå-Q-NRšR¿; Xb som -NRå-Q-NRgR"; X som -NRÉ-(CH2)2_6-NRERZ ; Xd som -NRå-(CHZJZ eller -NRg'RZ', vari Rå företrädesvis vidare att föredraga vidare att föredraga isynnerhet betecknar väte. A För X som katjonaktiv grupp -NHZ-Q-§R5R6R7 är de för Xa till Xd angivna föredragna betydelserna lämpliga med resten R7 som Rl, och i synnerhet ett föredraga är en katjonaktiv grupp xe som -NR¿-(cHZ)Z eller Jfi(cH3)3. 7903392-4 6 Y som alifatisk aminogrupp utgör företrädesvis en mono- alkyl- eller dialkylaminorest, vari alkylgrupperna har 1-4 kol- atomer och kan vara ogrenade eller grenade, osubstituerade eller substituerade, varvid som snbstituent företrädesvis halogen så- : som klor eller brom, fenyl eller i synnerhet hydroxi kan ifråga- komma, eller även en (C5_6)cykloalkylaminogrupp.

Y som aromatisk aminogrupp utgör företrädesvis en anilinrest eller en i fenylringen genom 1 eller 2 substituen- ter ur halogenserien (företrädesvis klor), (C1_4)alkyl, 10 (C1_4)alkoxi, hydroxi och fenoxi substituerad anilinrest.

Y står företrädesvis för Ya som Cl, OH, NH2, mono(C1_4)- alkylamino, monohydroxi(C2_4)alkylamino, di(C1_3)alkylamino, bis¿hydroxi(C3_4)alkyl/amino eller anilíno; vidare att föredra- ga för Yb som Cl, OH eller anílino. 15 XI betecknar -CO-X eller -S02-X ; XII betecknar Y X Nftää eller Nfiçx -R1N'^ší^x -R1N oGrupperna XI står oberoende av varandra företrädesvis: för Xla för Xlb som -CO-Xb eller -S02-Xb ; vidare att föredraga 20 för X för X som -CO-Xa eller -S02-Xa ; vidare att föredraga IC som o-CO-XC och isynnerhet Id som -CO-Xd, vari Rå företrädesvis betecknar väte.

Denna ordníngsföljd gäller ävenså vid förekomst av kat- jonaktiva grupper, varvid i synnerhet XI för Xïe har betydel- Z5 sen -CO-Xe.

Grupperna XII står oberoende av varandra företrädesvis: T för Xïïa som N<¿§q med T = Xa eller Ya,jvarvid * _R'N,/^Qšfl\X Ya ytterligare företrädes- 30 1' a vis står för Yb; vidare företrädesvis Xb U l ! _ for Xïlb som Nífi?N , š E _ /*\ N/\ RíN Xb 10. 15 7903592-4 \I vidare företrädesvis för XIIC som m<ï.N och i synnerhet Xd N Åsa' för Xlld som Ä\_/ , vari R; och R; i synnerhet \N /'\ " -RlN“ X¿ betecknar väte.

Denna ordningsföljd gäller ävensâxdd förekomst av katjon~ aktiva grupper, varvid i synnerhet XII för Xïïe har betydelsen X ,e N-íbn _ Y/. '.\ ~ Rak ke Att föredraga är föreningar med formeln I, vilka mot- svarar formeln __ .l Rs 1 311 oH å * ! .__« I I _ 1 /\ I i ' 9/1, *N = NTTÉ-:fw ' Ia f ---- , _ c . .» 1 _ x” ' *r ' Ia E / R13 ' ' so H Xla I Rïz 3 vari grupperna Xïa kan vara lika eller olika och företrädesvis har samma betydelse; R8 betecknar väte, (C1_4]alkyl, (C1_4)a1koxi, halogen, mono- (C1_4)alkylamino, di-(C1_4)alkylamino, -SOzNR1R1 eller CONR1 1, vari R1 har den ovan angivna betydelsen, R11 betecknar väte, halogen, företrädesvis klor, (C1_4)alky1, (C1_4)alkoxi, -NHCO-(C1_4)alky1, ~NHCONHZ -NHC0(CHz)1_3N(C1_4-alkyljzpïsom även gen förâligga i kvater- nerad form som -NHC0(CH2)1_3N(CH3)3; A med A” som anjon, R12 betecknar väte, (C1_4)alky1 eller (C1_4)alkoxi, R13 betecknar väte, NHZ, alkyl(C1_4)-karbonylamino, bensoylami- no, vars fenylrest kan vara substituerad med 1 eller Z substi- eller en grupp tuenter ur gruppen halogen, N02, NH2, (C1_4)alky1 och (C1_4)al- koxi, eller 10 7903392-4 8 Y š N/ÅN f c/ -RTN/W/k Y' R1 och Y har ovan angivna betydelserna, Y' har en av betydelserna för Y med undantag för Cl och q betecknar 0 eller 1.

Rs står företrädesvis för R' i betydelsen väte, metyl, 8 metoxi eller klor, isynnerhet dock väte, R _11 I gruppen kan fenylgruppen vara bunden över ställ- tší 1 R 12 ningarna 1,3 eller 1,4; företrädesvis utgöres den av gruppen __/ R11 Ri z R11 betecknar företrädesvis Ríï i betydelsen väte, metyl eller metoxi; R12 betecknar företrädesvis Ra metoxi; R13 betecknar företrädesvis Ris i betydelsen väte, NH,, acetyl- i betydelsen väte, metyl eller l\) amino eller bensoylamino, vars fenylrest är osubstituerad.

Vidare att föredraga är föreningar med formeln la, vari (T) Xïa stár för Xlb; vidare att föredraga för NIC och isynnerhet mâör Xld resp. för Xïe; _ (2)7stâr för Rš och 1 synnerhet för väte; 311 Rh (s) resten .pa- sfår för \\sà' _*§:¿f I / 'l R1z R1z (4)-R13 står för Riš; (5) och grupperna XI förefínnes i ställningarna 2,5 eller 3,5 med avseende på den C-atom, som är ansluten till azogruppen. Ått föredraga är även-föreningar med formeln I, som motsvarar formeln 10 15 - 20 imetyl, metoxi, 9 7903392-4 , "l l . I f 2"-x> 39 i TH _! OH /fl/Él a” ei: 1 ' 3 il] = = _ x- vR' ' :W ; ' = : -f R1z g e 'Q _s vari de basiska resp. katjonaktiva grupperna kan ha samma eller olika betydelse och företrädesvis förefinnes i de för formlerna Illa, Illb och/eller IV angivna ställningarna; R9 betecknar väte, halogen, (C1_4)alkyl, (C1_4)alkoxi, fenoxi, -NHCOR -SO R -SOzNR1R eller -CONR1R1, vari R 14' 2 14' 1 14 (C1_4)alkyl eller fenyl och R1 har den ovan angivna betydelsen, betecknar R10 betecknar väte, halogen (C1_4)alkyl eller (C1_4)alkoxi, r är O eller 1 och R11, R1Z, R13, Zï, ZZ, Xa, m, n, p och q har de ovan angivna betydelserna.

R står företrädesvis för Ré i betydelsen väte, klor, 9 acetylamino, bensoylamino, -SOZNHZ eller -CONHZ; vidare föredragna för Rö i betydelsen väte, klor, metyl, metoxi, acetylamino eller bensoylamino; i synnerhet att föredraga är väte.

R10 står företrädesvis för Río i betydelsen väte, klor, metyl eller metoxi, i synnerhet dock väte.

Företrädesvis står R11 för Rl1 och R12 för Rlzg R13 be- tecknar företrädesvis Rís.

Gruppen R13 förefinnes företrädesvis i ställning 6.

Står r för o, så förefinnes i stället för R13 en grupp -Zï-Xa eller -Z:-(Xa)2. fall förefinnes sulfogruppen i ställning 5 eller 4; företrädes- m står företrädesvis för 1; i detta vis dock i ställning 3.

Vidare föredragna är föreningar med formeln Ib, vari (1) R9 står för Rè, vidare med fördel för Rë och i synnerhet för väte; (2) R10 står för Rio, i synnerhet för väte; RH ßh _. --:l= . .. :x La) gruppen .r ÉT' står for ._~r fi,_ _\ "_" I R1z Ri z 10 7903592-4 w (4) R13 står för Rís 1 stäiining 6 eiier (5) betecknar en basisk resp. katjonaktiv grupp (betingelse r = 0) i position 6; (6) grupperna Xa står oberoende av varandra för Xb, vidare före- dragna för XC och i synnerhet för Xd resp. X6; (7) m = 1 betecknar med sulfogruppen i ställning 3.

Vidare att föredraga är föreningar med formeln Ib, som motsvarar formeln f" _! Ro É aRi1 OH -”g-N= N}«f}--N =N--«íšf#b: R Krig/í;4 f Ä' V -“*¿:;k:: ^\"R' ' 12 so3H 13 vari Rè och Xïlb har den ovan angivna betydelsen; i synnerhet föredragna är föreningar med formeln Ic, vari (1) Ré står för Rë, i synnerhet för väte; (2) Xlïb står för XIIC, i synnerhet för Xïïd resp. Xïleg (5) Rlï och Ríz betecknar väte.

Vidare föredragna är föreningar med formeln Ib, som mot- svarar formeln F- i T få ä ,R;1 E on 14/\_\_N = N N = Id //Åëïf j >IÛ g _.'\j: RI å I rÄÅ_"-%w'/\\ f 10 ; 312 ! S¿ H Xllb l ~ _ _Jq J och i synnerhet föredragna är föreningar med formeln Id, vari (1) Rè står för RB och Río för väte; (2) Xlïb star för XIIC, i synnerhet för Xlïd resp. XIIE; (3) Riï och Râz betecknar väte, och (4) q står för 1.

Att föredraga är även föreningar med formeln I, som mot- svarar formeln L/“l ZG ZS 7903392-4 “ 3 ou 1 I . . _N = N T - 1' <~ f! i . i ; Zs I° g w ¿ \lu SOSH vari grupperna Xía kan vara lika eller olika och företrädesvis har samma betydelse och ZS är ett tvafnldigt bundet N-haltigt bryggled. Variablernu i de båda molckyldelarna av en förening med formeln le kan vara lika eller olika och har företrädesvis samma betydelse.

Z3 som tváfaldigt bundet bryggled står företrädesvis för Z3a i betydelsen Y -NH-; -NHCONH-; I x<¿\N .! . ___/ l , vari Y har ovan angivna betydelse och företrädesvis står för YC som -HN NH- Cl, NH2 eller -NH-fenyl; çoNH- 4~1 _NH0C_<(^Tx som innehåller en 1,3- eller 1,4-fenylenrest; _) -NHCOCH2CH,C0NH- eller -NHCOCH=CHCONH-; vidare företrädesvis zsb 1 betydelsen -Nnconu-; /fi ÅA ("\ -HN N NH-; -Hwoc ' coNH-; -NHC0CH2CH,CONH- eller -NHCOCH=CHCONH-; i synnerhet för ZSC i betydelsen -NHCONH-, /% /@> fíïs» el ler . J' -HN ”^\N' NH- -Hwoc” ““” cown- Vídare föredragna är föreningar med formeln le, vari (1) RS (2) grupperna X står för Rš, isynnerhet för väte; Ia står för Xlb, vidare föredragna för XIC och i synnerhet för Xld resp. Xle; (3) bryggan 23 star för Zša, företrädesvis för Zšb och i synner- het för ZSC; (4) grupperna Xiu avseende på C-atomen, som är bunden till azogruppen. förefinnes i ställningarna 2,5 eller 3,5 med Föredragna är även föreningar med formeln I, vilka mot- svarar formeln UI 10 lS 7903392-4 IZ n O” - N = \- _! .jr Y (i: ¥ \\Z If HI] x i :Sflflfí “'6. ' / 3 g *nu f” “" _ ' l SOSH L. 2 vari Rš, Xllb och 23 har de ovan angivna betydelserna och Xllb företrädesvis förefinnes i de för formlerna Illa och IIIb angivna ställningarna. Variablerna i de båda molekyldelarna av en före- ning med formeln lf kan därvid vara lika eller olika och före- trädesvis har de samma betydelse.

Vidare att föredraga är föreningar med formeln If, vari (1) Rå står för lä, i synnerhet för väte; (2) Xlïb står för XIIC, i synnerhet för Xlld resp. Xlle; (3) ZS står för 233, vidare företrädesvis för Zsb och i synner- het för Zsc; (4) sulfogruppen förefinnes i ställning 3 och bryggledet 23 ställning 6 och de båda genom Z3 förenade molekyldelarna är identiska. i Föredragna är även föreningar med formeln I, som motsva- rar formeln on í i. mfl* \z 1 ¿ _ p -n- N = N-_~T-- 4 g , Xub : / _ .- \.- i EM 50314 _;2 vari bryggledet Z4 betecknar 1,3- eller 1,4-fenylen eller en grupp med formeln Rïs betecknar väte, klor, metyl eller metoxi, i synnerhet väte, ZS betecknar direkt bindning eller -(CH2)t-, -O-, -O{CH2)tO-, -S02-, -NHCO-, -NHCONH-, -NHCO(CH2)tC0NH- eller -CONII (Cllz) tNIICO- , och t betecknar 2 eller 3, företrädesvis 2. __ _ _______._..______ v* f 10 15 13 7903392-4 Z4 utgör företrädesvis Z4 som 1,5- eller 1,4-fenylen, 3 -w ~ ,*@._ P-fi / / .afffmagf ^> , -f y-Naco--íföff eller x_. “ - \ \_/ o) I ,_._. .___ __.. ï¿?ï\_NHg0(CHj)7C0NH-{?É%§ , varvid i de båda sistnämnda grup- JL' ~ ~ Qi? perna fenylenresterna är 1,3- eller 1,4-bundna.

Ytterligare föredragna är föreningar med formeln Ig, vari (1) Xlïb star för XIIC, i synnerhet för Xlïd resp. XIIE; (2) Z står för Z ; 4 4a (3) sulfogruppen förefinnes i ställning S och gruppen X före- finnes i ställning 6 och de båda genom Z4 förenade àåïekyl- delarna är identiska.

Föreningarna enligt uppfinningen med formeln I framställes därigenom, att till en motsvarande and-kopplingskomponent kopplas en motsvarande diazoterad amin eller monoazoamin, varvid de defi- nitíonsenligt förefintliga grupperna n (-Z1-X) och/eller grupper- na p (-Zjíš) redan förefinnes ídiazokomponenten och/eller kopp- lingskomponenten, varefter de erhållna föreningarna med formeln I eventuellt överföres till sina syraadditionssalter.

Föreningar med formeln I, som innehåller grupper n C-Z?-X) och/eller grupper p (-Zšfš), såsom i synnerhet föreningarna med formlerna lb, Ic, Id, If och Ig, kan även framställas därigenom, att 1 mol av en förening med formeln / Hal /' ° '1 N- í-x ,- r .f av ~ I ' ,^§ï}^\ ' _ --P--.-R v »\ H 1.- (Hoâæm I é \\11 a/ n +P vari Hal betecknar halogen, företrädesvis klor, i godtycklig ord- ningsföljd omsättes med n + Zp mol av en diamin med formeln HNR2-Q-NR3R¿ Vla och/eller _ e | E, HNR2-Q-NR5R6RZ§ A VIb och eventuellt med n mol av en förening HY', varvid vid fall att i en och samma tríazinring båda halogenatomerna ersättas mot en diaminrest, dessa diamínrester kan vara lika eller olika, varef- ter de erhållna föreningarna med formeln I eventuellt överföres 10 k) LD 25 30 40 7905392-4 14 till sina syraadditionssalter.

I alla ovan anförda definitioner betecknar halogen gene- rellt fluor, klor eller brom.

Företrädesvis framställes föreningarna enligt föreliggan- de uppfinning medelst det förstnämnda förfarandet.

Vid ovan anförda framställningsförfarande rör det sig om i och för sig kända metoder. I enlighet därmed genomföres kopp- lingsreaktionen på i och för sig känt sätt, lämpligen i vatten- haltigt, svagt surt till svagt alkaliskt medium. Ävensâ genom- föres kondensationsreaktionerna med cyanurhalogenid enligt i och för sig sedvanliga metoder.

De erhållna föreningarna med formeln I isoleras på i och för sig känt sätt ur reaktionsblandningen.

Föreningarna med formlerna I ävensom Ia till Ig kan över- föras till vattenlösliga salter därigenom, att~de basiska före- ningarna behandlas med minst stökiometriska mängder av en oorga- nísk míneralsyra, exempelvis saltsyra, svavelsyra, salpetersyra eller fosforsyra, eller företrädesvis med en organisk syra, exem- pelvis myrsyra, ättiksyra, mjölksyra, glykolsyra eller metansul- fonsyra.

I föreningarna med formeln I kan eventuellt andelen fria basiska, dvs. icke protonerade grupper X genom inverkan av lämp- liga alkyleringsmedel, vilka innehåller resten R7, även-överföras till kvaternära ammoniumjoner innehållande katjonaktiva grupper X.

De som utgängsmaterial insatta diazokomponenterna liksom även kopplingskomponenterna är antingen kända eller är erhâllba- ra enligt allmänt kända metoder eller analogt med allmänt kända metoder.

Så kan exempelvis grupperna XI innehållande diazokompo- nenter av föreningarna Ia eller Ie framställas genom omsättning av motsvarande nitrofenylkarbonsyraklorider eller nitrofenyl- sulfoklorider med stökiometriska mängder av en eller flera dia- miner med formeln Vla och/eller formeln Vlb och därpå följande reduktion av nitrogruppen. ' De gruppen XII innehållande diazokomponenterna av före- ningarna med formlerna Ib, Ic och If kan exempelvis erhållas genom omsättning av cyanurhalogenid med en eventuellt substitue- rad nitroanilin, en diamin med formeln Vla och/eller Vlb och eventuellt en förening HY' i godtycklig ordningsföljd, varvid för varje för ersättning avsedd halogenatom en ekvívalent mängd U1 10 15 25 30 40 15 7903592-4 diamin resp. HY' tillsättes, och därpå följande reduktion av nitrogruppen. Ävensá kan en gruppen XII bärande kopplingskomponent av föreningarna Ib, Id och Ig framställas genom kondensation av cyanurhalogenid med motsvarande NH2-haltiga kopplingskomponent, diamin med formeln VIa och/eller formeln Vlb och eventuellt fö- rening HY' i godtycklig ordningsföljd, varvid även här per för ersättning avsedd halogenatom en ekvivalent mängd diamin och eventuellt HY' måste tillsättas.

Föreningarna med formeln I i form av sina vattenlöslíga syraadditionssalter utgör färgämnen; de är tjänliga för färgning eller tryckning av fibrer, trådar och därav framställda texti- lier, vilka består av eller innehåller cellulosamaterial t.ex. bomull, enligt i och för sig kända metoder; bomull färgas där- vid företrädesvis enligt urlakningsförfarandetß exempelvis ur långt eller kort färgbad och vid rums- till koktemperatur.

Tryckningen sker genom impregneríng med en tryckpasta, som sammanställts enligt i och för sig känd metod.

I synnerhet lämpar sig föreningarna med formeln I (i form av sina vattenlösliga syraadditionssalter) dock för färgning el- ler tryckning av papper, t.ex. för framställning av i massan färgat limmat eller olimmat papper. Föreningarna I kan emellertid även användas för färgning av papper enligt doppníngsförfaran- det. Pärgningen och tryckningen av papper sker enligt i och för sig kända metoder.

De nya färgämnena kan dessutom även användas för färgning eller tryckning av läder i synnerhet av lâgraffína läderkvalí- téer, som underkastats vegetabilisk eftergarvning, enligt i och för sig kända metoder.

De därvid erhållna färgningarna och trycken (i synnerhet de på papper) visar vid användning goda äkthetsegenskaper.

Föreningarna med formeln I kan även insättas i form av färgämnespreparat. Upparbetningen till stabila flytande, före- trädesvis vattenhaltiga färgämnespreparat kan ske på allmänt känt sätt, med fördel genom lösning i lämpliga lösningsmedel, eventuellt under tillsats av ett hjälpmedel, t.ex. en stabili- sator; sådana preparat kan exempelvis framställas på sätt som beskrives i den franska patentskriften 1 572 030.

En lämplig sammansättning för sådana flytande preparat är exempelvis följande (delar avser viktdelar): 10 15 20 30 40 7903392-4 m 100 delar av en förening med formeln I som syraadditionssalt, 1-100.företrädesvis 1-10 delar av ett oorganískt salt, 1-100 delar av en organisk syra såsom myrsyra, ättiksyra, mjölksyra, citronsyra osv. 100-800 delar vatten, 0-500 delar av en lösningsförmedlare (t.ex. glykoler såsom di- etylenglvkol, trietylenglykol, hexylenglykol; glvkolet- rar såsom "mety1cellosolve", metylkarbitol, butylpoly- glykol; karbamid, formamid, dimetylformamíd osv.).

Föreningarna med formeln I kan ävenså på i och för sig känt sätt upparbetas till torra, dessförinnan granulerade färg- ämnespreparat; med fördel sker granuleringen på sätt som beskri- ves i den franska patentskriften 1 581 900.

En lämplig sammansättning för torra preparat är exempel- vis följande: ' 100 delar av en förening med formeln I som syraadditionssalt, 1-100, företrädesvis 1-10 delar av ett oorganiskt salt, 0-800 delar av ett ställmedel (företrädesvis nonjonaktivt såsom dextrin, socker, druvsocker eller karbamid).

I de torra preparaten kan ännu upp till 10 % restfuktig- het förekomma.

Färgämnena med formeln I har (som syraadditionssalter) goda löslighetsegenskaper och i synnerhet kännetecknas de av god kallvattenlöslighet. Vidare färgar de alls icke eller en- dast i ringa grad avloppsvattnet vid pappersframställning, vil- ket är en fördel för renhållníngen av vattnen. De melerar icke vid färgning på papper och är i vittgående grad pH-okänsliga.

Färgningarna på papper är briljanta och kännnetecknas av goda ljusäkthetsegenskaper; efter längre ljusexponering ändrar sig nyansen ton-i-ton. De färgade papperen är våtäkta icke endast mot vatten utan även mot mjölk, fruktsafter och sötade läskdryck- er; på grund av sin goda alkoholäkthet (speciellt för pappers- färgníngar bör föreningar med formlerna Ie, If, och Ig framhål- las) är de även beständiga mot alkoholdrycker.

Färgämnena I har hög substantivitet, dvs. de fäster prak- tiskt kvantitativt; de kan direkt tillsättas pappersmassan, som torrt preparat eller granulat utan föregående upplösning, utan att en minskning av briljansen eller av färgutbytet uppkommer.

Med färgämnena enligt uppfinningen kan även i mjukt vatten ge- nomföras färgningar med fullt färgutbyte.

UI 10 15 Z0 30 17 7903392-4 Fiberämnen som innehåller slipmassa ger med färgämnena enligt föreliggande uppfinning färgningar med lika god och egal kvalitet som med sedvanliga rent katjonaktiva färgämnen.

De färgade papperen är såväl oxidativt som även reduktivt blekbara, vilket är av vikt för återanvändning av makulatur och avfallspapper.

I följande exempel betecknar delar vikt- resp. volymdelar och procent viktprocent; temperaturerna anges i grader Celsius.

Pramställning av utgångsföreningar Exempel a. klorbensen med 0,5 delar trietylamin och upphettas till 80°C. 106 delar 5-nitroisoftalsyra omröres i 300 delar Därpå tillsättes långsamt droppvis 80 delar tionylklorid. Det hela omröres 3 h vid 8000 och temperaturen höjes så långsamt till 1zo°c. när aiit iösr sig kyies ti11 9o°c och en blandning av 137 delar 3-dimetylaminopropylamin och 60 delar klorbensen till- föres droppvis och därefter tillsättes 53 delar natriumkarbonat.

Den erhållna suspensionen omröres 2 h vid 100°C, avkyles och för- sattes med 100 delar vatten. saltsyra till pH Soch klorbensenen avdrives med vattenånga. Den Därpå surgöres med 30-procentig återstående vattenhaltíga lösningen inställes på alkalisk reak- tion, varvid en nitroprodukt av den önskade föreningen utfaller i oljig form. Denna produkt upptages i ättiksyraetylester, tvät- tas med saltlösning, torkas och indunstas. Därvid erhålles en brun olja, som löses i 200 delar vatten och 120 delar 30-procen- tig saltsyra. Denna lösning sättes droppvis till en het suspen- sion av 100 delar gjutjärnsspånor, 100 delar vatten och 10 delar Efter Z h vid 95-98°C är reduktionen Med natriumkarbonat inställes på briljantgulalkalisk 50-procentig saltsyra. slutförd. reaktion och hetfiltreras. Filtratet (ca 520 volymdelar) inne- håller 110 delar av en förening med formeln coNHc3H6N(cH3)2 Exempel b. Insättes enligt exempel a nitrotereftalsyra, så er- coNHc3H6N(cn3)2. hålles en förening med formeln coNnc3n6N(cH3)2 HZN coNnc3H6N(cH3)2. 10 20 25 35 7903392-4 w Exempel c. 92 delar cyanurklorid löses i 750 delar aceton och kyles till 0-SOC. Härpâ tillsättes 69 delar 5-nitroanilin, varpå droppvis under förloppet av 1 h tillföres 130 delar 4 n natriumkarbonatlösning och efteromröres 1 h; därpå tillsättes 600 delar isvatten. Den avskilda suspensionen filtreras och den fuktiga återstoden sättes långsamt i små portioner till 250 delar 3-dimetylaminopropylamin. Blandningen uppvärmer sig till 60-70°C och en sirapsartad lösning bildas, som ännu efter- omröres 1,5 h vid 90-100°C och därpå utspädes med is till 1000 volymdelar. Det bildas två faser, den vattenhaltiga fasen av- skiljes, och den så erhållna hartsartade återstoden omröres i ZOO delar vatten och 90 delar 30-procentíg saltsyra, varvid en suspension med pH ca 5 erhålles.

I ett andra reaktionskärl införes 300 delar vatten, 70 delar gjutjärnsspånor och 20 delar 30-procentig saltsyra och omröres 1 h vid 90°C. Därpå tillföres den enligt ovan fram- ställda svagt sura suqænskmen och temperaturen hålles Z h vid 95-9806. Därpå inställes med natriumkarbonat på briljantalka- lisk reaktion och hetfiltreras. Det gulbruna filtratet (ca 950 volymdelar) innehåller 155 delar av en förening med formeln NH 2 Na(cH 1 Nçcn ) f z 3 3 2 N-< O/ NH ' Nn(cH2)3N(ca3), I stället för det i exempel c använda 3-nitroanilinet kan jämväl 4-nitroanilin användas; ytterligare kan även följande nitroföreningar insättas, nämligen "2-klor- eller 2-brom-4-nít- roanilin, Z-metyl-4-nitroanilin, 2-metoxi-4-nitroanilin, 2-metyl- 3-nitroanilin, 4-klor-3-nitroanilin, 4-metyl-3-nitroanilin, 4-metoxi-3-nitroanilin, 2-metyl-5-nitroanilin, 2-metoxi-5-nitro- anilin eller S-klor-2-metoxi-3-nitroanilin, med vilka erhålles lösningar motsvarande den enligt exempel c.

Exempel d. 125 delar av vardera is och vatten omröres med 92 delar cyanurklorid till_en fin dispersion. Därpå tillsättes droppvis under förloppet av 3 h 130 delar 3-dietyl-aminopropy1- amin på så sätt, att temperaturen icke överstiger 5°C. Däref- ter omröres ännu 1 h vid 45-SOOC, den bildade lösningen försät- tes med 100 delar 30-procentig natronlut, varvid den önskade produkten utfaller som en vit massa, vilken avsuges och efter- UI 10 15 19 7903392-4 tvättas med vatten. Efter torknin í vakuum vid OOOC erhalles S 150 delar 3,4-díamino-N,N'-bis-(3-dietylaminopropylJ-n-klor- l,5,5-triazin.

Denna produkt löses i 600 delar vatten och 106 delar 50-procentig saltsyra. Därpå tillsättes efter varandra 95 delar 6-amino-1-naftol-3-sulfonsyra och 100 delar natríumacetat och upphettas till 90~9S°C, varvid pH sjunker från 4,5 till 3,7.

Efter ca 3 h är reaktionen slutförd, varpå avkyles. En klar- brun lösning erhålles, som innehåller 210 delar av en förening med formeln OH NH(CH2)3N(CzH5)2 I\/» \J f j* NH -/\N'"r\ G9 9 oss Natcnzlš EZ (CZHSJZ Ändras den i exemplen a och hanvända diaminkomponenten, resp. omsättes den i exempel c och de vidare anförda, med cya- nurklorid kondenserade nitroanilinerna resp. cyanurkloríd i exempel d i stället för med 3-dimety1- resp. 3-dietyl-amino- propylamin med en annan diamin, så erhålles motsvarande diazo- komponenter resp. kopplingskomponenter, såsom framgår av föl- jande uppställning.

P ufinmw Quad Lö cošëzfiw va... swë Ho:@HH::oHp@: emma lwmcøvcox v@»oH4.::s>u »om mcfipouswon :uo _ .Hmmm wwfifico co: :o »om mcïøuzmo» :oo P ufimßm uwfifico ä... 2.:. å... ._ _ å... . ^.._._.,,...~^~=u.»zN.. _ 7 .\ m _ m N . ..u M ._Uv, to uo aa cm, / N N _ N v. a . a z- A ...då ...

. N m mšwñmwuvx . , ^ ..U.._u __U ._U,/ E.. än å.. år. N m N N ._.,.-~^~..B-z~..

A IUÉÖ :U EU..

. N m _ . A _.Uv_.U.: EV. äs å: En fm . ..-fNmälzNz _.U __U\ E. ä å .š m..~u., N N N v. a. c h. z- m :då .,.

»EK un . _ 0 m... L... Wïmm. .fwwø ßfiwmwmmuåwwmwmu. å? z v. Q Q m ß = Ez- m .G72 z u _ Sv. f. å: å.. ~^m..u.z1~ñN..u.-z~..

A1 Homämxm wwfificøv EV. UN.. å.. än N^m..~u_.z-m^~=u.-z~: nu Ho9=oxø umfificø. fin Hwmsuxo uwfiflcov mm Hømëmxm uwflflcou u . _ . 3. .Q f: En Nñrö.z-fiñ.~..ü.fl.z~.. 4% . _ ucocozëoxwwcflfiflfl |mmox co wø-m:»ø +:o:o:EoxoNmfl: ^æhzm:o.~:w|m|_ow co wufifimspa Zu |%m:ï~|c:@Eæ|o+. _ »Hmmm umfifico cmcfismfifi u:ocosEovoNæ« cm p:m:omeoxoNæH za . w .w Û 01 7 w«»o~xu::m>u >m mcmsuwmmæo aocuo. vvs ßwnmwcm :m>o >ß co >m mcficuumwëo Eocuc fflswfiw vvs upcwäo mhæmfiæuwøumuonufiz fiOrfic-Gwfl ÜOE HFdmEO mhzmflmuwomfiowpflcnm cflëmfln P Hfiondæ 7903392-4 wwpm www »d vw. lå 1~_x Ur.. uww vw? u__= nwwø am_Q awwa :~_: mv_D nmwm m__Q N^:o~:uN:uVz-m-:uv-z~: ~^m:Uvz|@fi~:uU-z~: ~ñm:~uvz-m^~:uU-zN: ~^m:~u.z-«ñ~=UV-ü: Mza _ fifionnu mm mnflcuwmmupom ...i UI 20 7905392-4 :z Exempel 1. 24 volymdelar av den enligt exempel c framställda lös- ningen försättes med 20 delar is och 3 delar 30-procentig saltsy- rn och diazoteras med lO delar l n natriumnitrítlösning vid 0-SCC.

Denna diazolösníng sättes droppvis till en blandning av 3 delar 0-acetylamíno-1-naftol-5-sulfonsyra (=K1) och lO0 delar vatten, varvid pH genom tillsats av natriumkarbonatlösníng hálles vid 7-S.

En orangefärgad färgämnessuspension bildas. Så snart en diazo- lösning icke mera är pavisbar, försättes suspensionen med :ink- klorid tills ett uttaget "Tüpfel"-prov är nästan färglöst. Där- på filtreras och återstoden torkas i vakuum vid SOOC. Ett färg- ämne motsvarande formeln en -tH§¿AUJ%)3AH_!x V_NH_V/\y,Å =R>bW1'ñ:n \..\' -~*.:~ _ mi» § C ošs xacocas (ca 12 x(cn3)3xa 3 IT' erhålles i form av ett pulver, som i svagt surt till surt vat- tenhaltigt medium är väl lösligt och färgar papper i rödorange _färgtoner; pappersfärgningarna har goda ljus- och vàtäkthets- egenskaper.

Exempel 2. Insättes i exempel l i stället för de 24 vol mdelarna Y lösning c 18 volymdelar av den enligt exempel a framställda lös- ningen, så erhålles ett färgämne motsvarande formeln (ca lzntcnzasnxoc 5'o5s'**/A 3" lxncocnš i form av ett pulver, som i svagt surt till surt vattenhaltigt medium är väl lösligt och färgar papper i gulorange färgtoner: pappersfärgníngarna har goda ljus- och vâtäkthetsegenskaper.

Enligt exemplen 1 och 2 kan ytterligare monoazofärgämnen framställas, vars kopplings- och diazokomponenter är angivna i följande tabell 2. Pappersfärgningarna med dessa färgämnen har goda ljus- och vatäkthetsegenskaper. _ I spalt I har färgtonen av den med det ifrågavarande färgämnet erhållna pappersfärgningen angivits; därvid står här liksom även i de efterföljande tabellerna 5-I 25 7903392-4 a för gulorange b för orange c för rödorange d för brunorange e för orangeröd f för scharlakansröd g för röd h för blâskiftande röd i för briljant blàröd R för bordeauxröd 1 för brundröd m för rödviolett n för briljant rödviolett o för violett.

Tabell Z Ex.§Kopplingskomponent Diazokomponent I nr 5 ä §-bensoylamino-¶-nafto1- ÉDåc c ? °'sulf°n5yra = RB å(av1edd från 3-nitroanilin) 3 1-naftol-3-sulfonsyra = KS I do. É 1-nafto1~4-sulfonsyra = K4 i do. c å 6-acetylamino-1-naftol-3- äDiC I h š Sulfonsyra = K1 É(avledd från 4-nítroanilin] 7 KZ šníc h É É(av1edd från 4-nitroanilín) 8 É KS § do. h 9 É K4 3 do. h 10 X1 Díc g (avledd från 4-metyl-3-nitro- ; anílín) g 11 K, do. É g 12 Kg do. É g 13 K4 do. ; g 14 K1 Dåc É c (avledd från 5-nitroanílin) § 15 :<2 ao. c 16 X3 do. å c 17 K4 do. E c 18 k1 Dåc Ä h (avledd från 4-nítroanilín) É .ww-q-hf.. a» -vfi m. 10 15 25 79033-92-4 24 Fortsättning på tabell 2 Ex. Kopplingskomponent Diazokomponent I nr 19 K2 do. h 20 K3 do. h 21 K4 do. h 22 KI DH) c 23 K2 Dïa eller Dïb a(c) 24 K3 do. a(c) 25 K4 _ do. a(c) 26 K1 Dza a 27 K3 Dzb a Ävenså kan kopplingskomponenterna KI till K4 jämväl om- sättas med de ytterligare anförda diazokomponenterna (enligt tabell 1) Dïc och DZC (skiljaktiga från ovan anförda Díc och Dåc), DSC till D14C resp. med Dsa-till D14a och Dsb till D14b, varvid erhålles färgämnen, som färgar papper i rödorange till blåskiftande röda toner resp. i gulorange till rödorange färg- toner; dessa färgníngar visar goda ljus- och våtäkthetsegenska- per.

Exempel 28. 67 volymdelar av den enligt exempel a framställda lösningen försättes med 50 delar is och 10 delar 30-procentig saltsyra och díazoteras vid 0-5°C med 10,5 delar 4 n natriumnit- ritlösning. Till diazolösningen sättes 50 delar is och så myck- et natriumacetat, att pH inställes på3,5. Därpå tillsättes 4,7 delar 3-metylanílín och omröres vid pH 3-3,5 tills någon diazo- reaktion icke mera kan påvisas. Färgämneslösningen inställes med natronlut på alkalisk reaktion, det avskiflda färgämnet av- skiljes och kßes i 300 delar vatten och 20 delar 30-procentig saltsyra. Diazotering sker med 9 delar 4 n natriumnitrítlös- ning vid rumstemperatur och den erhållna diazolösningen sättes därpå droppvis till en suspension av 13,6 delar 6-bensoylamino- 1-naftol-É-sulfonsyra i 500 delar vatten, varvid pH hålles vid 7-7,5. Då snart någon diazoreaktion icke mera är påvisbar för- sättes den blåröda färgämneslösníngen med zinkklorid, varvid en filtrerbar suspension erhålles. Därefter filtreras och torkas i vakuum vid 6006. Det i pulverform erhållna färgämnet motsva- rar formeln 25 79Û3392-4 (cH3)¿N(cH3)3HNoo OH (JJ/Hi = N-*jfëï-N = a ~« , f- fw' *f \ ._ 1-1 (cH3),N(cH,)-HNoc CHS 5b3s/\\“/'e“/ xflco-4 :I- ”H " a \n__.-: och är väl löslígt i svagt sura till sura vattenhaltiga medier.

Det färgar papper i bordeauxröda färgtoner; färgningarna har go- da ljus- och våtäkthetsegenskaper.

Exempel 29. Användes i stället för de 67 volymdelarna lösning a i exempel IS 90 volymdelar av den enligt exempel c framställda lösningen, sa erhålles ett färgämne motsvarande formeln on ~N = N-1.ï?~ fÄ\ at» *ffiwf fr a =>=\ ÉCILN i;:í~ CH; oss *Hc°““.~Åf @ Ä fcnsyz ätcflzys NH som ett pulver, vilket är väl lösligt i svagt sura till sura me- _díer och färgar papper i blåröda färgtoner; färgníngarna visar goda ljus- och våtäkthetsegenskaper.

Analogt med exemplen 28 och 29 kan ytterligare diazoföre- ningar framställas för vilka i följande tabell 3 anges diazo-, mittel- och änd-kopplíngskomponenter ävensom färgton på papper.

Pappersfärgningarna visar goda ljus- och våtäkthetsegenskaper.

Tabell 3 Ex. Diazokomponent fMíttelkomponent Änd-kopplings- I nr I komponent i I ! (enligt tabell Ej so mic caviead från 3-nirroaniiinj Aniiin K4 1 31 do. E Z-metoxianilín do. i m 32 do. § do. K5 n 53 Dåc (avledd från 4-nitroanilin) 3-metylanilin do. E o 34 do. 2 Anilin K1 ä o 55 Dåc (avledd från 3-nitroanílin) 2-metoxianilin do. ' 1 36 D18 : 3-metylanilin K3 i ~37 Dza ¿ do. do. i 38 D1a S do. K1 eller K4 g (1) 39 Dza do. en av komponen- varje gång I .tanaK ,K g E eller K4 10 7903392-4 26 Fortsättning på tabell 3 Ex . Dia :okomponent ' Mi ttclkomponent Änd-kopplingsf n r komponent I o (enligt tabell 2] 40 Dlb 3-metylanilin en av komponen- varje gång terna K] till K4 g 41 D,q Anilin do. varje ”” güg d 42 Dzb do. do. do. 43 D11 do. do. do. 44 Dïb do. do. do. 45 D-, do. do. varje od . gäng m 46 Dïa 2-metoxianilin do. ; do. 47 nza ' do. do. i do. Ävenså kan för framställningen av sådana díazoföreníngar jämväl insättas övriga i tabell 1 anförda diazokomponenter Dïc till D14c resp. Dsa till D14a och Dsb till D14b, varvid erhålles färgämnen, som färgar papper i brunröda till rödvioletta resp. i bordeauxröda till briljant blårödu íärgtoner; färgningarna vi- sar goda ljus- till vátäkthetsegenskaper.

Exempel 48. 3,15 delar av en förening med formeln on ou I QQ i med 23 = -Nnconn- ooh Z “' Lswdisuifo s H 3 so H 3 s omröres i ZOO delar vatten. Därpå diazoteras 35,5 volymdelar av den enligt exempel c framställda lösningen och sättes droppvis under förloppet av 30 min till suspensíonen enligt ovan. Genom tillsats av natriumkarbonat hålles pH under kopplingen vid 7-8; efter ca I h är resaktíonen slutförd. Det avskilda färgämnet avfiltreras och torkas i vakuwn vid ÖOOC. Därvid erhålles ett färgämne motsvarande formeln (CH3)2N(CH2)3§:_ N>Q¥NH-@-N = ” N EuIHSJ 2 fiuïltgsmf Nu \ soul är' väl lös] ígt 1 svagt surt till surt vnttcnhaltigt medium och färgar pap- 'per i orangefärgade toner; färgningnrna visar i synnerhet goda våtäkthetsegenskaper och mycket god alkoholäkthet.

UI 10 27 7903392-4 Exempel 49. Insättes i stället för 35,5 delarna lösning c, såsom beskrivits i exempel 48, 21,1 volymdelar av den enligt exempel a framställda lösningen, så erhålles ett färgåmne med formeln (CH3]2N(CH2)3HNOC e / (ca-).N DLH ...S Vilket är väl lösligt i svagt surt till surt vattenhaltigt me- dium och färgar papper i orangefärgade toner; färgningarna har goda våtäkthetsegenskaper och i synnerhet god alkoholäkthet.

Enligt exemplen 48 och 49 kan ytterligare föreningar med analog struktur framställas, för vilka i följande tabell 4 an- föres diazokomponent och för kopplingskomponenten sulfogrupper- nas ställning, bryggled 25 ävensom färgtonens nyans på papper.

Pappersfärgningarna visar goda vátäkthetsegenskaper och god al- koholäkthet.

Tabell 4 Ex. Diazokomponent Zl SO¿%gnnmer- I nr ” nas ställning 50 Dís (avledd från 3-nitroanilinl -HNCOCH = CHCONH- g 3,3' c Nid- q N 5 51 do. C14 g do. b N l _ NH.. 0- /-Ä Nä< O. sz a \š2)_NH_íš2ïNH_ a b -HNCO_í::].CONH- do. d 53 do. 54 do. -HNCOCZH4CONH- do. b 55 do. -NH- do. h 56 Dlc (avledd från 3-nitroanílin) -NHCONH- do. b b 57 do. do. 4,4' -m«n.b:]_omm- d°° d 58 do. 7903392-4 28 Fortsättning på tabell 4 Ex. Diazokomponent 7 23 S0J%gnqmer-I I nr . .nas ställning 59 'uk (avledd från a-nitroanilin) C 5,3' ' 1< t-Hwco I coNH- / NH' NW 60 do. do. k ' NH- ÖT do. -HNCOCH = CHCONH- do. m 62 Dåc (avledd från 4-nitroanilin) -HNCON- do. k os . do. g do. 1 -HNC CONH- 64 do. -HNCOC2H4CONH- do. h 65 Dàc (avledd från 5-nitroanilin) -HNCOC2H4CONH- 3,3' b 66 do. -HNCONH- I do. b 67 I D1b do. do. b 68 Dza do. do. b 69 Du ao. 4,4' b 70 Dsa do. 5,3' b 71 Dm eller D.,a -HNCOCPI = CHCONH- do. bflâ) NH.. 7 72 _ ÖO . , Cl L (10 . b [b] N f NH- ï NH...

M1' _ _ 73 Dm eller Dza 7 .>,_>' _c(c) V . i NH- 7. d.. 7 Q - dß- ~<=<°> š-fiNco cozm- - 75 ¿ do." ë:' do. I: 4,4' c(c) 7o Dm eller Du) i -NH- ' 3,5* qui) 77 ; do. -mcoczf14com- do. ibm) 73 Dza eller Dzb I do. ; do. bÉÖ) 15 20 25 29 7903392-4 För framställning av med färgämnena enligt tabellen 4 ovan strukturanaloga färgämnen kan även de övriga angivna diazo- komponenterna Dsa till D14a eller Dzb till D14b resp. DTC och D,c (olika ovan anförda Díc och Dåc) eller DSC till D14C använ- Därvid erhålles färgämnen, som färgar papper i orange till blâskiftande röda resp. i brun- till rödskiftande orange toner, vilka färgämnen i synnerhet visar goda våtäkthetsegenska~ per och god alkoholäkthet.

Exempel 79. 6,2 delar 4-metoxianilin löses i 100 delar vatten Här- das. och 25 delar 30-procentig saltsyra och avkyles till 0-SOC. på tillsättes droppvís 50 delar 1 n natriumnitritlösning.

I ett andra reaktionskärl införes 140 volymdelar av en lösning, som innehåller 28 delar av den i exempel d beskrivna föreningen och diazolösningen enligt ovan tillsättes droppvis vid pH 6-6,5. först med 90 delar natríumklorid och sedan med 15 delar zinkklo- Det hela omröres över en natt och försattes därpå rid. Det avskilda färgämnet avfiltreras och torkas i vakuum vid 60°C. Det som ett pulver erhållna färgämnet motsvarar for- meln ' OH NH(CH2)3N{C3H5}¿ CH-O-/C:š\ V = N-~ N N ß vf* :O C] tO/L g 9035 NH/ N Natcansxtcgasn l- H g L och är väl lösligt i svagt surt till surt vattenhaltigt medium och färgar papper i scharlakansröda färgtoner; färgningarna har goda ljus- och vátäkthetsegenskaper.

Enligt exmpel 79 kan ytterligare monoazoföreningar med .- analog struktur framställas, för vilka i följande tabell > anges diazo- och kopplíngskomponent ävensom färgningens nyans på pap- per. Pappersfärgningarna har goda ljus- och våtäkthetsegenska- per.

Tabell 5 Ex. Diazokomponent Kopplingskomponent I I nr (enligt tabell 1) g 80 4-metoxianilin Kzd 6 f 81 2-metoxianilin Kïd eller Kzd c(c) 82 1-amino-4-bensoylamínobensen do. gig) 83 1-amino-4-acetylaminobensen do. g(g) 84 4-aminodifenyleter _ do. 3 c(c) 25 .Kaa 7903592-4. 30 Fortsättning på tabell 5 Ex. Diazokomponent Kopplingskomponent I nr (enligt tabell 1) 85 2,5-dímetoxianilin Kïd eller Kzd h(h] S6 2,5-dimetoxianílin K3¿ h 87 2,5-dimetylanilin Kïd eller Kzd b(b) 88 2-metoxi-5-metylanilin do. g(g} S9 do. K4d g 90 Anilin K1d eller Kzd a(a) 91 JO. K4d ä 9: '5-klor-4-menylenilln K1d eller Kzd b(b1 93 2-aminonaftalen-5-sulfonsyraamid Kïd c 94 4-metylanilin do. , b 95 4-emlnebenseesyraenllid Kïd eller Kzd ' a(a) 96 2-(4'-aminofenyl)-6-mendbaßtiamfl Kzd { c 9? 2-aminodibensofuran do. [ b För framställningen av med färgämnen i tabell b analoga färgämnen kan även de ytterligare anförda kopplingskomponenterna till K14 papper i gulorange till blâröda färgtoner med goda ljus- och d insättas, varvid erhålles färgämnen, som färgar våtäkthetsegenskaper.

Exempel 98. 9,9 delar 4-aminoazobensen omröres över en natt i 100 delar vatten och 25 delar 30-procentig saltsyra och díazote- ras därpå genom droppvis tillsats av 50 delar 1 n natriumnitrit- lösning.

I ett andra reaktionskärl införes 140 delar av en lös- ning, som innehåller 28 delar av den i exempel d beskrivna före- ningen, och försättes med 30 delar natriumacetat. Härpà till- sättes långsamt droppvis diazokomponenten enligt ovan och pH hål- les därvid mellan 3 och 4. Det hela efteromröres över en natt, försättes därpå långsamt med 50 delar 30-procentig natronlut, varvid pH stiger till 8-9, efteromröres 1 h och det avskilda färgämnet avfiltreras.

Efter torkning erhålles ett färgämne med formeln NH(cH Ntcznslz . OH 233 :dl l 1 ebšs NH N NH(cn2)3ä(c2H5)2_ L/“I 10 15 20 5 79Û3392'4 som ett pulver. Färgämnet är väl lösligt i svagt surt till surt vattenhaltigt medium och färgar papper i blåskiftande röda färg- toner. Pärgningarna visar goda ljus- och våtäkthetsegenskaper.

Analogt med exempel 98 kan ytterligare disazofärgämnen framställas, för vilka i följande tabell 6 anges diazo-, míttel- och änd-kopplingskomponent ävensom den erhållna färgnyansen på papper; pappersfärgningarna uppvisar goda ljus- och vàtäkthets- 6 kan även de övriga kopplingskomponenterna Ksd till K14¿ använ- egenskaper.

Tabell 6 Ex. Diazokomponent Mittelkomponent Änd-kopplingskompo-I I nr nent (enligt ta- bell 1) 99 Anilin Anilin K,d h 100 do. do. Ksd eller K4d h(h) 101 do. 2-metoxianilin Kïd eller K,d m(m) 102 do. 3-metylanilin do. E k(k) 103 2,5-dimetoxianilin Anilin do. 1 h(h) 104 ßr-mefyianiiin do. de. i han 105 I do. do. Ksd eller K¿d 1 h(h) -106 do. Z~metoxianilin K1d eller K,d glnün) - 1 107 1-amino-4-acetylamino- Anilin do. 1 h(h) baßen ; 1% šlbrlnæflæfihn šmflflmnhn M. glfl) 109 3-amínobensensulfonamid 2-metoxianílin do. 1 o(o) i 110 3-aminobensamíd Anilin do. 1 h(h) 111 3-aminofenylmetylsulfon do. do. E h(h) För framställning av ytterligare färgämnen enligt tabell das; de erhållna färgämnena färgar papper i gulskiftande röda till bläröda färgtoner med goda ljus- och våtäkthetsegenskaper.

Exempel 112.

Genom droppvis tillsats av 27 volymdelar 4 n natrium- nitritlösning till en till 0-5°C kyld suspension av 15 delar 3-aminoacetanilid i 100 delar vatten och 25 delar ca 30-procentig saltsyra framställes en diazolösning. till 60 volymdelar av en enligt exempel d framställd kopplingsfö- rening, Denna diazolösning hälles 200 delar vatten och 100 delar is, och genom droppvis tillsats av 70 volymdelar 4 n sodalösning hâlles pH vid 3-3,5.

Efter Z h är kopplingen slutförd. 65-procentig svavelsyra och lösningen omröres 3 h vid 85°C, var- under avspjälkningen av acetylgruppen är praktiskt taget slutförd.

Därpå tillsättes 45 delar ca 10 15 20 25 30 7903592-4 32 Därpå avkyles till rumstemperatur och 15 delar zinkklorid till- sättes. Efter 10 min inströs 60 delar koksalt, varigenom färg- ämnet avskiljes i lätt filtrerbar form. Det avfiltreras och ut- rörcs åter i 300 delar vatten, 20 volymdelar ca 30-procentíg saltsyra tillsättes därefter och diazotering sker med 25 volym- delar 4 n natriumnitritlösning. Diazolösningen hälles till 60 delar enligt exempel d framställd kopplingsföreníng, 300 delar vatten och 100 delar is, varvid pH genom tillsats av soda i fast form hålles vid 4-4,5. Efter slutförd koppling inställes med natronlut på alkalisk reaktion, det avskilda färgämnet avfiltre- ras och torkas, varvid erhålles ett färgämne motsvarande formeln NHC3H6N(C2H oa I 512 Û' N = N N/ÖN S0 GO NH ÄN* æ s NHC H NH(C2H 3 6 532 2 i form av ett pulver, som väl löser sig i svagt surt till surt vattenhaltigt medium och färgar papper i onænæfämæde toner.

Pappersfärgningarna visar förträffliga våt- och alkoholäkthets- egenskaper.

Enligt exempel 112 kan ytterligare färgämnen framställas, vilka innehåller en 1,3-fenylenbryggaoch vilkas kopplingskompo- nenter avledes från Kzd till K14d, eller även sådana med en 1,4 fenylenbrygga och kopplingskomponenterna K1d till K14d. I det förstnämnda fallet erhålles färgämnen, vilka färgar papper i orangeröda toner, och i det sistnämnda fallet sådana som färgar papper i grönskiftande blå färgtoner med varje gång goda vät- och isynnerhet goda alkoholäkthetsegenskaper.

Exempel 113. 10,6 delar 4,4'-diaminodibensyl löses med omröring i 300 delar vatten och ZS delar 30-procentig saltsyra under kyl- ining till 0-50, varpå droppvis tillsättes 27 volymdelar 4 n nat- riumnitrítlösning. Efter tetrazotering förstöres överskottet salpetersyrlighet med aminosulfonsyra.

Denna tetrazolösníng hälles därpå till 00 delar av enligt exempel d framställd kopplingsförenïng, 700 delar vatten och 75 delar koksalt. Genom tillsats av ca S0 delar natriumacetat in- ställes pH pâ 4-5, varpå kopplingen insätter. Efter slutförd 'koppling inställes med natronlut på alkalisk reaktion och filt- 33 reras. Det efter torkning som ett pulver erhållna färgämnet mot- svarar formeln on Nncsnóxuzgnsyz cHZ-(šj-N = N w I e NH /LN/\ Q L SO_ Nscsnöxnficzngz .S l C är väl lösligt i svagt surt till surt medium och färgar papper i rödorange färgtoner. Pappersfärgningarna har förträffliga våt- och alkoholäkthetsegenskaper.

Enligt exempel 113 kan ytterligare färgämnen framställas, för vilka i följande tabell 7 angivits för tetrazotering insatt diamin, kopplingskomponent ävensom nyans vid pappersfärgningen; de erhållna färgníngarna har goda vatäkthetsegenskaper och i synnerhet god alkoholäkthet.

Tabell 7 Ex.É Tetrazokomponent šKopplingskomponent f I nrf ¿ I ' 1 . ' q /F\_\~,_ w r 1 2 ' - K K < ) lll. 1:21 NbCOoZhÅCCLWE/ Nhz 1:1 2¿ år: c i 115 11,2; ïnëcocqxócorva-(êf-r-cq, i an. j c (c) RZN ' 116 :cncocznácomï-Q) *50- 648) m 32k, “@_°2H4'©_ NH: KN C 118 do. K , e . lm - f- 119 H2N-@- C3H6_@- N32 Kldeller Izzd c(c) _ , 120 ægu-Q-cozmcznânfnco-Q- :m2 40- a n x 121 HZN -<(:)>-Nnco_©_1m2 do. h (h) i..

Y..

HZN N32 šfi 122 ©-N11co-© de. apa) å: 10 15 7903592-4 34 Fortsättning på tabell 7 Ex.f Tetrazokomponent šKopplingskomponent I nr - i 123 ©- race-Q. m2 ao. b (b) 124 Q- iacoN-a-(Q do _ b (b) 125 oc2n¿o-©- :m2 ao. gçg) 126 Hzn-Q- 0_©/\_ m2 dm e (e) 127 H2N-©-so2-©>- rmz du Mb) 128 HZN m2 dm om) Ytterligare färgämnen enligt tabell 7 kan framställas, när som kopplingskomponent insättes övriga i tabell 1 angivna Ksd till K14d; de erhållna färgämnena färgar papper i gulorange till violetta toner med goda vàtâkthetsegenskaper och i synner- het god alkoholäkthet.

Exempel 129. 45 delar av det i exempel 98 framställda färgäm- nespulvret utröres i S00 delar vatten och försättes med 3,4 de- lar isättika. Pärgämnet går därvid helt i lösning och pH in- ställer sig på 6. Därpå indunstas färgämneslösningen till torr- het. Därvid erhålles ett färgämnessalt motsvarande formeln NH (caz) SNUJZHS) 2 - cascooa on @-N=x--@-N=N får* 9038 NH 9 NH(cHz)5ä(cza5)2 i pulverform, som har en hög kallvattenlöslighet.

I stället för i exempel 129 använd isättíka kan för saltbildning även insättas saltsyra, svavelsyra, fosforsyra, myrsyra, mjölksyra eller andra oorganiska eller i synnerhet organiska syror.

På analogt sätt kan färgämnena enligt de övriga exemplen (Il 10 15 30 35 40 ss 7903392-4 överföras till sina syraadditionssalter.

Exempel 150. föres vid rumstemperatur i en lösning av 20 delar dextrin, 20 de- 80 delar av färgämnessaltet enligt exempel 129 in- lar isättika och 500 delar vatten och hopröres till en homogen suspension. Genom förstoftningstorkning erhålles blâröda granu- lat, som mycket bra löser sig i vatten och färgar papper i blå- skiftande röda färgtoner.

Pâ analogt sätt kan färgämnessalterna enligt de övriga exemplen upparbetas till granulat.

Exempel 131. 120 delar av färgämnessaltet enligt exempel 129 införes i en lösning av 150 delar butylpolyglykol, 50 delar is- ättika och 600 delar vatten och löses under uppvärmning till 60°C.

Lösningen klarfiltreras med tillsats av ett filterhjälpmedel.

Filtratet avkyles till rumstemperatur och inställes med vatten på 1000 delar. peratur är hållbar under flera månader och direkt eller efter En färgämneslösning erhålles, som vid rumstem- utspädning med vatten kan insättas för färgning av papper i bläskiftande röda färgtoner.

Analogt kan de övriga färgämnessalterna upparbetas till 'stabila flytande vattenhaltíga färgämnesberedníngar.

Användningsexempel Färgníngsföreskríft A. I en holländare males TO delar kemiskt blekt sulfitcellulosa av barrträd och 30 delar kemiskt blekt sulfitcellulosa av björk i 2000 delar vatten. Till denna mas- sa sättes 0,5 delarav färgämnet enligt exempel 36 eller 98 Efter Det på (som syraadditionssalt, t.ex. enligt exempel 129). blandning under 20 min framställes av massan papper. detta sätt framställda absorberande papperet är färgat i en blåskiftande röd färgton. färglöst.

Färgningsföreskrift B. 0,5 delar av färgämnet enligt exempel 36 eller 98 (som syraadditionssalt, t.ex. enligt exempel 129) löses i 100 delar hett vatten och avkyles till rumstemperatur.

Denna lösning sättes till 100 delar kemiskt blekt sulfitcellu- losa, som i en holländare malts med 2000 delar vatten. Efter Avloppsvattnet är praktiskt taget blandning 15 min sker limning. Papper som framställts av det- ta material har en bläskiftande röd nyans och goda ljus- och våtäktshetsegenskaper.

Fargningsföreskrift C En absorberande pappersbana av olimmat papper föres vid 40-50°C genom en färgämneslösning med följande sammansättning: UI 10 30 7903392-4 36 0,5 delar av färgämnet enligt exempel 36 eller 98 (som syraadditionssalt, t.ex. enligt exempel 129) 0,5 delar stärkelse och 99,0 delar vatten. Överskottet av färgämneslösning avpressas mellan tva valsar. Den torkade pappersbanan är blåskíftande rödfärgad.

Analogt med färgningsföreskrifterna A till C kan även färgning ske med färgämnena framställda enligt de övriga exemp- len i form av deras syraadditionssalter eller med fasta eller flytande vattenhaltiga preparat enligt exemplen 130 och 151.

Pärgningsföreskrift D. 100 delar nygarvat och neutraliserat kromnarvläder valkas i ett färgbad innehållande 250 delar vatten vid SSÛC och 0,5 delar av det enligt exempel 98 framställda färgämnet (som syraadditionssalt) under 30 min i fat och behand- las i samma bad med 2 delar av ett anjonaktivt fettspad på sul- fonerad tranbasis under ytterligare 30 min; lädret torkas och beredes på sedvanligt sätt. Pâ så sätt erhålles egalt färgat läder med blâskiftande röd nyans.

Ytterligare lågraffina, vegetabiliskt eftergarvade läder 'kan jämväl färgas enligt kända metoder.

Färgningsföreskrift E. 2 delar av färgämnet enligt exempel 98 (som syraadditionssalt, t.ex. enligt exempel 129) löses i 4000 delar mjukgjort vatten vid 40°C. Därpå införes 100 delar för- fuktad bomullsvävnad i badet och upphettas under loppet av 50 min till koktemperatur. Badet hålles 1 h vid koktemperatur, varvid tid efter annan det avdunstade vattnet ersättes. Härpà uttages färníngen ur badet, sköljes med vatten och torkas.

Pärgämnet fäster praktiskt taget kvantitativt på fibern; färg- badet blir nästan färglöst. Sålunda erhålles en blàskiftande röd färgning med god ljusäkthet och goda våtäkthetsegenskaper.

Claims (1)

7903392-4 37 Patentkrav I. Basisku resp. katjonaktiva, sulfonsyragrupphaltiga föreningar, vilka i icke joniserad form motsvarar formeln _ zfxn Q 1 1 _ z¿ ex) 2 _' (H03S)m till användning som färgämnen, varvid F betecknar en rest av en monoazo~ eller disazoförening, Z1 betecknar oberoende av varandra ett bryggled -CO-, -S07- Y _ eller /l\ lol -lzïn N ZZ betecknar oberoende av varandra ett bryggled Nšåïi i -RIN N RI betecknar oberoende av varandra väte eller {C]_4lalkyl, Y betecknar Cl, OH, NHZ eller en alifatisk eller aromatisk aminrest, X betecknar oberoende av varandra en basisk gru p -NR2-Q-NR3R4 eller en katjonaktiv grupp -NRZ-Q~hR5R6R7, Q betecknar en linjär eller grenad (C2_6)alkylen, R2 betecknar väte eller (C1_4)alkyl, RS och R4 betecknar oberoende av varandra väte, osubstituerad (C1_6)alkyl, genom hydroxi eller cyano substitue- rad (C2_Ö)alkyl, Fenyl-(C1_3)alkyl, vars fenylrest kan vara substítuerad med upp till tre substituenter ur gruppen klor, (C]_4)alkyl och (C1_4)alkoxí, osubstituerad eller med upp till tre (C1_4)alkylgrupper substituerad (C5_6)cykloalkyl eller bildar R3 och R4 tillsammans med den vid dem bundna N-atomen en 5- eller 0-ledad, eventuellt en ytterligare heteroatom om- fattande, mättad ring, R5 och R6 har oberoende av varandra en av betydelserna för RS och R4 med undantag av väte, R7 betecknar (C1_4)a1kyl eller bensyl, m betecknar l eller 1, n betecknar U eller ett helt tu] fran I lill 4 och p betecknar U eller ett hull tal frun l lill S, varvid beträffande antalet förefintlígu bnsíska och/eller kat- 7903592-4 æ jonaktivu grupper X gäller hetingvlscn 1\~ n+ap¿m+1 och vilka lförerxingar kan föreligga som inre salt, ävensom syraadditíonssalter av föreningarna med formeln I. 2. Föreningar enligt krav I, vilka motsvarar formeln Rs 11 ou X _ Ia , Xla / “ vari grupperna X Ia företrädesvis är identiska, Xla betecknar -CO-Xa eller -S02-Xa, Xa betecknar -Nkå - Q - NRšR¿ eller en motsvarande katjonaktív grupp ísynnerhet - Nkå - (CH2)2e11er3 - N(CH3)3, R' betecknar väte eller metyl, Rš och RÅ betecknar väte, rak eller grenad (C1_6)alkyl, ogrenad hydroxi(C2_3)alkyl, bensyl eller tillsammans med N-atomen en pyrrolidin-, piperidín- eller morfolinríng och resterna Rš och Rå är företrädesvis identiska, R8 betecknar väte, (C1_4)a1kyl, (C1_4)alkoxi, halogen, mono-(C alkylamíno, di-(C1_4]alkylamino, -S02NR1R1 eller -C0NR1k1, R11 betecknar väte, halogen (företrädesvis klor), (C1_4)alkyl, (C1_4)a1koxi, -NHCO-(C1_4)alkyl, -NHCONH2 eller en grupp -NHC0(CHz)1_3N(C1_§-a1kyl)2,som även kan fgreliggê i kvater~ nerad form som -í§HCO(CH2)1_3 N(CH5)3 A med A för anjon, R12 betecknar väte, (C1_4)alkyl eller (C1_4)alkoxi, R13 betecknar väte, NH2, alkyl(C1_4)-karbonylamíno, bensoylamí- no, vars fenylrest kan vara substítuerad med 1 eller 2 substituenter ur gruppen halogen, N02, NH2, (C]_4)alkyl och (C1_4)a1koxl, eller betecknar Y 1-4)' Y' betecknar en av betydelserna för Y med undantag av Cl, q betecknar 0 eller 1 och Q, R] och Y har den i kravet 1 angivna betydelsen. 7903392-4 '39 3. Föreningar enligt krav 1, vilka motsvarar formeln 53; .f R' on 1 11 QÜWN = in N = N.. e k. XIIb š»N@\_ ¿L§¿¿^\v,» P' 1R' , SO7H '15 i 12 -*q J vari Xb XIIb betecknar gruppen if NWN bl __ ,.-~ =Nf »_ RíN Xb som företrädesvis förefínnes i 3- eller H-ställning till azo- gruppen, Xb betecknar -NRå-Q-NRgRg eller en motsvarande katjonaktiv grupp, %' Ü c isynnerhet -Nñå-(CH2)2elle¿3 -N(CH5)5 och grupperna Xb ar fore- trädesvis identiska, Rí betecknar väte eller metyl, R; och RH betecknar väte, rak eller grenad (C1_u)alkyl, 2-hydroxietyl eller tillsammans med N-atomen en piperidin- eller morfolinring och resterna Rg och Rfi är företrädesvis identiska, Rè betecknar väte, klor, metyl, metoxi, acetylamino, bensoylami- no, -SOQNHE eller -CONH2, Ríí och Ríg betecknar oberoende av varandra väte, metyl eller metoxi, Ríš betecknar väte, NH2, acetylamino eller osubstituerad ben- soylamino, Q betecknar den i krav 1 angivna betydelsen, och Rå och q har den i krav 2 angivna betydelsen. U. Föreningar enligt krav 1, vilka motsvarar formeln R' " 9 _ /Ríl 1. OH "'\ ï "f i' el. _ JIKQf-N = N+ *xah-N = Nji *crfí/'jj Ia Ry ,_,'-'-' I }\___J¿\N/¿ 10 p. , - - 1,, _ “12 J soja lin Q vari R' betecknar väte, klor, metyl eller metoxi, 10 79Û3392*4 M q har den i kravet 2 angivna betydelsen och Råf Ri1 , Hi, een Xltb har den i kravet 5 angivna betydelsen. 5. Föreningar enligt krav 1, vilka motsvarar formeln Hö UH ¿ : \\\

1. - N = N -»/” -ß”“~ _ * _,/“Ä J ån'